Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2015:11-315 2015-04-24 1/11 Parkeringsutredning Rapport om parkeringssituationen i Strängnäs stad Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2015:11-315 2015-04-24 2/11 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utredningsområdet... 3 Förutsättningar... 4 Nuläge... 4 Översiktsplan... 5 Trafikplan... 5 Cykelplan... 5 Miljöstrategi... 5 Nya resecentrum... 6 Förtätning av staden och bilsnål stadsmiljö... 6 Samnyttjande av parkeringsplatser... 6 STRÅKET ett åtgärdsprogram... 6 Bilinnehav... 7 Parkeringsnorm för bil... 7 Resultat från inventering...8 Strängnäs östra... 9 Strängnäs stadskärna... 9 Utvecklingsmöjligheter - samnyttjande... 9 Slutsats... 10 Parkeringsnormen som flexibelt styrmedel... 10 Styrning av etablering av cykelparkeringar... 10 Förtätning och samnyttjande... 11 Befintliga parkeringsplatser... 11 Avgiftsreglering... 11 Cykelparkering... 11 Motorcykelparkering... 11 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
3/11 Inledning och bakgrund I kommunens översiktsplanering redogörs för en tydlig strategisk viljeriktning att främja ett levande stadsliv i kommunens centralort. Denna viljeriktning är baserad på politiska ställningstaganden i Strategisk plan. I samband med översiktsplaneringens dialogaktiviteter inkom även synpunkter från boende och verksamma i kommunen. Strängnäs stad har betydande estetiska och kulturella inslag vilka ger goda förutsättningar för att uppfattas som en attraktiv plats. De senaste åren har dock stadskärnan inte utvecklats i rätt riktning. Det krävs ett större omtag för att skapa förutsättningar för en utveckling mot en mer attraktiv stadskärna. Problematiken kring detta ledde till framtagandet av ett centrumutvecklingsprogram för Strängnäs stad som understryker vikten av en stark och levande stadskärna. I programmet behandlas samlat de insatser som anses kunna förstärka den. Stadsmiljön och trafiksituationen är en del i arbetet med att skapa en mer attraktiv stadskärna. Den politiska ledningen har uppfattat ett behov av att se över parkeringssituationen, och 2014-06-11 beslutade därför teknik- och fritidsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda detta. Syfte och mål Syftet med utredningen är att se över parkeringsbehovet samt möjligheten kring omstrukturering av användningen av parkeringsplatser i centrala Strängnäs. Målet med utredningen är att ta fram åtgärdsförslag för en så trivsam stadsmiljö och funktionsduglig parkeringssituation som möjligt. Utredningsområdet Utredningsområdet omfattar Strängnäs stadskärna och Strängnäs östra. Området innehåller parkeringsplatser som finns på fastighetsmark och kommunal mark, med markerade parkeringsplatser, längsgående gatuparkering samt kundparkering. Inom utredningsområdet finns de utpekade primära och sekundära handelsstråken med bland annat en galleria, Coop-butik, ICA-butik, Systembolag, Lidl och ett flertal småbutiker. I centrumområdet finns även kommunhus, skola, bibliotek samt turistmål som gästhamnen, kvarnen och domkyrkan. Trädgårdsgatan och Gyllenhjelmstorget uppfattas generellt som stadens mest centrala del. Det är främst i denna del av staden de flesta söker parkeringsplatser, framförallt när syftet till besöket är handel.
