Kvalitetsredovisning 2007 Förskoleverksamhet



Relevanta dokument
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för 2012/2013

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan Violen Ht 2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Kommentarer till kvalitetshjulet

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan. Killingens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Välkommen till vår förskola Grimsta

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Senast ändrat

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Lokal Arbetsplan för VALEN

Transkript:

Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning 2007 Förskoleverksamhet Namn på förskola/område: Rödsle förskoleområde Rektor: Anders Enström Bitr.rektor: Gerd Nilsson Adress: Kommungatan 2-4 Postadress: 572 51 Oskarshamn Telefon: 0491-76 49 22 Fax: 0491-76 49 23 E-post: anders.enstrom@oskarshamn.se Hemsida 1

Innehållsförteckning Tillgänglighet och flexibilitet...3 Grundfakta vår verksamhet...3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...3 Ansvar och delaktighet...4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden...4 Stödinsatser...4 Redovisa viktiga förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse...5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävans målen...5 Redovisa prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att förverkliga de nationella målen...11 Redovisa måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot målen i skollagen respektive läroplanen (Lpfö 98)...11 Uppföljning av likabehandlingsplanen...11 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet...11 Kommunala mål resultat i förhållande till dem....11 Kulturplanen...12 Åtgärder för förbättring...12 Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen...12 2

Kvalitetsredovisningen kalenderåret 2007 omfattar följande verksamhetsformer Förskola Tre förskolor med totalt tio avdelningar Familjedaghem Förskola med speciell inriktning 6 familjdaghem Naturförskola Tillgänglighet och flexibilitet Plats i förskoleverksamhet skall erbjudas av kommunerna utan oskäligt dröjsmål Erbjuds plats utan oskäligt dröjsmål (3-4 månader) till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa eller föräldralediga. Om svar nej varför? JA NEJ X Är föräldrar till barn inskrivna i förskoleverksamheten nöjda med den omsorgsform som barnen har. (ur Föräldraenkäten). Om svar nej varför? JA NEJ X Grundfakta om vår verksamhet Verksamheten består av följande enheter, Klockarebacken, Långelid och Dejegården. Vi tar emot barn i åldrar 1 5 år. På förskolorna finns 9 barngrupper med olika åldersindelning (2 avd 1-4 år, 1 avd 4-5 år och 6 avd 1-5 år). Den avdelning som har barn i åldrar 4-5 år är en naturförskola. Barngruppen är indelad i 2 grupper som varannan vecka är på Klockarebacken och varannan vecka vid Viljans stuga (orienteringsklubbens anläggning ca: 4 km från Klockarebacken) dit och åter åker barn och personal taxi från Klockarebacken. Löpande information till personal sker vid veckomöten på de olika förskolorna där någon i ledningen träffar personal från alla arbetslag. Vid arbetsplatsträffar med hela personalen (alla förskolor och dagbarnvårdare) ca: 9 ggr/år lämnas information och där diskuteras frågor som berör hela området. Samverkansgruppen träffas regelbundet under året. Gemensam information finns också på First Class. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Oskarshamns förskoleområden och skolor har från och med 2004 en balanserad scorecardinspirerad utvärderingsmodell. Genom att utgå från självvärderingar, enkätsvar och statistiska uppgifter fastställs mätvärden. Totalbilden innehåller sammanställda värden samlade i följande rubriker, elevers situation, elevers lärande, förälder/målsman, personal, personalens situation, ekonomi och ledning. Elever från fyra år, föräldrar/målsmän, personal och ledare svarar på intervju/enkät årligen. Del av enkätfrågorna finns i följande redovisning. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer, trender och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbar till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsinsatser inom sina specifika områden. nedanstående kvalitetsbild visar skolans sammanlagda resultat för 2006 inom ett antal mätområden. Värden är beräknade utifrån en jämförbar skala där 10 utgör full måluppfyllelse. Kommentarer till kvalitetsbilden finns i underrubriker. 3

Enkäternas svarsfrekvens i % för redovisningens område Barn/elever Målsman/förälder Personal 100% 54% 94% Ansvar och delaktighet Följande metoder har använts i arbetet med kvalitetssäkring: Enkäter till föräldrar Enkäter till personal Enkäter till barn Samtal i olika former med föräldrar Arbetslagens utvärderingar Fortlöpande dialog med personalen som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen publiceras på vår hemsida och diskuteras på arbetsplatsträffen. Vid föräldramöten informeras om och diskuteras innehållet och hur det påverkar den fortsatta verksamheten. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Stödinsatser Vi har under året haft en extra personal anställd för stödinsatser för barn som har varit i behov av extra stöd. 4

