Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige 2011-06-16 1 Plats och tid Folkets Hus i Säter, kl 19.00-20.20 Beslutande Sixten Carlsson (s), ordf Eva Kungsmark (s), vice ordf Lars-Evert Dahlberg (kd) 2:e vice ordf Abbe Ronsten (s) Niclas Bodin (c ) Iris Carlsson-Rustas (s) Tommy Andersson (m) Jan-Erik Steen (s) Sven Frejd ( c) Kerstin Bäck (s) Marie Richaud (m) Mats Nilsson (s) Lotta Bergstrand ( fp) Karl-Erik Finnäs ( c) Torbjörn Gunnarsson (s) Hans Richaud (m) Elsa Efraimsson-Vestman, (c) Ann Britt Grünewald (s) Fia Wikström (v) Erik Kall (mp) Gudrun Eriksson (s) Caroline Willfox (m) Sune Hemmingsson ( c) Fredrik Michaelsson (fp) Benny Gifting (s) Maud Jones Jans (s) Maj-Lis Nyberg ( c) Pia Järudd (m) Tommy Alvik (s) Ulla Hjort (s) Anette Berg ( c) Hans-Göran Steneryd (s) Malin Hedlund (m) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Johan Dahlin, personalsekr Stina Stenberg, administrativ chef Therese Björnbom bitr rektor Christer Malmstedt, kommunchef Per Eriksson, Ungdomens Hus Bert Stabforsmo, ekonomichef Curt Söderberg, revisor Utses att justera Justeringens plats och tid Elsa Efraimsson-Vestman och Fredrik Michaelsson Rådhuset i Säter, måndagen den 20 juni kl 16.00. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 132-144 Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Sixten Carlsson Elsa Efraimsson-Vestman Fredrik Michaelsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige 2011-06-16 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift 2011-06-20 Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Christina Mårts 2011-07-11

Kommunfullmäktige 2011-06-16 2 Kf 132 Dnr KA11/033 Månadens blombukett Ärendebeskrivning: Kommunfullmäktiges ordförande Sixten Carlsson delar ut juni månads blomma till Oskar Sandberg, Säter. Motivering: Vi har i fullmäktige beslutat att uppmärksamma ungdomen i kommunen under 2011. Du är ganska ung men har gjort Dig känd som mycket duktig i flera idrotter främst orientering. Du har vunnit Skol-SM i orientering som gick av stapeln i Stockholm guld alltså. Du tog även ett silver dagen efter och blev bara några sekunder från ett nytt guld. Du klassas som landets bästa 14-åring. Även om orientering är Ditt stora intresse så tävlar Du även i triathlon. I Säter vann Du överlägset i år. Du vann även i fjol och tänker vinna nästa år. Dessutom har vi fått veta att Du är en bra och fin kamrat. Kommunfullmäktiges presidium vill på detta sätt gratulera Dig och hoppas Du kan hålla på länge. Du är ett fint föredöme för unga i Säter och vi vill önska Dig lycka till i fortsättningen.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 3 Kf 133 Information om aktiviteter för ungdomar Ärendebeskrivning: Information om aktiviteter för ungdomar under sommarlovet. Therese Björnbom, bitr rektor, Klockarskolan informerar om sommarskola 2011 vid Klockarskolan. Sommarskolan genomförs veckorna 24 och 25 för årskurs 6-9. I år går 27 elever i sommarskola.. Johan Dahlin, personalsekreterare informerar om feriearbeten för ungdomar i skolår 9. 90 platser fördelat på 3 perioder. Totalt arbetstid är 40 timmar på två veckor. Lönen är 68 kr per timme. Totalt satsar Säters kommun 340 000 kronor på feriearbeten. Per Eriksson, Ungdomskonsulent, informerar om Summer Camp ett samarbete mellan Ungdomens Hus och föreningslivet. Aktiviteter anordnas under 3 veckor som riktar sig till elever från skolår 6-9.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 4 Kf 134 Dnr KA11/204 Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar 2012-2014 Ärendebeskrivning: Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar 2012-2014 har upprättats av ekonomikontoret. Ekonomichef Bert Stabforsmo lämnar en redogörelse för budgetdirektiv mm. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden 2012-2014, bilaga 1 Au 184/11 Information: Ekonomichef Bert Stabforsmo deltar vid sammanträdet och redogör för förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar 2012-2014. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden 2012-2014, bilaga 1 Ks 174/11 Information: Ekonomichef Bert Stabforsmo deltar vid sammanträdet och redogör för förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar 2012-2014. Kommunfullmäktige beslutar: Anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden 2012-2014, bilaga 1 Kf 134/11.

