Landskrona stad Mål och budget 2012 med plan 2013-2014 Inklusive kompletteringsbudget 2012 Kommunfullmäktige 2011-11-21, 160
Innehållsförteckning Politiskt prioriterade verksamhetsområde, kommunmål Skola för kunskap och arbetsro 1 Landskrona - den arbetande staden 2 Landskrona - den trygga staden 4 Näringsliv 6 Boende 7 Mål för god ekonomisk hushållning 8 Ekonomiska budgetförutsättningar 10 Resultatbudget / Finansieringsbudget 17 Balansbudget / Nyckeltal 18 Noter till Resultat- och Balansbudget 19 Budgetramar 2012 (förändring mot budgetramar 2011) 20 Investeringsbudget 2012 med plan 2013-2014 24 Sammanställning Drift- och Investeringsbudget 2012 26 Kapitalkostnader 2012 27 Exploateringsplan 2011 2012 2013 i sammandrag 28 Årsarvoden, förtroendevalda samt parti- och mandatstöd 29 Beslut, Mål och budget 2012, 105, 2011-06-20 31 Beslut, kompletteringsbudget 2012, 160, 2011-11-21 33
Politiskt prioriterade verksamhetsområde, kommunmål Allmänt Landskrona stad har fem prioriterade målområden o o o o o Skola för kunskap med arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Näringsliv Boende Med dessa prioriterade målområdena som bas finns det goda möjligheter att stärka och utveckla Landskrona stad, detta under förutsättning att alla ansvariga tar tillvara på den potential som finns i Landskrona stads organisation. Framgång förutsätter att alla berörda arbetar förvaltningsövergripande med stor delaktighet och stort engagemang. Samtliga förvaltningar har ett ansvar att upprätta mål, handlingsplaner och genomföra aktiviteter som stödjer de prioriterade målområdena. Stadsdirektören leder styrgruppen för de prioriterade målområdena. Denna styrgrupp består av processägarna för målområdena samt kommunikationschefen. Uppgiften för processägaren är att driva, utveckla, följa upp och kvalitetssäkra arbetet inom respektive prioriterat område. Det är ett tydligt fokus på effekt och resultat. Genom att analysera de processer som görs idag vet man vad som skall förändras och utvecklas för att bli bättre. Grundläggande för arbetet med processer är att organisatoriska gränser inte får hindra vad man ser av en process och vilka aktiviteter som prioriteras för att skapa värde för medborgaren/brukaren. Projektet Jämlika Landskrona syftar till att ett värdegrundsbaserat förhållningssätt och ett jämlikhetsperspektiv integreras i det dagliga arbetet, från målformulering, resursfördelning, verksamhetsplanering till uppföljning, vilket bidrar till att det ska vara BRA att bo och verka i Landskrona. Skola för kunskap med arbetsro Skolans främsta mål är att förmedla kunskap. I skolan ska det råda arbetsro och respekt elever emellan och mellan elever och personal. Kommunstyrelsen är ansvarig för att stadens mål förverkligas under 2012. Stadens mål för skola för kunskap med arbetsro 1) En växande andel ska nå grundskolans mål 2) Elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna 3) Skolan ska präglas av trygghet och arbetsro. Indikatorer på stadens mål Utbildningsnämnd - Alla lärare och skolledare stimuleras och utvecklas i syfte att skolplanens mål ska uppnås - Alla barn och elever motiveras och utmanas att utveckla sitt lärande för att, utifrån egna förutsättningar, nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål - Alla barn och elever har inflytande i skolans planeringsprocesser samt delaktighet i att formulera sina individuella mål Uppföljning och indikatorer nämndmål och kommunmål - Resultat Qualisenkät 2012 - Resultat nationella prov i förhållande till riksgenomsnittet - Betyg i förhållande till riksgenomsnittet - Andel avbrott från gymnasiestudier För att kvalitetssäkra mål- och budgetprocessen inom de prioriterade målområdena utifrån ett jämlikhetsperspektiv krävs i ett första steg att detta perspektiv integreras i de bedömnings-, analys- och beslutsunderlag som tas fram 1
Individ och familjenämnd - Att stödja föräldraskapet samt skolans och förskolans pedagoger med utbildningsinsatser Uppföljning och indikatorer - Utbildning aktivt föräldraskap antalet kurser/deltagare - Antalet Lärarfortbildningar i ÖPP (Örebros Preventions Program) och värdegrundsarbete - Antal utförda verksamhetsstödsinsatser från Barnoch ungdomshabiliteringen - Antalet föräldrar som genomgått öppenvårdens föräldrastödsprogram, även SLUG (Social Lokal Utvecklings Grupp) Servicenämnd - Skoleleverna skall äta 1/3 av dagsbehovet under skollunchen - Den upplevda måltidssituationen ska förbättras - Öka tillgången på trådlöst nätverk Uppföljning och Indikatorer - Uppföljning: Kontroll av teoretiska beräkningar i jämförelse med faktiskt intag o Indikator: Tillagad, serverad intagen portionsstorlek/elev - Uppföljning: Lunchtid/elev samt antal pedagoger och personal från kostavdelningen närvarande vid måltiden undersöks, mätning av ljudvolym, enkät till elever, personal och föräldrar o Indikator: Jämför förändring över läsår avseende schematid, antal vuxna i matsal, ljudvolym och enkätsvar - Uppföljning: jämförelse mellan 2011 och 2012 avseende antal skolor med tillgång till trådlöst nätverk o Indikator: antal skolor med tillgång till trådlöst nätverk Räddningsnämnd - Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv - Fokus 2012: Anlagda bränder i förskolor, skolor, ungdomsgårdar och fritidsgårdar - Fokus 2012: Problematiken kring användandet av fyrverkeripjäser hos barn och ungdomar under 18 år. Uppföljning och indikatorer - Andel utbildade klasser åk 2, 5 och 8 ska vara 100% - Enkätundersökning som mäter trygghets och säkerhetsmedvetandet ur ett olycksperspektiv i åk 3, 6 och 9, en gång/år. Enkät jämställdhet integrerad - Antalet anlagda bränder i skolor, förskolor, ungdoms- och fritidsgårdar - Antalet incidenter med fyrverkerier i skolor, förskolor, ungdoms- och fritidsgårdar - Antalet uppsåtligen utlösta automatlarm som ej är orsakade av anlagd brand, fyrverkeripjäs - Antal polisanmälda brott mot skola, förskola, ungdoms- och fritidsgård (brottskod 0811) Kulturnämnd - Kulturnämndens verksamheter ska bidra till ett ökat lärande och kulturella upplevelser - Landskrona museum ska bedriva en pedagogisk verksamhet där skolan ges möjlighet att tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet. - Museet ska vara en stimulerande och annorlunda lärmiljö som öppnar för olika sätt att lära både för elever och lärare Uppföljning och indikatorer - Antal elever och lärare som deltar i museets pedagogiska verksamhet Landskrona - den arbetande staden Samhällets välstånd och den enskilde kommuninvånarens välbefinnande är beroende av att många arbetar, varför det är viktigt att öka sysselsättningsgraden i Landskrona. Då bidragsberoendet är förödande, både socialt och ekonomiskt, är det långsiktiga målet att ingen vuxen frisk person skall leva på försörjningsstöd. Insatser skall därför göras för att se till att så få som möjligt är beroende av bidrag. Folkhälsan i Landskrona skall stärkas så att landskronaborna mår bra och att kostnaderna för ohälsa minskar. Målet är att Landskrona stads resultat vid kommande mätningar skall hamna på minst riksgenomsnittet, för att därefter hamna över riksgenomsnittet. 2