Vi har anställt en specialpedagog på halvtid och en resurspedagog på halvtid i området som stöd till barn med behov. Redovisa viktiga förutsättningar för arbetet med barnen och verksamhetens måluppfyllelse MATERIELLA RESURSER Kvalitén och standarden på lokalerna varierar från bra till mycket bra. Material och utrustningsstandard är mycket bra. Utemiljön på de tre enheterna är olika men måste betecknas som mycket bra. Under 2006 fick Dejegårdens förskola nya lokaler som är mer verksamhetsanpassade. Vår ekonomi har varit bra under året så vi har kunnat förnya vårt material och höjt standarden när det gäller tekniska hjälpmedel typ/datorer, digitalkameror och datortillbehör vilket betydligt underlättar arbetet med dokumentation. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till strävans målen 1. Barns inflytande Enligt enkätundersökningen blev resultat följande (frågeområde 1) Barn 6,7 Förälder/målsman 7,1 Personal 7,0 5

Barnens frågor: Jag får vara med och bestämma vad jag får göra på förskolan. Jag är rädd om rummen och sakerna i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn får vara med och bestämma vad man ska göra på förskolan. Mitt barn är rädd om lokaler och utrustning. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar för att lära sig. Personalens frågor:. Mina elever har möjlighet att påverka och planera sin dag. Mina elever är rädda om lokaler och utrustning. Mina elever uppmuntras att ta ansvar för att lära sig Mål Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sin tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande Barnen uppmuntras till att ta egna initiativ under vuxenvägledning. Barnens intressen påverkar planeringen av verksamheten. Dom större barnen får planera och genomföra en aktivitet och efteråt reflektera över resultatet. Barnen får ta ett visst ansvar för sina egna handlingar genom att vara delaktiga i beslut på förskolan. Barnen kommer med mycket egna tips och idéer, vågar uttrycka sina känslor och ha egna åsikter. Att reflektera kan ibland vara svårt. Detta arbetar vi vidare med. Vår bedömning är att måluppfyllelsen är god. Att vi i vår planering ska ta hänsyn till barnens önskemål. Tydliggöra för föräldrarna hur vi arbetar och få dom delaktiga. 2. Trygghet (frågeområde 2) Barn 8,7 Förälder/målsman 8,6 Personal 8,7 Barnens frågor: Jag har kamrater/kompisar på förskolan. Jag vågar säga vad jag tycker. Jag känner mig trygg med alla andra barn. Jag känner mig trygg med alla vuxna i förskola. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har kamrater i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla andra barn i förskolan. Mitt barn känner sig tryggt med alla vuxna i förskolan. Personalens frågor: Mina elever känner sig trygga i förskolan. Mina elever har kamrater i förskolan. Vi skapar struktur genom rutiner och regler som barnen känner igen och blir trygga med. Vi informerar föräldrarna om hur vi arbetar och lägger stor vikt vid bemötande av barn och föräldrar. Vi verkar för att barnen ska känna en grupptillhörighet och att personalen arbetar efter samma barnsyn. Vi lyssnar på barnen. Barnen känner sig trygga i gruppen och med oss vuxna, det gör att barnens identitet blir starkare och de vågar visa hur de känner inför vuxna och andra barn. Måluppfyllelsen är mycket god. 6

Vi fortsätter på inslagen linje vilken vi tror på. 3. Tillfredsställelse (frågeområde 3) Barn 8,5 Förälder/målsman 8,6 Personal 8,0 Barnens frågor: Jag tycker det är roligt att leka och vara i förskolan. Föräldrarnas frågor: Mitt barn har roligt i förskolan. Personalens fråga: Mina elever trivs i förskolan. Mina elever har roligt 4 förskolan Pedagogen ser det enskilda barnet i hela förskolans verksamhet t ex genom daglig kontakt, matsituationen och samling. Vid inskolning på avdelningen får föräldrar fylla i ett informationsblad om barnets intresse och utveckling, vilket ligger till grund för vår planering. Pedagogen uppmuntrar barnen när de visar respekt och medkänsla för varandra och har som mål att föra ett samtal med varje enskilt barn dagligen. Pedagogerna är förebilder genom sitt förhållningssätt till varandra, föräldrar, barn och personal och skapar ett positivt klimat så att barnen trivs och utvecklas hos oss. Enkätresultaten mycket bra. Måluppfyllelsen är god. Vi bedömer att vi är på rätt väg och att utveckling sker. Vi behöver fortsätta arbeta med att se varje enskilt barn. 4. Normer och värden Hur ger förskolan varje barn möjlighet att utveckla sin förmåga till hänsyn och samspel med andra vuxna och andra barn? Trygghet Tillfredsställelse Enligt enkätundersökningen blev resultat följande (frågeområde 4) Barn 8,3 Förälder/målsman 8,1 Personal 9,9 Barnens frågor: Jag gör som de vuxna säger. Jag hjälper mina kamrater/kompisar. Jag kan lyssna på mina kamrater/kompisar. Föräldrarnas frågor: Personalen är angelägen om att förstå vad mitt barn menar/vill uttrycka. Personalens frågor: Jag är angelägen om att förstå vad eleverna menar/vill uttrycka. Mål Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Kommunens skolplan - alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång per månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. - all personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster i sin undervisning 7