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Budgetdirektiv och preliminära ramar 2012 2014 Antagna av Kommunfullmäktige 2011-06-16 1 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Innehållsförteckning Finansiella mål 3 Inledning 3 Intäktsutvecklingen 3 Resultatmål 4 Investeringstak 5 Skuldsättning 6 Pensionsförvaltning 6 Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning 6 Vision bilden av Säter 6 Målområden 6 Mål och uppföljning 7 Övriga planeringsgrunder 7 Personalkostnadsökningar och övriga kostnadsökningar 7 Räntekostnader 8 Driftbudgetramar totalt 8 Driftbudgetramar nämnder och KS förvaltningar 9 Resultatbudget 10 Tidplan för budgetarbetet 11 2

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall klara sina investeringar med egna medel, och inte behöva ta upp nya lån för detta ändamål. De lån som kommunen tidigare tagit skall successivt amorteras ner. Kommunen får genom amorteringarna lägre räntekostnader, och mer av kommunens tillgängliga resurser kan användas till den kommunala verksamheten. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Bolaget bedöms under planperioden uppnå en sådan soliditet att en återbetalning av tidigare givna koncernbidrag kan påbörjas. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden 2010 2015. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som ej redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11 000 invånare. 2008 2010 har befolkningen åter minskat med sammanlagt 160 personer. För åren 2012-2014 beräknas intäkterna av försiktighetsskäl utifrån en fortsatt minskning. Ekonomikontoret har i uppdrag att följa utvecklingen och avgöra på vilken nivå intäkterna skall beräknas. De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän 3

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. Den prognos som SKL har presenterat v 18 innebär snabbare tillväxt av skatteunderlaget än de bedömningar som har gjorts tidigare. Svensk ekonomi växer snabbare och nu börjar även arbetslösheten att minska. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Säters kommun är nu inne i en period då vi relativt sett, tappar i demografiskt tryck på grundskolan, och från 2009 även på gymnasieskolan. Den ökning som sker inom barnomsorg och äldreomsorg väger inte helt upp denna minskning, vilket för med sig att den totala avgift som kommunen skall betala till systemet ökar successivt. Avgiften beräknas att öka med 3 mkr 2012 jämfört med 2011. Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. 2011 får Säters kommun ett bidrag på 2,1 mkr från systemet. Den preliminära beräkningen för 2012 utvisar att Säter får betala en avgift på 0,3 mkr. Kommunens verksamhet minskar med bl. a fyra särskilda boendeplatser vilket förklarar förändringen i LSS-utjämning. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas genom höjda taxeringsvärden tillföra ytterligare 2,7 mkr i intäkter 2012 jämfört med 2011. Ökningen beror på beräknat höjda taxeringsvärden på småhus utifrån försäljningsvärden 2010. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast i enlighet med 2011 års budgetproposition. Som tidigare aviserats kommer anslaget för 2012 att minskas motsvarande det tillfälliga generella tillskottet om 3 miljarder för 2011, varav 2,1 miljarder avser kommunerna och 0,9 landstingen. Därutöver minskar de generella statsbidragen med knappt 1 miljard kronor till följd av ekonomiska regleringar som avser ändrade kommunala åtaganden, dvs. införandet av den nya gymnasieskolan. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2012 med 5,3 mkr jämfört med 2011. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 4

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 6-7 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Vårt behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Vi har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader, och klarar under de närmsta åren av våra investeringar utan att behöva låna pengar. Ev. toppar vissa år kan pareras med lägre amorteringstakt på kommunens lån. Vilka marginaler vi behöver ha i resultatet beror på vilka reserver och marginaler vi har satt av centralt eller ute i verksamheterna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 6-7 mkr. Resultatmål för planperioden: De senaste åren har präglats av en mycket osäker intäktssituation vilket omöjliggjort en mer långsiktig ekonomisk planering. Kommunen behöver återerövra det treåriga budgetperspektivet. Kommunens pensionsmedel skall användas enligt ursprunglig plan för att kapa toppen när kostnaderna för utbetalda ökar. Med hjälp av tillförda medel kan mer resurser tillföras kommunens verksamheter. Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Resultat Tillskott pensionsmedel Avkastning pensionsmedel Balanskravsresultat 2010 13.925 0-4.146 9.779 2011pr 7.144 2.900-4.340 5.704 2012 1.679 3.100-4.554 225 2013 3.046 3.200-4.605 1.641 2014 6.940 3.700-4.654 5.986 2015 7.734 4.200-4.688 7.246 Resultat 2012: + 0,2 mkr 2013: + 1,6 mkr 2014: + 6,0 mkr Investeringstak Säters kommuns investeringar bör för att undvika ökande avskrivningskostnader, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på 14 mkr/år för skattefinansierad verksamhet. Därtill skall läggas en beräknad investering för kommunens VAverksamhet på 6-7 mkr/år enligt upprättad investeringsplan. Kommunen fastställer följande tak för investeringar under planperioden: För perioden 2012 2014: 21 mkr/år 5

