En bildserie om tobaksavvänjning
Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Socialstyrelsens riktlinjer - rekommenderar kvalificerad behandling = rökavvänjning 2012-03-10 Sid 2
Hur många vuxna röker? 10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011 13 % män och 9 % kvinnor rökte då och då 2011 I åldern 16-29 år hade 53% rökt vattenpipa 2011 5 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten och när barnen var nyfödda 2009 11% av papporna till nyfödda barn rökte 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. 2012-03-10 Sid 3
Andel dagligrökare bland vuxna 60 50 Procent 50 49 40 34 30 20 10 9 23 28 27 25 22 21 17 17 1718 15 13 13 11 12 10 0 1946 1963 1982 1992 1997 2000 2003 2006 2009 2011 Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. 2012-03-10 Sid 4
De som har det sämst röker mest Andel som röker dagligen (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 19 17 17 16 12 9 Yrkesarbetar Arbetslös Sjukpenning/aktivitetsers. Män Kvinnor Sysselsättning Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011. 2012-03-10 Sid 5
Män röker mindre än kvinnor Andel som röker dagligen (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 17 13 13 12 11 10 10 9 8 8 16-29 30-44 45-64 65-84 Tot 16-84 Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 6
Längre utbildning, färre rökare Andel som röker dagligen (%) 25 20 15 16 21 11 10 8 5 4 4 0 Kort Mellanlång Lång Utbildningslängd Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 7
Hög inkomst, få rökare Andel som röker (%) 25 20 17 18 21 22 15 10 7 8 8 9 5 0 Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Män Ekonomisk situation Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 8
Nysvenskar röker mer Andel som röker dagligen (%) 25 23 20 15 13 15 18 18 17 10 10 10 5 0 Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Män Kvinnor Födelseland Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 9
Ungdomsrökning År 9 år 2011 19% pojkar och 26 % flickor i åk 9 rökte 2011 (5 % pojkar och 8 % flickor dagligen) Nästan 40% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle År 2 i gymnasiet år 2011 32% pojkar och 39 % flickor i åk 2 gymnasiet rökte 2011 (8 % pojkar och 13 % flickor dagligen) Cirka 60% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN. 2012-03-10 Sid 10
Hur många vuxna snusar? 18 % män och 3 % kvinnor snusade dagligen 2011 6 % män och 4 % kvinnor snusade då och då 2011 0,6 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011.. 2012-03-10 Sid 11
Snusning bland ungdomar Ungdomar år 9 2011 12% pojkar och 3 % flickor snusade (5 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Ungdomar år 2 gymnasiet 2011 24% pojkar och 7 % flickor snusade (3 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN. 2012-03-10 Sid 12
Snusvanor Andel snusanvändare (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91 67 18 3 6 4 9 2 Snusar dagligen Snusar då och då Fd snusare Aldrig snusat Snusvana Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 13
Totalt dagligt tobaksbruk vuxna 26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. 2% av männen både röker och snusar dagligen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 2012-03-10 Sid 14
Högt dagligt tobaksbruk bland vuxna Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) 35 30 33 32 31 29 27 28 30 26 25 20 15 22 20 20 19 17 17 17 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Årtal Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011 2012-03-10 Sid 15
Totalt tobaksbruk ungdomar 23% pojkar och 27 % flickor i åk 9 använder tobak (8% pojkar/3% flickor både röker och snusar) 41% pojkar och flickor i år 2 gymn använder tobak (17% pojkar/5% flickor både röker och snusar) Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN. 2012-03-10 Sid 16
Hur många utsätts för passiv rökning? Sammanlagt 15 % vuxna utsattes för passiv rökning år 2011, varav 3% i offentlig miljö, 8% på arbetet och 7% i hemmet. Nästan 9 % uppgav 2009 att de känt sig besvärade av tobaksrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång/vecka senaste 3 månaderna. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. 2012-03-10 Sid 17
Varför rökavvänjning? Sjukdomarna Rökning är den faktor som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan Varannan som röker dör i förtid Rökare förkortar livet med 10 år i genomsnitt Rökare har 5 7 fler år av upplevd ohälsa I Sverige dör 6 600 personer per år i förtid Rökare har 8 sjukdagar mer per år Nikotinberoendet är drog- och sjukdomsklassat enl WHO 2012-03-10 Sid 18
Hälsorisker med rökning 1 Rökning ger högre risk för 58 olika sjukdomar Vattenpipa ger liknande risker Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, slaganfall, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom - KOL Cancer Lunga, munhåla, luftstrupe, matstrupe, urinblåsa, njurar, magsäck, bukspottkörtel, livmoderhals 2012-03-10 Sid 19
Hälsorisker med rökning 2 Graviditet Graviditets- och förlossningskomplikationer Fertilitet Nedsatt kvinnlig/manlig fertilitet, spontanaborter Övrigt Magkatarr, ryggvärk, diabetes, åldersblindhet, hörselnedsättning, struma, benskörhet, tandlossning, depression Passiv rökning Lungcancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär 2012-03-10 Sid 20
