Parkeringsutredning. Rapport om parkeringssituationen i Mariefreds stad. Dnr TSN/2015: /12. Teknik- och servicekontoret

Transkript

1 Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2015: /12 Parkeringsutredning Rapport om parkeringssituationen i Mariefreds stad Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

2 Innehåll 2/12 Inledning och bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utredningsområdet... 3 Förutsättningar... 4 Nuläge... 4 Översiktsplan... 4 Trafikplan... 4 Cykelplan... 5 Miljöstrategi... 5 Förtätning av staden och bilsnål stadsmiljö... 5 Samnyttjande av parkeringsplatser... 5 Bilinnehav... 6 Parkeringsnorm för bil... 6 Resultat från inventeringen... 7 Möjlig nyetablering av P-platser... 8 Problempunkter... 9 Slutsats... 9 Förbättringsåtgärder under Parkeringsnormen som flexibelt styrmedel Ny trafikplan för Mariefred Styrning av etablering av cykelparkeringar Förtätning och samnyttjande Avgiftsreglering Cykelparkering Motorcykelparkering... 12

3 3/12 Inledning och bakgrund I kommunens översiktsplanering redogörs för en tydlig strategisk viljeriktning att främja ett levande stadsliv i kommunens centralort. Denna viljeriktning är baserad på politiska ställningstaganden i Strategisk plan samt på inkomna synpunkter från boende och verksamma i kommunen i samband med översiktsplaneringens dialogaktiviteter. Mariefred stad har betydande estetiska och kulturella inslag vilka ger goda förutsättningar för att uppfattas som en attraktiv plats. Stadsmiljön och trafiksituationen är en del i arbetet med att skapa en mer attraktiv stadskärna. Den politiska ledningen har uppfattat ett behov av att se över parkeringssituationen och beslutade därför teknik- och fritidsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda detta. Syfte och mål Syftet med utredningen är att se över parkeringsbehovet samt möjligheten kring omstrukturering av användningen av parkeringsplatser i centrala Mariefred. Målet med utredningen är att ta fram åtgärdsförslag för en så trivsam stadsmiljö och funktionsduglig parkeringssituation som möjligt. Utredningsområdet Utredningsområdet omfattar Mariefreds stadskärna. Området innehåller parkeringsplatser som är på fastighetsmark och kommunal mark, med markerade parkeringsplatser, längsgående gatuparkering samt kundparkering. Inom utredningsområdet finns det handelsstråk med bland annat ICA-butik, Systembolag och ett flertal småbutiker. Centralt finns även Mariefredsskolan, turistbyrån, turistmål som gästhamnen, Kurt Tucholskys grav, museijärnvägen och ångbåtsbryggan. Rådhustorget och Storgatan uppfattas generellt som stadens mest centrala del. Det är främst närmast denna del av staden och kring Gripsholmsslott de flesta söker parkeringsplatser. Bild 1. Utredningsområdet, Mariefreds stadskärna.

4 4/12 Förutsättningar Nedan beskrivs förutsättningar för parkeringssituationen i Strängnäs stadskärna och Strängnäs östra. Nuläge I nuläget finns totalt cirka 883 parkeringsplatser i utredningsområdet, allmänna platser och på fastighetsmark. I Strängnäs kommun gäller sedan tidigare ett parkeringstal på ca 1,2-2,2 vid nybyggnation av bostäder. Beläggningsgraden på tillgängliga parkeringsplatser varierar. I Regler för boendeparkering/nyttoparkering i Strängnäs och Mariefreds centrum står bland annat att både Strängnäs och Mariefred är gamla städer med tät stadskärna. Det innebär att en stor del av fastigheterna inte är anpassade till gällande parkeringsnorm. De boende hänvisas då till att parkera på gatumark i konkurrens med stadens besökare. Effekten blir att de allmänna parkeringsplatserna stundtals används mycket hårt. Med anledning av detta beslutade kommunfullmäktige ( ) att införa boende- och nyttoparkeringstillstånd i Strängnäs och Mariefred. Tillståndet underlättar för boende att parkera på särskilt anvisade gator. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att se över parkeringssituationen i kommunen. Utökning av antalet parkeringsplatser ses över både på kommunal mark och i samråd med markägare. Översiktsplan Översiktsplanen har en viktig vägledande funktion. Den ger en tidig och bred information om hur kommunen ser på utvecklingen i olika delar av kommunen och vad som kan komma att hända i framtiden. Planen ska ligga till grund för beslut i kommunens planerings- och bebyggelsefrågor. De kommunövergripande fokusområdena i översiktsplan 2014 är: Underlätta för persontransporter till fots, med cykel och kollektivtrafik. Forma variationsrika livsmiljöer där möten främjas. Skydda landskapsbilden på lång sikt. Vidareutveckla kommunens identitet som Mälarkommun. Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar. Bidra till en bättre folkhälsa genom samhällsplaneringen. Främja ett mångsidigt näringsliv. Trafikplan Trafikplanen ska hjälpa kommunens planerare att utforma det trafiksystem som stödjer stadens utveckling. Den skapar förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar, det vill säga mot ett mer hållbart transportsystem. Det övergripande målet för trafiken i Strängnäs kommun är att de hållbara färdmedlens andel av det totala resandet ska öka. Fram till år 2023 ska andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik öka med 50 procent.

