RAPPORT Hälsoekonomisk analys av Sveriges 1 största företag 211 En delundersökning om Strategi och hälsa hos svenska storföretag genomförd av i samarbete med
Fakta om undersökningen Syfte Beräkna den ekonomiska effekten för större företag i Sverige av ohälsa. Fokus i beräkningarna har varit kostnader för sjukfrånvaro och produktivitetsförlust. Målgrupper I undersökningen har ett statistiskt urval om 29 företag gjorts ur gruppen Sveriges 1 största företag inom privat sektor. Analysen har utgått från dessa företags verksamhet och anställda i Sverige. Metod Underlag för analysen har varit fakta främst hämtat ur officiella källor, som årsredovisningar, hemsida, bolagsfakta, vilka i vissa fall kompletterats med uppgifter inhämtade från företagen själva. Dessa fakta har därefter kompletterats med statistik från t ex SCB, Svenskt Näringslivs Tidsanvändningsstatistik, HPI Health Profile Institute, m fl källor. Genomförande En separat kalkyl har upprättats för vart och ett av de undersökta företagen. Dessa beräkningar har därefter sammanställts och data har aggregerats. En indelning har gjorts i företag med större respektive mindre andel tjänstemän. På grund av den relativt lilla undersökningsgruppen har statistiskt säkerställda branschanalyser inte kunna göras. Då vi inte haft tillgång till intern information främst avseende de faktiska effekterna av lägre produktivitet och frånvaro har vissa kostnader EJ beräknats och tillkommer alltså. Det rör t ex administrativa kostnader (t ex frånvarohantering), kvalitetsbristkostnader och produktionsbortfall. Undersökningen genomfördes av ProActive Health Partner. Euro Accident Euro Accident är ett försäkringsföretag med starkt hälsofokus. Företaget etablerades 1996 och anses vara pionjärer inom området förebyggande försäkringslösningar. Kontaktpersoner hos Euro Accident: Ulrika Sterner & Miles de Champs ulrika.sterner@euroaccident.com miles.dechamps@euroaccident.com ProActive Health Partner ProActive Health Partner är en oberoende strategisk partner för ökad närvaro, produktivitet och lönsamhet. Genom att erbjuda verktyg för ökad kunskap, information och beslutsunderlag i kombination med strategiska konsulttjänster ökar vi närvaro och produktivitet hos våra kunder Kontaktpersoner hos ProActive Health Partner: Johan Rudborg johan@proactivehealth.se
Hälsoekonomi en introduktion Personalens ohälsa påverkar företaget på, i grunden, två sätt: Frånvarokostnader; ersättning av frånvaro, t ex vid sjukfrånvaro Minskad produktivitet vid närvaro Frånvarokostnader Frånvarokostnader utgörs av direkta och indirekta kostnader för att ersätta icke närvarande personal: Vikarier, övertid, mertid, behovsanställda Överanställning (om sjukfrånvaro hanteras med befintlig personalstyrka) Kvalitetsbristkostnader & Produktionsbortfall Administrativa kostnader Rehabiliteringskostnader Vidare måste hänsyn bl a tas till minskad lönekostnad vid frånvaro (sjuklön vs ordinarie lön), personalkringkostnader och personalomsättningskostnader vid beräkningen. I vattenfallsdiagrammet till höger illustreras detta där den gröna stapeln redovisar minskade lönekostnader och de röda staplarna representerar kostnadseffekterna av sjukfrånvaron. Miljarder kr 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8
Hälsoekonomi en introduktion Minskad produktivitet Vid olika former av ohälsa påverkas produktiviteten negativt. Detta är giltigt såväl för psykosocial ohälsa som vid fysisk ohälsa. En medarbetare som är i god kondition, trivs på jobbet och i livet, äter bra, sover bra och lever sunt orkar mer och har högre produktivitet än om motsatsen hade gällt. I analysen har två kända faktorer på produktivitet analyserats: Kondition där ett känt samband råder mellan syreupptagningsförmåga och produktivitet. Rökning, vilken indirekt genom ökat antal pauser påverkar produktiviteten. Dessutom finns ett bevisbart samband mellan höjd sjukfrånvaro och rökning. Värdet av minskad produktivitet Bristande produktivitet vid närvaro utgörs av det minskade värde som en anställd producerar för företaget: antal verkligt arbetade timmar x värdet av en arbetad timme (se beräkningsexempel till höger) x nedsättning av produktivitet i % = produktivitetsbristkostnad 4 35 3 25 2 15 1 5 Värdet av en arbetad timme *) Lönesumma Personalkringkostnader Vinst *) åskådningsexempel
Underlag ingångsvärden, hälsa 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Sjukfrånvaro, %,32,31,69,67,29,89,82,6,64 1,34 1,47,97,55,45,59 Totalt Tjänste Industri Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91-18 Dag 181-- Andel rökare 14,1% Syreupptagningsförmåga < 35 ml/kg x min 42,1% Sjukfrånvaro I genomsnitt har de 1 största företagen en sjukfrånvaro på 3,7 %. Tjänsteföretag har lägre sjukfrånvaro än industriföretag. Korttidsfrånvaron (dag 1-14) står för hälften av all sjukfrånvaro. Rökare Enligt tillgänglig statistik bör andelen rökare i analyserade företag vara i genomsnitt 14,1 % (1,8% i tjänsteföretagen och i snitt 15,3 % i industriföretagen). Kondition Syreupptagningsförmågan är enligt tillgänglig statistik för 42,1 % av personalen lägre än 35 ml/kg x min, vilket är den nivå som för de flesta yrkesroller ger tillgång till 1 % kapacitet (och produktivitet).