Hälsovinster vid rökstopp Mellan 20 minuter och tre månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 minuter Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom två veckor till tre månader Mellan en månad och ett år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan fem och 15 år Risken för slaganfall halverad inom fem år Halverad risk för cancer i lungorna, munnen, luftstrupen, matstrupen, blåsan, livmoderhalsen och bukspottkörteln inom tio år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år 2012-03-10 Sid 21
Varför rökavvänjning? Ekonomin Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Varje rökare kostar samhället 1,3 miljoner kr under ett liv Arbetsgivarens merkostnad för en rökare är minst 45 000 kr per år (extra pauser, sjukdagar) Rökning ger rökaren sämre ekonomi (cigaretter, kostnader för ökad sjuklighet 13-20 000 kr/år) 2012-03-10 Sid 22
Varför rökavvänjning? Rökare vill sluta 70-85% vuxna rökare vill sluta, var tredje vill ha hjälp 75-90% av rökande ungdomar vill sluta röka i både grundskola och gymnasium Rökare förväntar sig hjälp i sjukvården All form av rökavvänjning är kostnadseffektivt 56-73 % av vård/hälsocentralerna har tobaksavvänjning Tobaksavvänjare arbetar endast i snitt 2 timmar/vecka Endast 5 landsting har adekvata resurser för avvänjning 2012-03-10 Sid 23
Varför snusavvänjning? Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus 2012-03-10 Sid 24
Hälsorisker med snus Snus ökar risken för Ökad risk för cancer i bukspottkörteln Förhöjt blodtryck Dödlig hjärtinfarkt och stroke Munslemhinneförändringar Indikationer finns även för Cancer i matstrupen och magsäcken Metabolt syndrom Diabetes typ II Havandeskapsförgiftning, att barnet dör i livmodern, förtida förlossning, låg födelsevikt 2012-03-10 Sid 25
Socialstyrelsens nivåer i rådgivning om levnadsvanor Typ Tid Innehåll Enkla råd 5 min Mycket korta standardiserade råd Rådgivande samtal 10-30 min En längre patientcentrerad rådgivning. Kvalificerat rådgivande samtal Minst 30 min Behandling av utbildad rådgivare som använder en patientcentrerad teoribaserad metod. 2012-03-10 Sid 26
Enkla råd om tobaksvanor Kan erbjudas rökare (men mer kvalificerad rådgivning bör erbjudas) Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter Exempel: Jag rekommenderar dig att sluta röka Känner du till kopplingen mellan (rökning och diabetes) (berätta)? Har du funderat på att sluta? det finns ju många bra sätt (berätta) Kan du tänka dig att sätta ett stopp-datum? 2012-03-10 Sid 27
Rådgivande samtal om tobak Bör erbjudas gravida rökare/snusare och ammande snusare. Kan erbjudas andra snusare. Mer av en dialog och anpassat till individen Kan inkludera motiverande strategier (MI) Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Kan kompletteras med uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd
Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning Bör erbjudas rökare (vuxna och ungdomar) Samtalet är strukturerat/teoribaserat KBT-inriktad metod Kan inkludera motiverande strategier (MI) Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Ofta särskild uppföljning 2012-03-10 Sid 29
En modell för tobaksavvänjning Individuell avvänjning Gruppavvänjning Screeening 1-2 träffen kartlägga/planera 3 träffen sluta-dagen 4 träffen inom en vecka från sluta-dagen 5-8 träffen inom 8 veckor 2012-03-10 Sid 30
Telefonrådgivning Ger kostnadsfri avvänjning per telefon till rökare och snusare Ger rådgivning på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov Så många samtal som patienten behöver under så lång tid som behövs Samtalen journalförs Kompletteras med material som skickas ut Arbetar proaktivt vid behov, d.v.s. ringer upp personen efter överenskommelse Linjens personal handleder även professionella kostnadsfritt Öppet dagtid på vardagar 2012-03-10 Sid 31
Motiverande samtal MI Gott evidensläge för MI vid rökning Kan användas på rådgivningsnivå 2 och 3 Bygger på lyssnande Patientcentrerat Förändringsinriktat - stimulerar förändringsprat Erbjudande om information Betonar patientens självbestämmande 2012-03-10 Sid 32
Effekten kan tiodubblas Rökavvänjningsmetod (procent) På egen hand Kort rådgivning Kort rådgivning + nikotinläkemedel Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel Inläggning Andelen rökfria 1 år efter rökstoppet 2 3 % 5 % 10 % 25 % 30 40 % 50 % 2012-03-10 Sid 33
Alla arenor bör ha rådgivning och tobaksavvänjning Primärvård Mödra- och barnhälsovård Slutenvård Psykiatri Tandvård Kommunernas omsorg Skolhälsovård Företagshälsovård Socialtjänst Apotek Marknadsföring helt avgörande 2012-03-10 Sid 34
Upplevda hinder för rökstopp Rökning är guldkanten på livet det blir tomt och trist om jag slutar Att sluta röka är plågsamt Man går upp mycket i vikt när man slutar röka Rökare är trevligare och har roligare Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill inte sluta, bara bli feströkare Det är farligt att sluta röka 2012-03-10 Sid 35