Kommunstyrelsen är ansvarig för att stadens mål förverkligas under 2012. Stadens mål för den arbetande staden 1) En växande andel ska arbeta 2) Hälsotalet skall ökas 3) Antalet bidragsberoende skall minska Indikatorer på stadens mål Individ- och familjenämnd - Att ungdomar och unga vuxna i Landskrona stad ska vara delaktiga i att påverka sina livsvillkor i utvecklingen till självständiga vuxna - Varje försörjningsstödstagare som antingen är under 25 år eller som bedömts ha behov av ett särskilt stöd för att kunna närma sig arbetsmarknaden skall delta i kompetenshöjande aktiviteter under minst 30 timmar i veckan Uppföljning och indikatorer - Antalet ungdomar under 25 år som ej står till arbetsmarknadens förfogande som erhåller ekonomiskt bistånd - Antalet ungdomar i feriepraktik - Antalet försörjningsstödstagare som står till arbetsmarknadens förfogande - Antalet försörjningsstödstagare som är under 25 år eller som bedöms ha behov av stöd - Antalet försörjningsstödstagare som är över 25 år eller som bedöms ha behov av stöd - Antalet försörjningsstödstagare som är över 25 år och som deltagit i kompetenshöjande insats - Antalet barnfamiljer som under året erhållit försörjningsstöd Utbildningsnämnd - Betygsresultaten och genomströmningen för elever ligger över riksgenomsnittet inom varje gymnasieprogram eller vuxenutbildningsform - Samtliga elever i gymnasie- och vuxenutbildning når målen i sina individuella utvecklingsplaner - 90 % eller fler av eleverna på respektive gymnasieprogram eller vuxenutbildningsform ska ha arbete eller påbörjat fortsatta studier tre år efter avslutad utbildning - Förskola och fritidshem erbjuds i den omfattning som behövs för att tillgodose behovet för att underlätta vårdnadshavarnas arbete eller studier Uppföljning och indikatorer - Offentlig betygsstatistik - Qualis självvärdering - Gy och vux: statistik från Svenskt näringslivs gymnasiekvalitet. - Yrkeshögskola: statistik hämtad ur 6- månadersuppföljning till YH-myndigheten o Andel som erbjuds plats inom 4 månader o Föräldraenkät enligt Qualis Servicenämnd - Servicekontoret skall under 2012 öka antalet praktikplatser - Servicekontoret skall under 2012 öka antalet praktikplatser som leder till arbete - Skapa yrkesinriktade praktikplatser som ger möjlighet till examensarbete och forskning Uppföljning och indikatorer - Antalet praktikplatser - Antalet praktikplatser som kan leda till arbete - Antalet yrkesinriktade praktikplatser - Antalet rapporter Fritidsnämnd - Fritids- och kulturförvaltningen ska aktivt medverka i stadens kompetenshöjande verksamhet riktat mot försörjningsstödstagare i den omfattning som verksamheten klarar Uppföljning och indikatorer - Antalet praktikplatser Omsorgsnämnd - Att aktivt medverka i stadens kompetenshöjande verksamhet riktad mot mottagande av försörjningsstödstagare i den omfattning verksamheten bedömer adekvat Uppföljning och indikatorer - Antalet personer som får praktikplats - Antalet praktikplatser som resulterar i anställning Stadsbyggnadsnämnd - Öka sysselsättningen för olika grupper - Bidra till bättre hälsa hos invånarna genom att erbjuda attraktiva utemiljöer som stimulerar till fysisk aktivitet Uppföljning och indikatorer - Antalet praktikplatser med mera som lett till anställning - Uppskattning av antalet besökare i parker och i stadskärnan 3
Landskrona - den trygga staden Tryggheten har en avgörande betydelse för Landskronas attraktionskraft. En av de största utmaningarna är att göra Landskrona mer attraktivt och tryggt. Medborgarnas upplevda trygghet skall öka. En viktig del i detta är att tydligt och konsekvent bekämpa brottsligheten och brottslighetens orsaker. Detta arbete måste ske i nära samarbete med andra aktörer. Trygghetsarbetet skall stödja utveckling av de övriga prioriterade kommunmålen. Kommunstyrelsen är ansvarig för att stadens mål förverkligas under 2012. Stadens mål för den trygga staden 1) Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka 2) Arbetet mot våldsbrottsligheten ska särskilt prioriteras 3) Brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som själva brottsligheten. Utöver trygghetsarbete som bedrivs idag, skall varje förvaltning utveckla trygghetsskapande insatser mot det allmänna rummet eller plats där allmänheten har tillträde genom att: - Prioritera trygghetsskapande insatser som ger mätbara effekter under året. Definition av trygghet Det finns ingen vetenskaplig fastställd definition av begreppet trygghet. För att avgränsa och skapa en tydlig inriktning definieras trygghet som en subjektiv upplevelse. Trygghetsupplevelsen kan vara kopplad till konkreta händelser eller till en generell ospecifik känsla när personen befinner sig i det allmänna rummet eller plats där allmänheten har tillträde. Indikator på stadens mål Stadsledningskontor - Den totala brottsligheten ska minska i förhållande till år 2011 - Våldsbrottsligheten på allmän plats ska minska i förhållande till 2011. - Öka tryggheten genom att prioritera trygghetsskapande insatser mot det allmänna rummet samt att kommunicera dessa Indikatorer nämndmål - Antalet cykelstölder - Antalet snatterier - Misshandel utomhus i centrala delarna av staden - Trygghetsmätning, antal personer som avstår aktivitet Servicenämnd - Minska skadegörelsen: o Fastighetsavdelningen bearbetar tillgänglig ekonomisk statistik, kameraövervakning övervägs där så är lämpligt och möjligt. - Minska cykelstölderna: o - Minska klotter: o Utbildningsförvaltningen och fastighetsavdelningen bildar projektgrupp för att minska stölderna och inventera och analysera nuvarande förutsättningar. Åtgärda prioriterade cykeluppställningsplatser, till exempel vajrar vid cykelställen Fastighetsavdelningen administrerar och handlägger avtal och relation med klottersaneringsföretag. - Hot & våld skall upphöra: o Säkerställa att skoltoaletter är trygga, delta i samarbete med berörda förvaltningar, polisanmäl incidenter, utbildning av personal Indikatorer nämndmål - Skadegörelse. Tertialsvis jämförelse av utfallet. Punktinsatser listas och beskrivs - Cykelstölder. Antal stölder 2010, 2011, 2012 - Klotter. Antalet insatser per år, 2011, 2012 - Hot och våld. Antal incidentrapporter Stadsbyggnadsnämnd - Skapa attraktiva miljöer med kvaliteter som attraherar många olika kategorier av människor, och därigenom skapa trygghet - Snabb och effektiv klottersanering - Minska antal cykelstölder, med speciell inriktning kring stationerna Indikatorer nämndmål - Uppskattning av antal besökare i parkerna och i stadskärnan - Klotter. Dokumentation från klottersaneringsföretag, med foto och angivelse av plats - Rapport från polisen angående antal cykelstölder 4