Vi observerar och reflekterar över hur vi bemöter barnen oavsett kön. Vi vuxna går inte in och löser konflikter utan barnen får själva hitta lösningar med stöd av den vuxne. Vi gör genusintervjuver med de större barnen. Vi tänker på vårt förhållningssätt till barnen och hur rummen används och vad vi har för leksaker. Tillsammans med föräldrarna skapar vi en trygghet för barnen att vara trevliga mot varandra och visa hänsyn. Vi uppmuntrar barnen att vara rädda om varandra. Barnen uttrycker sina känslor samt vågar säga vad de tycker. Vi upplever att vi har en bra och öppen relation till föräldrarna. Vi får positiva kommentarer från föräldrarna. Barnen är omtänksamma om varandra och tar ofta eget ansvar genom att försöka lösa problem. Måluppfyllelsen är mycket god. Vi fortsätter att varje dag ha ett samtal med varje enskilt barn. Vi arbetar vidare med hur vi bemöter flickor och pojkar. Vi vill ge varje barn en chans att komma till tals oavsett kön och personlighet. 5. Förskola och hem I vilken utsträckning föräldrar och personal är nöjda med utvecklingssamtalen. I vilken utsträckning föräldrar och personal är nöjda med underlaget för utvecklingssamtalen Föräldrarnas uppfattning om möjligheterna till information om sitt barn och till annan samverkan med förskolan Enligt enkätundersökningen blev resultat följande (frågeområde 5) Barn Förälder/målsman 8,6 Personal 8,1 Föräldrarnas frågor: Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Jag är nöjd med samarbetet med personalen på förskolan. Personalens frågor: Jag är nöjd med samarbetet med hemmet. Jag anser att utvecklingssamtalen är meningsfulla. Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnen och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Vi upprättar en individuell utvecklingsplan tillsammans med föräldrarna. Vid inskolningen lämnar föräldrarna både skriftlig och muntlig information om sitt barn. Vi har föräldramöte där föräldrarna får information om verksamheten angående mål och innehåll. Vi har uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Vi anser att den dagliga kontakten med föräldrar är av stort värde och uppmuntrar till spontana besök i verksamheten. Föräldrar har både visat och uttryckt sin uppskattning. Vi upplever att vi har en öppen och ärlig relation till föräldrarna. Vi lyssnar och är lyhörda för föräldrarnas önskemål samt tar till oss av både positiv och negativ kritik. Måluppfyllelsen är god. 8

Vi fortsätter att sträva efter en god kommunikation och information mellan förskolan och hemmet. Samt att föräldrar och barn får möjlighet till insyn och påverkan av verksamheten. 7. Utveckling och lärande: Föräldrarnas bedömning av förskolans stöd till varje barns behov av omsorg och lärande. Hur förskolan kan förena omsorg och lärande? Personalens och/eller föräldrarnas uppfattning om resultaten av arbetet med barnens begreppsbildning. Uppfattning om och hur väl förskolan förenar lek och lärande. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande: (frågeområde 7) Barn 8,0 Förälder/målsman 8,3 Personal 9,3 Barnens fråga: Jag lär mig nya saker i förskolan. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att mitt barn lär sig mycket i förskolan. Jag upplever att mitt barn får leka i grupp. Personalens frågor: Mina elever lär sig mycket i förskolan. Mina elever får leka i grupp Mål Under rubriken utveckling och lärande finns följande mål. Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt att deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Kommunens skolplan - alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling, - för att förbättra hälsoprofilen deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet, - elev som går i förskolan lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skolgången. Vi har med metodisk träning t.ex. gymnastik, rörelse i naturen. Vi tränar matematiska begrepp och färger, vi arbetar med rim och ramsor med utgångspunkt från Bornholmsmodellen. Vi arbetar aktivt med Portfolio för att väcka lusten hos barnen att upptäcka sin egen utveckling. Vi vill skapa en miljö som ska väcka lust och nyfikenhet som är föränderlig av barnens intresse och behov. Vi använder språkpåsar, sångpåsar, mattepåsar och redskap för motoriska färdigheter m.m. Vi dokumenterar med hjälp av digitalkamera. 9