5 5/12 Cykelplan Det övergripande målet är att andelen cyklister ska öka. Det ska uppnås genom att upprätta ett gent och sammanhängande cykelnät utan avbrott och felande länkar med tydlig vägvisning och separering från biltrafiken, både inom och mellan kommunens tätorter. Cykelplanen är tänkt som ett verktyg i planering och prioritering av åtgärder som berör cykeltrafik. Miljöstrategi Strängnäs kommun har en miljöstrategi med ett antal miljömål. Det innebär att kommunen minst ska uppfylla gällande miljölagstiftning och särskilt lyfta fram följande punkter som berör fokusområdet Trafik: I Strängnäs kommun är det lätt att gå, cykla eller använda kollektivtrafik. Kollektivtrafiken utvecklas i regional samverkan. Vid planering och utformning av gatumiljöer ska behoven för fungerande gång-, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Kommunens cykelnät är sammanhängande och tillgänglig och ökad cyklande bidrar positivt till folkhälsan. Barnen ges utökade möjligheter att cykla, trafikmiljön runt våra skolor samt vägen till skolan är säker. Kommunens arbete med transporter ska bidra till minskad klimatpåverkan. Förtätning av staden och bilsnål stadsmiljö Mariefreds stad önskar att fortsätta utvecklas som attraktiv, hållbar stadskärna och därmed vara tillgänglig för såväl stadens som omlandets invånare, vilket ställer krav på god tillgänglighet. Att kunna nå staden och dess utbud är ett viktigt konkurrensmedel vid t ex handels- och företagsetableringar. Boverket förespråkar att tätorter ska vara täta, funktionsblandade och gröna. En tät stad ger större närhet, minskat transportarbete och bilberoende. Det gynnar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är väldigt yteffektiv. Den tar liten plats och behovet är det samma nästan oberoende av hur många passagerare som transporteras. En parkerad bil däremot fortsätter att ta plats efter att bilisten parkerat fordonet. Ju fler som transporteras desto större parkeringsyta behövs. En cykel och motorcykel tar också plats, men betydligt mindre än bilen. I strävan mot yteffektiva lösningar behövs också ett effektivt utnyttjande av de parkeringsytor som ställs till förfogande. Inriktningen i kommunens styrdokument är att fler resenärerna i större utsträckning ska välja att göra sina resor med kollektivtrafik eller med cykel. Samnyttjande av parkeringsplatser Samnyttjande av parkeringsplatser innebär att en parkeringsplats kan användas av flera olika användare under dygnet. Det innebär att till exempel boende och besökare använder samma parkeringsanläggning utan att några faktiska platser är reserverade. Det är ett parkeringssystem som kräver gemensam styrning. Fungerar samnyttjandet bra kan nyanläggningsbehovet minska med upp till 50 procent.

6 6/12 Bilinnehav Enligt statistik från statistiska centralbyrån (2014) är fordonsinnehavet i Strängnäs kommun enligt nedan: personbilar lätta lastbilar 1827 tunga lastbilar 224 motorcyklar 1229 Antalet personbilar i trafik per invånare är 0,51 där snittet för riket ligger på 0,46 bilar per invånare. Parkeringsnorm för bil En parkeringsnorm är kommunens regelverk för hur bilparkering ska ordnas vid ny- eller ombyggnation. Den anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd eller per kvadratmeter byggnadsyta. Detta ger ett minsta antal parkeringsplatser som krävs för bygglov. En parkeringsutredning baseras på en inventering av befintliga parkeringsmöjligheter, dels på kommunal mark och dels på fastighetsmark. Den jämförs sedan med befintlig parkeringsnorm som varierar beroende på vilken typ av verksamhet/boende som finns. Parkeringsnorm 2000, Bilplatsbehov per 1000 m2 Boende/arbetande Besökande Sammanlagt Bostäder, lägenheter Kontor Butiker 3,5 33,5 37 Hotell 1,5 16,5 18 Restauranger Samlingslokaler Industri och hantverk 8,5 0 8,5 Parkeringsnorm 2000, Bilplatsbehov per enhet Villor, radhus 2 0,2 2,2 När arean av bostäder, lägenheter, kontor med mera ska mätas har förvaltningen i detta fall utgått från det kartmaterial som finns tillgängligt. Varje lokals yta multipliceras med antal våningsplan i fastigheten för att få fram den totala kvadratmeterytan på fastigheten. Exempel: En tvåvåningsfastighet med butiker i bottenplan har en uppmätt yta till 200 kvadratmeter. På ovanvåningen finns bostäder. Fastighetens bilplatsbehov uppgår då till 0,200*37 + 0,200*12 = 9,8 platser. Detta är den metod som används vid dylika utredningar. Det finns en viss risk för mindre fel vid användandet av denna metod och det beror på att det är mycket svårt att avgöra exakt hur stor yta av varje fastighet som upptas av respektive verksamhet. Felmarginalen är svår att uppskatta, men kan

