2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm 1:25
1
SÖKANDE Rådmansö Vindkraft AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande av ca 15 stycken vindkraftverk på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm 1:25 i Norrtälje kommun. Som ett led i samrådsförfarandet lämnas därför följande information. Sökande: Rådmansö Vindkraft AB 401 84 Göteborg Kontaktperson: Magnus Igel Tfn: 031-20 00 00 Fax: 031-10 02 03 Mail: magnus.igel@wallenstam.se Rådmansö Vindkraft AB (Bolaget) har bildats för att projektera och driva aktuell vindkraftparken. Bolaget ägs av ett bolag i Wallenstamkoncernen (Wallenstam Energi AB) samt Triventus AB. Wallenstam grundades 1944 och är idag ett renodlat fastighetsbolag med cirka 300 fastigheter i de tre storstadsregionerna Göteborg, Stockholm och Helsingborg. 89 procent av Wallenstams verksamhet är koncentrerad till Stockholm och Göteborg. Ägandet fokuseras på bostadsfastigheter samt i Göteborg även på kommersiella fastigheter. Wallenstam Energi, som producerar förnyelsebar el, har varit verksamt på elmarknaden sedan avregleringen 1998. Wallenstam Energis långsiktiga ambition är först och främst att producera förnyelsebar el som motsvarar det samlade behovet av el i Wallenstams verksamhet och fastigheter. Utöver att bidra till minskade växthusgaser medför egenproducerad el även ökad kostnadskontroll. Det innebär ökad trygghet för Wallenstam och dess kunder helt i linje med företagets affärsfilosofi. Triventus AB är ett företag inom energi och miljö. Bolaget arbetar bl a med projektutveckling och ägande av vindkraftverk. Företaget förfogar över många års samlad kompetens och erfarenhet inom vindkraftsbranschen genom både medarbetare och ägare. Triventus har även två dotterbolag Triventus Consulting AB som är ett konsultbolag och Triventus Energiteknik AB som arbetar med service och underhåll. Bolaget ägs av Holst Vessigebro AB, Slitevind AB samt Agrivind AB. 2
Sökande har anlitat Triventus Consulting för att driva tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft. Konsult: Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg Kontaktperson: Johanna Ottosson Tfn: 0346-71 36 64 E-post: johanna@triventus.com 3
VERKSAMHETSBESKRIVNING Huvudlokalisering Planerad vindkraftpark är lokaliserad 16,5 km sydöst om Norrtälje och ca 1,6 km öster om Västanvik i Norrtälje kommun. Aktuellt område nyttjas i dag för skogsbruk. Vindbruk och skogsbruk är två förenliga näringar. Lokaliseringen av vindkraftparken kan ses i figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta. Lokaliseringen är markerad med röd cirkel. 4
Bolaget arbetar med flera möjliga utformningar samt storlekar på vindkraftverk för parken. Nedan redovisas två alternativ. Layout 1 Layouten/utformningen består av 15 stycken vindkraftverk med en totalhöjd som understiger den höjd som Luftfartsstyrelsen anger som lägsta höjd för hindermarkering med högintensivt vitt blinkande ljus (i dagsläget 150 meter). Layout för parken kan ses i figur 2 och 3 nedan. Figur 2. Grön karta. Föreslagen placering av verken enligt layout 1. Verken är markerade med röd symbol. 5
Figur 3. Fastighetskarta. Föreslagen placering av verken enligt layout 1. Verken är markerade med röd symbol. 6
Vindkraftverken i layout 1 kommer att vara enligt den storleksordning som presenteras nedan. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör till projektet. Effekt: 2-3 MW Navhöjd: max 110 m Rotordiameter: max 115 m Totalhöjd: ca 150 m Figur 4. Ritning vindkraftverk Oaktat ovan angivna maximala navhöjd och rotordiameter kommer vindkraftverkens totalhöjd inte överstiga den nivå som kräver hinderbelysning för flyget genom blinkande högintensivt ljus. Enlig de föreskrifter som råder idag är denna höjd 150 meter. 7
Layout 2 Layouten/ utformningen består av 5 stycken vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter. Layout för parken kan ses nedan i figur 4. Figur 5. Grön karta. Föreslagen placering av verken enligt layout 2. Verken är markerade med röd symbol. 8
