Innehåll. www.distriktsskoterska.se. Hälsan i centrum

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång 55 2013 Nr 4 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN 0348-5455 Omslagsbild: Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Farideh Jam farideh.jam@distriktsskoterska.se Mona Jonsson mona.jonsson@distriktsskoterska.se Prenumerationer: Lisbeth Andersson lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg Telefon: 0702-14 78 99 kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: 0739-01 51 79 annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, 521 30 Falköping Telefon: 0515-123 02 bostad lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Postgiro: 53 13 84-6 Bankgiro: 616-8991 Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, www.distriktsskoterska.se Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 19 30 www.mediahuset.se Innehåll 2 I Fokus 3 DSF-kongress i Uppsala 11 Årets distriktssköterska 2014 12 Sköldkörtelhormon minskar i hjärnan vid alzheimer 13 Ny befolkningsstudie upptäcker hjärtrisk 14 Aspirin triggar kroppseget ämne som skyddar mot kognitionsstörningar efter kirurgi 15 Distriktssköterskans dag i Sörmland en succé! 17 Höstmöte i Göteborg 20 Nationellt Primärvårdsregister (NPR) vårt verktyg för kvalitet och forskning 23 Säker läkemedelsanvändning i primärvård 24 Angående dietistens uppdrag i kommunaliseringen av hemsjukvården i Stockholms län 26 Debatt Svar från politiker 27 Många äldre lider av social fobi 28 Diabetessjuksköterskans roll behöver förändras 29 Även de äldsta kan få bra hjälp vid urininkontinens 30 Stipendier 31 Önsketrädet Närhälsan 32 Styrelse och redaktionskommitté DSF Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel. 0471-482 50. MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER 341093 LICENSNUMMER 341093 LICENSNUMMER 341093 www.distriktsskoterska.se

I Fokus 2013 ett intensivt och turbulent år Det var två mycket lärorika dagar för oss som var där, men tyvärr var det få som hade möjlighet att delta. Så var det dags för årets sista nummer av Hälsan i Centrum och som vanligt undrar jag vart tiden tagit vägen! 2013 har varit ett ganska intensivt och turbulent år med föreningen. Jag undrar hur nästa år kommer att bli? Garanterat inte likadant som detta året i alla fall. En stor del av det här numret handlar om årets kongress i Uppsala. Det var två mycket lärorika dagar för oss som var där, men tyvärr var det få som hade möjlighet att delta. Jag misstänker att de främsta orsakerna till det låga deltagarantalet var att det är svårt att få arbetsgivarna att betala för utbildningar samt att dagarna låg i början av en arbetsvecka. Nu får vi som styrelse utvärdera dagarna och fundera på hur vi ska göra i fortsättningen. Ni medlemmar får gärna komma med tankar och idéer. Ska vi återgå till namnet Studiedagar? Ska vi bara ha en dag istället för två och kanske fokusera på något specifikt ämne istället för att försöka ha en bredd? Levnadsvaneprojektet Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor avslutas nu till årsskiftet. Många landsting har haft besök av projektets olika föreläsare och mycket arbete har lagts ner på att främja goda levnadsvanor. Nu gäller det att bygga vidare på det arbetet och kämpa vidare så att vi som distriktssköterskor får fortsätta arbeta förebyggande. Det är inte alltid det arbetet som anses som viktigast för våra verksamhetsledningar men jag är helt övertygad om att det borde vara det viktigaste uppdraget. Vi som distriktssköterskor har specialistkompetens när det gäller förebyggande folkhälsoarbete och det är ett rent slöseri att vår kompetens inte tas tillvara. Alldeles för många verksamhetschefer ser inte skillnad på en sjuksköterska och en specialistutbildad distriktssköterska. Det är nog vi själva som måste bli mer synliga och kanske lite mer besvärliga, vara tydliga med vad vi har för kompetens och kräva att den tillvaratas. I förra årets sista nummer bad jag att ni skulle skicka ett mail till mig från den mailadress ni läser och även skriva vilken lokal förening ni tillhör. Tyvärr var det bara några enstaka som hörsammade detta så jag gör ett nytt försök i år. Det är så mycket enklare att snabbt få ut information och förfrågningar via mail dessutom är det både billigare och snabbare än med brev. Jag hoppas jag får en överfull mailbox den här gången! Så här i slutet av året måste jag också påminna ni glömmer väl inte bort att nominera någon kollega till Årets distriktssköterska? Det är även dags att söka något av våra stipendier. Vi brukar oftast få in ganska få nomineringar och ansökningar så var inte rädda för att skicka in ert bidrag. Avslutningsvis vill jag önska er alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se 2 Hälsan i Centrum 4 13

KONGRESS DSF-kongress i Uppsala Den 7:e och 8:e oktober i år hölls kongress i Uppsala med temat Distriktssköterskans vardag och framtid. Många distriktssköterskor från olika delar av landet kom för att lyssna på många intressanta föredrag. Dagen den 7 oktober startade med att Kristina Hesslund, ordförande för Distriktssköterseföreningen i Sverige, hälsade alla välkomna. Därefter inledde Peter Egardt, landshövding i Uppsala län, föreläsningarna med att berätta om Uppsala, en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län. Uppsala är Sveriges fjärde största stad med över 200000 invånare. Sedan 1164 är Uppsala kyrkligt centrum i Sverige med dess ärkebiskopsäte inom Svenska kyrkan. Uppsala Universitet, grundat 1477, är det äldsta sätet för högre utbildning i Skandinavien. Staden hyser 2 universitet, Uppsala universitet samt SLU Sveriges lantbruksuniversitet, vars styrke- och profilområden berör livsviktiga frågor som djurs och människors hälsa, klimat, ekosystemförändringar m.m. I Uppsala finns också ett college samt en katolsk högskola som ger teknolog- och sociologiutbildning. Uppsala har Sveriges näst största marina reservat. Uppsala är Nordens ledande medicinska centrum. Här finns landets enda farmaceutiska och veterinärmedicinska fakulteter, flera internationellt verksamma läkemedelsföretag, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Inte minst finns här en bred medicinsk kompetens samlad i bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala biomedicinska centrum, BMC. Uppsala erbjuder en dynamisk miljö för företag inom medicin och medicinsk teknik. Vid de redan etablerade företagen, som oftast är mycket forskningsintensiva, arbetar idag cirka 4300 personer. Uppsala kommun är en samarbetspartner i Stockholm-Uppsala life science-regionen. Mer finns att läsa på www.suls.se. Där finns en rapport, "Stockholm-Uppsala: A worldclass centre of life science excellence", som beskriver det som pågår inom life science i regionen. Rapporten beskriver den omfattande forskningen, mångfalden av företag och de särskilda förutsättningar som regionen erbjuder för att vara framgångsrik som forskare eller företag. Att få en presentation av den ort där kongressen hölls uppskattades mycket av åhörarna. Peter Egardt och Kristina Hesslund. Årets distriktssköterska 2013 Helena Sherman. Foto: Irene Wikström. Hälsan i Centrum 4 13 3