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Skuldsättning Säters kommun har 2010-01-01 en låneskuld på 40 mkr. Under mandatperioden 2002-2006 har en amortering skett med 45,3 mkr. Amorteringen innebär med dagens räntenivå en minskning av de årliga räntekostnaderna med 2 mkr, vilket motsvarar kostnaden för drygt 5 årsarbetare. Kommunen kommer att i samband med omsättning av lån i maj 2011 göra en amortering på 10 mkr. Ytterligare amorteringar är inte planerade för närvarande. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2012-2014 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 7,1 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. 2012: 3,1 mkr 2013: 3,2 mkr 2014: 3,7 mkr Mål för verksamheten Inför budget 2008 har kommunens politiska företrädare diskuterat vision och mål för Säters kommun. Ett beslut om vision och fyra målområden som skall gälla hela mandatperioden har tagits fram. Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet 6

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Mål och uppföljning Nämnder och styrelser skall i samband med framtagande av förslag till budget även ta fram förslag till mål för verksamheten som kan antas av Kommunfullmäktige i budgetbeslutet. Att ange mål för verksamheten är en del i budgetprocessen och utarbetandet av förslag till verksamhetsmål skall ske med samma grad av förankring som övrigt budgetarbete. Målen skall sättas utifrån den vision kommunen har antagit och skall stå i samklang med de målområden kommunen valt att arbeta för under den innevarande mandatperioden. Minst ett av målen skall vara inom området ekologiskt hållbar utveckling. Målen skall vara nåbara inom de ekonomiska ramar verksamheten förfogar över. Målen skall innebära en utveckling av verksamheten, inte enbart vara ett befästande av vad som redan uppnåtts. Målen skall även vara mätbara eller åtminstone utvärderingsbara. I förslaget till mål skall anges hur de kommer att utvärderas. Utvärdering sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Målen sätts för budgetåret 2012. Detta innebär inte att de kan vara mer långsiktiga, men det skall åtminstone finnas ett etappmål för 2012. Visionen och målområden är satta i ett medborgarperspektiv. Även de mål ni föreslår skall ha detta perspektiv. De skall således spegla vad medborgaren får ut av verksamheten. Antalet mål begränsas på följande sätt: Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden: 2-5 mål Kommunstyrelsen: 4-8 Miljö- och byggnadsnämnden och kulturnämnden: 2-3 mål Övriga planeringsgrunder Utöver de finansiella målen och verksamhetsmålen styr även andra faktorer det ekonomiska utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige fastställer följande beräkningsgrunder som skall användas i beräkningen av kommunens kostnader. Personalkostnadsökningar och övriga kostnadsökningar De flesta central löneavtalen på det kommunala området löper ut 2012-03-31. Det finns därför ingen säker uppfattning om hur lönekostnaderna kommer att utvecklas. Då utfallet i tidigare centrala avtal inte avvikit nämnvärt från andra avtalsområden utgår kommunen från att den 7