Figur 6. Fastighetskarta. Föreslagen placering av verken enligt Layout 2. Verken är markerade med röd symbol. 9
Vindkraftverken i layout 2 kommer att vara enligt den storleksordning som presenteras nedan. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör till projektet. Effekt: 2-6 MW Navhöjd: max 140 m Rotordiameter: max 130 m Totalhöjd: > 150 m Figur 7. Ritning vindkraftverk ENERGIPRODUKTION FRÅN VINDKRAFT Under driftfasen producerar vindkraften ren energi, ger inga utsläpp och kräver inga transporter av råvaror. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 6 till 9 månader. I princip alla andra sätt att producera elkraft ger en större miljöpåverkan. Vindkraftverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftverks kapacitet som låg upp till 40-45% i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2-25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca 6 000 av årets 8 760 timmar 1. Aktuellt område bedöms ha ett bra energiinnehåll med en medelvind på 7,0 m/s på 105 meters höjd. Rådmansö Vindkraft har erhållit bygglov för vindmätningsmast som kommer att uppföras för att verifiera vindförhållandena i området. 1 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=ee62698ee145ecc2c12572b100338 E66 (2008-02-05) 10
Layout 1 Vindkraftparken omfattande 15 stycken verk beräknas producera ca 83 700 MWh/år, om verk i storleksklassen 2 MW används. Detta motsvarar energiförbrukningen hos 4 185 villor/år (eluppvärmning och hushållsel, med en årsförbrukning på 20 000 kwh) eller 27 900 lägenheter/år (hushållsel med en årsförbrukning på 3 000 kwh). Layout 2 Vindkraftparken omfattande 5 stycken verk beräknas producera ca 86 700 MWh/år om verk i storleksklassen 6 MW används. Detta motsvarar energiförbrukningen hos 4 335 villor/år (eluppvärmning och hushållsel, med en årsförbrukning på 20 000 kwh) eller 28 900 lägenheter/år (hushållsel med en årsförbrukning på 3 000 kwh). HINDERMARKERING Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, vilket i dagsläget innebär följande: Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär att ljusmarkeringen placeras på taket av maskinhuset. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av högst 150 m ska markeras med vit färg samt med blinkande medelintensivt ljus (20-60 blinkningar/min) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut). Enligt föreskrifterna ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). 11
RIKSINTRESSEN OCH ANDRA INTRESSEOMRÅDEN Riksintressen Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. Riksintresse Rörligt Friluftsliv Lokaliseringsområdet ligger inom riksintresse för rörligt friluftsliv 4 kap 2 Miljöbalken. Inom dessa områden skall turism och friluftsliv särskilt beaktas. Vindkraftverk inte är inhägnade och de hindrar därför inte tillgängligheten. Det tänkbara hindret bedöms främst bestå av åsynen av vindkraftverken samt att vindkraftverk i drift ger upphov till ljud som i verkens direkta närhet kan upplevas som störande för de personer som utövar rekreation i området. En analys kommer att utföras över områdets rekreativa/turistiska värden, liksom en analys av konsekvenserna för dessa aspekter. Figur 8. Riksintresse rörligt friluftsliv. Riksintresset markerat som blåstreckat område, lokaliseringsområdet rödmarkerat. 12
Riksintresse Friluftsliv Öster om lokaliseringsområdet sträcker sig ett område av Riksintresse för friluftsliv FRO01001 Stockholms Skärgård, Yttre delen. Intresseaspekter inom området är badsport, bad, naturstudier, kanoting, strövande, bär- och svampplockning, skridskofärder och cykling. Eventuell påverkan på riskintresseområdet bedöms endast som visuell. Figur 9. Riksintresse friluftsliv. Riksintresset markerat som rödstreckat område, lokaliseringsområdet rödmarkerat. 13