KONGRESS Årets distriktssköterska 2013 Helena Sherman från Stockholm blev i samband med kongressen i Uppsala utnämnd till Årets Distriktssköterska 2013. Motiveringen löd: Helena Sherman är en förträfflig, outtröttlig mentor för distriktssköterskekåren. Helena har tagit ett särskilt ansvar för fortbildning, implementering och uppföljning av ett av distriktssköterskans viktiga förebyggande uppdrag gällande hälsosamtalen med 75-åringar i Stockholms län. Hennes arbete och vårdutvecklingsplan, kan verka som ett gott exempel på hur vi distriktssköterskor kan arbeta med hälsosamtal med 75-åringar i hela landet. Efter Lunch föreläste Kent-Inge Perseius, specialistsjuksköterska i psykiatri och medicine doktor, som disputerade 2006 med sin avhandling Självskadebeteende hos Unga. Avhandlingen utgår från berättelser av patienter och närstående. Han har även skrivit boken Att tämja en Vulkan Om emotionell instabilitet och självskadebeteende. I boken finns både strategier för vården, och konkreta råd till den som själv har ett självskadebeteende. Egenvårdsstöd i återhämtning vid självskadebeteende och emotionell instabilitet Ungdomar som skadar sig själva är en växande skara. Samtidigt rapporterar flera studier om vårdpersonalens bristande kunskap kring just självskadebeteende och emotionell instabilitet. Kropp och själ hänger ihop. Men det är inte lätt att förklara när känslor rasar inombords, och ibland bara kan kontrolleras med en självförvållad fysisk skada som är lättare att se och förstå. Kent-Inge Perseius vill ge en bättre förståelse för vad som ligger bakom den självskadandes sätt att agera. Vårdprofessionen bör stötta till egenvård, att få patienten att observera och acceptera sina känslor. Kent-Inge berättade om egenvårdsstöd i återhämtning vid självskadebeteende och emotionell instabilitet. Självskadebeteende hos unga är ett problem som ökar i omfattning ett, beteendet kan smitta kompisar emellan och har i vissa fall drag av subkultur (klädstil, musik m.m.), t.ex. EMO, där man ibland kan se inslag av beroende för dem som fastnar. Beteendet är ofta ett sätt att försöka bemästra svåra känslor. Det behöver inte vara ett tecken på psykisk ohälsa, men kan vara det. Då rör det sig ofta om en emotionell instabilitet t.ex. borderline, personlighetsstörning. Personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende gästar frekvent olika delar av hälso-och sjukvården. De besöker primärvården fyra gånger så ofta som den s.k. normalbefolkningen. Enligt en studie har omkring 15 30 % av patienter som går till psykiatrisk öppenvård den här typen av problematik och 30 50 % av personer inom psykiatrisk slutenvård. Personer med självskadebeteende och självmordsbenägenhet avleder inre smärta med yttre självbestraffning, flykt, ett alternativ till suicid och dödslängtan. Här följer några citat från intervjuade patienter: Jag skadar mig inte för att få uppmärksamhet utan för att livet gör så jävla ont. Jag är så jävla arg på mig själv för att jag inte klarar av att skära mig ordentligt än. Jag vågar inte stänga dörren. Jag vill ha relationer med människor men när jag är nere spelar det ingen roll, jag tar inte kontakt för jag är ju ändå på väg att dö. De föraktar och hatar sig själv så till den grad att de tycker de inte är värda medmänsklighet och kärlek, de tycker inte de är värda att leva. Jag hatar den jag ser i spegeln så mycket att det gör riktigt ont i mig. Rör mig inte. Jag tycker inte om någon och ingen får lov att tycka om mig. Hör ni vad jag säger, men den lilla tjejen inuti strävar fortfarande efter att bli omtyckt. Jag behöver ingen för jag är ingen. De döljer ofta sitt lidande bakom en mask-spelar teater som heter vara normal. Det är bara en mask som jag har använt för att dölja alla mina riktiga känslor. Dom gör så jävla ont. Jag ser glad ut för att andra velat se mig glad. Forskning gjord utifrån att personalperspektiv pekar på att patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende väcker osäkerhet och vanmakt. Suicidaliteten och självskadebeteendet skapar stress. De anses inte sällan vara utspelande och manipulativa. Tendensen att avbryta behandlingar skapar frustration. Sammantaget leder detta till att man verkar ha svårare att vara empatisk mot patienter med emotionell instabilitet än andra grup- 4 Hälsan i Centrum 4 13

KONGRESS per av patienter. De drabbade har ofta en stor sårbarhet och hyperkänsligt stresscentra. Bemötande är viktigt, människa som människa, bemöt respektfullt. De vill bli förstådda var lyssnande, se en människa som lider, bekräfta jag förstår att du lider, var närvarande och dela lidandet. Den osäkerhet de ofta känner kräver att man uppträder lugnt och sansat, att man är tydlig och är förutsägbar. Det finns alltid tre vägar Problemspecifik metodik som medicinering och psykoterapi (t.ex. DBT, MBT). Stressminskning genom t.ex. stödsamtal, egenvårdsstöd, utbildning i stresshantering krisplan och krisintervention, närstående familjearbete. Tillämpad problemlösning Socialt stöd social skills training samt boendestöd. Livskvalitet relation och stimulerande aktiviteter. De är människor med samma behov som alla andra Maslow de vill leva av, leva med och leva för, men har svårigheter att tillgodose dessa behov själva. Kent-Inge berättade att arbetet med livskvalitetsstrategier kanske var den kraftfullaste typ av intervention han arbetat med. En strategi som inriktar sig på resurser, speciella begåvningar, intressen, drömmar och önskningar kring vad man vill med sitt liv. Sådant som skapar mening och ger tillfredställelse något att leva för. Att ha en sysselsättning eller ett arbete som man trivs med är ofta centralt, men också att skaffa sig en eller flera hobbyer. Detta är kännetecknande för socialpsykiatri allmänt sett. Ett egenvårdsstöd har ett normaliserande och salutogent perspektiv, människa som människa! Stressfysiologi och allmänt hälsofrämjande arbete är grunden, sånt som primärvården är bra på! Har man dessutom lärt sig MI så är det ett alldeles utmärkt förhållningssätt. Stresshantering förklara hur stressfysiologi funkar. Hjälp till att identifiera saker i livet som kan bidra till stress. Hitta en prioriteringsordning vad ska man ta itu med först? En sak i taget är en bra princip. Mindfulness en kraftfull egenvårdsbaserad intervention som verkar ha positiva effekter på mycket av det som skolmedicin har svårt att hantera, såsom långvarig smärta med olika genes, samt olika typer av psykisk ohälsa De tjejer med emotionell instabilitet och självskadebeteende som Kent- Inge intervjuade lyfte fram detta som en särskilt värdefull komponent i DBT. Vi lever 2/3 av livet inne i våra egna huvuden. Tendensen finns att helt drunkna i vår egen tankeström, ältandet av det förgångna, oron, hoppet, planerna inför framtiden, värderandet, allt detta kan påverka vårt välbefinnande. Mindfulness kan ge mer sinnesro, minskat lidande, effektivitet i vardagen, att kunna lära känna sig själv och acceptera sig själv. Mindfulness är även ett sätt att odla förmågan att vara medvetet närvarande i nuet, i det pågående ögonblicket. Viktigt att ta sig lite tid i stillhet, fokusera på andningen, sinnesintryck och kroppsupplevelser. Upplev utan att värdera. Stanna upp, observera, acceptera, låt gå, vart du än går, är du där Personer med självskadebeteende gör för det mesta så gott de kan under tuffa omständigheter. En del går eventuellt att förstå om man tänker i termer av självförakt och självhat. Undvika att spekulera och tolka fråga, kommunicera, undvik kamp kompromissa. Vården är ingen korrektionsanstalt. Hälsan i Centrum 4 13 5

