Gå/Springa Krypa / Rulla I sidled Innanför - Utanför Tidsmedveten Atleten Koordination Rumsuppfattning Snabbhet Snurra Återhämtningsträning Uthållighet Rörlighet Styrka
Rytm Snurra Koordination Snabbhet Rörlighet Rumsuppfattning
A1 Kategori: Koordination Moment: Kroppskoordination Snabbhet, Rörlighet och Teknik är färdigheter som är extra gynnsamma att träna för både pojkar och flickor i åldrarna 6-9 år. Grunden till alla dom färdigheterna ligger i hjärnans och nervsystemets utveckling, förenklat kan man säga att hjärnan i den här åldern, lär sig att använda sin kropp. Det är samspelet mellan olika delar av kroppen vi syftar på när vi pratar om koordination. För att barnen ska lära sig rätt rörelsemönster redan från början är det viktigt att vara mycket noga med alla rörelser görs på ett kontrollerat och riktigt sätt, då det är väldigt svårt att korrigera felaktiga rörelsemönster senare i livet. Den stadiga men långsamma utvecklingen av kroppens fysiska förutsättningar som barnet har i den här åldern, där barnets större muskelgrupper som går över flera leder är mer utvecklade jämfört med de mindre enleds-musklerna, gör barnets rörelser mer grovmotoriska. Samtidigt är det neurala systemet till 95% färdigutvecklat vid sju års ålder, det ger barnet förutsättningar för att utveckla koordination. Genomföra komplexa rörelse-övningar. 8, 9, 10, 12, 13, 15, 16, 18, 20, 22, 23, 24, 26, 28, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 37
A6 Kategori: Rörlighet Moment: Gå / Springa Mycket av träningen i den här åldern syftar till att skapa och automatisera rörelsemönster som förbereder barnet på kraven som idrotten ställer längre fram, ur rörelse-, stabilitets- och teknik synpunkt, på ett lekfult och roligt sätt. Kroppen rörlighet är beroende av en jämvikt mellan dels styrkeförhållandena och kraftutvecklingen i kroppens olika delar, och dels kroppens anatomiska och biomekaniska förutsättningar. Eftersom att våra muskler kan liknas vid funktionen hos en rad gummiband som ligger på kroppens skelett, är grunden i att lära sig ett korrekt rörelsemönster att ha en tillräcklig styrka för att överkomma den kraft som krävs för att sträcka ut musklerna som påverkas i en rörelse. Växla mellan att gå och springa 1, 2, 6, 11, 17, 21, 23
Koordina tion Snabbhet Styrka Rumsuppfattning Uthållighet
A39 Kategori: Styrka Moment: Basrörelsemönster Även i den här åldern har tillväxtkurvan en långsam men stadig utveckling, fram till slutet av den blå perioden. Precis som på Grön nivå har barnet fortfarande mycket goda möjligheter att lära sig nya rörelser, och ytterligare finslipa de rörelsemönster vi introducerade på grön nivå, i och med att de finmotoriska musklerna har hunnit utvecklas ikapp med dom större grovmotoriska. Men i slutet av perioden kommer tillväxtspurten inför puberteten att starta, vilket innebär förändringar i barnets proportioner, det kommer att försvåra teknikinlärning under senare perioder på grund av att de anatomiska förutsättningarna för nervsystemet förändras. Men effekterna lindras om de grundläggande rörelsemönstren har automatiserats i tidiga år. Kunna genomföra grundläggande övningar i styrketräning 9, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 38, 39, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58
A47 Kategori: Rumsuppfattning Moment: Anpassa kraft I den här åldern läggs grunden för barnets framtida rumsuppfattning, som har stor betydelse för att senare få en bra speluppfattning och förmåga att ta till sig taktiska direktiv. Den är beroende av dels barnets perception men även den kognitiva förmågan, och avgörande för att utveckla koordinationen. Genom att variera träningen på ett bra sätt kommer barnet att få uppleva och hantera många situationer där kroppens position i rummet varierar och påverkar resultatet av övningarna. I innebandy ställs vi hela tiden inför situationer där vår förmåga att anpassa kraft är direkt avgörande för prestationen, ex. hur hårt ska vi passa eller skjuta bollen, hur hårt ska vi gå in i en närkamp eller hur stor kraftansträngning behövs för att vara först på bollen. Anpassa den använda kraften i passningar, skott och närkamper 1, 2, 3, 5, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 17, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 38, 39, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 52, 55, 56, 57,
Buktryck Uthållighet Rörlighet Snabbhet Koordination
A68 Kategori: Snabbhet Moment: Riktningsförändringar i fart Riktningsförändringar i fart ger en stor belastning på fot, knä och höftled. Det ställer stora krav på styrkan i den stödjande muskulaturen. Genom att böja på knäna och ha en låg tyngd punkt, i "ready position", kan vi använda ett rörelsemönster som fördelar belastningen rätt mellan de aktiva muskelgrupperna, och flyttar en stor del av belastningen till dom större starkare musklerna på låretsbaksida, och skinkans muskler. På så sätt lägger vi inte lika stor belastning på musklerna runt knäskålen eller fotlederna, därför får vi både en kraftfullare riktningsförändring, och en lägre skaderisk. Springa och göra riktningsförändringar i hög hastighet 30, 33, 36, 40, 41
A77 Kategori: Uthållighet Moment: Intervallträning Högintensiv intervallträning är en träningsform som har flera fördelar för idrottare inom idrotter där, inte bara uthållighet, utan även snabbhet, explosivitet och återhämtning är av stor vikt. En av dom stora fördelarna är att vi kan använda samma rörelsemönster, och intensitet, som under tävling. Genom att använda samma rörelsemönster, som när vi tränar innebandy, så säkerställer vi även att rätt muskler belastas på rätt sätt. Det ger även en skadeförebyggande verkan. Under intervallträning kan vi arbeta med mycket högre arbetspuls än vi hade klarat av under kontinuerlig träning, det gör att träningen blir väldigt tidseffektiv. Då pulsen inte sjunker så långt under vanlig arbetspuls, under vilointervallen, innebär det att vi har kunnat träna på mycket högre belastning än vad som hade varit möjligt vid kontinuerlig distansbaserad träning. Det fysiologiska svaret på träningen är ökad mitokondrietäthet (cellens energiverk), ökad kapilärisering (energitillförsel via blodet) och ökad enzymaktivitet i mitokondrierna (effektivare energiproduktion). Man kan säga att kroppen uppgraderar sina system för att producera mycket energi till musklerna fort. Genomföra intervallbaserad träning med hög intensitet 33, 35, 36, 40, 41,