NUTRITION AV NYFÖDDA BARN

Relevanta dokument
Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus

Rekommenderade näringsintag hos nyfödda barn

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA

Nutrition till prematurfödda barn

BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Enteral nutrition inom neonatalverksamheten

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3. Amning, Tillmatning, Sondsättning och Kontinuerlig sondmatning.

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

VÄTSKEBALANS. - En supersnabb repetition av föreläsningen under introdagarna

DUGGA. Utveckling. Fredag 1/2. Skrivtid: LÄRAREX. Max: 34 p. Godkänt: 23 p. Namn: Poäng: Lycka till!

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Ordinationslistor för läkemedel och infusioner avd 34

Vätskebehandling till barn

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Energibehov och nutritionsbehandling

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning

Rutiner för berikning av bröstmjölk

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

Nutritionsproblem och åtgärder

ätsvårigheter Magnus Domellöf undersöker ett barn på neonatalavdelningen Nutrium

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Parenteral nutrition till nyfödda

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

PM Parenteral nutrition, barn och ungdom

Höftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner

Bipacksedel: Information till användaren. Konakion Novum 10 mg/ml injektionsvätska, lösning fytomenadion

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Teori - Mat och näring

Järntillskott till prematurfödda barn och barn med låg födelsevikt

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Bipacksedel: Information till användaren. Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Vätskebalans i praktiken

Total Parenteral Nutrition Gäller för: Region Kronoberg

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 hp. Viktutveckling hos prematura barn.

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Glavamin, infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1000 ml infusionsvätska innehåller:

Nationellt vårdprogram Neonatal hypoglykemi. Ingrid Pupp Maria Elfving Fredrik Ahlsson Magnus Domellöf

Sammanfattning. Bakgrund. Förutsättningar. Innehållsförteckning

Karin Moberg, 75 år. Del 1

Nutritionsvårdsprocessen

Frågor och svar om smärtlindring

BHV-Nytt. Nr 3, oktober Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Lycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman

Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141B Datum:

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.

NLL Kost till inneliggande patienter

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Mollipect Frågor, svar och praktiska tips

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Dugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Insulinterapi på IVA. Sammanfattning. Innehållsförteckning

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Ikterus i nyföddhetsperioden

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Vätskebalans i praktiken. Erik Lindgren, Anestesi- och intensivvårdskliniken, UAS

Institutionen för vårdvetenskap. Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141A Datum: Hjälpmedel: Miniräknare.

Fysiologiska aspekter. Andreas Andersson Överläkare, med dr, DEAA BANE/BIVA Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Innehåll: Proteinberikning Energiberikning Berikning, fett Övriga berikningsprodukter Generell information. Proteinberikning

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Nutritionsvårdsprocessen

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141A Datum:

Bipacksedel: Information till användaren. Digoxin BioPhausia 0,25 mg/ml injektionsvätska, lösning. digoxin

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Clinoleic 200 mg/ml infusionsvätska, emulsion Raffinerad olivolja och raffinerad sojaolja

Bipacksedel: Information till användaren. Benelyte infusionsvätska, lösning

FÖR TIDIGT FÖDDA BABYSARS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

Metodstöd Enteral nutrition

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

Neonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen?

Transkript:

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från 30 40 graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: 25 30 g/dygn 0.9 1.2 cm/vecka 0.9 1.2 cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets egen mamma. Om det inte är möjligt ges bankmjölk till barn födda innan vecka 35+0 i mån av tillgång, vid brist ges bankmjölk till barn födda innan vecka 32+0. Till de mest underburna ges bankmjölk med högst proteinhalt. I övriga fall ges PreNan Discharge. Vätskemängder: Vätskebehovet styrs av barnets mognadsgrad, kuvöstyp samt omgivningens luftfuktighet och temperatur. Med andra ord har de underburna ofta ett högre behov. Följande tumregel kan användas till alla underburna FV>1500g och fullgångna sjuka barn (undantag efter svår asfyxi se PM 1:1): Dygn 1: 70 ml/kg och dygn (tillväxthämmande och barn m FV < 1000 g: 80ml/kg) Dygn 2: 90 " Dygn 3: 120 " Dygn 4: 150 " Dygn 5: 170 " 1. Underburna barn födda innan vecka 32+0 eller med födelsevikt < 2000 g Energibehov: 110-160 kcal/kg/dygn kan vara högre hos fr a lungsjuka och tillväxthämmade barn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium Proteinbehov: 3-4 g/kg/dygn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium. Låga ureavärden kan tala för proteinbrist. Ju mer omoget barn desto högre proteinbehov. Vätskemängd: Slutmålet är 170 200 ml/kg/dygn. Tillväxthämmade kan behöva upp till 250 ml/kg/dygn. Börja om möjligt enterala tillförseln redan efter 30-60 min och sedan var 2-3:e timme. Börja med 5 ml/mål hos de stabila och öka mängden efter vad barnet tolererar. Barn med vikt <1200 g eller <v29 skall ha kontinuerlig sondmatning enl PM 1:60. Barn födda före vecka 30+0 samt sjuka underburna barn med t ex sepsis eller andningssjukdom bör alltid få partiell parenteral nutrition tills den enterala nutritionen utgör c:a 75% av den totala vätskevolymen, se PM 1:19. De mycket lågviktiga och extremt underburna <v26 tillmatas med viss försiktighet men första målet bör ske under de första 24 timmarna. Så lite som 0,5 ml kan vara tillräckligt för de 1/5

första målen. Om det går bra kan matmängderna ökas, för de allra minsta barnen med 0,5 ml/gång. Individuell berikning: Bröstmjölksanalys görs på avdelningen så fort mamman kommit igång med mjölkproduktionen, utförs på en hel dygnsmängd utpumpad mjölk. Det aktuella proteinoch energi-intaget beräknas sedan med kalkylprogrammet Nutrium. Vid bristande intag ökas i första hand mängden mat, om detta inte är möjligt berikas bröstmjölken med Nutriprem. Det metabola proteinsvaret ska kontrolleras med s-urea som tas innan berikning startas och sedan 1 gång/vecka. Önskad nivå 1 3 mmol/l. Lägre värden kan tyda på proteinbrist medan högre nivåer kan vara tecken på proteinöverbelastning, oförmåga att utnyttja det tillförda proteinet eller nedsatt njurfunktion. Tillväxthämmade barn och barn som behandlas med kortikosteroider har svårigheter att metabolisera tillfört protein med ökad risk för proteinöverbelastning. Extra energi kan tillsättas i form av fettlösning, t ex Calogen som innehåller 450 kcal/100 ml. Berikningen upphör naturligt utifrån barnets behov, se Nutrium. 2. Barn från vecka 32 + 0 vecka 36 + 6 eller födelsevikt >2000 g Energibehov: Detta varierar men utgör normalt 110-130 kcal/kg/dygn men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till 160 kcal/kg/ dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen och mha Nutrium. Proteinbehov: 3-3,5g/kg/dygn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium. Peroral uppföding: I första hand ges den egna mammans bröstmjölk. Innan produktionen är igång eller om tillgången inte räcker ges bankmjölk i mån av tillgång till barn födda innan vecka 35+0. Övriga får prematurformula, tills vidare används PreNan Discharge. Första målet ges vid 30-60 min ålder, sikta på 10 ml x 8 första dygnet och öka sedan efter vad barnet tolererar. Individuell berikning: Enligt Nutrium. 3. Friska, fullgångna barn. Bör om möjligt ammas. Om barnet av någon anledning behöver tillmatas, ges dygn 1 minst 10 ml x 8 och öka efterhand. Se även PM 1:23 om tillmatning på BB. 4. Sjuka fullgångna barn. 2/5