KONGRESS Försök vara etiskt reflekterande vad är det att göra gott och inte skada i just denna situation? Personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende är ofta resursrika. När de använder alla dessa resurser självdestruktivt kommer det att se förskräckande ut. Kan man få in en liten kil av hopp, tilltro till sig själv och tro på framtiden så de kan börja använda sina resurser mera konstruktivt, då kan det gå väldigt snabbt mot förbättring och återhämtning. Av personer som någon gång vårdats för emotionell instabilitet uppfyllde 60 % inte längre de diagnostiska kriterierna 15 år efter att de initialt fick sin diagnos. Efter ytterligare 10 år så uppfyllde enbart 8 % de diagnostiska kriterierna. Tiden är alltså en gynnsam faktor verkar utvecklas så de skarpaste kanterna slipas av. Betänk att vart du än går, är du där. Kent-Inge avslutade med säga att vi ska var respektfulla, lyssnande, och betonade vikten av att vi bekräftar och kommunicerar. Konsten att lida mindre gratis på www.elmqvistochperseius.se På www.ltkalmar.se/nyckeln finns en mindfulnessövning som ljudfil. Äldre och läkemedel Efter denna tunga men än så viktiga föreläsning fick vi höra om äldre och läkemedel med Christina Mörk som är specialist i allmänmedicin och geriatrik samt informationsläkare vid Läkemedelsenheten med en halvtid på Hemvårdsenheten/Mobila Hembesöksteamet. Bakgrundsfakta till detta ämne livstrappan, varannan nu nyfödd kommer och uppleva sin 100 årsdag. Antal läkemedel per äldre över 65 år har ökat markant från att 1988 vara 3 preparat per person till att 2006 vara 6 preparat och ännu fler hos de multisjuka på SÄBO där över 10 preparat per person är vanligt. Positivt med läkemedel är att fler sjukdomar är botbara, livslängden blir längre. Det negativa är att läkemedel kan orsaka sjukhusinläggning, interaktioner, biverkningar, överdoseringar hos äldre. En annan negativ sida är att det finns få studier gjorda på äldre och läkemedel. Det finns en massa faktorer som påverkar nedbrytningen av läkemedel hos äldre. Kroppsammansättningen, levern och njurarna förändras. Andelen kroppsfett minskar pga minskad mängd vatten och muskler. Detta gör att fettlösliga läkemedel som Stesolid får längre verkan. När vi blir äldre minskar njurfunktionen, vi har bara halva funktionen vid 80 års ålder jämfört med 40 års ålder. Detta leder till att vi får en försämrad nedbrytning av vissa läkemedel som magsårsmediciner, vissa hjärtmediciner, antibiotika samt NSAID. Även en försämrad cirkulation, enzymfunktion och mindre vävnad gör att nedbrytningen försämras. Därför bör oftast doserna minskas och dosintervallen ökas. NSAID kan ge hjärtpåverkan hos äldre genom ökad vätskeretention vilket i sin tur leder till högre blodtryck, ödem och förvärrad hjärtsvikt. NSAID ska inte ges till patienter med kärlkramp efter en stroke. Enligt läkemedelsverkets nya rekommendationer ska patienter med allvariga underliggande hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, ischemiska hjärtsjukdomar, cirkulationsproblem eller som tidigare haft hjärtinfarkt eller stroke INTE använda diklofenak. Patienter med riskfaktorer för hjärtkärl sjukdom såsom högt blodtryck, förhöjt kolesterol, diabetes, eller rökare ska endast använda diklofenak efter noga övervägande. En läkare bör regelbundet ompröva patientens behov av fortsatt behandling med denna medicin. Den äldres hjärna får en ökad känslighet för dämpande läkemedel som morfin, lugnande och sömnmedicin kan öka risk för förvirring och till att den intellektuella förmågan försämras. Ett informationshäfte om bra sömn utan läkemedel har gjorts i samarbete mellan landstingets läkemedelskommitté, Apoteket AB, representanter för pensionärs- och handikapporganisationer i Uppsala län och sömnmottagningen på Akademiska sjukhuset. Häftet kan hämtas på apotek, sjukhusmottagningar och vårdcentraler i Uppsala län men finns också att läsa på nätet. Det sker nu en ökad satsning på äldre och läkemedel. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, satsar extra mycket på vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, där läkemedelsbehandling prioriteras. I september 2012 kom en ny författning, SoS, där det förtydligas att alla över 75 år med fler än 5 läkemedel bör få en läkemedelsgenomgång minst årligen. Att göra bedömningar hos äldre dementa kan vara en svårighet. En viktig Norsk studie på SÄBO, Husebo et al,publ BJM 2011, visade på att smärtbehandling gav signifikant minskning av agitation och andra neuropsykiska symtom men inte mer sedering. Dess slutsats var att det är viktigt att upptäcka och skatta smärta hos personer med demens! Hypoglykemi hos äldre kan misstolkas som oro och konfusion, vilket i vissa fall föranlett benzodiazepin-behandling men kan även orsaka hjärtarytmi och plötslig död. Målet med glukossänkande behandling bör ligga vid en HbA1c-nivå på < 6,0 %.Målet kan vara lägre eller högre individuellt och bör grunda sig på klinisk bedömning samt den välinformerade patientens önskemål. Målvärdet bör anpassas hos den mycket gamla patienten (HbA1C <8 % = ca 70 mmol/mol), en alltför intensiv behandling kan medföra risker. Det finns även icke farmakologiska behandlingar som bör beaktas och prövas som fysiska och sociala aktiviteter, samt god omvårdnad. Genom att lyssna, hålla handen och ge tid kan mycket behandlas och det är aldrig försent att sluta röka! Genom läkemedelsgenomgångar och olika analyser har mycket förbättras i läkemedelsbehandlingen hos äldre men mer finns att göra. Christina Mörk christina.grzechnik.mork@lul.se 070-611 04 61 Sekreterare Hemvårdsenheten/MHT 018-611 98 50 6 Hälsan i Centrum 4 13

KONGRESS Beteende, bemötande och professionalism Efter att läkemedel och äldre belystes så berättade Ola Polmé om beteende, bemötande och professionalism. Föreläsaren Ola Polmé har arbetat inom vård/omvårdnad sedan 1981 och blev sjuksköterska 1988. 1992 utbildade han sig till armésjuksköterska och 1994 till distriktssjuksköterska med inriktning mot äldres hälsa och folkhälsovetenskap. 1994 började han tjänstgöra som sjuksköterska på boenden med psykogeriatrik. Parallellt med arbetet läste han omvårdnadsvetenskap och han koncentrerade sin C-uppsats kring uppfinningen Rullstolsvaggan för skrikbeteenden och udda beteenden som han utvecklat tillsammans med Pär Jidåker. Han har också tjänstgjort som enhetschef under de sista åren men håller nu främst på med demensvårdsutveckling. Ola Polmé har bl.a. skrivit boken Hur ska vi bemöta demenssjuka?. Hur ska vi bemöta personer med intellektuella nedsättningar på ett smart sätt så omvårdnadskvaliteten ökar och arbetsmiljön förbättras? Föreläsningen byggde på beteende, bemötande och vikten av att förhålla sig professionell. Ola Polmé berättade om människans hjärna. Han beskrev vad som händer när en person utvecklar udda beteenden. De som lyssnar förstår verkligen vad det innebär att vara ett offer för en demenssjukdom, dels som patient/boende men också som anhörig. Hans berättelse blandades med skratt och allvar och handfasta tips. Sämre bemötande kan påverka både vården och personalmiljön. Ola berättade om hur viktigt det är med bemötande och beteende för att undvika att vårdandet blir besvärligt. Tänk ett steg längre. Vårt uppträdande på jobbet och i patientsituationer påverkar. Tänk på din arbetsmiljö, var lugn, hetsa inte upp dig, sådant smittar. Skrik inte till varandra. Ge bemötande ordinationer. Det är viktigt att vi ser varje vårdtagare, respekterar deras förstånd och intellekt, t.ex. tala inte barnspråk med vårdtagaren. Ta inte för givet att allt man pratar med patienten om stämmer efter tiden. Hela tiden förändras saker och ting. Kortidsminnet, repetitionsbeteendet, gör något ovanligt som bryter beteendet. Ola Polmé har tillsammans med Marie Hultén skrivit BEMÖTANDELEXIKON, ett lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Mycket av det som belyses i lexikonet handlade Ola s föreläsning om, vi citerar förordet ur lexikonet nedan. Beteendestörningar kan vara svåra att lösa. Beteendet har ofta pågått länge innan man aktivt börjar fundera på hur man ska bemöta den enskilde. Och tyvärr är man inte alltid överens om vad man ska göra. I Bemötandelexikon kan man snabbt slå upp ett ord som beskriver ett beteende och få förslag på bemötande. Då handlar man fortare, vilket naturligtvis gynnar den demenssjuka personen. Dessutom förbättrar det arbetsmiljön och samvaron med den sjuka. Och man växer i sin yrkesroll när man ser effekten av att bemöta rätt. Vissa dagar arbetar många vikarier. De har ofta varken utbildning eller erfarenhet av demensvård. Då ökar behovet av ett lexikon som snabbt kan ge vägledning. Lexikonets lösningar på beteendeproblem är tekniker, bemötande och handlingssätt som flera personerhar prövat och lyckats med. Förslagen till lösningar bygger på att personalen har en relation med den sjuka och att man uppvisar vederbörlig respekt gentemot den sjuka. Som det även står i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 handlar det om att kunna förstå meningen med ett störande beteende och ha förmågan att gå in i den demenssjukes värld. Som anställd och närstående kan man göra mycket för att ett beteende inte ska uppstå. Validering, reminiscens, aktivering och en miljö som är både trygg och skön kan göra att många negativa beteenden inte uppstår eller stävjas i sin linda. En person som känner sig betydelsefull och Hälsan i Centrum 4 13 7

