Samrådsunderlag inför samråd den 13 november 2007

Transkript

1 Samrådsunderlag inför samråd den 13 november 2007 Planerad utbyggnad av befintlig vindkraftpark på Risholmen. Göteborg Energi AB avser att ansöka tillstånd enligt miljöbalken för en utbyggnad av den befintliga vindkraftparken vid Risholmen/Arendal i Göteborgs kommun. Sökande: Göteborg Energi AB Org.nr Box Göteborg Kontaktperson: Per Carlson Tfn: Fax: Per.Carlson@goteborgenergi.se Kontaktperson: Mats Carlson Tfn: Fax: Mats.Carlson@goteborgenergi.se Göteborg Energi är ett av västsveriges ledande energiföretag och erbjuder energitjänster, bredband, fjärrvärme, färdig värme, kyla, naturgas och elnät. Göteborg Energi har en god erfarenhet kring tillståndsprocessen, uppförande och drift av vindkraftanläggningar. Företaget har byggt elva vindkraftverk på Risholmen, Hjärtholmen och Torsholmen i Göteborgs hamninlopp. I dag äger Göteborg Energi sex och ett halvt av dessa vindkraftverk och de övriga ägs av andelsföreningen Göteborgsvind och Shell. Juridiskt Ombud: Mannerheim Swartling Advokatbyrå Box Göteborg Kontaktperson: Mårten Tagaeus Tfn: mta@msa.se Konsult: Triventus AB Sjönevadsvägen Vessigebro Kontaktperson: Johanna Ottosson Tfn: Fax: johanna@triventus.com 1

2 Bakgrund Göteborg Energi ser vindkraft som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Därför kommer företaget att satsa hårt på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren. Vindkraften måste helt enkelt få större utrymme om vi ska kunna nå de miljömål som riksdagen har beslutat. Miljöomsorg är en hjärtefråga för både Göteborg Energi och Volvokoncernen. De har därför valt att samarbeta i ett mycket spännande projekt. Lastvagnsfabriken i Tuve ska bli världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Projektet omfattar ett energisystem med el från vindkraftverk, värme från en biobränsleanläggning och energieffektiviseringar. De nya vindkraftverken skall enligt planen byggas vid Risholmen och Arendal. Vindkraftverken skall producera minst 35 GWh, vilket täcker lastvagnsfabrikens elbehov. För att möjliggöra detta projekt kommer Göteborg Energi att ansöka om tillstånd enligt MB och PBL för en utbyggnad av den befintliga vindkraftparken vid Risholmen/Arendal. Verksamhetsbeskrivning Huvudlokalisering Figur 1. Översiktskarta Huvudlokaliseringen för projektet är beläget vid Risholmen/Arendal på fastigheterna Göteborg Syrahåla 765:193, Göteborg Syrhåla 765:251, Göteborg Syrhåla 765:34, Göteborg Syrhåla 765:253, Göteborg Arendal S:65, Göteborg Arendal 764:720, Göteborg Arendal 764:17 och Göteborg Arendal 1:12 i Göteborgs kommun. Aktuellt område är ett av fyra områden markerade i ÖP 99 som i första hand skall utredas för vindkraft. 2

3 Enligt miljöbalken skall sökande i miljökonsekvensbeskrivningen redovisa alternativ plats samt utformning/layout av verksamheten. Sökande kommer att redovisa fler utformningar/layouter av vindkraftparken inom huvudlokaliseringsområdet i den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas ansökan. Layout 1 Layout 1 innebär uppförande av 7 stycken nya vindkraftverkverk i 2-3 MW storlek samt relokalisering av ett befintligt verk. Enligt layout 1 kommer vindkraftverk VG08 och VG05 ersätta befintliga verk och vindkraftverk VG13 kommer att relokaliseras från Risholmens södra udde. Figur 2. Parkutformning Layout 1. 3

4 Alternativa Lokalisering Enligt miljöbalken skall sökande i miljökonsekvensbeskrivningen redovisa alternativ plats samt utformning av verksamheten. Som alternativa platser/ lokaliseringar har Göteborg Energi valt att titta på de övriga 3 områdena Bergsjön, Dana Svartskär och Hakefjorden som är markerade i ÖP som i första hand skall utredas för vindkraft. Figuren 3. Fyra utpekade vindkraftsområdena, ÖP 99. Bergsjön bedöms inte rymma en vindkraftpark i aktuell storleksklass. 4