Riksintresse Naturvård Söder om etableringsområdet återfinns riksintresseområdet NRO01011 Riddersholm. Utmed kusten sträcker sig riksintresseområdet NRO01001 Stockholms skärgård. Uppförande av vindkraftverk inom etableringsområdet bedöms inte medföra någon påverkan på riksintressena förutom att verken kommer att bli synliga från områdena. Figur 10. Riksintresse Naturvård. Riksintresset markerat som grönstreckat område. Rödmarkering visar lokaliseringsområdet. 14
Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. Inom 5 km återfinns de tre Natura 2000 områdena Riddersholm, Furusundsfjärden och Lidö. Uppförande av den planerade vindkraftparken bedöms inte påverka de habitat som är avsedda att skyddas. Figur 11. Natura 2000. Natura 2000 markerat som grönrutiga områden. Rödmarkering visar lokaliseringsområdet. 15
Naturreservat Det finns cirka 3 100 naturreservat i Sverige vilket idag utgör den största andelen skyddad mark i Sverige. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. Inom ca 5 km från lokaliseringsområdet återfinns 4 stycken naturreservat. Nordöst om vindkraftparken finns Lidöns naturreservat, öster om parken återfinns Fårholmens naturreservat. I söder ligger Riddersholms naturreservat samt sydväst om parken Furusundsfjärdens naturreservat. Uppförande av vindkraftverk bedöms inte på ett betydande sätt negativt påverka dessa naturreservat. Figur 12. Naturreservat. Naturreservat markerat som grönrutigt område. Rödmarkering visar lokaliseringsområdet. 16
Fornminnen Inom lokaliseringsområdet återfinns två registrerade fornlämningar. Hänsyn har tagits till dessa och vindkraftverken är placerade på ett avstånd som innebär att ingen påverkan bedöms uppkomma. Figur 13. Fornminnen. Fornminnen markerade som rosa områden. Verk placerade enligt förslag layout 1 är markerade med som röda symboler, verk placerade enligt förslag layout 2 är markerade med blå symboler. 17
Biotoper Inom lokaliseringsområdet återfinns två område som är utpekade som nyckelbiotoper. Hänsyn har tagits till dessa och vindkraftverken är placerade på ett avstånd som innebär att ingen påverkan bedöms uppkomma. Figur 14. Biotoper. Nyckelbiotop markerad med mörkgrönt. Verk placerade enligt förslag layout 1 är markerade med som röda symboler, verk placerade enligt förslag layout 2 är markerade med blå symboler. 18
Sumpskog Inom lokaliseringsområdet återfinns flera områden markerade som sumpskog. Hänsyn har tagits till dessa vid placeringen av verken. Figur 15. Sumpskog. Sumpskog markerade med blått. Verk placerade enligt förslag layout 1 är markerade med som röda symboler, verk placerade enligt förslag layout 2 är markerade med blå symboler. 19
BEDÖMD PÅVERKAN Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Den främsta orsaken till växthuseffekten är utsläpp av så kallade växthusgaser och därför måste en stabilisering eller minskning av växthusgaser i atmosfären ske. Utsläpp av växthusgaser uppkommer bl.a. när man producerar el genom förbränning av fossila bränslen som kol, gas och olja. Vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter och bidrar inte till växthuseffekten. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol, uran och utvinning av olja. Ljudpåverkan Vindkraftverk i drift avger ljud när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet upplevs ofta som ett svischande som har likheter med de ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed ofta, på längre avstånd, verkens driftljud. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40dB(A). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. I syd-sverige är huvudvindriktningen sydvästlig. 20
Layout 1 Ljudberäkningen utförd för layout 1 visar att riktvärdet understigs vid samtliga bostäder. Nedan redovisas en karta över beräknad ljudspridning. Figur 16. Ljudkarta. Ljudkarta utvisande beräknad ljudpåverkan för layout 1. 21
Layout 2 Ljudberäkningen utförd för layout 2 visar att riktvärdet understigs vid samtliga bostäder. Nedan redovisas en karta över beräknad ljudspridning. Figur 17. Ljudkarta. Ljudkarta utvisande beräknad ljudpåverkan för layout 2. 22