KONGRESS omtyckt brukar inte bete sig negativt. Men när ett beteende stör omgivningen och har negativ effekt på den dementa, kan det här lexikonet vara till hjälp att komma till rätta med situationerna och få den demenssjuka att åter bli lugn och nöjd utan medicin. Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som normalt räknas in i BPSD (beteendemässiga och psykiskasymtom vid demenssjukdom) är de beteenden som inverkar negativt på den enskilde (på den som har beteendet)och/ eller stör omgivningen. Det här lexikonet anger inga absoluta sanningar men hjälper dig en bra bit på väg. Det är så lite som behövs för att stora resultat ska visa sig. I en personcentrerad omvårdnad är det av största vikt att veta mycket om den person man bemöter. Det är också av största vikt att var och en bemöts på sitt sätt. Syftet är att mildra eller få bort ett visst beteende och fokus ligger alltid på personens välbefinnande på kort eller lång sikt. De flesta beteenden kan förhindras eller stävjas genom ett bra och idérikt bemötande. Som anställda vill vi naturligtvis inte starta konflikter med intellektuellt nedsatta personer. Men konflikter uppstår nästan uteslutande i samspel med oss. Därför måste vi hela tiden tänka på att den sjukas miljö och samvaro med andra blir så trygg och positiv som möjligt. Den intellektuellt nedsatta personen kan aldrig klandras för att miljön och samvaron inte är tillräckligt bra. Kontentan av det intellektuella handikappet är ju att inte kunna bringa reda i omgivningen eller samspelet med andra på ett för personen gynnsamt sätt. De anställda har med andra ord det yttersta ansvaret för om konflikt uppstår eller inte. Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror, att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Søren Kierkegaard Dagen som var mycket givande avslutades med en god middag där dagens föreläsningar diskuterades livligt. Dagen därpå startade Carina Nilsson med en föreläsning om E-hälsa. Carina är Distriktssköterska och Filosofie doktor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet Föreläsningen byggde på hennes avhandling Information and CommunicationTechnology as a Tool for Support in Home Care Experiences of Middle-Aged People with Serious Chronic Illness and District Nurses. Begreppet E-hälsa omfattar all användning av IKT inom vård och omsorg. Exempel är elektroniska patientjournaler, elektroniska recept och webbportaler med hälsoinformation riktad till invånarna (Regeringskansliet, 2012) E-hälsa avser hälsorelaterade IKT-verktyg och tjänster oavsett om de används bakom kulisserna av sjukvårdspersonal eller direkt med patienter och deras anhöriga (Europeiska kommissionen, 2012). Frågan är kan framtidens vård i hemmet förbättras med stöd av E-hälsa tjänster? Det visar sig att tjänsten gör att patienten kan bättre behålla kontrollen över sin vardag. De känner sig mer oberoende, vilket ger meningsfullhet i livet. De kan påverka och bestämma över sin vardag, även upptäcka möjligheter som finns trots sjukdom och funktionshinder. Göra egna val i livet. Bli bekräftad av andra och sedd för den man är. Den främjar egenvård och delaktighet i vården. Personer med svår kronisk sjukdom upplever att IKT kan vara ett verktyg som ökar friheten, ger en minskad känsla att vara styrd av tiden, ökar möjlighet att kommunicera oberoende av tiden och förbättrar tillgänglighet i vården. Distriktssköterkornas attityder var att man inte kan ersätta den mänskliga (fysiska) kontakten. Det är svårt att känna vad patienten tycker och tänker om orden inte räcker till, men det kan vara ett komplement. Distriktssköterskorna upplevde det som positivt att få vara delaktiga och att kunna påverka processen av utformningen av tekniken IKT. Tilllämpningen medför en mer direkt kontakt mellan den sjuka personen i hemmet samt minskad stress. Många forskningsprocesser pågår. Dagen fortsatte med Telefonrådgivning, kommunikation och patientsäkerhet med Annica Ernesäter, legitimerad sjuksköterska 1996, DSK, teleråd, Med. mag 2006, doktorand 2007-2012, undervisar även i vårdvetenskap. Det övergripande syftet med hennes avhandling var att studera kommunikation och patientsäkerhetsaspekter inom den svenska nationella sjukvårdsrådgivningen 1177. Vanligtvis är telefonsjuksköterskan en legitimerad sjuksköterska eller distriktsköterska med avsaknad av formell vidareutbildning i telefonrådgivning. Telefonrådgivning innebär att prioritera kundernas hälsoproblem efter hur brådskande det är, samt kundrådgivning och göra säkra, effektiva och lämpliga beslut, allt per telefon. En telefonsjuksköterska bedömer graden av vårdbehov, ger råd, stöd och undervisning, hänvisar aktivt till lämplig vårdnivå, bistår med hälso- och sjukvårdsinformation samt samordnar vård- och omsorgsresurser. Detta är ett krävande arbete. Sköterskan måste alltid fatta ett beslut, bedöma vårdbehov utifrån kommunikativa strategier, hon ställs ofta inför etiska dilemman, vet inte om hon är grindvakt eller vårdgivare? Har ett stressigt arbete och brottas ständigt med de resursbrister som finns i sjukvården. Arbetet kan försvåras då arbetsgivare kan ge riktlinjer som gör det svårt att ta rätt beslut. 8 Hälsan i Centrum 4 13