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 löneutveckling som beräknas för arbetsmarknaden i stort även kommer att gälla den kommunala sektorn. För 2012 ger inte ett nytt avtal full årseffekt varför kostnadsökningen skall beräknas till 2,63 %. För 2013 och 2014 beräknas kostnadsökningen till 3,5 % per år. PO-påslag beräknas till 39,08 % för anställda och 31,42 % för förtroendevalda. Preliminära avgifter är beräknade av SKL i maj 2011. För övriga kostnader beräknas kostnadsökningen generellt till 1,5 %/år under perioden 2012-2014. Andra kostnadsuppräkningar skall givetvis användas om dessa kan styrkas av index eller liknande. Avvikelser från den generella kostnadsuppräkningen skall anges. Alla kostnadsökningar skall inrymmas i resp. nämnds/förvaltnings ram. Det finns därför ingen anledning att överskatta dessa. Räntekostnader Extern räntesats för av kommunen upptagna lån beräknas till 4 %/år för 2011, 4,5 % för 2013 och 2014. Vid bedömningen av räntesats har Riksbankens prognos för reporäntans utveckling använts. Intern räntesats för beräkning av kapitalkostnader är satt till samma nivå som externa räntor, 4 % Avgifter Utrymmet för avgiftshöjningar i de kommunala verksamheterna är begränsat. För VA och Renhållning har kommunen sedan flera år en 100 % -ig avgiftsfinansiering. För äldreomsorg och barnomsorg finns maxtaxor som begränsar kommunens möjlighet att avgiftsfinansiera verksamheten. På övriga områden har avgifterna relativt liten effekt på kommunens ekonomi. De möjligheter som finns att öka avgiftsfinansieringsgraden måste dock övervägas och förslag på reviderade avgifter skall där detta är möjligt lämnas i samband med budgetförslagen från nämnder och förvaltningar. Förslag till avgiftshöjningar skall även redovisas separat som egna ärenden och särskilt beslut om dessa skall tas i Kommunfullmäktige. Driftbudgetramar 2012-2014 Totala preliminära driftbudgetramar framräknade utifrån ovanstående ekonomiska mål och övriga planeringsgrunder: 2012: 530 400 kkr 2013: 542 000 kkr 2014: 552 600 kkr Nedbrutna budgetramar för resp. nämnd och förvaltning 2012 redovisas nedan. Budgetteknik Ekonomikontoret kommer liksom tidigare år att utsända tekniska anvisningar för budgetmaterialets utformning. 8

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Driftbudgetramar för nämnder och KS förvaltningar DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Prognos Preliminär Preliminär Preliminär Bokslut Beslut april ram ram ram Nämnd/förvaltning 2010 2011 2011 2012 2013 2014 Miljö- och Byggnadsnämnd 3.807 4.847 4.847 5.078 5.189 5.285 Kulturnämnd 7.183 7.362 7.362 7.652 7.818 7.963 Revision 732 900 800 800 817 832 Barn- och utbildningsnämnd 160.713 157.097 157.097 161.417 164.917 167.990 Fritidsgårdar/Ungdomens hus 1.248 1.461 1.461 1.598 1.633 1.663 Gymnasieskola/Vuxenutbildning 66.592 62.084 62.084 62.472 63.826 65.016 Socialnämnd IFO 29.098 29.361 29.361 30.400 31.059 31.637 Socialnämnd ÄHO 147.377 155.596 155.596 160.772 164.258 167.319 Överförmyndare 693 654 654 710 726 739 Kommunstyrelsen summa 84.131 95.437 95.662 97.992 99.995 102.166 Ekonomikontor 3.266 2.875 2.925 3.013 3.078 3.135 Fastighetskontoret 3.155 1.605 3.568 3.686 3.766 3.836 Skönvikshallen 2.509 2.399 2.399 2.539 2.594 2.642 Gatukontor 21.374 19.541 17.752 18.752 19.158 19.515 Kommunkansli 20.571 30.412 30.412 31.435 32.117 32.715 Miljöberedning 200 204 208 Näringslivsenheten & turism 3.820 3.932 3.932 4.104 4.193 4.271 Personalkontor 5.529 7.010 7.010 5.953 6.082 6.196 Pensioner 8.003 10.000 10.000 10.200 10.300 10.800 Räddningstjänst Dalamitt 8.083 8.196 8.196 8.336 8.517 8.675 Kostenheten 10 0 0 0 0 0 Städenheten -80 0 0 0 0 0 IT-enheten 8.115 9.469 9.469 9.774 9.986 10.172 VA/Renhållningsenhet -223 0 0 0 0 0 Central reserv 0 1.500 1.625 1.509 1.763 1.988 SUMMA 501.575 516.300 516.550 530.400 542.000 552.600 Kontroll 530.400 542.000 552.600 Procentuell ökning 2,94% 2,99% 2,73% 2,19% 1,96% 9