Barnens intresse för matematik, språk och bokstäver har väckts. De har blivit mycket matematiskt och språkligt medvetna. Måluppfyllelsen är god. Vi arbetar vidare med att stötta och uppmuntra barnen att hitta sin skaparlust. 8. Samverkan Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Enligt enkätundersökningen blev resultat följande (frågeområde 8) Barn 5,6 Förälder/målsman 8,0 Personal 9,3 Barnens frågor: Jag leker med barn på andra avdelningar. Föräldrarnas frågor: Jag upplever att pedagoger för olika åldrar samverkar för trygga övergångar. Jag har i förväg fått information om mitt barns nya grupp/avdelning Personal frågor: Pedagoger för olika åldrar samverkar för trygga övergångar. Det finns en fungerande organisation i överlämnandet mellan olika avdelningar i förskolan. Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Under våren sker besök av förskollärare från förskoleklass. Förskolan besöker även skolan. Vi har tillsammans utarbetat en handlingsplan för överlämning till förskoleklass. I maj har vi överlämningssamtal med föräldrar barn och personal. Vi har även ett utvärderingsmöte under hösten då vi diskuterar hur överlämningen fungerat. Stärkt samarbete med förskoleklasspersonal vilket vi är nöjda med. Barnen blir tryggare och vi ges möjlighet till inblick och förståelse för varandras arbetsområde. Måluppfyllelsen är god. Vi fortsätter samarbetet och försöker utveckla nya samarbetsformer. 10

Redovisa prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att förverkliga de nationella målen. Vi har tänkt på följande punkter i alla sammanhang både vid rutinsituationer och all planerad verksamhet. Barns inflytande. Utvecklingsarbete matte i förskolan. Bryta invanda könsmönster. Budget för kompetensutveckling, personlig och arbetslagsinriktad ansvarar arbetslagen själva för. Under året har dessa pengar använts till följande kompetensutveckling: Studiecirklar mattematik. Det sista arbetslaget i området går portfolioutbildning. Alf Svenssons föreläsning om att sätta gränser. Wimab-utbildning Bevare dig väl Seminariehelg i Eko-medias regi Kropp och själ Skapande pedagogik Redovisa måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot målen i skollagen respektive läroplanen (Lpfö 98) Med utgångspunkt från redovisningen under respektive punkt i kvalitetsredovisningen konstaterar vi att det föreligger ett mycket gott resultat i förhållande till styrdokumenten. Uppföljning av likabehandlingsplanen Ny likabehandlingsplan är antagen 2006-06-08 Information och diskussion av planen har genomförts på arbetsplatsträff. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Med utgångspunkt från de resultat som kommit fram med hjälp av olika underlag, bedömer vi att vi befinner oss väl i paritet med de nationella och de kommunala målen. Vi följer de riktlinjer och krav som ställs på verksamheten vilket är möjligt då vi har de ekonomiska, materiella och personella resurser som behövs. Vi ser en stark tillströmning av barn i området vilket för vår del kommer att innebära att verksamheten måste utökas och detta kommer att tära på resurserna. Kommunala mål resultat i förhållande till dem. Skolplan 2004-2008 Antagen 2003-12-08 Tillsammans med föräldrar och barn upprättar vi en individuell utvecklingsplan för varje enskilt barn. Vi gör dock föräldrarna uppmärksamma på att det finns möjlighet att avstå. Varje barn har sin egen portfolio i vilken vi arbetar aktivt med att dokumentera för att väcka lusten att lära och göra barnen uppmärksamma på sin egen utveckling. 11

Barnen får varje dag genom rörelselekar, rytmikövningar och utevistelse både på förskolegården och i skogen och andra närliggande platser möjligheter att utveckla sina motoriska färdigheter samt få en bra hälsoprofil. Barnen i förskolan lär sig källsortera. Vi sorterar papper, glas och plockar med skräp hem när vi vistas i naturen. Kulturplanen Alla barn skall besöka det lokala biblioteket. Alla barn skall dessutom varje år garanteras antingen dans, film, musik, teater eller utställning. Resultat: Alla barn har tagit del av de i planen uppsatta målen. IT-planen Alla barn i vår förskola får använda datorn med handledd ledning. Barnen lär sig hantera musen öga-hand koordination. Vi använder dataprogram med memory och ordregn. Pedagogiska spel, enkla övningar i bl.a. Paint och Word. Åtgärder för förbättring Vi behöver bli bättre på att få föräldrarna delaktiga i verksamhetens utformning. Öka samarbetet mellan arbetslagen och enheterna och ta vara på varandras kompetens och arbetsmetoder vilket skulle öka förståelsen och ge ett positivare arbetsklimat. Beslut och ansvariga för kvalitetsredovisningen Det övergripande ansvaret har Förskolechef Anders Enström. Övriga delaktiga har varit Biträdande Förskolechef Gerd Nilsson och samtliga arbetslag i området. Underskrift.. Oskarshamn 2007-09-06 12