KONGRESS KOL Det finns många kopplingar mellan utsatthet och ohälsa Vem är det då som ringer? När ringer de? 2/3 av samtalen rings av kvinnor och vårdcentralerna har högst tryck på måndagarna, 1177 på lördagarna. Största kontaktorsaken är infektionssjukdomar. Telefonsjuksköterskorna arbetar med datoriserat beslutstöd, callcenter, detta är en ny arbetsplats för sjuksköterskor omvårdnad via telefon. Telefonsjuksköterskorna vid 1177 är internt utbildade i samtalsprocess. En specialistutbildning saknas trots komplexitet i arbetsuppgifter. De största problemen som telefonsjuksökterskan upplever är: Resursbristen inom sjukvården. Bedömningar som ska göras på andras utsagor, måste alltid ta ställning. Man ser inte patienten. Ska få den uppringande att förstå att man inte behöver uppsöka VC/Sjukhus vid vissa tillstånd. Arbetet är ofta stressigt. De ska uppfatta även det som inte blir sagt. Ta beslut då patienter över- resp. underdriver. Måste ställa rätta frågor och inte minst språkproblem. Fallgropar vid telefonrådgivning finns, bl.a: Upprepade samtal från samma uppringare. Om man gör bedömningar utifrån tidigare kollegors bedömningar bedömning. Uttalad oro från uppringare, samtal av tredje part kan göra så att ett felaktigt beslut tas. Manliga patienter är mindre benägna att ringa, tas på allvar! Att inte ta reda på VARFÖR de ringer är också en riskfaktor. Annica Ernesäter Doktorand, fil mag, leg sjuksköterska E-post: annica.ernesater@pubcare.uu.se Tfn: 018-471 65 64 Nästa föreläsare var Ulla Falk och hennes föreläsning om Hälsa för äldre en investering för framtiden. Vilka utmaningarna stå vi inför? (utveckling 2010 2050) Befolkningen blir allt äldre. Personer med svår ohälsa i befolkningen ökar. Kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg stiger. Behovet av personal inom vårdoch omsorg förväntas öka med i snitt 50 %. Vilket stöd finns för förebyggande insatser för äldre? År 2003 antog riksdagen en nationell folkhälsopolitik med mål för folkhälsan. 2007skärptes politiken med elva namngivna målområden och år 2011 kom nationella riktlinjer för goda matvanor, rökning, riskbruk, fysisk aktivitet, delaktighet och meningsfullhet samt social gemenskap. Detta är viktiga områden för äldres hälsa. En nationellt strukturerad äldrehälsovård för alla över 65 år sker genom: En hälsovård med hälsosamtal som bas kombinerat med relevanta hälsokontroller. Att den äldre har rätt till hälsovård oavsett vilken vård/ omsorg som hon/han valt Att distriktssköterskan har den bästa kunskapen att leda äldrehälsovårdsarbetet. För att vidta de åtgärder som krävs behövs team av olika kunskap och kompetens. Att samverkan över olika huvudmannaskapsgränser och mellan olika vårdgivare utvecklas mer. Mer finns att läsa på www.vardforbundet.se Skriften finns att beställa i medlemsbutiken. Ulla kan nås på adress, ulla.falk@vardforbundet.se2013 Barn som far illa var nästa ämne för föreläsningen och det var Steven Lucas som berättade utifrån Barn som far illa långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan. Barn far illa och är ett folhälsoproblem enligt Lucas. Steven Lucas som är till grunden barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. vid Akademiska barnsjukhuset Uppsala, berättade att barn far illa när de utsätts för fysiskt våld, sexuella övergrepp, psykiskt våld, upplever eller bevittnar våld i hemmet. Även när de blir utsatta för omsorgssvikt men också genom förfalskning av symtom (tidigare Münchhausen syndrom by Proxy). Både familjen, föräldrarna och barnet kan utgöra riskfaktorer. Arbetslöshet, svagt nätverk, kultur som tillåter misshandel, psykisk sjukdom, missbruk, stress samt kronisk sjukdom, beteendeproblem, funktionsnedsättning hos barnet är några exempel Att barn far illa kan vara en oförmåga och/eller okunskap, föräldrars egna upplevelse av utsatthet, men även bristande stöd och samhällsvikt! Det finns många kopplingar mellan utsatthet och ohälsa Vad är då konsekvenserna för offren? Akut ses smärta och skador, akuta krisreaktioner och i de värsta fall död. Utdraget ses post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) skolproblem, beteendeproblem dålig självkänsla, nedstämdhet och psykosomatiska symtom. Långsiktigt ses psykisk sjukdom, depression, ångest, personlighetsstörning, självskadande beteende, missbruk, ätstörningar, skärande, självmord, relationsproblem, våld, psykisk misshandel, ensamhet, sexuella störningar/hämningar, sexmissbruk och prostitution. Hälsan i Centrum 4 13 9

KONGRESS Utställarna var flitigt besökta under kongressen. Farideh Jam och Mona Jonsson, redaktionskommittén. Fysiska symtom och sjukdomar är kroniska smärtor, fibromyalgi, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Risk finns att mönstret upprepas i nästa generation p.g.a. avsaknad av normala gränser och störd utveckling av självbild. Barns utsatthet leder också till konsekvenser för samhället som ökad brottslighet, kriminalvård, sjukvårdskostnader men även förlorad arbetskraft och minskad produktivitet, allt till en kostnad av > 30 miljarder kr/år. Resilience = faktorer som ökar förmågan att hantera trauma som: Förmåga att hantera stress effektivt och på ett sunt sätt. God förmåga att lösa problem. Att söka hjälp. En tro att det är något man kan göra för att hantera sina känslor och cope. Socialt stöd. Nära kontakt med andra, till exempel familj eller vänner. Att berätta om traumat för sina nära och kära. Andlighet/tro. Att identifiera sig som en överlevare i motsats till ett offer. Att hjälpa andra. Hitta en positiv innebörd i traumat. Dessa faktorer har betydelse för vem som blir sjuka. Vårt arbete kan göra skillnad Det är viktigt att vi utgår från barnets behov, ser till dess integritet, ger barnet skydd och trygghet. Det är även viktigt med kontinuitet och information. Låt barnet bli sett! Ta hänsyn till, och efterhör barnets eget perspektiv, allt för att maximera nyttan och minimera riskerna för barnet. Viktigt är också att vi identifierar de utsatta, vågar se, vågar agera samt att vi identifierar riskmiljöer. Dessutom är det viktigt att det finns strategier för hur och när vi ska agera. Struktur i organisationen ger tydlighet, en handlingsplan och rutiner ska finnas för anmälan, besluta vem som anmäler. Kommunikation är viktigt. Träffa socialtjänsten, regelbundet! Skapa bra kontaktvägar. Rådgör med socialtjänsten vid misstanke. Att diskutera påhittade men trovärdiga fall kan ge styrka. Staffan Jansson, barnläkare och kollega till Steven, har 2011, tillsammans med Carolina Jensbro och Bodil Långberg, gjort en nationell kartläggning om kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. Dagmar Lagerberg har belyst barn som far illa ett dilemma för barnhälsovården. Kontakt: steven.lucas@akademiska.se Matthias Lidin, sjuksköterska på Livsstilsmottagningen på Karolinska institutet, föreläste om distriktssköterskan och socialstyrelsens nya riktlinjer gällande levnadsvanor. Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom och sparar pengar Hälsosamtalet ska vara personcentrerat, ha en motiverande anda och vara vetenskapligt, kom med fakta, förklara. Det är viktigt av vi är lyhörda och behåller lugnet i mötet. Vi ska ej vara mästrande eller bli fanatiska. 10 Hälsan i Centrum 4 13

KONGRESS Förändrande/ begränsa/byt ut. Smarta val/ge på förslag till förändring. Hänvisa till experter. Myter inom fettfrågan vanligt vid hälsosamtal. Högt kolesterol är inte farligt att ha. Lättmargarin är giftigt, cancer i en ask. Lightprodukter är farliga (läsk toxisk). Nyttigare med äkta vara. LCHF är inget farligt för hälsan. Blå mjölk sämre än röd p.g.a. vitaminer. Barn behöver bara mättat fett. Mattias föreläsning var fokuserad på rörelse och vanor/ ovanor utifrån riktlinjer, Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd för styrning och ledning. Dagen avslutades med Karisma-kicken med Camilla Levay och Cecilia Lindberg, Arbetskraft, som talade om kroppens förmåga vid kommunikation. Det största kommunikationsverktygen vi har är kroppsspråket, hela 55 %. På andra plats kommer rösten och på tredje plats kommer innehållet, orden vi använder. Kroppsspråket omfattas av vårt ansikte, mimiken, vår kroppshållning, våra rörelser och våra gester. Enligt retoriken är ansiktet den mest vältaliga delen av kroppen, särskilt ögonen, ögonen är själens spegel. När vi träffar någon för första gången är vi extra vaksamma över det som händer i hans eller hennes ansikte. Hur är den här personen? Ärlig, intensiv, blyg, nonchalant, intresserad, lyssnande, nyfiken, arg, ledsen ja mycket kan sägas mellan raderna om vi är observanta. Ansiktsuttryck är emotionellt smittsamt. Tänk på det när du möter en person nästa gång. Redaktionskommittén Årets Distriktssköterska 2014! Du kan enskilt eller ni kan i grupp nominera en kollega till Årets Distriktssköterska. Skicka en kort motivering om varför just denna kollega nomineras. Ange kollegans namn och arbetsplats. Vi vill också veta vem/vilka som nominerar. Följande kriterier måste vara uppfyllda: Är yrkesverksam som distriktssköterska Bidrar till att utveckla yrkesfunktionen Sprider distriktssköterskans budskap och kompetens inom och utanför sitt verksamhetsområde Är medlem i Distriktssköterskeföreningen i Sverige Förslag skickas till ordf. Kristina Hesslund via post eller e-post. Beslut fattas av Distriktssköterskeföreningens styrelse. Styrelsen förbehåller sig rätten att avstå från att fatta beslut om det inkommer färre än tio nomineringar. Styrelsens beslut om Årets Distriktssköterska kan inte överklagas. Årets Distriktssköterska utnämns i april 2014 och presenteras i Hälsan i centrum nummer 3 2014. Nomineringen ska vara ordförande tillhanda senast 28 februari 2014. Kristina Hesslund, Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Hälsan i Centrum 4 13 11