4/11 Bild 1. Utredningsområdet, Strängnäs stadskärna och Strängnäs östra, samt Trädgårdsgatan och Gyllenhjelmstorget. Förutsättningar Nedan beskrivs förutsättningar för parkeringssituationen i Strängnäs stadskärna och Strängnäs östra. Nuläge I nuläget finns totalt cirka 1 369 parkeringsplatser i utredningsområdet allmänna platser och på fastighetsmark. I Strängnäs kommun gäller sedan tidigare ett parkeringstal på cirka 1,2 2,2 vid nybyggnation av bostäder. Beläggningsgraden på de tillgängliga parkeringsplatserna varierar, i snitt används cirka 57 procent. I Regler för boendeparkering/nyttoparkering i Strängnäs och Mariefreds centrum står bland annat att både Strängnäs och Mariefred är gamla städer med tät stadskärna. Det innebär att en stor del av fastigheterna inte är anpassade till gällande parkeringsnorm. De boende hänvisas då till att parkera på gatumark i konkurrens med stadens besökare. Effekten blir att de allmänna parkeringsplatserna stundtals utnyttjas mycket hårt. Med anledning av detta beslutade kommunfullmäktige (2003-05-06) att införa boende- och nyttoparkeringstillstånd i Strängnäs och Mariefred. Tillståndet underlättar för boende att parkera på särskilt anvisade gator. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att se över parkeringssituationen i kommunen. Utökning av antalet
5/11 parkeringsplatser ses över både på kommunal mark och i samråd med markägare. Översiktsplan Översiktsplanen har en viktig vägledande funktion. Den ger en tidig och bred information om hur kommunen ser på utvecklingen i olika delar av kommunen och vad som kan komma att hända i framtiden. Planen ska ligga till grund för beslut i kommunens planerings- och bebyggelsefrågor. De kommunövergripande fokusområdena i översiktsplan 2014 är: Underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik. Forma variationsrika livsmiljöer där möten främjas. Skydda landskapsbilden på lång sikt. Vidareutveckla kommunens identitet som Mälarkommun. Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar. Bidra till en bättre folkhälsa genom samhällsplaneringen. Främja ett mångsidigt näringsliv. Trafikplan Trafikplanen ska hjälpa kommunens planerare att utforma det trafiksystem som stödjer stadens utveckling. Den skapar förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar, det vill säga mot ett mer hållbart transportsystem. Det övergripande målet för trafiken i Strängnäs är att de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2023 ska andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik öka med 50 procent. Cykelplan Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Cykelplanen är tänkt som ett verktyg i planering och prioritering av åtgärder som berör cykeltrafik. Miljöstrategi Strängnäs kommun har en miljöstrategi med ett antal miljömål. Det innebär att kommunen minst ska uppfylla gällande miljölagstiftning och särskilt lyfta fram följande punkter som berör fokusområdet Trafik: I Strängnäs kommun är det lätt att gå, cykla eller använda kollektivtrafik. Kollektivtrafiken utvecklas i regional samverkan. Vid planering och utformning av gatumiljöer ska behoven för fungerande gång-, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Kommunens cykelnät är sammanhängande och tillgänglig och ökad cyklande bidrar positivt till folkhälsan. Barnen ges utökade möjligheter att cykla, trafikmiljön runt våra skolor samt vägen till skolan är säker. Kommunens arbete med transporter ska bidra till minskad klimatpåverkan.
6/11 Nya resecentrum Till följd av ombyggnation av resecentrum som planeras vara klart 2018 kommer ett parkeringshus att byggas i anslutning till detta. Även om parkeringshuset kommer att placeras utanför utredningsområdet som innefattar denna parkeringsutredning kommer den att ha en påverkan på parkeringssituationen i hela staden. Kommunen kommer behöva se över avgiftsregleringen, vilka platser kan fortsätta vara avgiftsfria med p-skiva och vilka ska vara avgiftsbelagda? Förtätning av staden och bilsnål stadsmiljö Inriktningen är att Strängnäs stad fortsätter att utvecklas som attraktiv, hållbar stadskärna. Den ska vara tillgänglig för såväl stadens som omlandets invånare, vilket ställer krav på god tillgänglighet. Att kunna nå staden och dess utbud är ett viktigt konkurrensmedel vid t ex handels- och företagsetableringar. Boverket förespråkar att tätorter ska vara funktionsblandade, gröna och täta. En tät stad ger större närhet, minskat transportarbete och bilberoende. Det gynnar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är väldigt yteffektiv. Den tar liten plats och behovet är det samma nästan oberoende av hur många passagerare som transporteras. En parkerad bil däremot fortsätter att ta plats efter att bilisten parkerat fordonet. Ju fler som transporteras i bil desto större parkeringsyta behövs. En cykel och motorcykel tar också plats, men betydligt mindre än bilen. I strävan mot yteffektiva lösningar behövs också ett effektivt utnyttjande av de parkeringsytor som ställs till förfogande. Inriktningen i kommunens styrdokument är att fler i större utsträckning ska välja att göra sina resor med kollektivtrafik eller med cykel. Samnyttjande av parkeringsplatser Samnyttjande av parkeringsplatser innebär att en plats kan användas av flera olika användare under dygnet. Det innebär till exempel att boende och besökare använder samma parkeringsanläggning, utan att några faktiska platser är reserverade. Det är ett parkeringssystem som kräver gemensam styrning. Fungerar samnyttjandet bra kan nyanläggningsbehovet minska med upp till 50 procent. STRÅKET ett åtgärdsprogram Projektet STRÅKET är en del i Strängnäs kommuns medverkan i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I projektet arbetades ett åtgärdsprogram fram för en mer attraktiv och hållbar stad. De föreslagna åtgärderna i programmet ska bidra till ökad energieffektivisering och stödja kommunens strävan att uppnå sina miljömål. Detta genom att prioritera mjuka transportslag och kollektiva färdmedel, som inte drivs av fossila fordonsbränslen. En förtätning av bostäder och verksamheter utmed projektstråket skulle också innebära en effektivisering av befintlig infrastruktur.