Fritidsnämnd - Skalskydd o Alla idrottsanläggningar skall ha säkra dörrar med elektronisk passagekontroll till entréer och omklädningsrum för att, minimera risken för inbrott och stölder. - Utomhusbelysning o Utomhusmiljön vid alla idrottsanläggningar skall uppfattas som trygg och säker året runt. - Befintliga motionsspår o - Utomhusverksamhet o Motionsspåren i Lillolas och Karlslundsparken. Belysning, utegym, cykelparkering med mera Fritids- och kulturförvaltningen skall, i samarbete med City idrott och föreningslivet, genomföra minst fem utomhusarrangemang Indikatorer nämndmål - Antalet anmälda skador, inbrott och stölder på förvaltningens anläggningar via skaderapporteringssystemet Flexite - Antalet kända incidenter, skador och stölder som registreras i skaderapporteringssystemet Flexite - Antal registrerade besök via elektronisk personräknare - Antal registrerade besökare vid respektive arrangemang Kulturnämnd Landskrona stadsbibliotek, museum, konsthall och teater kan genom arrangemang medverka till att fler personer rör sig på staden och upplevelsen av trygghet ökar. Tryggheten kan också öka genom budskapet i arrangemangen. - Biblioteket o Genom att samarbeta med föreningar, organisationer och andra förvaltningar kan vi fortsättningsvis ha ett stort utbud utan kostnadsökning. - Utbyggnad av aktivitetsutbudet för ungdom i centrum o Ungdomar arbeta med spoken word Indikatorer nämndmål - Ungdomar uppträder och arrangerar uppträdanden med inbjudna artister på olika scener inom fritidsoch kulturförvaltningens verksamhetsområde. - Antal besökare - Antal arrangemang Omsorgsnämnd - Att ta aktiv del i det allmänna rummet i Landskrona Indikatorer nämndmål - Antal aktiviteter - Arrangera äldrevecka - Antal arrangemang, antal besökare, resultat av trygghetsenkäter Individ- och familjenämnd - Att öka tryggheten i familjen och i det offentliga rummet - Att alla barn i Landskrona stad ska ges möjlighet till goda och trygga uppväxtvillkor Indikatorer nämndmål - Antalet skyddsplaceringar - Antalet polisanmälningar - Antal genomförda föreningsnattvandringar/dagar/helger - Antalet händelser inom det situationella fältarbetet som leder till verksamhet eller åtgärd - Antalet deltagare i Ventilens program/kvinnofrid/manfred - Antal utredningar som leder till insatser enligt SoL/LVU (Socialtjänstlagen, Lagen om omhändertagande av vuxna). - Antalet barn som erhållit stöd genom Barnahus under året - Antal verkställda beslut samt inom vilken tid enligt LSS (Lagen om särskilt stöd och service) - Statistiken över antalet hemlösa redovisas enligt Socialstyrelsens indelning vid varje tertialuppföljning - Antalet boendestödsinsatser samt antalet klienter - Museum och konsthall o - Teatern o För barnfamiljerna är Ateljé Nell öppen varje söndagseftermiddag. För vuxna erbjuds föreläsningar, visningar och stadsvandringar på kvällar och eftermiddagar. Utbyggnad av aktivitetsutbudet för äldre och yngre i centrum. Skapa förutsättning för flera föreningar att samarrangera lördagscaféer på teaterrestaurangen 5
Räddningsnämnd - Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv - Antalet som skadas eller omkommer på grund av olycka ska minska - Fastighetsägare och verksamhetsutövare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete - Vid olyckshändelse ska Räddningstjänsten inom godtagbar tid bryta den negativa händelseutvecklingen så att skadan inte förvärras - Utveckla vår förmåga att stödja den drabbade under och efter en händelse vid bostadsbränder Indikatorer nämndmål - Andel utbildade klasser åk 2, 5 och 8 ska vara 100 % - Antalet anlagda bränder i skolor, förskolor, ungdoms- och fritidsgårdar. - Antalet incidenter med fyrverkerier i skolor, förskolor, ungdoms- och fritidsgårdar. - Antalet skadade resp. omkomna i bostadsbränder (räddingstjänstens insatsrapporter) - Andel av alla räddningsinsatser där fördjupad olycksutredning har genomförts. Näringsliv Ett välmående näringsliv är grunden för den offentliga sektorn. Utan jobb i privat sektor blir resurserna för den offentliga välfärden urholkade. Ett av Landskronas prioriterade utvecklingsområden är näringslivspolitiken. Landskrona, mitt i den dynamiska Öresundsregionen, har många goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv. Staden erbjuder goda logistiska möjligheter, gott om detaljplanerad mark, en väl utvecklad infrastruktur såväl allmän som på IT sidan och för både tillverkande företag och den nya tidens tjänsteföretag. Dessutom har staden fantastiska boendemiljöer, både existerande och planerade, och en väl utvecklad destinations- och rekreationsmiljö. Näringslivspolitiken ska syfta till att förmå nya företag att etablera sig i Landskrona, stödja nyföretagande och entreprenörskap, underlätta för befintligt näringsliv och minimera kommunal byråkrati i relationen mellan stad och näringsliv. Landskrona stad ska söka ett handslag med näringslivet för att dra nytta av dessa fördelar i ett bättre företagarklimat och ökat attraktionsvärde med fler arbetstillfällen. Landskrona stad ska verksamhetsgemensamt verka för att det lokala företagsklimatet så som det avspeglas i Svenskt näringslivs årliga mätning skall förbättras, men även andra rankinginstituts undersökningar ska tas i beaktande i kommande analyser. Kommunstyrelsen är ansvarig för att stadens mål förverkligas under 2012. Stadens mål för näringsliv 1) Att näringslivspolitiken och förvaltande enheter skall förmå nya företag att etablera sig i Landskrona stad. 2) Att gemensamt stödja nyföretagande och entreprenörskap. 3) Att gemensamt underlätta för befintligt näringsliv genom att arbeta serviceinriktat. Indikatorer på stadens mål - Antal företag i kommunen, nytillkommande och nedlagda - Fördelningen på varu- respektive tjänsteproduktion - Företagen flyttningar över kommungränsen - Effekterna för sysselsättningen Stadsledningskontor - Antalet arbetstillfällen ska öka i förhållande till föregående år Utbildningsnämnd - Kontakten och samarbetet med näringslivet fördjupas och förenklas - Samtliga skolverksamheter arbetar med entreprenörskap Uppföljning och indikatorer - Respektive skolverksamhet har en kontaktperson mot näringslivet - Programråd med lokal förankring på varje gymnasialt yrkesprogram - Yrkesinriktad vuxenutbildning bygger på efterfrågan definierad av det lokala näringslivet - Deltar i tre lokala näringslivsnätverk - Yrkesinriktad gymnasie och vuxenutbildningar samverkar genom för branschen relevanta Collegeformer - Andel gymnasieskolor med Ung företagsamhet - Andel skolor och förskolor som arbetar med entreprenöriellt lärande 6
Räddningsnämnd - Fastighetsägare och verksamhetsutövare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete. - Räddningstjänsten ska upplevas som en aktiv och stödjande samarbetspartner Uppföljning och indikatorer - Antalet tillsynsföreläggande - Enkät riktad till de motparter som har mött oss i myndighetsutövning. Enkät jämställdhet integrerad. - Handläggningstiden för remissvar ska ej överstiga 3 veckor. - Handläggningstiden för tillståndsansökan enligt Lagen om brandfarlig och explosiv vara ska ej överstiga 3 månader. - Handläggningstiden för sotningstillstånd ska ej överstiga 3 veckor Omsorgsnämnd - Genom att efterfråga nya aktörer, som ska tillgodose behoven av fritt val och drift av nya boendeenheter inom äldre- och handikappomsorgen, ges möjligheter för företagen att etablera sig. Nämnden ska särskilt stödja mångfald och småskalighet Uppföljning och indikatorer - Antal upphandlande verksamheter - Antal godkända utförare inom hemvården Kulturnämnd - Skapa förutsättningar som gör Landskrona till en intressant etableringsort för unga människor i regionen med inriktning på