Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting... 4 3 Vaccination... 4 3.1 Vilka ska få vaccin eller behandlas med antivirala läkemedel i en situation med brist?... 4 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 5 Prioriteringar personal i följande verksamheter... 6 6 Vem beslutar om prioriteringarna... 6 7 Extraordinär händelse och krisledningsnämnd... 6 2 (7)
1 Bakgrund 2009 har vi en ny influensa, den kallades inledningsvis svininfluensa, men numera den nya influensan A (H1N1) eftersom det inte längre är samma typ av influensa. Smittskyddsinstitutet tror att risken är stor att vi får en spridning inom Sverige av infektionen under sommaren 2009 och att vi måste ha en beredskap för ett eventuellt utbrott under tidig höst. Positivt är dock att allt hittills talar för att sjukdomen är mild. Sjukdomen ger oftast ganska lindriga symtom som feber, luftvägsbesvär och även vissa drabbas av diarré. Oberoende av virustyp kan effekterna för samhället bli omfattande och dramatiska. Samtidigt måste man hålla i minnet, trots alla braskande rubriker om dödsvirus, så kommer de allra flesta som insjuknar med all sannolikhet att vara sjuka 7-8 dagar och sedan kunna återgå till arbetet. Det kommer dock att vara många sjuka samtidigt och antalet kan numerärt vara högre än vid andra influensautbrott. Det kan under en period bli besvärliga störningar i olika samhällsfunktioner med stor sjukfrånvaro och mer eller mindre tomma arbetsplatser. 2 Ansvarsfrågor 2.1 Landstinget Landstingen och i tillämpliga fall kommunerna, är ytterst ansvariga för hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet inom sitt område. Landstingen är i första hand ansvariga för smittskyddsarbetet och vaccinationer, men även kommunerna har ett ansvar. Sjukvårdshuvudmannen (landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun) ansvarar för att det i enlighet med meddelade föreskrifter och andra rekommendationer utarbetas regionala planer för att hantera de effekter en influensaepidemi kommer att ha på verksamheterna. Smittskyddsläkaren ansvarar inom landstinget för att planera, organisera och leda smittskyddsarbetet. I det ingår att utarbeta en lokal tillämpning av influensapandemiplanen och att leda arbetet under en pandemi. 1 2.2 Kommunen Det handlar för kommunens del om behandling av de människor som befinner sig i kommunens omvårdnad och dels om arbete och kontroll genom personal från Miljö & Hälsa. För kommunerna kommer också information att bli en mycket viktig fråga att hantera. För att möta detta och även klara de samhällviktiga funktionerna måste kommunen ha skaffat sig en beredskap och skapat samarbetskanaler med i första hand landstinget. Kommunen bör å sin sida planera för en frånvaro på 15 % och upp till 50 % som mest och en verksamhet därefter. I tid handlar det om 6 8 veckor när det är som besvärligast. 1 Stockholms läns landsting har en gällande pandemiplan fastställd i december 2007. 3 (7)
2.3 Samverkan kommun landsting Landsting och kommuner bör samarbeta så att de gemensamma resurserna utnyttjas bäst. Samverkan mellan smittskyddsläkaren och kommunerna är inte reglerat och därför måste landstinget göra klart hur arbetsfördelningen mellan dessa instanser ska utformas på bästa sätt. Ledningsstrukturerna i kommun och landsting måste även ta hänsyn till Socialstyrelsens nationellt samordnande roll. 3 Vaccination Stockholms läns landsting beslutade den 18 juni 2009 att beställa fyra miljoner doser av vaccin mot den nya influensan A(H1N1). Det räcker för att vaccinera alla personer i Stockholms län. Leveranstiden är ca tre månader. Tidigast i höst kommer därför de första leveranserna av vaccin att successivt kunna inledas. Varje landsting står själv för kostnaderna för vaccinet. I början av 2010 räknar man med att alla i Sverige har blivit vaccinerade. 3.1 Vilka ska få vaccin eller behandlas med antivirala läkemedel i en situation med brist? Det är viktigt att ha tidsfaktorn med i bedömningarna. Inledningsvis så kommer det inte att finnas vaccin tillgängligt för alla som behöver eller vill få vaccin. Detsamma gäller för antivirala medel. Riksövergripande prioritering för vaccination är följande i en fallande skala 1. Speciella riskgrupper Alla individer från 3 års ålder initialt och snart därefter från 6 månaders ålder med underliggande kroniska sjukdomar, det vill säga personer som har regelbunden läkarkontakt på grund av: kronisk lungsjukdom extrem fetma eller neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen kronisk hjärtkärlsjukdom (ej bara förhöjt blodtryck) immunsuppression (oavsett genes, inklusive HIV) kronisk lever- eller njursvikt (GFR<30ml/min) diabetes mellitus där febersjukdom kan befaras leda till komplikationer kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren. Gravida kvinnor 2. Sjukvårdspersonal som kan komma i nära kontakt med smittade 3. Övrig sjukvårdspersonal och kommunal vårdpersonal Hälso- och sjukvårdspersonal, inkluderande de som arbetar med vård och omsorg i kommunal verksamhet. (Varje sjukvårdenhet bör också ta ställning till vilka andra personalkategorier som kan behöva vaccineras tidigt för att verksamheten ska kunna upprätthållas) 4 (7)