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Resultaträkning R E S U L T A T R Ä K N I N G Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos 2010 2011 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 96.560 81.373 94.536 96.577 98.576 100.619 103.317 Verksamhetens kostnader -571.219-573.773-585.049-597.677-610.051-622.694-639.392 Avskrivningar -17.280-17.000-16.872-17.000-17.000-17.000-17.000 Jämförelsestörande poster -9.077 1.500 1.500 0 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -501.016-507.900-505.885-518.100-528.475-539.075-553.075 Skatteintäkter 403.863 413.976 421.338 431.582 444.479 457.544 470.925 Generella statsbidrag och utjämning 105.799 88.346 88.034 83.061 82.005 83.351 84.747 Finansiella intäkter 1.644 1.918 1.698 1.872 1.872 1.872 1.872 Finansiella kostnader -512-881 -881-1.290-1.440-1.440-1.440 RESULTAT FÖRE PENSIONSFÖRV. 9.778-4.541 4.304-2.875-1.559 2.252 3.029 Pensionsförvaltning 4.146 4.340 4.340 4.554 4.605 4.688 4.705 ÅRETS RESULTAT 13.924-201 8.644 1.679 3.046 6.940 7.734 N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos Utfall 2010 2010 udget 2011 2011gnos 2011 2011udget 2012 2012udget 2013 2013gnos 2014 2014gnos 2015 2015 Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 93,1% 98,0% 96,3% 97,4% 97,1% 96,5% 96,5% Finansnettots andel av skatteint. -0,2% -0,2% -0,2% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% Andel av skatteint. disp. för investeringar 7,1% 2,2% 3,9% 2,7% 2,9% 3,6% 3,6% Årets resultat 13.924-201 8.644 1.679 3.046 6.940 7.734 Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) 2.185-7.458-2.223-2.321-954 2.940 3.734 Soliditet 71% 71% 73% 73% 74% 74% 74% Sambandet mellan verksamhetens nettokostnad och total driftram 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnad 501.016 507.900 518.100 528.475 539.075 553.075 ökning kkr 6.884 10.200 10.375 10.600 14.000 ökning procent 1,37% 2,01% 2,00% 2,01% 2,60% + Internräntor kapitalkostnad 5.088 4.900 9.800 11.025 11.025 11.025 + Överskott sociala avgifter 4.548 2.000 2.500 2.500 2.500 2.500 + Jämförelsestörande poster -9.077 1.500 0 0 0 0 = Total driftram 501.575 516.300 530.400 542.000 552.600 566.600 10

Bilaga 1 Kf 2011-06-16, 134 Tidplan 16/6 KF beslutar om budgetdirektiv och preliminära ramar V 24 Extra prognos för LSS-utjämningen 18/8 SKL Skatteunderlagsprognos 26/8 Interna poster skall vara klara och inlagda i nätverket. Hyror, städ- och kostkostnader, telefon, årsavgifter för myndighetsutövning, etc. 20/9 KSAU. Budgetuppföljning augusti månad med prognos för 2011-12-31 20/9 Regeringens budgetproposition, med bl. a uppräkningstal för skatteunderlagsutvecklingen 2010 och 2011, samt förslag till arbetsgivaravgifter 23/9 Deadline för KS förvaltningars förslag till budget Resp. förvaltning ansvarar för att information om förslaget ges till berörd personal 3/10 SCB presenterar preliminär beräkning av utjämningsbidrag för 2011 4/10 KSAU. Delårsrapport, KS förvaltningar förslag till budget 6/10 Förhandling MBL 11 om KS förvaltningar 7/10 Deadline för nämndernas förslag till budget 11/10 KS behandlar delårsrapport. SKL ny skatteunderlagsprognos 24-25/10 KSAU. Budgetuppföljning september. Tvådagars budgetberedning med representanter för alla partier 27/10 KF beslutar om delårsrapport. 1/11 Invånarantalet som bestämmer nästa års intäkter 8/11 KS behandlar budgetförslag 10/11 Central budgetförhandling 11 MBL 24/11 KF beslutar om budget för 2010 2013 V 51 Definitiv utjämning från SCB, beräknad utifrån officiella befolkningstal 1 november och definitiv taxering av 2010 års inkomster SKL Skatteunderlagsprognos. Ny prognos på kommunal fastighetsavgift 2012. Jan-feb/2012 Nämnder och KS fastställer budget utifrån tilldelad ram 11