så kallat kreativa kulturella näringar (KKN) Uppföljning och indikatorer - Antal personer/företag som är föremål för konsultativt stöd eller lokalstöd - Antal nätverksträffar för kulturellt aktiva personer Boende Kommunstyrelsen är ansvarig för att stadens mål förverkligas under 2012. Stadens mål med boende 1) Landskrona ska föra en offensiv bostadspolitik i syfte att åstadkomma en positiv inflyttning till staden 2) Fler bostäder varför produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras 3) Fler hyresrätter måste skapas i Landskronas ytterområden 4) Bostadsbyggandet ska stärka Landskronas centrum och vara ett föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan Indikator på stadens mål Stadsbyggnadsnämnd - Stadsbyggnadsnämnden skall upprätta planprogram/detaljplaner i attraktiva lägen och medge en utbyggnadstakt om lägst 1 500 bostäder till och med 2014 - Stadsbyggnadsnämnden skall också verka för en snabb hantering av bygglov respektive bygganmälan och även i övrigt bistå med råd och anvisningar för näringsidkare. Maximal handläggningstid 10 veckor - Planprogram/detaljplaner ska erbjuda variation avseende bostadstyp, läge och upplåtelseform samt även olika typer av särskilt boende. Tydliga inslag ska vara att kunna erbjuda olika fribyggartomter - Stadsbyggnadsnämnden skall också verka för en snabb hantering av bygglov respektive bygganmälan och även i övrigt bistå med råd och anvisningar för näringsidkare. Maximal handläggningstid 10 veckor Uppföljning och indikatorer nämndmål och kommunmål - Antal bostäder i planprogram/detaljplaner - Genomsnittlig handläggningstid per bygglov (veckor) - Antal fribyggartomter i antagna planer - Avstånd till kollektivtrafik och samhällsservice 7
Stadsbyggnadsnämnd - Skola - Den pedagogiska verksamheten, samt inne- och utemiljöer är attraktiva, goda och lärande - Utbildningsförvaltningens verksamheter syns i marknadsföringen av Landskrona stad Uppföljning och indikatorer - Andel som får sina förstahandsval tillgodosedda - Föräldraenkät enligt Qualis - Redovisas årligen i verksamhetsberättelsen av kommunikationsansvarig i tertial och bokslut God ekonomisk hushållning Finansiella mål Driftsresultat 1) Landskrona stads långsiktiga resultatmål för de skattefinansierade verksamheterna skall motsvara ett resultat om minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, med ett delmål för 2012 2013-2014 med 0,6 %, 0,8% och 1,0 %. 2) Landskrona stads långsiktiga resultatmål för vatten och avloppsverksamheten är ett resultat som stämmer överens med VA-lagens regelverk. Negativa egna kapital skall upparbetas inom en treårsperiod räknat från det verksamhetsår då underskottet uppstod. Kapitalavkastning 3) Landskrona stads långsiktiga mål med kapitalförvaltning skall vara att uppnå en avkastningsnivå som motsvarar en årlig avkastning med 3,6% real ränta. Utdebitering och skattekraft 4) Landskrona stads utdebitering av kommunalskatt skall även i framtiden ligga under både det beräknade riksgenomsnittet för kommunal utdebitering och genomsnittet för kommunerna i Skåne. 5) Landskrona stads skattekraft för taxeringsår 2010 med 84,0 % av medelskattekraften i riket, skall stärkas för att i framtiden minst motsvara den beräknade skattekraften i Skåne län. Landskrona stads skattekraft motsvarar för taxeringsåret 2010 endast 90,3% av medelskattekraften i Skåne län. Investeringar 6) Landskrona stads investeringar skall planeras utifrån en framtida beräknad finansieringsmöjlighet. Samtliga kostnader som är förknippade med investeringarna både i form av avskrivningskostnad, driftskostnad och finansiell kostnad skall kunna inrymmas i kommunens framtida driftsresultat både i kort och långt perspektiv. Investeringarna får maximalt motsvara avskrivningar + årets resultat. Undantag kan göras för investeringar som anses lönsamma. Verksamhetsmål Omsorgsnämnd 1) Att öka omsättningshastigheten i de särskilda korttidsenheterna. Jämförelse med föregående år. Indikator: Genomsnittlig beläggningstid. 2) En prioritering av resurser till hemvården kan bland annat ske genom att öka den tid som är direkt vårdtagarrelaterad. Minst 70 % av hemvårdarnas tid ska vara direkt vårdtagartid. Indikator: Direkt vårdtagartid. 3) Kostnaden per brukare (exkl. uppräkningsfaktorer och hyror) i boende för vuxna enligt LSS och daglig verksamhet LSS ska vara oförändrad. År 2011-2012 kommer ett resursfördelningssystem att införas både för boende vuxna LSS och daglig verksamhet LSS Indikator: Kostnad per brukare. 4) Hjälpmedelskostnaden per invånare > 18 år (exkl. uppräkningsfaktorer) ska vara lägre än genomsnittet för deltagande kommuner i hjälpmedelsbolaget Medelpunkten Indikator: Hjälpmedelskostnad per innevånare >18 år. Stadsbyggnadsnämnd 5) Mängden av tillskottsvatten skall minska i förhållande till idag, bland annat. genom att minska längden kombinerat ledningsnät med 5 % till 2015-12-31 Indikator: Tillskottsvatten, liter/meter ledning och dygn Servicenämnd 6) Minska andelen vakanser i det egna lokalbeståndet. Indikator: Vakanta kvm i eget lokalbestånd 7) Minska energiförbrukningen. Indikator: Energiförbrukning per kvm Miljönämnd 8) Självfinansieringsgraden genom tillsynsavgifter ska öka (exklusive eventuell avgiftshöjning). Indikator: Målet mäts som % av den del av nämndens budgetram som rör myndighetsuppgifter 8
Individ-och familjenämnd 9) Det totala behovet av försörjningsstöd skall minska i förhållande till förgående års bokslut. Indikatorer: Antalet hushåll i behov av försörjningsstöd. Andelen försörjningsstödstagare som endast erhåller bistånd som komplement till hushållets egen löneinkomst 10) Att rätt bistånd utges till rätt person med rätt belopp. Indikatorer: Antalet inkomna och utredda FUT impulser. Antalet återkrav 11) Placeringskostnaderna ska minska i förhållande till föregående års bokslut. Indikatorer: Antalet vårddygn i förhållande till antalet klienter Utbildningsnämnd 12) Att övriga mål uppfylls kompletterat med en ekonomi i balans Indikator: Procentuell avvikelse mot budget Personalpolitiska mål 1) Landskrona stads varumärke som attraktiv arbetsgivare ska stärkas Indikatorer: Andelen medarbetare i hela Landskrona stad som trivs i sitt arbete ska öka (medarbetarindex) Landskrona stad ska kännetecknas av ett BRA ledarskap (ledarindex) Andelen ambassadörer i Landskrona stad ska öka (ambassadörsindex) 2) Hälsan bland Landskrona stads medarbetare ska öka Indikatorer: Minskad total sjukfrånvaro Färre antal långtidssjuka Färre antal korttidssjukfrånvarodagar 3) Kvalitén i löneprocessen ska öka Indikator: Index för utvecklingssamtal 9