ALZHEIMER Sköldkörtelhormon minskar i hjärnan vid alzheimer Människor med begynnande alzheimer har en signifikant lägre nivå av sköldkörtelhormon i hjärnan. Upptäckten öppnar för att begynnande demenssjukdomar skulle kunna behandlas med sköldkörtelhormonet tyroxin. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Alzheimerforskningen fokuserar idag mycket på att identifiera nya möjligheter för att tidigt upptäcka och behandla demenssjukdomar. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att hjärnans sköldkörtelhormoner minskar hos personer som drabbas av Alzheimers sjukdom. I sköldkörteln produceras huvudsakligen hormonet tyroxin (T4), som i kroppens vävnader omvandlas till det mer aktiva hormonet T3. Hormonerna är avgörande för ämnesomsättningen och leder till ökad fettförbränning. Medicine doktor Per Johansson visar i sin avhandling att tyroxin minskar i hjärnan hos patienter med tidig alzheimer. Skillnaden kan mätas i personens ryggvätska, men syns inte i de blodprov som idag är standard. Det innebär att patienter med glömska, trötthet, apati, nedstämdhet eller andra symtom som överlappar mellan demenssjukdom och underfunktion i sköldkörteln, riskerar att förbises om man enbart mäter blodvärden. Vi tror att halterna i ryggvätskan avspeglar förhållandena i hjärnan bättre, och att en del av dessa patienter skulle kunna erbjudas hormonbehandling, säger Per Johansson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Forskarna kan bara spekulera om vad som ligger bakom minskningen av sköldkörtelhormon i hjärnan vid alzheimer. Eftersom skillnaden bara syns i ryggvätskan är en teori att hormonet kan ha en annan transportväg över blod-hjärnbarriären hos den som är sjuk, säger Per Johansson. I teorins förlängning har det enzym som styr ombildandet från det ena sköldkörtelhormonet till det mer aktiva blivit överaktivt hos Alzheimerpatienterna. I studien ingår 60 personer med misstänkt demenssjukdom såsom begynnande alzheimer, vars mätresul- tat jämförts med 20 friska kontrollpersoner. Samtliga forskningspersoner har valts med stor omsorg, för att andra sjukdomar inte ska påverka resultaten. Avhandlingen Endocrine and diagnostic aspects of cognitive impairment with special reference to Alzheimer s disease försvarades vid en disputation den 17 maj. Kontakt: Per Johansson, leg. läkare och medicine doktor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Mail: pmj@gu.se Tele:0768-93 02 06 FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället. 12 Hälsan i Centrum 4 13

HJÄRTA/KÄRL Ny befolkningsstudie upptäcker hjärtrisk Nu presenteras de första resultaten av Sveriges största befolkningsstudie någonsin inom hjärt- och lungområdet. Drygt 1100 personer har deltagit i studien, som finansieras av Hjärt-Lungfonden. Resultaten visar en överviktig befolkning med höga blodfetter, högt blodtryck och andra riskfaktorer. Syftet med studien är att bättre förstå och kunna förutsäga hjärt- och lungsjukdom. Studien, som kallas SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study), kommer att skapa en unik biobank för framtida forskning. Den inleddes i Göteborg förra året, där 1100 personer gjorde omfattande hälsoundersökningar med bland annat skiktröntgen, ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och tester av blodsocker- och kolesterolnivåerna. Mer än var femte deltagare, 22 procent, visade sig ha fetma med ett kroppsmasseindex, BMI, över 30. Fler än två tredjedelar av deltagarna, 68 procent, var överviktiga med ett BMI över 25. Många av deltagarna hade också höga blodfetter och högt blodtryck. Hos omkring 200 personer gjordes upptäckter som kan tyda på hjärtproblem av olika slag. Fyra deltagare visade sig ha allvarliga sjukdomar som krävde operation. Det är oroväckande att så många är överviktiga och på andra sätt är i riskzonen för att bli hjärtsjuka. Statistiskt sett kommer nästan varannan svensk att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Under de kommande åren kommer SCAPIS-studien att fortsätta på flera svenska universitetssjukhus. Totalt kommer 30 000 svenskar i åldern 50 64 år att undersökas, vilket gör detta till den största befolkningsstudien någonsin av hjärt- och lungsjukdomar i Sverige. Det här blir världens största informationsbank. När den är uppbyggd ger den unika möjligheter till fortsatt forskning, säger Göran Bergström, professor och ansvarig för studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. SCAPIS drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen. Det är Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet som har genomfört den första studien. Till hösten kommer studien att utökas till ytterligare ett universitetssjukhus i Sverige. För mer information, kontakta gärna: Eva Holmestig, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 08-566 24 242, eva.holmestig@hjart-lungfonden.se Fakta om studien Pilotstudien SCAPIS startade i Göteborg den 15 februari 2012 och avslutades strax innan jul 2012. Drygt 1100 göteborgare i åldern 50 64 år bjöds in att delta. De personer som medverkar i studien får hjärta, kärl och lungor undersökta. De genomgår skiktröntgen, ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och tester av blodsocker- och kolesterolnivåerna. Den data-, bild- och biobank som kommer att byggas blir en nationell resurs för svenska forskare under tiotals år framöver. Hjärt-Lungfonden driver den vetenskapliga studien i samarbete med universitetssjukhusen över hela Sverige. Till hösten 2013 kommer studien att fortsätta i Göteborg samt vid ytterligare ett universitetssjukhus i Sverige. Hälsan i Centrum 4 13 13