Kommunfullmäktige 2011-06-16 5 Kf 135 Dnr KA11/208 Årsredovisning 2010, Räddningstjänsten Dala Mitt Ärendebeskrivning: Kvalitetsredovisningsplan Q-red 2010 med verksamhetsplan, driftbudget, investeringsbudget samt årsredovisning med bokslut för verksamhetsåret för Räddningstjänstförbundet DalaMitt. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar fastställa 2010:års bokslut för Räddningstjänsten Dala Mitt Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar fastställa 2010:års bokslut för Räddningstjänsten Dala Mitt Kommunfullmäktige beslutar 1. Fastställer 2010:års bokslut för Räddningstjänsten Dala Mitt 2. Beviljar direktionen ansvarfrihet. Lotta Bergstrand (fp), Karl-Erik Finnäs (c ), Elsa Efraimsson-Vestman ( c) och Abbe Ronsten (s)) anmäler jäv.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 6 Kf 136 Dnr KA11/209 Årsredovisning 2010 Region Dalarna Ärendebeskrivning: Kommunalförbundet medlemmar har enligt kommunallagen att i sina fullmäktige behandla årsredovisningen och besluta om ansvarsfrihet eller inte för direktionen i dess helhet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar fastställa årsredovisning 2010 för Region Dalarna. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar fastställa årsredovisning 2010 för Region Dalarna. Kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastställer årsredovisningen 2010 för Region Dalarna, 2. Beviljar direktionen ansvarsfrihet. Karl-Erik Finnäs (c), Lotta Bergstrand (fp) och Abbe Ronsten (s)) anmäler jäv.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 7 Kf 137 Dnr KA11/212 Årsredovisning 2010, Borlänge/Säter gymnasienämnd Ärendebeskrivning: Redovisning av bokslut 2010 för Borlänge-Säter gymnasieskola. Enligt reglementet för den gemensamma gymnasienämnden Borlänge och Säters kommuner, 22 Revision och ansvarsfrihet, ska gymnasienämndens verksamhet granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Fråga om ansvarsfrihet för gymnasienämnden skall prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar godkänna Borlänge/Säter gymnasienämnds årsredovisning 2010. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar godkänna Borlänge/Säter gymnasienämnds årsredovisning 2010. Kommunfullmäktige beslutar: Godkänner Borlänge/Säter gymnasienämnds årsredovisning 2010. Tommy Alvik (s), Tommy Andersson (m) och Maud Jones-Jans (s), Niclas Bodin (c ) anmäler jäv.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 8 Kf 138 Dnr KA11/224 Förvärv av fastigheten Säter Enbacka 4:7 Ärendebeskrivning Förslag till köpekontrakt om förvärv av fastigheten Säter Enbacka 4:7 har upprättats mellan Säters kommun och Kennet Ingemar Hansson, Engelbrektsgatan 22, 784 31 Borlänge. Säljaren överlåter fastigheten Säter Enbacka 4:7, Spannmålsvägen 5, 783 50 Gustafs till Säters kommun till en köpeskilling om 1 020 000 kronor. Förvaltningens förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till köpekontrakt om förvärv fastigheten Säter Enbacka 4:7. Finansiering sker genom ianspråktagande genom förändring av rörelskapitalet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar godkänna förslag till köpekontrakt om förvärv fastigheten Säter Enbacka 4:7. 2. Finansiering sker genom ianspråktagande genom förändring av rörelskapitalet Kommunfullmäktige beslutar: 1. Godkänna förslag till köpekontrakt om förvärv fastigheten Säter Enbacka 4:7. 2. Finansiering sker genom ianspråktagande genom förändring av rörelskapitalet Sune Hemmingsson (c ) anmäler jäv och deltar ej i beslutet.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 9 Kf 139 Dnr KA10/449 Förslag till avtal om drift av Biografmuséet Ärendebeskrivning Kommunen har genom avtal med Folkets Hus ansvaret för driften av Biografmuséet f o m 1/9 2010 t o m 31/8 2011. Syftet är att under den tiden arbeta fram en plan för Biografmuséets framtid. En referensgrupp har tillsatts med representanter från kommunen, SVT, Biografmuséet - Folkets Hus, landstinget och medborgare. Ur den referensgruppen har fyra arbetsgrupper tillsattas som har arbetat med inventering, rekrytering, utbyggnad och utveckling. I arbetet har en diskussion om samarbete med Framtidsmuseet förts. Detta har utvecklats till ett förslag som innebär att kommunen är huvudman och ett långsiktigt avtal med Framtidsmuseet upprättas för drift och utveckling av muséet. Ett avtal med Framtidsmuseet innebär att Biografmuséet finns med i ett större sammanhang med personalkompetens/resurser, kunskap om ett museums uppdrag och funktion, marknadsföring, utveckling, verksamhet för barn och ungdomar e t c. Ett förslag till avtal finns som beskriver hur verksamheten kan drivas i tre faser under 2011, 2012 och 2013. Avtalet innebär 425 000 kr i årligt driftbidrag under 2012 och 2013. En driftbudget finns för 2011 vilket innebär 105 000 kr i driftbidrag 2011. Avtalet tecknas f o m 2011-08-01 t o m 2013-12-31 med förlängning två år i taget om det inte sägs upp Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar: Förslag till avtal om drift av Biografmuseet hänskjuts till kommunstyrelsen utan eget beslut. Vid sammanträdet deltar Eva Ramberg, chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Uppdra till administrative chef utarbeta ett förslag avtal om drift, fas 1 till kommunstyrelsens sammanträde den 16 juni. 2. Under hösten formulera ett förslag till avtal om drift fr o m 2012. Ärendet utgår vid kommunfullmäktiges sammanträde 2011-06-16.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 10 Kf 140 Dnr KA11/240 Fråga till kommunalrådet om grön utveckling. Ärendebeskrivning: Karl-Erik Finnäs (c ) ställer fråga till kommunalrådet Abbe Ronsten med följande lydelse: Energi- och klimatomställningen innebär möjligheter att stärka konkurrenskraften samt skapa nya jobb och företag, en möjlighet som allt fler söker vägar att ta vara på. Regeringen har utsett Dalarna till Pilotlän för grön utveckling. Med detta vill regeringen att länet ska vara en förebild för andra län och visa vägar för hur omställningen kan leda till denna positiva utveckling. Satsningar görs nu på flera områden, bl a att stimulera näringslivets effektivisering av energianvändningen vilket sänker kostnaderna och stärker konkurrenskraften. Ett annat viktigt satsningsområde är att stödja utvecklingen av miljöteknikföretag och produktion av förnybar energi. Inte minst det senare innebär nya inkomstmöjligheter för de gröna näringarna. Med anledning av detta vill jag fråga kommunalrådet: - Hur arbetar den politiska majoriteten i Säters kommun för att ta vara på möjligheterna till grön utveckling?. Besvarande: Abbe Ronsten besvarar frågan. Jag delar frågeställarens uppfattning att energi och klimatomställningen kan vara en stor möjlighet för näringslivet i Säters Kommun. Det gäller inte minst inom de gröna näringarna. I frågan om Dalarna som pilotlän för grön utveckling, så kan jag konstatera att det inte finns några resurser avsatta till kommunerna i frågan, utan skall vi lägga resurser på detta så är det kommunens skattepengar vi får använda. Uppdraget har gått till Länsstyrelsen som i sin tur samverkar med Region Dalarna om arbetet. Dessutom är det väldigt lite pengar, så regeringens stora ord är mera ord än faktiska resurser och handling. Det vi i kommunen gör och kommer att fortsätta göra är att de Gröna näringarna är ett av våra prioriterade områden. Detta innebär att vi lägger ganska stora resurser på att stötta och föra dialog med de gröna näringarna i Kommunen och det kommer vi att fortsätta göra. Vi stöttar gärna näringsidkare i kommunen som vill utvecklas, dock med begränsningen att vi inte har möjlighet att stötta enskilda företag av konkurrensskäl. Majoriteten har även helt nyligen arbetat fram en miljöberedning i kommunen, vars uppgifter också delvis kan få betydelse för det som frågeställaren lyfter. forts