Ekonomiska budgetförutsättningar Den samhällsekonomiska bilden (Källa: Cirkulär 11:21, Sveriges Kommuner och Landsting- citat). Svensk ekonomi visar fortsatt styrka. Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008 2009.Detta berodde på att exporten och tillverkningsindustrin hade en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När sedan konjunkturen stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin började växa snabbare än ekonomin i andra länder. Den svenska ekonomin är inne i en mycket stark tillväxtfas. Bruttonationalprodukten (BNP) som utgör summan av alla i Sverige producerade varor och tjänster växte under 2010 med 5,5 % och innevarande år, 2011, beräknas BNP tillväxten till 4,8 %. Man får gå tillbaka till 1960 talet för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal. Chefsekonomens slutsatser (Källa: Ekonomirapporten från SKL maj 2011 - citat). Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och 2010 två år av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommuner och landsting. Förklaringen är främst kraftigt höjda statsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling. Men det blir en kortvarig glädje. Kalkylerna för kommande år tyder på ett begränsat utrymme. Efter att den svenska ekonomin föll med 5,0 % under 2009 kunde vi registrera en BNP tillväxt under 2010 med 5,5 %. Även 2011 har inletts med mycket starka ekonomiska data och framåtblickande indikatorer som industri- och hushållsbarometrar pekar på fortsatt bra fart i samhällsekonomin. Det är visserligen inte realistiskt att förvänta sig lika starka tillväxttal de kommande åren men vi räknar ändå med att ekonomin växer med närmare 5,0 % under 2011 och med 3,0 % per år de följande åren. Skatteunderlagsprognos SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gör i sin senaste skatteprognos följande bedömning av de kommande årens skattetillväxt 2012 4,1 % 2013 4,1 % 2014 4,0 % 2015 4,0 % Det är utifrån denna prognos som kommunstyrelsens budgetberedning beräknat det ekonomiska underlaget i budgetförslaget för 2012 och i den beräknade flerårsplanen 2013 2014. Budgetberedning, våren 2011 Arbetet med dokumentet Mål och budget 2012 påbörjades under hösten 2010. I december 2010 presenterades dokumentet Landskrona ett lockande alternativ, detta dokument sammanställdes som planeringsförutsättningar för arbetet med 2012 års budget. Innehållet i dokumentet indelades under följande rubriker. o Landskronas omvärld o Expanderande näringsliv och befolkning o Attraktionskraft o Planarbeten o Skolan o Trygg stad o Personalpolitiska utgångspunkter o Ekonomiska förutsättningar o Befolkningsprognos Under februari 2011 sammanställdes dokumentet Planerings- och budgetdirektiv för 2012, ett dokument som sammanfattade svårigheterna med att vid den tidpunkten beräkna några ekonomiska ramar till nämnderna för 2012. Däremot påbörjades arbetet med att formulera nämndsoch verksamhetsmål utifrån de fastställda kommunmålen, vilka framgår under annan rubrik i detta dokument. De ekonomiska budgetramarna beräknades vid möte med kommunstyrelsens budgetberedning den 10 11 maj 2011. 10
Kommunal utdebitering 20:24 kronor per skattekrona Då kommunstyrelsens budgetberedning vid möte den 10 11 maj 2011 beräknade underlaget för budgetramar 2012, grundades dessa på en oförändrad utdebitering av kommunalskatt 2012. Budgetramarna för 2012 är beräknade utifrån en kommunal utdebitering med 20:24 kronor per skattekrona.. Utdebiteringen med 20:24 kronor per skattekrona ligger 6 öre under den genomsnittliga utdebiteringen 2011 i kommunerna i Skåne. Riksgenomsnittet för 2011 är beräknat till 20:74 kronor per skattekrona. Högst kommunalskatt i Skåne län debiteras i Bromölla kommun, 21:76 kronor och lägst i Skåne och även i riket ligger Vellinge kommun med 18:50 kronor per skattekrona. Kompensation i budgetramarna för ökade personalkostnader Den ekonomiska kompensationen till nämnderna för beräknade personalkostnadsökningar 2012 kan delas upp i två steg. För verksamhetsåret 2011 fördelades i grundbudgeten ett ekonomiskt utrymme som motsvarade en generell lönekostnadsökning motsvarande 1,7 % och som en ekonomisk buffert avsattes 7,7 mnkr i kommunstyrelsens internbudget i avvaktan på verkligt utfall av 2011 års lönerevision. En lönerevision som till stora delar innehöll fortsatt arbete med lönebildningsfrågor, prioriteringar samt jämställda löner. Resultatet av denna revision sammanställdes i samband med den ekonomiska rapporten per 2011-04-30 (Tertial 1). För 2011 fördelades, som tilläggsanslag, totalt 5,5 mnkr, där huvudparten fördelades till personal inom utbildningsförvaltningen men även till personal inom individ-och familjeförvaltningen. För 2012 års lönerörelse beräknas och avsätts ett ekonomiskt underlag som motsvarar en lönerevision med 3,1 %, vilket totalt summeras till 35,0 mnkr. I löneunderlaget ingår från och med 2012 även personal som tidigare varit anställda i Landskrona Kävlinge Svalövs gymnasieförbund och som efter organisationsförändringen nu har sin anställning inom främst utbildningsförvaltningen. I de ekonomiska ramarna har fördelats totalt 25,0 mnkr som ett generellt ekonomiskt utrymme motsvarande 2,0 % löneökning från och med 2012-04-01. Resterande del 10,0 mnkr finns i budgetförslaget kvar som en operativ pott i kommunstyrelsens internbudget. Kostnader för personalkostnadspålägg För 2012 kommer följande personalomkostnadspålägg att gälla. (PO-kostnader) o Anställd personal 40,30 % o Uppdragstagare 31,42 % o Personal < 26 år 21,32 % o Särskild löneskatt 24,26 % PO-kostnaderna som med automatik bokas som pålägg på lönekostnaderna beräknas täcka Landskrona stads kostnader för lagstadgade arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar samt kollektivavtalade och frivilliga pensionsåtaganden. Kompensation för kostnadsökningar Kostnadsutvecklingen har de senaste åren beräknats utifrån en relativ låg indexökning. Som exempel på detta så erhöll nämnderna i 2011 års budget en uppräkning med endast 0,6 % på beräknat underlag för inköp av varor och tjänster, både externt ifrån och från vår interna serviceavdelning. Det index mot vilket kommunerna kan beräkna sina kostnadsökningar för varor och tjänster kan avläsas mot är en index-serie med benämningen KPIF. Detta index utgör en beräkning av inflationen i samhället exkluderat från hushållens räntekostnader för boende och direkta och ändrade indirekta skatter och subventioner I det senaste cirkuläret från Sveriges Kommuner och Landsting framgår följande framskrivning av detta index (KPIF) 2012 1,7 % 2013 1,8 % 2014 1,9 % 2015 2,0 % 11
Kompensationen i budgetramarna för 2012 är beräknade utifrån 2010 års inköpsvolymer både av interna och externa varor och tjänster. Den ekonomiska kompensationen med 1,7 % motsvarar en beräknad kostnadsökning med 9,0 mnkr. Av dessa 9,0 mnkr har en pott för kommungemensam verksamhetsutveckling avsatts i stadsledningskontorets budget med 1,5 mnkr motsvarande 0,3 %. Resterande 1,4 % eller 7,5 mnkr har fördelats i de ekonomiska ramarna till nämnderna. De kommungemensamma utvecklingsprojekten utgörs av - Digitalt system för kartläggning, inrapportering och bevakning av risker, tillbud och skador på person och egendom (Flexite). - Beslutsstödsystem Båda dessa utvecklingsområden har aktualiserats i överenskommelse med alla förvaltningar. Ovan nämnda kostnadskompensation innebär att servicekontoret tillåts höja sina taxor och priser med motsvarande 1,7 % för 2012 i relation till 2011 års prisnivåer. Då det gäller prisjustering för kostverksamheten 2012 så finns dessutom en kompensation i form av köputrymme till utbildningsnämnd och omsorgsnämnd som motsvarar en beräknad personalkostnadskompensation