7 7/12 röra sig om cirka 5 procent. Felet består troligtvis i att den befintliga ytan på lokalerna överskattas, varför marginalen i så fall visar ett för stort behov. När det tillgängliga gaturummet för längsgående parkering ska inventeras används ett snittal om 6 meter per plats. Mariefreds många smala gator, förbud att parkera i direkt anslutning till gatukorsningar, portar samt befintliga förbud gör att platserna det är tillåtet och möjligt att parkera på minskar avsevärt. Även här finns en felmarginal, då det är svårt att mäta de befintliga utrymmena exakt, men den borde vara mindre än 5 procent. Resultat från inventeringen Under 2010 genomfördes en inventering av parkeringsplatser i Mariefreds stadskärna. En kompletterande inventering av platser genomfördes hösten Mariefreds stadskärna Antal tillgängliga platser Längsgående gatuparkering, inom datumzon 24 tim Markerade parkeringsplatser 24 tim Pareringsplatser 2 tim 8-18 (8-15) övrig tid 24 Längsgående parkering Munkhagsgatan stycken 170 stycken 73 stycken 17 stycken Totalt antal allmänna parkeringsplatser Parkeringsplatser på fastighetsmark 485 stycken 398 stycken Totalt antal parkeringsplatser, allmänna och fastighetsmark 883 stycken Det finns totalt 883 parkeringsplatser i Mariefreds stadskärna. Bilplatsbehovet enligt parkeringsnorm 2000 framgick i utredningen som genomfördes 2010 vara cirka 1132 parkeringsplatser. Utredningen visar att det finns ett underskott (249 stycken) på parkeringsplatser i Mariefreds stadskärna. Även om ytan på samtliga fastigheter överskattats med 5 procent är underskottet ändå över 200 stycken. (Slottsparkering är ej inkluderad i inventeringen.)

8 Möjlig nyetablering av P-platser Gripsholmsvägen och Strandvägen En ombyggnation av Gripsholmsvägen och Strandvägen kan ge utrymme till fler längsgående parkeringar. 8/12 Strandrestaurangen När denna byggs om ingår det planer på att utöka parkeringen intill. Den rymmer idag sju fordon, en ombyggnation skulle innebära att cirka 20 fordon får plats. Slottsparkeringen Gripsholms slott och marken som hör till Statens Fastighetsverk ingår förvisso inte i denna utredning. Men slottet har en stor parkeringsplats som används av många besökare till Mariefred. Parkeringen skulle kunna användas bättre om platserna strukturerades om något och märktes upp bättre. Gripsholms kungsladugård Statens Fastighetsverk har tagit ett inriktningsbeslut att Gripsholms Kungsladugård ska byggas upp igen och utvecklas som besöksmål. Kommunens viljeinriktning är att Mariefred ska vara porten till kommunens besöksnäring. En ny detaljplan för området behöver omfatta parkeringsmöjligheterna. Det finns även ett behov av en ny tillfartsväg till de nyplanerade bostäderna i detaljplan för Gripsholmsbackar. Vägen planeras att gå mellan kungsladugården och golfbanans driving range. Det nya detaljplaneområdet kommer öka möjligheterna till parkering för besökare till såväl Gripsholms Kungsladugård, Gripsholms slott och till staden. Daghemmet Hammaren Verksamheten i daghemmet kommer att flyttas under sommaren, vilket öppnar upp möjlighet till nyetablering av parkeringsplatser på ytan. Parkeringen kan troligtvis finnas tillgänglig redan till sensommaren Bild 2. Ortofoto över utbyggnadsmöjligheter för p-platser i Mariefred, kommunal och övrig mark.