Skuggpåverkan Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad bör acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Layout 1 Efter utförd beräkning för denna layout visar skuggtiderna att riktlinjerna för rörlig skugga inte uppfylls för alla närliggande bostäder. Omkringliggande bostäder beräknas få en skuggtid på 0-15:35 h/år. Detta åtgärdas genom att ett eller flera verk utrustas med skuggdetektorer som per automatik sätter verken i pausläge under den period som en bostad utsätts för mer rörlig skugga än 8 h/år. Därmed kommer ingen bostad, som riktvärde, få en skuggtid överstigande 8 h/år. Layout 2 Efter utförd beräkning för denna layout visar skuggtiderna att riktlinjerna för rörlig skugga inte uppfylls för alla närliggande bostäder. Omkringliggande bostäder beräknas få en skuggtid på 0-14:03 h/år. Detta åtgärdas genom att verken utrustas med t ex skuggdetektorer som per automatik sätter verken i pausläge under den period som en bostad utsätts för mer rörlig skugga än 8 h/år. Därmed kommer ingen bostad, som riktvärde, få en skuggtid överstigande 8 h/år. Visuell påverkan En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader inklusive vindkraftverk. För att ge en bättre överblick över hur den planerade parken kan komma att se ut har fotomontage skapats för layout 1 och 2. Fotomontagen kommer att visas i samband med samrådet samt bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. En landskapsanalys som omfattar analys av landskapsbildmässiga, kulturmiljömässiga samt rekreativa/turistiska värden, liksom en analys av konsekvenserna för dessa aspekter, kommer att tas fram och bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. 23
Fåglar Vindkraftverk brukar inte utgöra hinder för fåglar i allmänhet. Fåglar ser vindkraftverken i tid och flyger i regel runt eller mellan vindkraftverken. Vid uppförande av grupper av vindkraftverk i ett skogsområde finns det dock en viss kollisionsrisk för rovfåglar. Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar att kunna kollidera och störas. Detta gäller främst de individer som häckar i området eftersom häckande fågelindivider tillbringar flera av årets alla dagar i just sina häckningsområden. Anledningen till den ökade kollisionsrisken för just denna typ av tyngre fåglar ligger i att de är lite mer svårmanövrerade i sin flykt. De har svårare att direkt manövrera i sidled när risken för kollision oväntat dyker upp mot vad lättare fåglar har. Rådmansö Vindkraft AB har låtit Jan Pettersson, JP Fågelvind göra en studie över området vad gäller förekomsten av örnar. I närområdet återfinns ett havsörnsbo. Flygningarna från boet sker bort från den planerade vindkraftparken. Vindkraftparken bedöms kunna uppföras utan betydande påverkan på häckande havsörn. Vägar och Elnät Befintliga vägar i området kommer att nyttjas. Vägarna kan behöva breddas samt rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till respektive verk. Vägarna behöver vara ca 4-5 m breda. Vägarnas dragning kommer att placeras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturmiljön. Parken kommer att utrustas med minst en transformatorstation. Inom parken kommer markförlagda kablar att användas, vilka i största möjligaste utsträckning kommer att förläggas längs med vägar och befintliga ledningsgator. Parken kommer via transformatorn sedan anslutas till överliggande nät. 24
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av de olika layouterna samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön bl.a. ljud, skugga, fåglar, landskapspåverkan, naturmiljö, kulturmiljö, friluftslivet, och emissioner till luft Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer samt hänsynsreglerna PRELIMINÄR TIDSPLAN 2008/vår 2009 Samrådsförfarande Sommar/höst 2009 Tillståndsansökan lämnas in 2010 Tillståndsgivning 2011 Byggstart 2012 Idrifttagning SYNPUNKTER Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Dessa skall vara Triventus Consulting AB tillhanda senast 17 april 2009. Vid frågor kontakta oss gärna. Med vänlig hälsning Johanna Ottosson Triventus Consulting AB 25