till servicenämnden. Demografiska förändringar och ekonomisk påverkan av dessa Landskrona stad är en inflyttningskommun och följande befolkningsförändring har skett de senaste fyra åren. Antalet anges per 31 december respektive år: 2007 40 419 invånare 2008 40 860 invånare 2009 41 226 invånare 2010 41 724 invånare Detta innebär att Landskrona stad under perioden 2007 2010 ökat med 1 305 kommuninvånare vilket motsvarar 3,2 % över en treårsperiod. Den befolkningsprognos som producerades under hösten 2010, tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknar följande utveckling de kommande åren. 2011 42 682 invånare 2012 43 312 invånare 2013 43 997 invånare 2014 44 584 invånare Detta innebär att för den kommande treårsperioden beräknas en total ökning av kommuninvånarantalet med 1 902 personer eller 4,4 % De åldersgrupper i befolkningsprognosen som ligger som underlag för demografisk ekonomisk kompensation är åldersgrupperna - 0 15 år för utbildningsnämndens förskole- och grundskoleverksamhet - 16 18 år för utbildningsverksamhet för gymnasieungdomar - 65 och äldre för verksamheterna med handikappoch äldreomsorg inom omsorgsnämndens ansvar. Resursfördelning demografi till utbildningsnämnd Under våren 2011 har ett nytt system för resursfördelning utifrån demografisk förändring sammanställts i ömsesidigt arbete mellan stadsledningskontorets ekonomiavdelning och företrädare från utbildningsförvaltningen. Den nya resursfördelningsmodellen tillämpas för första gången vid beräkning av de ekonomiska ramarna i budget 2012. I budgetförslaget har 7,5 mnkr, netto, fördelats till utbildningsnämnden. Kompensationen bygger på ett antagande att 12 % av åldersgruppen 1-5 år går i förskola i fristående förskolor och att 20 % av åldersgrupperna 6-15 år får sin utbildning i fristående skolor. För gymnasieeleverna grundar sig resursfördelningen på att 51 % av eleverna går i egna gymnasieskolor medan 49 % väljer sin utbildning antingen i annan kommun eller hos någon fristående skola. Resursfördelningsmodellen skall stämmas av respektive år i samband med beräkning och sammanställning av delårsrapport som görs den 31 augusti respektive år. Resursfördelning demografi till omsorgsnämnd Den ekonomiska kompensationen till omsorgsnämnden som grundar sig på en beräknad demografisk förändring är beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, med följande antagande. - 65 79 år beräknas vara i behov av service från omsorgsförvaltningen motsvarande 10 % av åldersgrupperna med en fördelning att 8 % enheter efterfrågar vård i hemmet och 2 % enheter behöver vård i form av särskilt boende. - 80 89 år bedöms vara en åldersgrupp där 43 % är i behov av omsorg, fördelat på 32 % enheter med vård i hemmet och resterande 11 % enheter i särskilt boende - 90 år äldre personers behov av omsorg bedöms att var 100 % med en fördelning med 65 % enheter för vård i hemmet och övriga inom särskilt boende I budgetramarna har dessa beräkningar utmynnat i en ekonomisk kompensation med 2,5 mnkr. 12
Utökad verksamhet nya lokaler Under hösten 2011 tas Emiliaskolan i bruk och enligt nu gällande plan (maj 2011) kommer det nya äldreboendet vid Helsingborgsvägen att tas i bruk i januari 2012. Några ekonomiska resurser för verksamheten inom Emiliaskolan är än så länge inte i detalj beräknade ej heller ekonomiskt reglerade. Anledningen till detta är att förändringen är förknippad med en hel del förändringar inom olika lokaler. Skolvillor och paviljonger skall avflyttas och/eller säljas. Nettoeffekten är tidigare beräknad till en kostnadsökning med 1,5 mnkr på årsbasis då alla lokalförändringar skett. Anslaget ligger i avvaktan på slutredovisning kvar i kommunstyrelsens internbudget. Den beräknade kostnadsökningen inom det nya äldreboende vid Helsingborgsvägen uppgår till 6,0 mnkr och är beräknad i den ekonomiska ramen för omsorgsnämnden 2012. I investeringsplanen de kommande åren ligger ytterligare två gruppboende 2012 och 2014 ett nytt äldreboende beräknas vara klart 2014. Investeringsplanen omfattar även lokaler för för- och grundskola. Närmast i tur står en utbyggnad i Glumslöv till en F-9 skola och den beräknas färdigställd under 2012. I planen 2013-2015 finns investeringsutrymme för en förskola och en grundskola som är förknippade med ett förväntat behov utifrån projektet Vägval Landskrona, där arbetet skall vara inställt på att skapa 1 500 nya bostäder i Landskrona. I kommunstyrelsens internbudget finns totalt 12,0 mnkr avsatta som beräknade kostnader för nya lokaler och ny verksamhet i dessa. Produktivitetskrav för alla nämnderna som en del i Effektiviseringsprogrammet Produktivitetskrav - effektiviseringskrav Kommunfullmäktige beslutade i samband med behandling och beslut om budget 2009 den 23 juni 2008 103 enligt följande: Att uppdra åt kommunchefen att utarbeta riktlinjer och arbetssätt för ett rationaliserings- och effektiviseringsprogram för Landskrona kommun under perioden 2009 2011 i syfte att uppnå en ekonomisk effekt motsvarande 50,0 mnkr. Programmet skall bland annat omfatta en strategi för lokaloptimering och personalplanering. I verksamheten 2010 och i budgeten 2011 genomfördes produktivitetsökningar och/eller effektiviseringsåtgärder med 12,0 mnkr respektive 15,0 mnkr. I budgetförslaget för 2012 ingår beräknade effektiviseringar/produktivitetsökningar med totalt 15,0 mnkr och i planen för 2013 är de resterande 8,0 mnkr inräknade. För 2012 har effektiviseringsprogrammet fördelats generellt med en beräknad nivå motsvarande 0,86 % på beräknat kommunbidrag. Följande fördelning är gjord i ramarna för 2012. - Utbildningsnämnd - 6,8 mnkr - Omsorgsnämnd - 4,7 mnkr - Individ- och familjenämnd - 1,7 mnkr - Stadsbyggnadsnämnd - 0,5 mnkr - Fritidsnämnd - 0,3 mnkr - Kulturnämnd - 0,3 mnkr - Räddningsnämnd - 0,2 mnkr - Miljönämnd - 0,1 mnkr - Stadsledningskontor - 0,3 mnkr - Kommunfullmäktige - 0,1 mnkr Dessa produktivitetskrav skall arbetas in i respektive nämnds verksamhetsplan i det kommande interna budgetarbetet för 2012. Ramförändringar övrigt, minskade respektive ökade anslag Kommunstyrelsen Anslag med 5,0 mnkr som finansiering av fortsatt utvecklingsarbete med de beslutade kommunmålen. Ramökning med 2,3 mnkr för Sjötrafik som en beräknad ekonomisk effekt av uppstart och aktivering av RTI (Regional Trafik Infrastruktur) - projektet som till stora delar beräknas avslutas under slutet av 2012. Anslag med 1,5 mnkr för särskild satsning på lågavlönad personal (ytterligare 1,5 mnkr ingår i EFP för 2013). Stadsledningskontor Projektanslag med 1,9 mnkr för projektering och uppstart av ett beslutsstödsystem. (Anslaget är till 75 % delfinansierat av samtliga nämnder se tidigare rubrik angående kostnadskompensation - inflation) Ramökning med 275 tkr som anslag för systemadministration av programmet Flexite (Anslaget är till 50 % delfinansierat av samtliga nämnder se tidigare rubrik angående kostnadskompensation inflation). Projektanslag med 400 tkr för arbetet med att starta upp ett nytt ärendehanteringssystem 13