9 9/12 Infartsparkering Frågan om infartsparkering har diskuterats bland annat i trafikplanen, men utan resultat. Kommunen saknar mark att anlägga en sådan på. Parkeringen vid Läggesta är troligen för avsides belägen för att det ska vara intressant för besökare, såvida det inte går transporter i skytteltrafik till och från staden. Problempunkter Förutom de 31 parkeringsplatser som försvinner vid byggnation av Mariefred 2:21 och 2:22 (och som planeras ersättas utmed Nygatan och Munkhagsgärdet) så finns det några övriga platser som riskerar försvinna. I utredningen har också ÖSLJ:s område tagits med. ÖSLJ har idag parkeringsplatser på sin fastighet som deras besökare utnyttjar, men som med all sannolikhet också används av besökare till stadskärnan. Om föreningen utökar sin verksamhet med en större hotellbyggnad kommer troligen besöksantalet öka. Det dryga 40-talet platser på Rådhustorget är idag uppmärkta med markeringar i hörnen av respektive rutor. Detta uppfattas inte av alla bilister och många parkerar också på gångstråket i mitten av torget när detta inte är avspärrat av bänkar och blomlådor. Att måla hela parkeringsrutor skulle troligtvis inte se estetiskt tilltalande ut på torgets smågatsten. Den kraftiga ökningen av husbilar är också ett problem som måste få en lösning. Inte minst för att husbilar kan vara så stora och breda att de tar upp mer än en parkeringsruta. I dagsläget saknas centralt belägna platser att hänvisa husbilsgäster till, vilket bland annat medborgarkontoret, turistbyrån, Pro Marina och Gripsholms Värdshus fått erfara. Slutsats Jämfört med den parkeringsnorm som kommunen har fastställt finns det idag ett underskott på parkeringsplatser i centrala Mariefred. Att det är så beror till stor del på stadens struktur som tättbebyggd och med smala gränder. Men också på att skyldigheten att anlägga parkeringsplatser på den egna fastigheten vid ny- och ombyggnad har friköpts så att det blivit möjligt att utöka byggrätten. Då kommunen saknat egen mark att anlägga nya p-platser på har det ofta skjutits på framtiden eller uteblivit. Närheten till Stockholm i kombination med stora natur-, kultur- och historiska värden gör Mariefred till något unikt. Trycket för etablering och bosättning är högt. Kommundelen är också populär som turistmål. Om besöksnäringen ska kunna utvecklas måste parkeringsproblematiken belysas och lösningar utarbetas. Att Mariefred har stora historiska värden för med sig den nackdelen att gator och vägar inte är anpassade till de krav som ställs idag. Stora delar av Mariefreds äldre delar är grundlagt på ur geoteknisk synvinkel olämplig mark. Nackdelarna av det gamla samhällets struktur visar sig som trängsel, buller och vibrationer i framförallt stadskärnan. Därför är fordonstrafiken redan idag starkt begränsad i den gamla staden.

10 10/12 Parkeringsbristen i Mariefred uppfattas som störst framförallt på sommarhalvåret. Den problematiken kommer delvis att kunna lösas med tillgängliggörandet av tillfällig parkering och platser utanför den mest centrala delen av staden. Många har krav på tillgänglighet till staden. Det är inte möjligt att ge alla tillgång till staden med bil med anledning av ovan nämnda orsaker, störningarna skulle bli för stora. Idag är några gator och vägar utsatta för störningar som inte är lämpliga. En viktig del av trafikplaneringen blir därför att försöka skapa goda förutsättningar för alternativ till bilen istället för att försöka öka gatornas kapacitet. Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät leder till att många korta bilresor kan väljas bort, detta ger många olika positiva effekter. Att öka gång- och cykeltrafiken kan vara ett sätt att bibehålla den småstadskänsla. Det kan också vara ett sätta att effektivisera markanvändandet där det redan är trångt. En annan del av planeringen blir att styra trafik till gator där den ger mindre störningar på närmiljön. Genom att leda bort genomfartstrafik från centrala delar av staden till den nya huvudgatan söder om Hammaren, norr om tätorten, kan vi göra gatorna behagliga och tillgängliga för flera. Förbättringsåtgärder under 2015 Den åtgärd som ligger närmast till hands i dagsläget är att iordningsställa marken där Daghemmet Hammaren är etablerat. Förskolan stänger sommaren 2015 vilket frigör ytan till annan verksamhet. Det är kommunal mark och ingen större investering för iordningställande av mark eller tillfartsväg krävs. Förhoppningen är att parkeringen ska vara färdigställd till sensommaren Kostnad för anläggning av cirka 90 parkeringsplatser Iordningsställande av infart och markyta kronor P-räcken och skyltning kronor Total kostnad: kronor Bild 3. Exempel på möjlig placering av parkeringsplatser på grusplan, vid Daghemmet Hammaren, Mariefred.