5 Layout Dana Svartskär Layout Dana Svartskär innebär etablering av 7 stycken vindkraftverk på skären runt Måvholmen och Dana Svartskär. Figur 4. Alternativ lokalisering Dana Svartskär 5

6 Layout Hakefjorden Layout Hakefjorden innebär etablering av 7 stycken vindkraftverk direkt på havsbotten med offshorefundament exempelvis monopile eller gravitationsfundament. Figur 5. Alternativ lokalisering Hakefjorden 6

7 Vindkraftverksuppgifter De planerade vindkraftverken kommer för samtliga alternativ att vara i storleksordningen Effekt: 2-3 MW Navhöjd: max 105 m Rotordiameter: max 100 m Totalhöjd max:150 Figur 6. Ritning vindkraftvek Val av leverantör kommer att ske genom upphandling. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet, storlek och effekt varierar något mellan leverantörerna. Energiproduktion Vindkraften producerar absolut ren energi, ger inga utsläpp och kräver inga transporter. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 3 till 6 månader. I princip alla andra sätt att producera elkraft ger en större miljöpåverkan. Vindkraftsverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftsverks kapacitet som låg upp till 40-45% verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2-25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca av årets timmar

8 Huvudlokalisering Vindtillgången på aktuell plats bedöms som mycket god med en medelvind på ca 7,2 m/s på 71 m höjd. Den förslagna parken är beräknad att ge en ökad energiproduktion på ungefär MWh/år av vilket de nya vindkraftverken bidrar med ca MWh/år. Energiproduktionen från de planerade vindkraftverken motsvarar konsumtionen av el för villor räknat på en normalvilla med en förbrukning av hushållsel och el för uppvärmning på kwh/år. Området uppfyller väl Energimyndighetens huvudkriterie, på en beräknad medelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd, för områden lämpliga som riksintresse för energiproduktion. Alternativa lokaliseringar Vindtillgången för de alternativa lokaliseringarna bedöms vara mycket god med en medelvind på ca 7,9 m/s på 71m höjd. Sju verk etablerade på Dana Svartskär alternativt Hakefjorden är beräknade att producera ca MWh/år respektive ca MWh/år. Energiproduktionen motsvarar konsumtionen av el för respektive villor räknat på en normalvilla med en förbrukning av hushållsel och el för uppvärmning på kwh/år. 8

9 Bedömd påverkan Vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla, ger inga försurande eller övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter och bidrar inte till växthuseffekten. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol, uran och utvinning av olja. Ljudpåverkan Ljudpåverkan uppstår i verkens omedelbara närhet. Naturens bakgrundsljud (brus av vågor och vind) dränker på längre avstånd verkens driftljud. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40dB(A) och 55 db(a) vid industrier. Utförda beräkningar baserade på Naturvårdsverkets beräkningsmetod Ljud från Landbaserade vindkraftverk ger en ljudnivå under 40dB(A) vid bostäder och under 55dB(A) vid industrier för samtliga alternativ. Ljudberäkningarna är baserade på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. I syd-sverige är huvudvindriktningen sydvästlig. 9

10 Skuggpåverkan Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en tid av max 30 timmar per år som en fastighet bör acceptera vid ett västa fall scenario och 8 timmar per år för det förväntade värdet Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Huvudlokalisering Utförda beräkning för huvudlokaliseringen visar att skuggtiderna för rörlig skugga uppfylls för samtliga bostäder i närområdet. Några byggnader på fastigheten Göteborg Arendal 764:720, fastighetsägare Danafjords Fastigheter AB, får ett förväntat värde på över 8 timmars rörlig skuggtid per år. Detta kommer att åtgärdas genom att ett eller flera vindkraftverk utrustas med skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stoppas då automatiskt under den tid som dessa bostäder/byggnader påverkas av rörlig skugga över 8 timmar per år. Riktvärdet kommer därmed att understigas. Alternativa Lokaliseringar Beräknade skuggtider för Dana Svartskär och Hakefjorden visar att skuggtiderna för rörlig skugga understigs för samtliga bostäder i närområdet. 10