Underlag ingångsvärden, kompensation av sjukfrånvaro 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Övertid Vikarie Överanställning Mertid Produktionsbortfall*) *) har ej analyserats och anges här till Kompensation av frånvaro Kostnaden för företaget uppkommer i samband med att man tvingas kompensera för sjukfrånvarande personal. Hur detta görs varierar stort mellan företag och tillförlitlig kunskap saknas ofta på företagen om detta. I analysen har egen statistik och erfarenhet använts. I tjänsteföretag ersätts ofta inte sjuk personal, utan arbetsuppgifterna klaras av kollegor eller när den sjuke tillfrisknat. Detta resulterar i övertidskostnader, men främst i överanställningskostnader genom att man latent har fler anställda än nödvändigt om ingen frånvaro förekommit. För industriföretag är det vanligare att ta in vikarier. Detsamma gäller ofta servicesektorn.
Ohälsokostnaderna i de 1 största företagen eller 18 % av lönekostnaden eller 68 kr per anställd och år eller lika mycket som SAS eller SSABs årsomsättning 21 eller som AstraZenecas vinst för 21 globalt eller nästan dubbelt så mycket som statens kostnad för Sjukpenning, Rehabersättning och Närståendepenning 29 De 1 största företagen sysselsätter ca 2% av Sveriges yrkesverksamma. Den samlade ohälsokostnaden för alla arbetsgivare är därmed rimligen 15 25 miljarder kr.
Ohälsokostnader i Sveriges 1 största företag > 4 mdr kr! Miljarder kr 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Ohälsokostnader 29,1 5,7 7,1 Totalt Sjukfrånvaro Rökare Kondition andel av lönekostnad 18,8% andel av vinst (EBIT) 16,7% Ohälsokostnad Ohälsokostnaden för Sveriges 1 största företag uppgår sammanlagt till > 4 miljarder kronor (41,9 mdr). Skillnader Även om sjukfrånvarokostnaden är lägre och hälsostatusen bättre i tjänsteföretag blir ohälsokostnaden i andel av lönekostnaden högre än i industriföretag 19,8% mot 16,6%). Detta beror dels på den högre personalkostnaden men också på det högre ekonomiska värdet per timme. Jämfört med vinsten är dock ohälsokostnaden lägre jämfört med industriföretagen (8,5% mot 29,7%) beroende på de relativt högre vinsterna i t ex bank-, konsult- och finanssektorerna. I beräkningen ingår ENBART kostnader för sjukfrånvaro, rökare och bristande kondition. Ohälsokostnader för t ex sömnproblem, stress, förslitningsskador, missbruk, kost, övervikt, otydligt ledarskap, arbetsmiljöproblem och psykosocial ohälsa ingår INTE, vilket gör den totala ohälsokostnaden avsevärt högre.
Sjukfrånvaro per sjukfrånvaroperiod 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Sjukfrånvaro, %,3%,7%,8% 1,3%,6% Sjukfrånvarokostnad 15 441 678 5 1 895 8 7 6 5 4 3 2 1 Miljoner kr Sjukfrånvarons fördelning Ungefär hälften av sjukfrånvaron utgörs av korttidsfrånvaro (dag 1-14) medan sjukfrånvarokostnaden för samma period utgör över 8 % av den totala sjukfrånvarokostnaden. Detta beror främst på att arbetsgivaren då har störst sjuklönekostnader, men också för att kostnaderna för kompensation av sjukfrånvaron i verksamheten vanligen är större i ett tidigt skede. Skillnaden i fördelningen av kostnad mellan sjukfrånvaroperioderna skiljer sig inte åt mellan tjänsteföretag och industriföretag. Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91-18 Dag 181--
Sjukfrånvarokostnad per sjukdag 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 1 232 1 759 1 42 2 835 3 671 2 534 629 847 551 494 69 452 249 39 227 Kostnad per sjukdag Kostnaden per sjukdag varierar avsevärt mellan tjänstesektorn och industrin. Detta påverkas främst av lönen men även till viss del av hur sjukfrånvaron kompenseras. I grafen redovisas hur kostnaden ser ut för de 1 största företagen totalt, samt uppdelat i tjänste- och industrisektor. Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91-18 Dag 181-- Totalt Tjänstesektor Industri
Bedömd potential till förbättringar > 9 mdr kr! Miljarder kr 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ohälsokostnader 6,6 1,1 1,4 Sjukfrånvaro Rökare Kondition andel av lönekostnad 4,1% andel av vinst (EBIT) 3,6 % Denna potential är lågt räknad. Det finns många exempel på betydligt större framgångar. Effekten är ju naturligtvis också beroende av utgångsläget i det enskilda företaget. Sjukfrånvaro Genom att aktivt arbeta med riktade hälsofrämjande insatser i kombination med särskilda insatser för reduktion av den korta sjukfrånvaron samt tidig och effektiv rehabilitering är erfarenheten att en reduktion på 2 % av sjukfrånvaron är realistisk. Rökare 7-8 % av rökarna önskar enligt många studier sluta. Med aktivt stöd kan många klara sitt mål. I vår beräkning har vi utgått från att 2 % av rökarna slutar. Kondition Genom konditionshöjande insatser har här beräknats att 1 % av de med för låg syreupptagningsförmåga får över 35 ml / kg x min medan övriga ökar sitt genomsnittliga värde med 3,6 %.
i samarbete med