Bilinnehav Enligt statistik från statistiska centralbyrån (från 2014) är fordonsinnehavet i Strängnäs kommun: personbilar 17 352 lätta lastbilar 1 827 tunga lastbilar 224 motorcyklar 1 229 Antalet personbilar i trafik per invånare är 0,51 där snittet för riket ligger på 0,46 bilar per invånare. 7/11 Parkeringsnorm för bil En parkeringsnorm är kommunens regelverk för hur bilparkering ska ordnas vid ny- eller ombyggnation. Den anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd eller per kvadratmeter byggnadsyta. Detta ger ett minsta antal parkeringsplatser som krävs för bygglov. En parkeringsutredning baseras på en inventering av befintliga parkeringsmöjligheter, dels på kommunal mark och dels på fastighetsmark. Den jämförs sedan med befintlig parkeringsnorm som varierar beroende på vilken typ av verksamhet/boende som finns. Parkeringsnorm 2000, Bilplatsbehov per 1000 m2 Boende/arbetande Besökande Sammanlagt Bostäder, lägenheter 11 1 12 Kontor 11 5 16 Butiker 3,5 33,5 37 Hotell 1,5 16,5 18 Restauranger 10 35 45 Samlingslokaler 1 18 19 Industri och hantverk 8,5 0 8,5 Parkeringsnorm 2000, Bilplatsbehov per enhet Villor, radhus 2 0,2 2,2 När arean av bostäder, lägenheter, kontor med mera ska mätas har förvaltningen i detta fall utgått från det kartmaterial som finns tillgängligt. För att få fram den totala kvadratmeterytan på fastigheten, multipliceras varje lokals yta med antal våningsplan. Exempel: En tvåvåningsfastighet med butiker i bottenplan har en uppmätt yta till 200 kvadratmeter. På ovanvåningen finns bostäder. Fastighetens bilplatsbehov uppgår då till 0,200*37 + 0,200*12 = 9,8 platser. Detta är den metod som används vid dylika utredningar. Användandet av denna metod innebär en viss risk för mindre fel, beroende på svårigheten att avgöra exakt hur stor yta av fastigheten som upptas av respektive verksamhet. Felmarginalen är svår att uppskatta, men kan röra sig om cirka 5
procent. Ofta överskattas den befintliga ytan på lokalerna så marginalen visar ett för stort behov. 8/11 När det tillgängliga gaturummet för längsgående parkering ska inventeras används ett snittal om 6 meter per plats. Många smala gator, förbud att parkera i direkt anslutning till gatukorsningar, portar och befintliga förbud gör att platserna där det är tillåtet att parkera på minskar. Även här finns en felmarginal då det är svårt att mäta de befintliga utrymmena exakt, men den borde vara mindre än 5 procent. Resultat från inventering En inventering av parkeringsplatser i Strängnäs östra genomfördes år 2004, för Strängnäs stadskärna år 2013 (se bild 1, s.2). Vid inventeringen som gjordes 2013 undersöktes även parkeringsbeläggningen, med en beskrivning av antal platser, beläggning i % och hur många % som åkt kortare än tre kilometer. En kompletterande inventering av parkeringsplatser genomfördes hösten 2014. Bild 2. Beläggningsgraden på delar av parkeringsplatserna i Strängnäs stad.
9/11 Strängnäs östra Längsgående gatuparkering, inom datumzon 24 tim Markerade parkeringsplatser 24 tim Pareringsplatser 2 tim 8-18 (8-15) övrig tid 24 Parkeringsplatser 10 min Totalt: 244 stycken 85 stycken 46 stycken 3 stycken 378 stycken* *Observera att under vinterhalvåret, 1 oktober 15 maj klockan 08.00-24.00 är antalet tillgängliga längsgående gatuparkering, inom datumzon 24 tim, 26 stycken färre än övrig period. Utbyggnadsmöjligheter Nabbviken Östra strandvägen Totalt: 50 stycken (kräver investeringsmedel) 16 stycken (kräver investeringsmedel) 66 stycken Totalt antal parkeringsplatser, kommunal mark* Totalt antal parkeringsplatser, fastighetsmark Totalt antal parkeringsplatser, kommunal mark och fastighetsmark 378 stycken 198 stycken 576 stycken *1 oktober till 15 maj klockan 08.00-24.00 samt 15 maj- 30 september klockan 08.00 till 24.00. Strängnäs stadskärna Antal tillgängliga platser Parkeringsplatser 3 dygn Markerade parkeringsplatser 24 tim Markerade parkeringsplatser 2 tim Längsgående gatuparkering 2 tim Parkeringsplatser 30 min 10 stycken 157 stycken 110 stycken 184 stycken 20 stycken Utvecklingsmöjligheter - samnyttjande Kommunhusets platser (17-08 vardagar, övrig tid 24 hr) 66 stycken