Ökat anslag för karneval, till 2,0 mnkr under 2012 och 2,0 mnkr under 2013, som en tänkt delfinansiering av större sommararrangemang som är under upphandling. Sommararrangemanget för 2013 är tänkt som en del i Landskrona stads firande av att det då är 600 år sedan staden fick sina stadsprivilegier. Jubileumskommitténs budget för 2012 uppgår till 4,6 mnkr. Den totala ekonomiska planen för 600 årsfirandet beräknas till totalt 19,0 mnkr, varav 13.0 mnkr per 2010-12-31 finns avsatta som eget kapital för jubileumsåret 2013. Stadsbyggnadsnämnd Ramökning med 1,5 mnkr som ekonomisk kompensation för förändrad intäktsfördelning i samband med bolagisering. Utbildningsnämnd Tillförs en ramökning med 3,0 mnkr som kompensation för förändrade statsbidragsregler som gäller vuxenutbildningen Tillförs ett anslag med 1,0 mnkr som ekonomisk kompensation för ökad ersättning till fristående skolor med anledning av egna lönesatsningars effekt på ersättning enligt regelverket lika villkor. Omsorgsnämnd Ökad ram med totalt 3,2 mnkr med fördelning 3,0 mnkr för ökad personaltäthet inom boende för dementa och 0,2 mnkr för ökat antal trygghetsplatser. Individ- och familjenämnd Tillförs ett anslag med 4,0 mnkr för intern fördelning inom IFO verksamhet och arbetsbefrämjande åtgärder Anslaget för försörjningsstödet reduceras med 10,0 mnkr utifrån den prognos som beräknas för 2011 och 2012 per april maj 2011 Fritidsnämnd Tillförs ett anslag med 350 tkr som förstärkt anslag för verksamheten inom Idrott i Centrum samt ytterligare 250 tkr till samarbete med idrottsföreningar. Kulturnämnd Tillförs ett anslag med 150 tkr för kostnader i samband med tecknande av nytt avtal med biografverksamheten i Landskrona Exploateringsbudget 2012 Landskrona stad redovisar exploateringsverksamheten som pågående projekt inom avgränsade balansenheter, alla utgifter och inkomster som är förknippade med objektet redovisas inom balansenheten tills objektet är färdigställt. Varken budget 2011 eller budget 2012 beräknar någon resultatpåverkan från avslutade exploateringsobjekt. Av sammanställningen på sidan 29 framgår alla de projekt som bedöms som aktiva och pågående under den kommande planeringsperioden. Exploateringsplanen kommer att revideras och kompletteras med objekt som är förknippade med det beslutade dokumentet Vägval Landskrona. Finansbudget Landskrona stads finansbudget för 2012 beräknas till ett finansnetto med 40,1 mnkr. Som finansiella intäkter i form av räntor och avkastningar på kapitalförvaltningen beräknas en finansiell intäkt med 30,0 mnkr Nytt från och med 2011och framåt är att det till Landskrona stads finansiella intäkter tillkommer en ränteintäkt enligt den revers som tecknats mellan Landskrona stad och Landskrona Energi AB, Den budgeterade ränteintäkten beräknas till 12,6 mnkr vilket motsvarar en förväntad avkastning med 3,5 % på reversbeloppet som uppgår till 360 mnkr. Från de beräknade ränte- och avkastningsintäkterna avräknas en beräknad räntekostnad med 2,5 mnkr för de lån som gäller fjärrvärmeledningen mellan Helsingborg och Landskrona. Internränta Internräntan för 2012 är beräknad till 5,0 %. Denna nivå är densamma som de närmast föregående åren. Miljönämnd Tillförs ett projektanslag med 350 tkr för arbetet med en utvecklingsplan för Saxtorpsskogen under 2012. Överförmyndare Tillförs ett anslag med 320 tkr som ramförstärkning som grundar sig på ökat antal ärendet och behov av anslag för kompetensutveckling. 14
Skatteunderlagets förändring Som nämnts tidigare i dokumentet så beräknas alla intäkter i form av skatter och generella statsbidrag utifrån de underlag som produceras av Sveriges Kommuner och Landsting. Följande procentuella förändringar av skatteunderlaget beräknas per maj 2011. (SKl s cirkulär 11:21) 2012 4,1 % 2013 4,1 % 2014 4,0 % 2015 4,0 % Med detta underlag beräknas 2012 års skatteintäkter till total 1 337,8 mnkr för Landskrona stad Kostnadsutjämningar Inom de generella statsbidragen finns det två kostnadsutjämningssystem. Kostnadsutjämningen beräknas utifrån det räkenskapssammandrag som alla kommuner och landsting varje år sammanställer till SCB. (Statistiska Centralbyrån) för jämförelser med riket i övrigt. En beräknad standardkostnad jämförs med kostnaden i respektive kommun. För Landskrona stad görs följande reglering (- tecken betyder inbetalning till utjämningssystemet medan positiva värden betyder utbetalning från utjämningssystemet). Kostnadsutjämning Kr/invånare Förskola och barnomsorg -422 Förskoleklass och grundskola -55 Gymnasieskola -297 Individ- och familjeomsorg 1 697 Barn och ungdomar m utländsk bakgrund 236 Äldreomsorg 664 Befolkningsförändring -83 Bebyggelsestruktur -216 Kollektivtrafik -42 Löner -131 Summa kostnadsutjämning 1 351 Den nedräknade kostnadsutjämningen utmynnar i ett belopp per kommuninvånare med 1 351 kronor vilket motsvarar att Landskrona stad får 56,0 mnkr som kostnadsutjämning. För 2012 beräknas att Landskrona stad till LSSutjämningssystemet skall inbetala totalt 7,5 mnkr, detta är en försämring i förhållande till 2011 med 7,8 mnkr. Dessa båda kostnadsutjämningssystem är ofta diskuterade utifrån rättvisa mellan olika kommuner och olika landsdelar. Beloppen som är beräknade i 2012 års budget är de preliminära beräkningar som gjordes i början av maj 2011. Nya, reviderade och definitiva, beräkningar av dessa utjämningssystem kommer att presenteras i mitten av december 2011. Kommunalekonomisk utjämning Förutom ovanstående poster ingår även den kommunalekonomiska utjämningen i de generella statbidragen. Systemet omfattar kommunalekonomisk utjämning, regleringspost och strukturbidrag. Kommuner med hög skattekraft betalar in till utjämningssystemet, kommuner med låg skattekraft får statsbidrag från utjämningssystemet. Landskrona stad har låg skattekraft, vilket innebär att kommunen får statsbidrag från utjämningssystemet. Den sammanlagda intäkten av dessa poster uppgår till totalt 477,3 mnkr. Kommunal fastighetsavgift Sedan 2008 tillfaller den förändrade fastighetsskatten inte statsfinanserna utan det sker en fördelning till landets kommuner i stället, detta i form av en kommunal fastighetsavgift. Nivån på den kommunala fastighetsavgiften grundar sig på den taxeringsnivå som finns inom respektive kommun. Alla fastigheter omtaxeras inte varje år, därför är det svårt att beräkna nivån för denna intäkt. För 2012 grundar sig den budgeterade nivå på den beräkning som gjorts inom Sveriges Kommuner och Lansting och som sammanställts i cirkulär 11:16. I budgeten är det upptaget in intäkt med 60,0 mnkr. Kostnadsutjämning för LSS-kostnader grundar sig på den statistik som finns hos Socialstyrelsen och Försäkringskassan för LSS-insatser (Lagen om Stöd och Service.) 15