Bör i regel matas med samma mängder som de friska vilket oftast kräver partiell parenteral nutrition under de första dygnen. Om barnet förväntas behöva intravenös näringstillförsel i större mängd än enteral mer än första dygnet bör man starta redan 1-2:a dygnet med partiell parenteral nutrition, se PM 1:19. Levnadsdygn 1 och 2 ges elektrolytfri lösning, från dag 3 ska elektrolyter vara tillsatta. Mat och vätskemängder 1. Mycket lågviktiga barn, FV<1000g Dag 1 80 ml/kg/dygn Dag 2 100-110 ml Dag 3 120ml Dag 4 130 ml Dag 5 140-160 ml Dag 6 160-180 ml 2. Lågviktiga barn, FV<1500g Dag 1 70 ml/kg/dygn Dag 2 80 ml Dag 3 100 ml Dag 4 120 ml Dag 5 140ml Dag 6 160 ml 3. FV>1500g Dag 1 70 ml/kg/dygn Dag 2 90ml Dag3 120 ml Dag 4 150 ml Dag5 170 ml 5. Vitamintillskott Protovit 0,5 ml dagligen ges till alla underburna utifrån behov enl Nutrium tills det att sondmatningen är avslutad (Protovit smakar illa). Ersätts sedan med D-vitamindroppar. Protovit räknas som läkemedel och ordineras på vanligt sätt i läkemedelslistan. D-vitamindroppar från 1 veckas ålder till alla fullgångna barn. Ergocalciferol 35 µg/ml 0,5 ml x 1 från dag 10 till barn med födelsevikt < 1500 g utöver Protovit. Denna behandling ges 2 månader för att förebygga rakit. 3/5

Rakit: Riskgrupper för rakit är # FV < 1000 g # BPD # Lång tids diuretikabehandling Universitetssjukhusets i Linköping förslag på utredning vid rakitmisstanke. Vid rakitmisstanke rtg handled, svårvärderat. Bättre att fälla än att fria ALP > 20 U, säkra normalvärden saknas fosfat ( P )/ plasma ligger lågt - < 1,8 mmol / l Ca / U ligger högt ( > 0,4 mmol / l ) 6.Järnsubstitution Underburna barn har mindre järndepåer än fullgångna, normalstora barn, med risk för anemiutveckling. Alla barn med FV < 2500 g (alltså även de som ev endast vårdas på BB) bör supplementeras från 6 v. ålder till 6 månaders ålder. Rekommenderad profylaxdos är 2 mg/kg/dygn. Läkemedel: Droppar Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe) Hållbarhet 6 månader, 2 flaskor á 30 ml räcker för hela behandlingstiden. Dosering: Aktuell kroppsvikt: 1000 2000 g: 1 droppe x 2 2000 3500 g: 2 droppar x 2 3500 5000 g: 3 droppar x 2 5000 7000 g: 4 droppar x 2 Barn som fått blodtransfusioner Barn som fått upprepade blodtransfusioner, dvs många av de extremt underburna barnen, riskerar att få ett överskott av järn i kroppen. Därför bör s-ferritin kontrolleras innan behandling med järnprofylax inleds. Om patienten har s-ferritin > 350 ug/l, kan man avvakta med järnprofylax och istället följa s- Ferritin en gång i veckan(om inneliggande). Denna gräns är baserad på den övre normalgränsen för s-ferritin hos ett nyfött, fullgånget barn. Observera att s-ferritin kan vara falskt förhöjt vid infektion (dvs vid samtidig CRP-stegring) och vid leversjukdom. Observera också att Hb är ett dåligt mått på järnstatus hos prematurfödda barn innan de passerat 4/5

fullgången ålder eftersom ett lågt Hb i denna situation oftare orsakas av omogen benmärg (prematuritetsanemi). I praktiken rekommenderas alla barn med FV<2500g järnsubstitution, den kanske bara skjuts upp lite enligt ovan. 7.Intravenös vätska Om barnet behöver intravenös vätska under de två första dygnen ges 10% glukos eller Evalac, vg se PM 1:19 om Parenteral nutrition. Från dag 3tillsätts 3 mmol Na/100ml och 2 mmol K/100ml. Om barnet perorala intag är mindre än 1/3 av det totala vätskebehovet ges partiell parenteral nutrition, vg se PM1:19. Referenser: Polberger S, Handbok i nutrition av för tidigt födda barn. Nestlé Nutrition, 2007. Lagercrantz H, Hellström-Westas L, Norman M. Neonatologi, Studentlitteratur, 2008. Olhager E, Uppfödning/nutrition av nyfödda på sjukhus, PM barnkliniken i Linköping, 2011. 5/5