LÄKEMEDEL Aspirin triggar kroppseget ämne som skyddar mot kognitionsstörningar efter kirurgi Resolvin är ett ämne som produceras naturligt i kroppen av omega 3-fettsyror en process som kan triggas av vanlig aspirin. I en ny studie beskriver forskare från Karolinska Institutet hur resolvin kan skydda mot den nedsättning av kognitiv förmåga som ofta drabbar opererade eller allvarligt sjuka patienter. Studien, som publiceras i FASEB Journal, ger ny kunskap om hur kirurgiska ingrepp i andra delar av kroppen påverkar hjärnan och neurologiska funktioner, vilket bidrar till kognitiv nedsättning. Operationer eller allvarlig sjukdom leder ofta till en nedsättning av kognitiv förmåga hos patienten, särskilt hos äldre. Det kan visa sig i form av förvirring och långvariga störningar i bland annat minnesfunktioner, inlärning och koncentrationsförmåga. Mekanismerna för hur anestesi och/eller kirurgi kan orsaka nedsatt kognitiv förmåga är inte klarlagda, men forskarna bakom den aktuella studien har tidigare demonstrerat att inflammation, och inflammatoriska proteiner som cytokiner, spelar en viktig roll i att orsaka hjärninflammation och kognitiv nedsättning efter kirurgiska ingrepp. I dag finns ingen effektiv behandling, men resultaten i den nya studien pekar på att det är möjligt att förebygga och behandla kirurgi-inducerad kognitiv nedsättning genom att utnyttja kroppens eget system för att dämpa den inflammation som orsakar nedsättningen. I denna pre-kliniska studie visade det sig att en engångsdos av aspirin-triggered resolvin D1 (AT-RvD1) före operation gjorde att kognitiva förmågor bevarades bättre. Behandlingen hade även effekt om den gavs 24 timmar efter operationen. Forskarna beskriver även hur kirurgiska ingrepp har en allmän påverkan på hjärnans funktion och bidrar till mekanismerna bakom neuroinflammation och minnesstörningar. Vi visar i studien att AT-RvD1 har betydelse för att minska minnesstörningar efter operation. Det var oväntat att AT-RvD1 har så tydliga effekter i centrala nervsystemet även när vi tillför det i den perifera cirkulationen i väldigt låga doser, säger forskaren Niccolò Terrando vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, som lett studien. Aspirin fungerar anti-inflammatoriskt genom att sänka nivåerna av prostaglandiner och tromboxaner. Men aspirin kan tillsammans med omega 3-fettsyror också öka kroppens produktion av olika lipidmediatorer, bland annat gruppen resolviner där AT-RvD1 ingår, som häver inflammationen. Den här gruppen av ämnen är inte enbart anti-inflammatoriska utan bidrar också till läkning och återuppbyggnad av vävnad, vilket har betydelse för patienternas återhämtning. Vi hoppas att dessa kunskaper och fynd kan överföras till vården av opererade patienter för att förebygga nedsättningar i den kognitiva förmågan, säger professor Lars I Eriksson, ledare för forskningsgruppen bakom studien vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och forskningschef samt överläkare vid anestesi-, operations- och intensivvårdskliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Studien har finansierats med anslag från bland andra Vetenskapsrådet Medicin, Torsten Söderbergs stiftelse och European Society of Anaesthesiology. Publikation:"Aspirin-triggered resolvin D1 prevents surgery-induced cognitive decline." Niccolò Terrando, Marta Gómez-Galán, Ting Yang, Mattias Carlström, Daniel Gustavsson, Ralph Harding, Maria Lindskog, and Lars I Eriksson. The FASEB Journal, online 24 May 2013, doi:10.1096/ fj.13-230276, Vol. 27 September 2013. För frågor, kontakta: Niccolò Terrando, forskarassistent Telefon: 08-524 872 41 eller 0760-509 848 E-post: niccolo.terrando@ki.se 14 Hälsan i Centrum 4 13

DSF SÖRMLAND Distriktssköterskans dag i Sörmland en succé! Efter ett och ett halvt års planering hade vi då nått datumet som vi levt med både dag och natt 2 oktober 2013. Redan innan vi öppnade portarna till Pingstkyrkan i Katrineholm som vi hyrt för dagen visste vi att det skulle bli en dag att minnas. Vi hade engagerat fem intressanta föreläsare och lyckats samla 30 utställare. Det var 118 besökare anmälda! Vad kunde gå fel? Allt och inget. När dagen var slut och vi kunde andas ut och summera fanns bara ett ord som ringde i våra öron, succé. Alla våra farhågor kom på skam. Nöjda utställare, besökare som var glada över en givande dag, föreläsare som hade mycket att förmedla och som tyckte det var roligt att få vara med. Och så vår fantastiska moderator, chefredaktör Elisabet Bäck som lotsade oss genom dagen. Under ordförandes välkomsttal delade vi ut vår förenings första hedermedlemskap. Vår äldsta medlem, Inger Hökås från Hållsta, har varit med sedan starten 1962 och till vår stora glädje fanns hon på plats, 85 år gammal. När hon anmälde sig meddelade hon samtidigt att hon nu tyckte det var dags att lämna föreningen, men det tyckte inte vi i styrelsen. Det var inte svårt att ta beslutet att utse henne till hedersmedlem, så med blommor och diplom firades det. Resten av dagen tog oss på en resa genom ämnen som berör vår profession, från vaggan till graven. Landstingets divisionschef för primärvården inledde med att prata om distriktssköterskans betydelse för primär- och hemsjukvård, och uttryckte glädje över att se att vi samlades inom professionen, oavsett var vi arbetar eller vem som är vår arbetsgivare. Anna Bohlin, sjuksköterska från Södertälje sjukhus inspirerade oss och fyllde på vår kunskapsbank om barnfetma. Karin Josefsson, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, pratade om distriktssköterskan genom tiderna och om att arbeta med äldre och hemsjukvård. Vi hade planerat för och engagerat en stödgrupp för hedersvåldsutsatta att prata om just hedersvåld- och hederskultur men ett sent återbud från dem fick oss att ändra om i programmet. I stället kom Sanna Mohr och Sannie Wedberg från föreningen ALMAeuropa och pratade om maktlekar och kränkningar. Det blev en föreläsning som öppnade många ögon och vi fick oss inte bara en utan en hel skål tankeställare. Karin Josefsson, som varit kvar för att lyssna på dem har i efterhand Hälsan i Centrum 4 13 15

DSF SÖRMLAND Sanna Mohr och Sannie Wedberg från föreningen ALMAeuropa samt moderator Elisabet Bäck. meddelat att de kommer att ta in dessa föreläsare i distriktssköterske-utbildningen på MDH! Det välkomnar vi! Hedersvåld lovar vi att återkomma till vid ett kommande medlemsmöte. Dagen avslutades med ett en och en halvtimme långt framträdande av skådespelerskan Solveig Ternström som talade om sitt engagemang för vården av äldre utifrån sin egen erfarenhet som anhörigvårdare till sin mor. Men också om våndan att upptäcka att man helt enkelt blivit för gammal för att tas på allvar: 50 år ung ratade SVT hennes idé om tv-serien Morsarvet eftersom man hade anlitat ett par yngre killar att göra en programserie. Hon hyrde en nedlagd vapenfabrik i Värmland och genomförde inspelningen på egen hand och hur det till slut gick vet vi alla som såg denna fantastiska tv-serie. Hon berättade om sin korta tid som riksdagsledamot, hur hon hamnade där och hennes besvikelse att ingen ville lyssna när hon pratade om vård av äldre. Vi bjöds också in till att tillsammans med henne själv demonstrera utanför regeringskansliet för mer resurser till vården. Många skratt men även mycket allvar. Dagen blev inte som vi tänkt oss och hoppats på - den blev mycket bättre. Allt hårt jobb och slit betalade sig tusenfalt. Vi lyckades få med deltagare från många olika verksamheter där man hittar dsk, från BVC via skolhälsovård, till privata och landstingsdrivna vårdcentraler, hemsjukvård, palliativ vård, undervisning och administration, dskstudenter och våra pensionärer. Utställarna var en härlig blandning från olika verksamheter och det var trångt runt utställningsborden, men vi hade avsatt god tid vid flera tillfällen under dagen för besök hos dem vilket uppskattades både av besökarna och produktspecialisterna. En tipspromenad fanns med frågor vid alla bord och tre priser i form av ljuslyktor från Orrefors delades ut. Första pris vann Lena Andersson från BVC på Lindens vc i Katrineholm, andra pris gick till Eva Boman, Strängnäs hemsjukvård och tredje ljuslyktan fick Lena Blomstrand från Vingåkers hemsjukvård. Vi vill uppmuntra andra lokala föreningar som funderar på att ordna en sådan här dag. Gör det! Jobbigt, ja visst, men väldigt, väldigt roligt! Hör gärna av er om ni vill ha lite smarta tips. Vi vill också skicka ett stort TACK till Halland för inspiration! Marine Gustavsson Foto: Nina Rolf 16 Hälsan i Centrum 4 13