4. Personal med mycket viktiga samhällsfunktioner 5. Hushållskontakter till riskpatienter (i grupp 1) 6. Förskolebarn och skolbarn som inte finns i annan riskgrupp 7. Friska personer 18-64 år Vilka som kommer att omfattas av ett riktat vaccinationsprogram, vilket det sannolikt blir fråga om till en början, kommer att bedömas efter tillgång till vaccin och den aktuella situationen. Varje smittskyddsläkare har till uppgift att i samverkan med länsstyrelsen och kommunerna, och enligt nationella riktlinjer, göra en inventering av personal med samhällsviktiga verksamheter, hur många de är och speciellt ta fram en plan för vilka grupper inom sjukvårdspersonal som ska prioriteras. Antvirala medel kan ges i förebyggande syfte och minskar risken att insjukna, men även för att lindra symptomen för den som redan drabbats. Dessa preparat finns redan tillgängliga men tillgången kan dock bli en begränsande faktor. Man vet inte heller effekterna eller biverkningarna om man tar preparaten under en längre tid. 4 Samhällsviktig verksamhet Det kommer emellertid inte att enbart handla om sjukvård, utan i lika stor utsträckning om att hålla samhällsviktig verksamhet 2 i gång eller på annat sätt vidta åtgärder för minska problemen eller skapa alternativa lösningar. Det kräver prioriteringar och kanske också tillfälliga verksamhetsförändringar. En samverkan offentlig privat verksamhet kan också aktualiseras. Resp. chef måste känna till sin personal och kunna göra en bedömning av lägsta godtagbara standard för verksamheten under en pandemi. Det innebär inte att normal verksamhetsstandard ska bibehållas utan en lägre nivå. Som förberedelse behöver därför varje verksamhetschef tillsammans med resultatenhetscheferna noggrant granska verksamheten. För Nackas del med ett stort antal privata leverantörer av kommunala tjänster, t.ex. hemtjänsten, är det viktigt att kommunen tänker igenom hur man ska agera om dessa får svårt att leverera. Kommunen måste dessutom ha en dialog med leverantörerna kring deras förmåga att hantera en pandemi och stor sjukfrånvaro. 2 Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 5 (7)
5 Prioriteringar personal i följande verksamheter Inom följandeområden kommer prioriteringsfrågan att dyka upp och det gäller ledningspersonal, nyckelpersoner och sårbara grupper. A1 Sjukvård Personal för vård och tillsyn av sjuka i främst riskgrupper A2 Social omsorg Institutioner Särskilda boenden Äldre- och handikappvård Gruppbostäder Äldrecenter Eget boende med tillsyn Hemtjänsten (oaktat att den inte drivs i kommunal regi) B Vatten/avlopp Lokal driftpersonal (huvudleverantör av vatten är Stockholm Vatten) C El - - (Nacka Energi resp. Boo Energi) D Renhållning Renhållningsentreprenör Resta AB E Räddningstjänst Södertörns Räddningstjänstförbund F Värme Driftpersonal vid större anläggningar (Vattenfall i Stensområdet och Fisksätra, Fortum i Västra och Östra Orminge och delvis övriga kommundelar) G Ledningspersonal Kommunledning, verksamhetsledningar H Bevakning Securitas I IT-drift J Förskolan Personal och barn i förskolan K Grundskola och gymnasium Personal och barn i grundskola och gymnasium L Vuxna i kommunen 6 Vem beslutar om prioriteringarna Prioriteringar måste ske på flera nivåer. Bl.a. så behöver kommunen fastställa vilka som ska få vaccin i den mån det finns att tillgå. Även för antivirala medel måste det ske en prioritering. All personal kan inte komma ifråga, det blir inledningsvis en fråga om nyckelpersoner och särskilt sårbara grupper inom kommunen. Landstinget är fortfarande under en pandemi den organisation som ansvarar för sjukvården inkl vaccinering av befolkningen. Det innebär att det primära ansvaret för vaccinering/antivirala medel för t.ex. förskolan ligger hos landstinget och inte hos kommunen. En samverkan kan emellertid ske med företagshälsovården och skolhälsovården som kan utföra vaccineringar och förskrivning av antivirala medel. 7 Extraordinär händelse och krisledningsnämnd Ett influensautbrott kan bli av sådan omfattning och få konsekvenser att det kan falla under begreppet extraordinär händelse och att därmed krisledningsnämnden träder i funktion. Det är kommunstyrelsens ordförande som bestämmer om och när den träder i verksamhet. ****************************************************************** 6 (7)
Nacka kommun 131 81 Nacka tfn 08-718 80 00 info@nacka.se www.nacka.se