Kommunfullmäktige 2011-06-16 11 Kf 140 forts Som andra exempel på majoritetens arbete kan jag nämna den intern utbildning vi nu genomför för kommunstyrelse och förvaltningschefsgruppen ute hos företag i kommunen inom både de gröna näringarna och övriga näringslivet. Den är ett exempel på vilket sätt vi arbetar, vi i kommunen måste fortsätta att arbeta med att öka vår kunskap och servicenivå gentemot näringslivet i Kommunen så att vi i allt vår dagliga beslutsfattande alltid tar beslut med en förståelse för näringarna förutsättningar. Ett annat område vi arbetar med är infrastruktur. Där vi gett ett uppdrag att ta fram en strategi för fiber/bredbandsutbyggnad på landsbygden. Majoriteten har även drivit frågan om fiberutbyggnad i staden och i tätorterna genom Säterbostäder, detta har dock Oppositionen motsatt sig! Vi har även drivit frågor om infrastruktur både på järnväg och busstrafik där utökningar har skett inom båda områdena. Kommunens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för näringslivet i kommunen och detta gör vi idag och kommer att fortsätta att göra, sedan är det upp till duktiga entreprenörer att driva företagande. Majoriteten kommer att fortsätta stötta entreprenörer i kommunen så långt vi kan och detta gäller naturligtvis i hög grad även den Gröna utvecklingen. Yttrande: I ärendet yttrar sig Karl-Erik Finnäs (s) och Abbe Ronsten (s). Ärendet läggs till handlingarna.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 12 Kf 141 Dnr KA11/248 Fråga till kommunalrådet uttalande Ärendebeskrivning: Tommy Andersson (m) ställer fråga till kommunalrådet Abbe Ronsten med följande lydelse: I Södra Dalarnas tidning den 10 juni gör kommunalrådet ett uttalande som förvånar mig. Kommunalrådet väljer att lita på institutets positiva information men inte den där övertalighet i personalledet berörs. Så min fråga är: Anser kommunalrådet att kvantitet är kvalitet? Kan det inte ligga någon sanning i deras beräkningar. Besvarande: Abbe Ronsten besvarar frågan Frågan jag tror frågeställaren syftar på är artikeln om Säters Kommun och vår topplacering i länet och i Sverige vad avser ekonomin. Utifrån det ger jag nedan mitt svar. Först vill jag svara kort på frågan. Självklart är kvantitet och kvalitet inte samma sak, även om det finns ett klart samband. Dock kanske frågeställare förväntat sig ett något längre svar. Svensk Kommunrating gör kontinuerligt ekonomiska bedömningar av Sveriges kommuner, Säter har 2 år i rad fått mycket goda betyg i Sverige topp. I frågan Tommy Anderson ställer tycker han att jag väljer vad i deras analys jag skall lita på. Den ekonomiska analys som kommunrating gjort utgår ifrån ekonomiska nyckeltal etc, dessa är som jag ser det mycket fakta, därför har jag inte ifrågasatt den delen av analysen. Visserligen ingår det även i denna del avvägningar av nyckeltal m.m. men jämförelsen med andra kommuner kommer ändå att se likadan ut oavsett var man drar dessa gränser. Det man sedan i en av analyserna har gjort är att bedöma finansiella möjligheter i kommunen, i denna bedömning har utgångspunkten varit att kommunen kan spara 72 miljoner om man jämför sig med den bästa kommunen kostnadsmässigt på varje område. Detta fördelar sig på 20 miljoner på skolan, 18 miljoner på äldreomsorg, 12 miljoner inom social omsorg, 10 miljoner inom Gymnasieskolan och 7 miljoner inom infrastruktur/skydd etc. Övriga 5 miljoner är ej specificerade. Dessutom skulle vi totalt kunna säga upp 230 personer enl. deras beräkning. forts