Beräknat budgetresultat 2012-2014 Det beräknade budgetresultatet för Landskrona stad 2012 och de närmast följande verksamhetsåren, grundat på de beräkningar som framgår av rubrikerna ovan utmynnar i följande: 2012 Överskott med 7,8 mnkr 2013 Överskott med 18,1 mnkr 2013 Överskott med 15,9 mnkr De beräknade budgetresultaten för 2012 ligger under det av kommunfullmäktige beslutade resultatmålen för god ekonomisk hushållning. Det långsiktiga, beslutade, resultatmålet är att 2,0 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag årligen skall avsättas som positivt resultat. Detta mål innebär en resultatnivå som motsvarar 38,0 mnkr för 2012, något högre de kommande åren eftersom summan av skatter och generella statsbidrag beräknas öka med 65,0 70,0 mnkr per år 2012 och 2013. Detta finansiella mål har brutits ned till etappmål enligt följande procentstege och följande belopp gäller för den aktuella planeringsperioden. 2012 0,6 % 11,7 mnkr 2012 0,8 % 16,0 mnkr 2013 1,0 % 28,8 mnkr Kompletteringsbudget 2012 Underlag för en kompletteringsbudget 2012 beräknades under oktober och november 2011. Budgetberedningen beslutade vid sammanträde den 17 18 oktober 2011 att förslå Kommunfullmäktige om ett reviderat budgetbeslut för 2012. Detta budgetbeslut föranleddes av en försämrad skatteprognos för 2012, samt beräknade ekonomiska effekter för 2012 och framåt, som framkom i samband med den prognos för 2011 som beräknades per 31 augusti 2011. Delårsrapporten för 2011 utvisar ett bra resultat, påverkat av både positiva skatteavräkningar positivt finansnetto extraordinära poster. Samtliga av engångskaraktär. I delårsrapporten framgår behov av ökade anslag för både försörjningsstöd och övrig IFO verksamhet i form av vård och stöd för barn, unga och vuxna. Kompletteringsbudget, beslut och siffermaterial framgår av sidorna 33 35. Investeringsbudget 2012 med investeringsplan 2013 2014 Innevarande års investeringsbudget med tillhörande investeringsplan för 2011, 2012 och 2013 utgör underlag för de kommande årens nya investeringsbudget för 2012 med en plan för perioden 2013 och 2014 De stora investeringarna i de kommande årens budgetoch planförslag är o IT-satsningar inom skolans datakommunikation, såsom, stamnät, switchar, servrar och trådlösa nätverk o Konstgräsplaner, totalt 3 stycken under perioden 2012 2014. o Två nya gruppboende under perioden 2012 2014 o Nytt äldreboende beräknas färdigställt 2014 o o o Glumslövs skola beräknas utbyggd till F-9 skola under 2012 I budgetperioden finns även anslag för en ny förskola samt en ny skola för att möte det behov som kan bedömas uppstå utifrån de beslutade satsningarna Vägval Landskrona. RTI-projektet (ny Venfärja, ny Venterminal samt nya kajanläggningar i Landskrona och i Bäckvikens hamn) har tillförts ytterligare investeringsanslag med anledning av revideringar inom projektet. (Förutom beslut enligt 105 beslutades om ytterligare investeringsanslag med 9,0 mnkr enligt 113). Summerad investeringsbudget Investeringsbudgeten i detalj finns på sidorna 25-26 i dokumentet men en summering av de beräknade investeringsvolymerna kan redovisas enligt följande. Skattefinansierad verksamhet: 2012 117,3 mnkr 2013 116,5 mnkr 2014 136,5 mnkr Vatten- och avloppsverksamheten 2012 16,2 mnkr 2013 19,5 mnkr 2014 22,2 mnkr 16
Bokslut Prognos Budget EFP EFP Resultatbudget (mnkr) Not 2010 2011 2012 2013 2014 Tertial 2 Verksamhetens intäkter 1 688,4 401,4 450,0 450,0 450,0 Verksamhetens kostnader 2-2 411,8-2 196,2-2 317,1-2 317,1-2 368,4 Beräknad verksamhetsförändring 3-51,3-54,0 Avskrivningar 4-126,3-97,2-106,1-108,0-110,0 Verksamhetens nettokostnader -1 849,7-1 892,0-1 973,2-2 026,4-2 082,4 Skatteintäkter 5 1 260,8 1 294,9 1 314,6 1 363,3 1 419,2 Generella statsbidrag o komm.ek utjämning 6 571,5 601,3 617,1 628,2 638,2 Finansiella intäkter 7 26,5 71,1 47,0 41,2 38,7 Finansiella kostnader 8-3,3-2,5-1,9-2,5-2,5 Resultat före extraordinära poster 5,8 72,8 3,6 3,8 11,2 Extraordinära poster 9-97,1 282,2 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -91,3 355,0 3,6 3,8 11,2 Resultatets fördelning Resultat skattefinansierad verksamhet -81,5 352,6 3,6 3,8 11,2 - varav extraordinära poster -97,1 282,2 0,0 0,0 0,0 Resultat affärsdrivande verksamhet -9,8 2,4 0,0 0,0 0,0 Bokslut Prognos Budget Finansieringsbudget (mnkr) Not 2010 2011 2012 Den löpande verksamheten Årets resultat -91,3 355,0 3,6 Justering för av- och nedskrivningar 126,3 97,2 106,1 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 29,8 5,4 10,0 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster -12,9 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 51,9 457,6 119,7 Ökning (-) / minskning (+) av placerade medel -23,0 157,4 26,1 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar -26,5 0,6-3,7 Ökning (-) / minskning (+) av lager 1,9 6,1 0,0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder 99,2-137,8-3,5 Medel från den löpande verksamheten 103,5 483,9 138,6 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 10-155,9-256,2-138,6 Bidrag till förvärv av materiella anläggningstillgångar 15,3 28,1 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,1 306,9 0,0 Ökning av finansiella anläggningstillgångar -2,9-198,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -130,4-119,2-138,6 Finansieringsverksamheten Nyupptagan lån 0,0 0,0 0,0 Amortering av lån 0,0-15,0 0,0 Minskning av övriga långfristiga skulder -18,7 0,0 0,0 Ökning av övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar -5,9-349,2 0,0 Medel från finansieringsverksamhet -24,6-364,2 0,0 Årets kassaflöde -51,5 0,5 0,0 Likvida medel vid årets början 91,0 39,5 40,0 Förändring av årets kassaflöde -51,5 0,5 0,0 Likvida medel vid årets slut 39,5 40,0 40,0 17
Bokslut Prognos Budget Balansbudget (mnkr) 2010 2011 2012 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 637,1 2 008,3 2 040,8 Övriga kortfristiga tillgångar 235,4 228,7 230,4 Placerade medel 963,3 805,9 779,8 Likvida medel 39,5 40,0 40,0 Summa tillgångar 2 875,3 3 082,9 3 091,0 Eget kapital, avsättningar och skuler Eget kapital 2 006,3 2 361,3 2 364,9 Avsättningar, pensioner 108,6 114,0 117,7 Avsättningar, övriga 49,5 49,5 49,5 Långfristiga lån 12 65,0 50,0 50,0 Långfristiga skulder, övriga 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder, övriga 645,9 508,1 508,9 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 2 875,3 3 082,9 3 091,0 Nyckeltal Budget Prognos 2 Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 Eget kapital, mnkr 2 364,9 2 361,3 2 006,3 2 110,4 2 049,3 Anläggningstillgångar mnkr 2 040,8 2 008,3 1 637,1 1 627,0 1 586,6 Omsättningstillgångar mnkr 1 050,2 805,9 1 238,2 1 242,2 1 106,7 Placerade lån, mnkr 50,0 50,0 65,0 65,0 65,0 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1 973,2 1 892,2 1 849,7 1 749,8 1 679,2 Skatteintäkter inkl generella bidrag mnkr 1 931,7 1 896,2 1 832,3 1 725,3 1 676,6 Finansnetto, mnkr 45,1 68,6 23,2 85,6 17,9 Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och generella bidrag, % -102,1-99,8-100,9-101,4-100,2 Finansnettots andel av skatteintäkterna och generella bidrag, % 2,3 3,6 1,3 5,0 1,1 Nettokostnader inkl finansnettots andel av skatteintäkter och bidrag, % -99,8-96,2-99,7-96,5-99,1 Soliditet 76,5 76,6 73,5 73,5 76,1 PER KOMMUNINVÅNARE Antal invånare 42 126 42 106 * 41 724 41 226 40 860 Kommunal utdebitering / skattekrona 20,24 20,24 20,24 20,24 20,24 Eget kapital, kr/inv 56 139 56 080 48 085 51 191 50 154 Anläggningstillgångar, kr/inv 48 445 47 696 39 236 39 465 38 830 Omsättningstillgångar, kr/inv 24 930 19 140 29 676 30 131 27 085 Totala tillgångar, kr/inv 73 375 66 836 68 912 69 597 65 915 Låneskuld kr/inv -1 187-1 187-1 558-1 577-1 591 2011-09-30 * 18