10/11 Totalt antal allmänna parkeringsplatser Kundparkeringsplatser (Lidl, Ica och Präntaren) 2 tim Kommunhusets platser Totalt antal parkeringsplatser, allmänna och fastighetsmark 481 stycken 246 stycken 66 stycken 793 stycken Totalt antal parkeringsplatser, allmänna och fastighetsmark i Strängnäs östra och Strängnäs stadskärna framgår till cirka 1 369 stycken. Slutsats I Strängnäs stad finns det idag en bra tillgång på parkeringsplatser. Några ägs av kommunen och några av handeln i centrum. Parkeringsnormen uppfylls inom undersökt område, även exklusive föreslagna utvecklingsmöjligheter. Det bör dock vägas in att parkeringsplatserna inom området används av boende och besökande till angränsande områden. Beläggningsgraden på de tillgängliga parkeringsplatserna varierar. I snitt används cirka 57 procent. Parkeringsnormen som flexibelt styrmedel I Strängnäs kommun används en parkeringsnorm som styrmedel för att påverka trafiken. Hur mycket parkeringar det byggs och var man bygger styr trafikens omfattning och rörelsemönster. Kommunen har en möjlighet att markera vilken typ av område och trafik som ska prägla stadsutvecklingen. Det bör dock tilläggas att det förs diskussioner på nationell nivå att det finns ett värde i att skapa en flexibilitet i parkeringstal. Tanken är att se den specifika platsens behov och möjligheter och inte bara läsa siffror rakt upp och ner i en tabell. Styrning av etablering av cykelparkeringar En cykelparkeringsnorm för Strängnäs kommun bör diskuteras i nya trafik- och cykelplanen för Strängnäs och Mariefred/Läggesta. Även en inventering av tillgängliga cykelplatser och nulägesanalys av behovet. Inriktningen i kommunens styrande planer och dokument är att fler ska cykla eller gå till och i staden. Det kräver att rätt förutsättningar finns. Principen borde vara att cykelparkeringar för besökande placeras i strategiska lägen med korta avstånd till målpunkter. Cykelparkeringar för boende och arbetsplatser placeras i första hand på kvartersmark. Cykelparkeringar ska utformas och skötas så de upplevs som trygga, säkra och funktionella. Det medverka till att göra cykeln till ett attraktivt färdmedel. Inga nya cykelställ bör uppföras som inte har ramlåsningsmöjlighet och bara i undantagsfall ska cykelparkeringar tillåtas utan tak. Möjligheten till att kombinera cykel med andra färdmedel ska öka, speciellt inom en radie på 600 meter i området från nya resecentrum. (Arbetet med transporter konkretiseras i kommunens Trafikstrategi 2040 samt i trafik- och cykelplaner).
Förtätning och samnyttjande Förtätning är vägen till en mer hållbar stad. En tät stad ger större närhet och minskat transportarbete. Det gynnar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. 11/11 Samnyttjande av parkeringsplatser är yteffektivt. Boende, besökande och arbetande använder samma plats vid olika tidpunkter. Kommunhusets parkeringsplatser bör samnyttjas i högre grad. Det bör förtydligas genom skyltning och informationsinsatser att parkeringen är tillgänglig som allmänparkering för besökare utanför kontorstid. Även skolans parkeringsplatser bör tillgängligöras. En förutsättning för samnyttjande är att dialogen mellan kommunen, handlare, boende och fastighetsägare är god. Befintliga parkeringsplatser Ett sätt att ökad tillgängligheten av befintliga parkeringsplatser är att se över skyltningen. Önskescenariot är att kunna införa ett system likt det som finns i parkeringshus. Där ser föraren i ett tidigt skede var det finns lediga platser och behöver inte köra runt i staden för att hitta en plats. Avgiftsreglering Framöver behöver kommunen se över avgiftsregleringen, vilka platser kan fortsätta vara avgiftsfria med p-skiva och vilka ska vara avgiftsbelagda? Cykelparkering I Trafikverkets publikation Cykelparkering vid resecentrum nämns svårigheten att i förhand räkna ut behovet av antalet cykelparkeringsplatser. Det är viktigt att inte bygga för få platser från början eftersom resebeteendet snabbt blir en vana. Därför är det värt att dimensionera för ett högre antal från början. Motorcykelparkering I dagsläget finns inga MC-parkeringar i Strängnäs stad. Behovet behöver ses över. Tyvärr saknas ett enhetligt regelverk för hur man får parkera motorcyklar i landet. En gemensam regel är att parkeringar för motorcykel med tilläggsskylt motorcykel gäller tvåhjuliga motorcyklar och mopeder klass I. Sveriges MotorCyklister har tagit fram riktlinjer för hur MC-parkeringar bör utformas. I de nya reglerna för vägar och gators utformning som publicerades i november 2012 finns storlek på MC-parkering angiven.