Kommunfullmäktige 2011-06-16 13 Kf 141 forts Det är självklart så att Säters Kommun inom olika områden säkert kan effektivisera sin verksamhet på flera sätt med bibehållen kvalitet. Däremot konstaterar jag att skulle vi säga upp 230 st. (c:a 25%) av personalen skulle vi sitta med en av landets lägsta personaltätheter i både skola och äldreomsorg, vilket jag anser vara helt orealistiskt för en kommun som skall kalla sig en god boendekommun. Under dessa förutsättningar anser jag att det finns ett samband mellan kvaliteten i verksamheten och personaltäthet. Även om det inte med automatik finns ett linjärt samband. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (m) och Abbe Ronsten (s). Ärendet läggs till handlingarna. _

Kommunfullmäktige 2011-06-16 14 Kf 142 Information från revisionen Ärendebeskrivning: Curt Söderberg deltar vid kommunfullmäktige sammanträde. Kommunrevisionen påpekar att en fråga om Rutiner för bisyssla har lämnats in till samtliga nämnder och styrelse i Säters kommun samt Säterbostäder AB, 2011-03-02. Vidare har en fråga om Etiska regler i kommunen lämnats in till kommunstyrelsen 2011-03-02. Revisionen har fått svar från kulturnämnden och Sätersbostäder AB i fråga om Rutiner för bisysslor. Något svar på de andra frågorna har inte lämnats till revisionen. 2011-05-11 lämnade Kommunrevisionen in en skrivelse som påtalade vikten av att de svarstider som kommunrevisionen begär i samband med yttranden och frågeställningar respekteras.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 15 Kf 143 Dnr KA11/243 Godkännande av avsägelse, Yvonne Viitanen (s) Ärendebeskrivning: Yvonne Viitanen (s) har avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige p g a flytt från kommunen. Kommunfullmäktige beslutar: Godkänna Yvonne Viitanens avsägelse som ersättare i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige 2011-06-16 16 Kf 144 Delgivningar 1. Protokoll från sammanträde med kommunstyrelsen 2011-05-31. 2. Budgetuppföljning per 2011-05-31 3. Beslut om ny ersättare i kommunfullmäktige efter Kristina Mellberg (m). Ny ersättare Gunnar Falk. 4. Årsredovisning 2010, AB Dalatrafik. Kommunfullmäktige tar del av delgivningarna.