DSF SÖRMLAND Sagt under dagen i Katrineholm: Det visade sig att det var nomineringslistan för centerpartiet i Stockholm jag tackat ja till. Teatraliskt svarade jag Ja, jag vill dra svärdet för de gamla. Solveig Ternström Jag känner mig fullständigt trygg med så många kompetenta distriktssköterskor i lokalen. Elisabet Bäck i sitt spirituella inledningsanförande Distriktssköterskan besitter en bred och nyttig kompetens. Aina Nilsson Att fånga en människas livshistoria är en nödvändighet för helheten. Karin Josefsson Tänk att du om du inte lämnat in tidrapporten i tid får välja mellan tre boxar eller att bli kallad hora. Sannie Wedberg Jag kunde säga vad jag ville i Riksdagen för ingen lyssnade. Solveig Ternström igen Höstmöte i Göteborg Onsdagen den 6/11 samlades vi i Göteborgsföreningen till höstmöte i Norges Hus. Kvällen var gråkall och lite småregnig men utanför Norges Hus lyste träden varmt välkomnande och man fick nästan lite julstämning. Norges Hus, som ligger på Skånegatan mellan Scandinavium och Ullevi, invigdes 1958 och var fram till 2011 i Norska sjömanskyrkans regi. I samband med att de avvecklade sin verksamhet tog en grupp norrmän bosatta i Göteborg över ansvaret för drift och underhåll och bildade en ekonomisk förening. Lokalerna hyrs ut till alla möjliga olika arrangemang och som ni förstår inte bara med norska förtecken. Efter lite mingel och titt på olika produktnyheter vad gäller stomi från Coloplast, och Alvedon 665 från GSK Hälsan i Centrum 4 13 17

DSF GÖTEBORG Ångest, depression och likaså smärta är en del av livet och normalt så länge vi inte fastnar i den. inledde vår ordförande Christina kvällen genom att berätta lite om styrelsens arbete och ordförandedagarna i Uppsala. Kristina Hesslund, vår riksordförande, berättade om kongressen som nyligen ägt rum i Uppsala och om de planer och olika projekt som riksföreningen har framöver. Siv Ljungberg från GSK berättade lite om Alvedon 665, paracetamol med långverkande effekt och som kan förskrivas av distriktssköterskor. Därefter tog kvällens föreläsare Graciela Rovner, leg fysioterapeut, psykolog, sjukgymnast och smärtspecialist som dessutom håller på att doktorera(!) över. Hon körde igång hårt med gymnastisk övning som gjorde att vi alla fick upp både flås och humör. Därefter höll hon en fängslande och mycket uppskattad föreläsning om Acceptans. ACT, som står för Acceptance and Commitment Therapy, är en form av kognitiv beteendeterapi och handlar om att agera att öppna sig för det som inte går att förändra. Behandlingen går ut på att patienterna ska lära sig att kontrollera sin smärta och träna för att få ett bra och meningsfullt liv. Behandlaren arbetar utifrån patientens värderingar och frågor som, vad vill du, vad är viktigt för dig, vad kan du inte göra på grund av smärta. Det handlar om att normalisera livets smärta. Ångest, depression och likaså smärta är en del av livet och normalt så länge vi inte fastnar i den. Vi fick också ett smakprov på övning i mindfullness som är en del i behandlingen där vi fick kontakt med vårt hjärta bildligt talat. Graciela pratade också om vikten av att möta människan med öppet sinne vilket är nog så viktigt även i vårt arbete som distriktssköterskor. Graciela Rovner föreläste om ACT Acceptance and Commitment Therapy. Catharina Henriksson från Coloplast avslutade med att informera om nyheter när det gäller stomimaterial och vi bjöds på en resa tillbaka till 50-talet och grundandet av Coloplast. Visste ni förresten att det var en distriktssköterska som lade grunden till Coloplast? Hon hette Elise Sörenssen och var från Danmark. Då hennes syster stomiopererades i början av -50-talet såg hon vilka svårigheter och problem som blev följden och hur hon begränsades på grund av lukten och den besvärliga hanteringen av avföringen. Så hon började experimentera och av en plastpåse och tejp skapade hon den första stomipåsen! Tiden går fort när man har roligt och snart var det dags att avsluta och det gjordes med en spännande och välsmakande buffé. Varma hälsningar från styrelsen för DSF Göteborg genom Lena Olsson sekreterare 18 Hälsan i Centrum 4 13

Annons

KVALITETSREGISTER Nationellt Primärvårdsregister (NPR) vårt verktyg för kvalitet och forskning Syftet med ett kvalitetsregister är att säkra och utveckla vårdens kvalitet och att möjliggöra forskning. Det finns ett stort behov av att sammanställa information från primärvården för att på ett så bra sätt som möjligt spegla primärvårdens arbete. Ett nationellt primärvårdsregister (NPR) skall möjliggöra en omedelbar pedagogisk och systematisk återkoppling till vårdpersonalen för uppföljning och kontinuerligt förbättringsarbete. Det ska möjliggöra forskning, med automatik sammanställa rapporter på lokal, regional och nationell nivå samt skicka information till andra för primärvården viktiga kvalitetsregister. Bakgrund Efter Måns Roséns utredning 2010 Guldgruvan om kvalitetsregistren tilldelade staten SKL medel för en utökad satsning på kvalitetsregistren. Tre primärvårdsansökningar kom in (Nationell primärvårdsdatabas/sfam, Primärvårdens kvalitetsregister/västra Götalandsregionen, VGR, och Kvalitetsregister för primärvården/pvkvalitet.se). Beslutsgruppen för kvalitetsregister valde att ge medel och uppdrag till alla de tre sökande för att samverka i projektet Nationell samordning för utveckling av kvalitetsregisterarbete inom primärvården. Projektet är förankrat fackligt i Distriktsläkarföreningen och Distriktssköterskeföreningen samt inom akademin genom de allmänmedicinska institutionerna. Redan 2001 gjordes ett första försök att ur journaler sammanställa besöksdata till aggregerade data. Förutsättningen var att inmatningen skedde strukturerat [1, 2]. Sedan dess har landstigen/regionerna successivt byggt upp regionala system för insamling och presentation av kvalitetsdata. Bland allmänläkare och i våra vetenskapliga och fackliga föreningar har diskussionerna varit livliga om hur vi ska kunna beskriva kvalitet på ett korrekt och evidensbaserat sätt utan att tappa viktiga icke mätbara faktorer i konsultationen. Att sammanställningar av mätbara data behövs är dock majoriteten överens om. I dag är det möjligt att automatiskt få ut data ur journalerna som beskriver t.ex. betydelsen av kontinuitet och samsjuklighet. Det är frågor som inte går att besvara med de sjukdomsspecifika register som finns idag. En styrgrupp med representanter från de tre primärvårdsprojekten och distriktssköterskeföreningen ska belysa följande frågor: Kan vi åstadkomma ett nationellt system med återkoppling från våra datajournaler, som ett led i förbättringsarbetet? Kan vi med automatik samla in uppgifter från olika journalsystem och olika landsting/regioner för nationell jämförelse och möjlighet till forskning? Vad är tekniskt och juridiskt möjligt? Hur skulle ett kvalitetsregister kunna bli till klinisk nytta i primärvården? Utgångspunkter Utgångspunkt för arbetet har varit att data hämtas automatiskt från datajournalerna. Det innebär att endast strukturerade data kan hämtas, vilket begränsar vilka data som kan hämtas och samtidigt ställer krav på hur data läggs in i journalen så att de blir möjliga att hämta ut. En annan utgångspunkt har varit att data från primärvårdsjournaler måste kunna användas för olika syften: Arbetsgruppens medlemmar Nationell primärvårdsdatabas Malin André, ordförande Spec. i allmänmedicin, docent Medlem i SFAM:s forskningsråd Enheten för Folkhälsa Forskning och Utveckling, Landstinget i Uppsala län Jörgen Månsson Spec. i allmänmedicin, professor Chefsläkare Capio Avd. för allmänmedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Leena Granström Distriktssköterska, projektledare Norrbottens läns landsting, Piteå QregPV Primärvårdens kvalitetsregister VGR Fredrik Bååthe Senior projektledare, doktorand Regionskansliet, Registercentrum VGR Inst. för vårdvet. och hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Claes Hegen Spec. i allmänmedicin Medlem i SFAM-Q Registerhållare, Registercentrum VGR, Göteborg Pvkvalitet.se Eva Arvidsson Spec. i allmänmedicin, med.dr. Medlem i SFAM-Q Futurum, Landstinget i Jönköpings län Hälsoval, Landstinget i Kalmar län Institutionen för medicin och hälsa, Linköping Andy Maun ST-läkare allmänmedicin, doktorand Medlem i SFAM-Q Avd. för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborg 20 Hälsan i Centrum 4 13