11 Visuell påverkan Mellanrum har på uppdrag av Göteborg Energi genom Triventus utarbetat en landskapsanalys. De föreslagna verken inom huvudlokaliseringsområdet förstärker närområdets redan idag industriella karaktär med industribyggnader, kranar, färjor och befintliga vindkraftverk. Tillförandet av ytterligare vindkraftverk innebär således inte någon avgörande förändring av den nuvarande karaktären eller de nuvarande värdena hos landskapsbilden. Landskapsbilden tillförs dock mer visuell oordning, då de nya verken inte är geometriskt placerade eller enligt någon annan uppfattbar struktur. För att ge en bättre överblick över hur den planerade parken kommer att se ut har fotomontage skapats från fotopunkterna Flygtornet, Krossholmen, Nya Älvsborg, Långedrag och Röda Sten för huvudlokaliseringen. Fotomontage för alternativ 1 kommer att visas i samband med samråd. Fotomontagen kommer även att bifogas miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med fotomontage för övriga layouter inom huvudlokaliseringsområdet. Fåglar Norr om Risholmen ligger Torsviken ett Natura 2000 område med ett stort antal rastande och övervintrande sjöfåglar. Det är främst Sångsvan, Knipa och Salskrake som rastar och övervintrar i området som har det största skyddsvärdet. Även Brushane som rastar under höst- och vårflyttning utgör det internationella skyddsvärdet av just Torsviken. Jan Pettersson, JP Fågelvind har på uppdrag av Göteborg Energi genom Triventus genomfört en studie, med radar och visuella fågelföljningar, av fågellivet vid Torsviken under ett år. Valet av flygvägar och hur dessa väljs under olika förutsättningar har studerats och en viss påverkan av vinden finns, speciellt vid kraftiga vindar från väster eller öster. De flesta flockarna, 70-80%, flyger ut via Mudderdammen eller via Flatholmssundet. Förflyttningarna under natten visar på ett bredare val av flygvägar men domineras av att de flesta flyger via Flatholmssundet. 11

12 Kollisionsrisken har beräknats utifrån hur fåglarna flyger i området enligt beräkningsmodeller från tidigare studier av sjöfåglar till havs. Härav följer att de tolv befintliga vindkraftverken idag har en kollisionsrisk, baserat på antalet fåglar observerade under studien, på knappt en sjöfågel per år. I det fall områdets sjö- och vadarfåglar i fortsättningen kommer att flyga samma vägar som idag, när de nya planerade verken är uppförda enligt Layout 1, utan att väja för vindkraftverken skulle antalet fåglar som riskerar att kollidera öka från knappt 1 till 12 fåglar per år. Denna typ av antagande ger dock en överskattning då de flesta fåglar bedöms väja. Större delen av den ökade risken för kollision står verk nr 14 för. En flyttning av detta verk mot land skulle minska kollisionsrisken. Även verk 13 vid Mudderdammen bedöms medföra en ökad risk för kollision då det står i närheten av en viktig flygvägvalspunkt. Inga motiv för att flytta eller ta bort de övriga nya verken anses finnas baserat på hur fåglarna flyger i området idag. Att två av de befintliga verken kommer att bytas ut mot nya större verk bedöms inte medföra någon ökad påverkan på de flygande fåglarna då de allra flesta fåglarna redan idag 12

13 flyger med ett stort säkerhetsavstånd. Enligt internationell litteratur bedöms inte heller större verk påverka fåglar mer än mindre verk. Förutom kollisionsrisken finns också en risk att de rastande sjöfåglarna kan störas vid sina rastplatser inom en radie på 500 meter runt varje verk. Runt två av de nya planerade verken, det vid Mudderdammen (VG 13) och det vid Hästholmskanalen (VG17), skulle risken för störning på de rastande fåglarna kunna omfatta ytterligare delar av Natura 2000 området. Värt att notera är dock att de befintliga verken VG12 och VG01 sannolikt medför en större risk för störning än nämnda planerade verk. Trots detta har denna studie visat att fåglar uppehåller sig närmare än 500 m från befintliga verk. Marin miljö HydroGIS har på uppdrag av Göteborg Energi genomfört en marinbiologis undersökning vid huvudlokaliseringsområdet. Undersökningen visar att vattenkvaliteten generellt är påtagligt grumlig vilket beror på att Göta Älvs utsötade vatten sprids i hela området. På bottnen söder om Flatholmen/ Hästholmen och förbi de små skären öster om Risholmen finns ett kraftigt utglesat ålgräsbestånd. Skären och klippgrunden mellan Arendal och Knippelholmen omges av blåmusslor och kelpalger som bedöms ha ett visst ekologiskt värde. Skären besöks ofta av sälar, skarv och ejder. Vindkraftprojektets påverkan på de marinekologiska värdena är närmast obetydlig och bedöms inte påverka det marina livet i någon nämnvärd omfattning. Tånghybrider, kelp, brunslick, tarmtångarter och svartnande havssallad som är de arter som främst växer på området kommer att återetablera sig redan inom ett år. Elkablar bedöms kunna förläggas direkt på botten då det biologiska värdet är förhållandevis lågt. Elkablar kommer inte att dras genom det ålgräsbestånd som finns i Arendalsviken. 13