Rökning och stress Den viktigaste upplevda effekten av rökning är att det är lugnande Rökare är mer stressade Mera stress = mera rökning = ond cirkel Den lugnande effekten = abstinenslindring Slutsats: att sluta röka ger minskad stress 2012-03-10 Sid 36
Nikotinberoendet I Bästa välbefinnandenivå koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna 2012-03-10 Sid 37
Nikotinberoendet II efter stoppet Bästa välbefinnandenivå koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna 2012-03-10 Sid 38
Nikotinabstinens Cirka 80 % av de som slutar upplever någon form av abstinensbesvär. Vanliga symtom är: Sug efter nikotin Nedstämdhet Sömnsvårigheter Irritabilitet, frustration, ilska Koncentrationssvårigheter Ängslan, rastlöshet Långsammare puls Ökad aptit, viktökning 2012-03-10 Sid 39
Vikten när man slutar röka Den genomsnittliga viktökningen vid rökstopp är ca 3 5 kg, ca 10 % kan öka mer Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning äter istället för att röka Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; äta regelbundet dricka mycket vatten ökad motion 2012-03-10 Sid 40
Rekommenderat sätt att sluta röka/snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1 4 veckor) 2. Tänk igenom de viktiga argumenten 3. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät regelbundet Drick mer vatten än vanligt Träning/motion är bra Pröva nya vanor vid nikotinsug 2012-03-10 Sid 41
Läkemedel för tobaksavvänjning Lindrar abstinens och röksug På marknaden idag finns 1. Nikotinläkemedel 2. Vareniklin (Champix) 3. Bupropion (Zyban) Används max 3-12 månader Ej för gravida 18-årsgräns För snusare finns ingen tydlig evidens för att använda läkemedel. Viss evidens finns dock för vareniklin. 2012-03-10 Sid 42
Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dagplåster, dygnet-runt) Microtab (liten tablett) Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) 2012-03-10 Sid 43
Vareniklin (Champix) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandling medan man röker. Rökstopp inom 2 v. Behandlingstid 12 v. Vanliga biverkningar: Illamående, sömnstörning och förändrade drömmar. Det finns även rapporter om depression, självmord och akuta hjärt-kärlhändelser. 2012-03-10 Sid 44
Bupropion (Zyban) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor Vanliga biverkningar: Sömnstörning, illamående och muntorrhet. Det finns även rapporter om kramper. 2012-03-10 Sid 45
Självhjälpsmaterial Självhjälpsmaterial är ett komplement till rådgivning och anses i sig ha låg effekt Fimpa dig Fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Efter ett inledande samtal var -16% rökfria efter ett år jämfört med -23% som gick i rökavvänjningsgrupp -skillnaden var inte signifikant 2012-03-10 Sid 46
Avvänjning med ungdomar De flesta unga vill sluta Metoder som är lätt tillgängliga i skolmiljön Inga pekpinnar Korta insatser (4 5 korta samtal) Motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) Gärna uppföljning Låg effekt 2012-03-10 Sid 47
Rökavvänjning vid operation Svensk studie Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation 58 % slutade röka 33 % rökfria fortfarande efter 1 år Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie Sårinfektioner minskade från 31 till 5% Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0% Lunginflammationer minskade Blodproppar i ben och lungor minskade Risken för ny operation minskade från 15 till 4% Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar Mer info, se http://www.enrokfrioperation.se/ 2012-03-10 Sid 48
Psykiskt sjuka Röker 2-4 ggr så mycket Blir mycket sjuka av rökningen Får stora eknomiska problem Mår bra av att sluta röka Är oftast starkt nikotinberoende Vill sluta röka Kan sluta röka Positivt för grundsjukdomen Behöver mycket stöd Nikotinläkemedel rekommenderas 2012-03-10 Sid 49
Alkohol- och drogberoende Röker mycket Blir mycket sjuka av rökningen Är oftast starkt nikotinberoende Kan sluta röka Större chans bli fri från alkohol om man slutar röka samtidigt 2012-03-10 Sid 50
Förändringsprocessens stadier 5. VIDMAKTHÅLLANDE 1. OINTRESSERAD Fokus: Väcka intresset. Vad är fördelarna med att röka/snusa tycker du? Någon fördel med att sluta? 2. INTRESSERAD Fokus: Väga för och emot. Fördelar med att sluta? Nackdelar, hinder/lösningar? 3. BEREDD Fokus: Beslut och planering. Beslut Sätta stoppdatum? Metoder? Läkemedel? 4. HANDLING Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? Hur lindra abstinens och nikotinsug? Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Fokus: Hålla fast vid beslutet. Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Vid återfall Hur kan du göra istället i situationen? 2012-03-10 Sid 51
Hemsidor www.psykologermottobak.org innehåller en avdelning för den som vill sluta röka/snusa och en avdelning för professionella som vill hjälpa andra att sluta www.fhi.se Statens folkhälsoinstituts hemsida med material www.slutarokalinjen.org om tobaksavvänjning och handledning www.somt.se utbildningsprogram i motiverande samtal MI om tobak Sluta-röka-program på Internet: http://rokfri.vardguiden.se och www.exsmokers.eu/sv-sv 2012-03-10 Sid 52