Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014
Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda på vilket sätt det går att säkerställa att Jordbruksverket, i egenskap av nationell myndighet för riskhantering avseende växtskadegörare, får tillgång till ändamålsenlig riskvärdering som underlag för beslut inom området. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Skogsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Jordbruksverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 30 april 2014. Projektgrupp SJV: Lars Bollmark, Kristof Capieau, Karin Nordin, Anders Emmerman SLU: Åke Lindelöw, Birgitta Rämert, Jonathan Yuen, Lars Andersson OBS! Reglerade skadegörare = främmande, karantänsskadegörare
Riskvärdering Problemformulering Datainsamling Analys Rekommendationer Riskspaning Omvärldsbevakning Inventeringar Generell övervakning Importkontroll EU-kontroll Anmälningar Riskhantering Reglera skadegöraren Handelsrestriktion er Skyddad zon EU-initiativ Bekämpning Riskmedvetande
Varför riskvärdering? Riskvärdering är ett av de verktyg som behövs för effektivt skydd av resursen växter. Fler allvarliga växtskadegörare förväntas föras in och spridas inom EU. Ökad global handel och förändrat klimat. Riskvärderingar behövs för att anpassa förebyggande åtgärder, lagstiftning efter nya förutsättningar, Grund för en effektiv riskhantering. Rätt åtgärder i ett tidigt skede är avgörande för ett framgångsrikt växtskyddsarbete. Fel åtgärder och för sent ökar kostnaderna, och möjligheten att utrota skadegöraren kan gå förlorad. Inom riskhanteringen görs val av förebyggande åtgärder som att intensifiera kontroller och inventeringar eller att lagstifta om handelsregler för att förhindra introduktion av skadegöraren. Valen kan också handla om bekämpningsåtgärder som att försöka utrota skadegöraren, att inrikta sig på att begränsa dess skada eller att helt avstå från åtgärder.
Dagsläget inom riskvärdering I Sverige finns för närvarande inte någon funktion med ansvar för oberoende riskvärdering avseende växtskadegörare. Organisation för riskvärdering finns i Norge, Finland och Danmark. Organisation för riskvärdering finns bland övriga tillfrågade länder i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Det finns inte i Polen, Estland och Lettland. Sverige har organisation för riskvärdering på angränsande områden - djursjukdomar och livsmedel.
Utredningens förslag Utredningen föreslår att en funktion för riskvärdering av främmande växtskadegörare inrättas. Den ska understödja Jordbruksverkets riskhantering. Placering på SLU. Två fasta tjänster samt möjlighet att anlita kompletterande expertkompetens. Inriktning på snabb riskvärdering, samt understöd till riskhanteringen. Möjlighet till fullständig riskvärdering. Inriktning på samverkan med andra länder, Norden, Europa. Främmande, allvarliga växtskadegörare. Jordbruk, trädgård, skogsbruk, grönområden, trädgårdar, parker. Ska täcka insekter, kvalster, nematoder, svampar, bakterier och virus. Invasiva växter kan också ingå. Ska täcka konsekvenser för ekonomi, ekosystemtjänster, biodiversitet.
Nytta av riskvärdering Krav på att riskvärderingar utförs o Den internationella växtskyddskonventionen, IPPC o WTO:s SPS-avtal o Gällande växtskyddsdirektiv 2000/29 o SANCO-paketet - ny EU-förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (beslut ca 2015, tillämpas efter 3 år) Annan nytta av riskvärderingar o Riskindex o Inventeringar/övervakning o Bekämpning o Export o Skyddade zoner o Riskmedvetande
Ekonomisk nytta av riskvärdering Undvika kostnader och förluster. Rätt val leder till lägre framtida kostnader. En uttömmande samhällsekonomisk analys av riskvärderingens kostnader och nytta är svår att genomföra. Många arter. Data saknas. Potentiella förlusten pga växtskadegörare i potatis är 75 %, och efter växtskyddsåtgärder 24 % i nordvästra Europa. Kostnaderna för bekämpning av potatisbladmögel motsvarar 15 % av skördens värde i N och V Europa.. Almsjuka på Gotland sedan 2005. 5 000 10 000 träd per år smittas, i slutändan återstår endast 10 % av almarna, bekämpningskostnader ca 5 miljoner kr/år. Smaragdgrön asksmalpraktbagge. I Michigan, Ohio samt Indiana har 53 miljoner askar dött av angrepp. Efter upptäckten i Moskva 2005 beräknas åtminstone 1 miljon askar ha dött där. Västlig barrkantskinnbagge. Skador i svenska barrfröplantager kan uppskattas till drygt 3 miljoner kr/år. Tallvedsnematod. Svårbedömda skador 0-14 miljarder. Malörtsambrosia. Ungern: 45-50% skördeminskning i majs. Beräknade sjukvårdskostnader 110 miljoner euro per år. Inventering SE 2 milj kr /år, bekämpning EU 7 milj kr/år.
Riskvärdering 1 tekniskt Innehåll o Initiering o Riskvärdering o Riskhantering o Riskkommunikation Standarder o ISPM o EPPO o Snabb-PRA (rapid PRA, express PRA) o Screening, commodity Kompetenser (forts.)
Riskvärdering 2 kompetensbehov Omvärldsbevakning Taxonomi Biologi, spridningsbiologi, population, epidemi Värdväxterna Status skadegörare (inventering) Handel, spridningsvägar, ändamålet Bedöma risk för introduktion och spridning Bedöma risk för miljö, biodiversitet, ekosystemtjänster Ekonomi Kontrollåtgärder Lagstiftning
Institutioner med kompetens Naturhistoriska riksmuseet Lunds universitet Entomologiska museum Växtskyddscentralerna Uppsala Universitet Umeå Universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Skogsstyrelsen Skogforsk Norwegian University of Life Sciences Norwegian Institute for Agricultural and Environmental Research Köpenhamns universitet Institut för Livsmedel och Bioteknik Helsinki universitet Göteborgs Universitet Aarhus universitet AgriFood
Aspekter på riskvärderingsfunktionen Oberoende/samverkan mellan riskvärdering och riskhantering Placering Organisationsform Riskvärderarens incitament Kritisk massa Långsiktighet i t ex kompetensutveckling Sårbarhet Avgränsningarna: ekonomi, invasiva växter, ekosystemtjänster och biodiversitet, sociala aspekter Typ av riskvärdering som ska kunna utföras i Sverige samverkan med andra länder Dimensionering Kostnader
Riskhantering i korthet Gemensamma regler inom EU Regionalisering - Skyddad zon Import (tredje land) Förbud Särskilda villkor områdesfrihet, behandling Importkontroll Riskstyrning. Varor med hög risk är reglerade, Kontrollfrekvens. Resenärers bagage Icke-varor. Träemballage ISPM 15. Förflyttning inom EU Marknadskontroll Slumpmässig, riktad vid indikation Vid angrepp Utrotning/inneslutning med stöd av växtskyddslagen