14 Riksintressen Riksintresse kultur Riksintresse Figur 8. Riksintresse kulturmiljövård. Riksintresset markerat med blå linjer. Öster om Huvudlokaliseringsområdet återfinns nya Älvsborg med Älvsborgs fästning som, tillsammans med Stora och Lilla Aspholmen, är av riksintresse för kulturmiljövården. För en turist eller historiskt intresserad besökare kan storskaliga moderna element i fästningens närhet bidra till att upplevelsen av den historiska miljön försvåras. Man måste dock sätta påverkan från vindkraftverken i relation till den mycket stora påverkan och den fragmentisering av den kulturhistoriska miljön som de näraliggande storskaliga industriella anläggningarna redan idag innebär. Riksintresse Styrsö socken är situerat söder samt sydöst om huvudlokaliseringsområdet och söder om den alternativa lokaliseringen Dana Svartskär. Delar av den alternativa lokaliseringen Hakefjorden är situerade inom riksintresseområdet. De föreslagna verken 14

15 inom huvudlokaliseringsområdet kommer att vara synliga från delar av riksintresseområdet. Totalt sett är det dock endast fråga om en mycket liten påverkan på riksintresseområdets kulturmiljövärden. Verken inom de alternativa lokaliseringarna kommer att vara mer synliga inom riksintresset. Riksintresse Friluftsliv Figur 9.Riksintresse Friluftsliv. Riksintresset markerat med röda linjer. Sydväst om huvudlokaliseringsområdet återfinns riksintresse för friluftsliv F05, Öckerö- och Styrsöskärgårdarna. De alternativa lokaliseringarna är situerade inom riksintresseområdet. Bedömningen av huruvida vindkraftverken minskar det rekreativa värdet på platser tillgängliga och värdefulla för friluftslivet måste relateras till varje enskild besökares upplevelse av huruvida vindkraften harmonierar eller disharmonierar med områdets olika värden, liksom till besökarens syfte med sitt besök och vad besökaren söker för upplevelse i landskapet. 15

16 Risken för att vindkraftverken bidrar till att det rekreativa värdet påverkas är möjligen något större vid skärgårdsområdena, då man här förmodligen förväntar sig en mer orörd naturmiljö. Riksintresse Naturvård Figur 10. Riksintresse Naturvård. Riksintresset markerat med gröna linjer. Sydväst om huvudlokaliseringsområdet och söder om de alternativa lokaliseringarna återfinns ett riksintresse för Naturvård, NR014154, Galterö. Huvudlokaliseringen kommer att vara synliga från delar av Galterö men detta kommer endast i mycket liten mån att negativt påverka naturupplevelsen på ön. De alternativa lokaliseringarna är situerade närmare riksintresset och bedöms därmed vara mer synliga. 16

17 Göteborgs Hamn Göteborgs Hamn avser att anlägg en RoRo-hamn med 4 kajplatser på stora Risholmen. De fartyg som bedöms komma att angöra har en längd av ca 300 meter och en bredd av meter. Göteborg Energi har sedan maj 2006 regelbundet haft en dialog med ansvarig på Göteborgs hamn för att kunna utforma en parklayout som inte kommer i konflikt med det navigationsutrymme som bedöms kommer att krävas för de fartyg som anlägger vid planerad hamn. Redovisad lokalisering bedöms kunna bedrivas utan konflikt med planerad hamnverksamhet. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av de olika layouterna samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön bl.a. ljud, skugga, fåglar, landskapspåverkan, naturmiljö, kulturmiljö, friluftslivet, och emissioner till luft Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer samt hänsynsreglerna 17

18 Preliminär tidsplan Höst 2007 Samrådsförfarande Årsskiftet 2007/2008 Tillståndsansökan lämnas in 2008/2009 Tillståndsgivning 2009 Byggstart 2010 Idrifttagning Synpunkter Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Dessa skall vara Triventus tillhanda senast 5 december, Vid frågor kontakta oss gärna. Med vänlig hälsning Göteborg Energi AB/gm Johanna Ottosson Triventus AB 18