11 11/12 Parkeringsnormen som flexibelt styrmedel I Strängnäs kommun används en parkeringsnorm som styrmedel för att påverka trafiken. Hur mycket parkering det byggs och var man bygger parkering styr trafikens omfattning och rörelsemönster. Kommunen har en möjlighet att markera vilken typ av område och trafik som ska prägla stadsutvecklingen. Det bör dock tilläggas att det förs diskussioner på nationellnivå att det finns ett värde i att skapa en flexibilitet i parkeringstal, att se den specifika platsens behov och möjligheter och inte bara läsa siffror rakt upp och ner i en tabell. Ny trafikplan för Mariefred Ett större omtag krävs då en ny trafikplan kommer att tas för Mariefreds-Läggesta under Planen samordnas med den fördjupade översiktsplanen för Mariefred- Läggesta. Underlaget arbetas fram av teknik- och servicekontoret för att sedan beredas av samhällbyggnadsnämnden, och antas slutligen i kommunfullmäktige. Fem viktiga grundpelare som skapar riktlinjer vid planeringen är trafiksäkerhet, miljö, folkhälsa, estetik och valfrihet. Den stora frågan som behöver ställas är, vilket Mariefred vill vi ha i framtiden? Parkeringssituationen är en del av planen. Styrning av etablering av cykelparkeringar En cykelparkeringsnorm för Strängnäs kommun bör diskuteras i nya trafik- och cykelplanen för Strängnäs och Mariefred-Läggesta. Även en inventering av tillgängliga cykelplatser och nulägesanalys av behovet. Inriktningen i kommunens styrande planer och dokument är att fler ska cykla eller gå till och i staden. Det kräver att rätt förutsättningar finns. Principen borde vara att cykelparkeringar för besökande placeras i strategiska lägen med korta avstånd till målpunkter. Cykelparkeringar för boende och arbetsplatser placeras i första hand på kvartersmark. Cykelparkeringar ska utformas och skötas så de upplevs som trygga, säkra och funktionella. Det medverka till att göra cykeln till ett attraktivt färdmedel. Inga nya cykelställ bör uppföras som inte har ramlåsningsmöjlighet och bara i undantagsfall ska cykelparkeringar tillåtas utan tak. Möjligheten till att kombinera cykel med andra färdmedel ska öka, speciellt inom en radie på 600 meter i området från nya resecentrum. (Arbetet med transporter konkretiseras i kommunens Trafikstrategi 2040 samt i trafik- och cykelplaner). Förtätning och samnyttjande Förtätning är vägen till en mer hållbar stad. En tät stad ger större närhet och minskat transportarbete. Det gynnar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Samnyttjande av parkeringsplatser är yteffektivt, boende, besökande och arbetande nyttjar samma plats vid olika tidpunkter. Skolans parkeringsplatser bör kunna samnyttjas i högre grad. Det bör förtydligas genom skyltning och informationsinsatser att parkeringen är tillgänglig som allmänparkering för besökare utanför kontorstid. En förutsättning för samnyttjande är att dialogen mellan kommen, handlare, boende och fastighetsägarehålls är god.

12 12/12 Avgiftsreglering Kommunen kommer framöver att behöva se över avgiftsregleringen, vilka platser kan fortsätta vara avgiftsfria med p-skiva och vilka ska vara avgiftsbelagda? Cykelparkering I Trafikverkets publikation, Cykelparkering vid resecentrum nämns att det är väldigt svårt att i förhand räkna ut behovet av antalet cykelparkeringsplatser, men att det är viktigt att inte bygga för få platser från början eftersom resebeteendet snabbt blir en vana. Det är därför värt att dimensionera för ett högre antal från början. Motorcykelparkering Behovet av MC-parkeringar behöver ses över. Tyvärr saknas ett enhetligt regelverk för hur man får parkera motorcyklar i landet. En gemensam regel är att parkeringar för motorcykel med tilläggsskylt motorcykel gäller tvåhjuliga motorcyklar och mopeder klass I. Sveriges MotorCyklister har tagit fram riktlinjer för hur MC-parkeringar bör utformas. I de nya reglerna för vägar och gators utformning som publicerades i november 2012 finns storlek på MC-parkering angiven.