Kvalitetsutvärdering ht-12/vt-13

2013-08-28 Kvalitetsutvärdering ht-12/vt-13 Säters förskoleområde Elisabeth Lilja förskolechef SÄTERS KOMMUN 1

Innehållsförteckning 1 NORMER OCH VÄRDEN... 1 1.1 LIKABEHANDLINGSPLAN... 1 1.2 ALLA BARN ÄR TRYGGA PÅ FÖRSKOLAN... 1 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 2 2.1 BARNS LÄRANDE... 2 2.2 BARNS SOCIALA UTVECKLING... 3 2.3 MILJÖ... 3 3 BARNS INFLYTANDE... 4 3.1 KÄRNPROCESSEN (DEN GODA FÖRSKOLAN)... 4 3.2 DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER... 4 4 FÖRSKOLA - HEM... 5 4.1 INSKOLNING (BLANKETTER UR DEN GODA FÖRSKOLAN)... 5 4.2. UTVECKLINGSSAMTAL (BLANKETTER UR DEN GODA FÖRSKOLAN)... 6 4.3 BRUKARRÅD... 6 5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... 7 5.1 PLAN... 7 5.2 GEMENSAMMA TRÄFFAR FÖRSKOLA, F-KLASS, FRITIDS... 7 6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 7 6.1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE. ÅRSBLOMMAN... 7 7 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR... 8 7.1 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR... 8 7.2 ÅTERKOPPLA TILL PERSONALEN... 8 2

1 Normer och värden 1.1 Likabehandlingsplan Genom arbetet med Den goda förskolan säkerställs att utbildningen i förskolan förmedlar och förankrar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Samtliga förskolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1.1.1 Resultat/analys Ny likabehandlingsplan skrivs varje år. I år har föräldrarna fått hem planen så att de kan läsa den och komma med synpunkter. Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsida och den finns uppsatt på förskolornas anslagstavlor. Även Brukarrådet har fått ta del av Likabehandlingsplanen. I föräldraenkäten som genomfördes under våren, gav påståendet Jag har kunnat påverka innehållet i förskolans likabehandlingsplan ett resultat på 4,69 på en 6-gradig skala 1.1.2 Åtgärd Under året har en förskolepedagog gått en utbildning i Konventionen om barns rättigheter tillsammans med kommunens folkhälsoplanerare och en pedagog från grundskolan. Resultatet av denna utbildning är att starta upp ett mer riktat arbete ute i verksamheten med Konventionen om barns rättigheter. Konventionen om barns rättigheter hålls i dag aktuell, bl.a. genom en app. på lärplattan. Barn har rätt att bemötas med respekt och vår likabehandlingsplan som skrivs om varje år beskriver hur vi arbetar med detta. 1.2 Alla barn är trygga på förskolan Arbetet med att skapa en trygg atmosfär i förskolan börjar redan vid inskolningen och fortsätter sedan genom hela förskoletiden. 1.2.1 Resultat/analys Ett av utvecklingsmålen för Säters förskoleområde har det här läsåret varit Gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna har därför arbetat mot att alla barn är trygga i förskolan. Pedagogerna är lyhörda för barnens behov av såväl närhet som utmaningar. De ser till att det finns vuxna närvarande hela tiden genom att dela upp sig i olika rum. Att veta hur dagarna kommer att se ut ger barnen en känsla av sammanhang, så en viktig del i att skapa en trygg miljö för barnen är att ha tydliga rutiner. På flera avdelningar finns ett bildschema som tydligt visar dagens händelser för barnen. I föräldraenkäten får påståendet Mitt barn känner sig trygg på förskolan ett resultat på 5,54 på en 6-gradig skala vilket tyder på att de flesta föräldrar upplever att deras barn är trygga i förskolan. I barnintervjuer som pedagogerna genomfört tillsammans med barnen, kan man se att barnen trivs och vill komma till förskolan. Genom att våra pedagoger har ett positivt förhållningssätt till barn och vuxna skapar man trygghet. Vad ett positivt förhållningssätt innebär har pedagogerna fått handledning i av vår specialpedagog Rita Finnman. Hon har nu haft handledning med samtliga pedagoger i ICDP, Vägledande Samspel. Pedagogerna har lagt stor vikt på att ta emot barn och föräldrar vid lämning och hämtning på ett så bra sätt som möjligt. Man har skapat tid för små pratstunder. Att pedagogerna är närvarande i barnens lek på förskolan har skapat trygghet. 1

Fasta rutiner har också varit viktigt för tryggheten på förskolan. Tabell 1. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Mitt barn känner sig trygg på förskolan 5,51 5,54 Personalen visar att de tycker om mitt barn 5,56 5,57 Mitt barn tycker det är roligt på förskolan 5,47 5,52 Det är en god stämning på mitt barns förskola 5,42 5,43 1.2.2 Åtgärd Under året ska vi systematiskt inhämta synpunkter från barnen. Vi har en krishanteringsplan, handlingsplan vid olycksfall och hastigt insjuknande och handlingsplan för riskfyllda situationer som vi ska följa vid varje förskola. 2 Utveckling och lärande Förskolan har identifierat tre övergripande utvecklingsområden; Det systematiska kvalitetsarbetet, Förhållningssättet och arbetet med den Mångkulturella förskolan. Elevhälsans deltagande ska försäkra att varje barns speciella behov tillgodoses, oavsett vilken förskola barnet befinner sig på. 2.1 Barns lärande Omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Arbetet med Den Goda Förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med vår läroplan) har legat som grund för förskolans verksamhet. 2.1.1 Resultat/analys Bedömningen är att förskolan erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Barnen deltar vid planering och utvärdering av förskolans aktiviteter, de deltar aktivt i utvecklingssamtalen och barnens synpunkter inhämtas systematiskt. Arbetet med matematik i förskolan pågår ständigt. Pedagogerna tar till vara matematiken i vardagen och pratar om antal, former, storlek, lägen. Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, har påbörjats på flera förskolor. På alla förskolor har man jobbat med olika teman, där man fått med de flesta av läroplanens strävansmål under rubriken Utveckling och lärande. Vi har infört lärplattor (I-pads) i förskolan då den reviderade läroplanen lyfter fram att multimedia och informationsteknik kan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Pedagogerna använder TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) som ett stöd för att följa upp barnens språkutveckling. Detta läsår har pedagogerna arbetat mer målmedvetet med att synliggöra för barnen deras delaktighet i verksamheten och visat på barnens eget lärande. Genom Grön Flagg arbetet har vissa förskolor uppnått de flesta strävansmålen. Tabell 2. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Jag får fortlöpande information om mitt barns utveckling 5,28 5,22 Personalen känner till mitt barns förutsättningar och behov 5,41 5,43 Personalen ger mitt barn utmaningar så att hon/han lär sig något nytt 5,31 5,25 2

2.1.2 Åtgärd Vi ska fortsätta utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, där bl.a. NTA ingår. 3-5 års avdelningarna kommer att arbeta med teman vatten och luft utifrån NTA lådorna. På 1-3 års avdelningarna kommer man att väcka intresse för naturvetenskap och teknik och arbeta utifrån barnens ålder och mognad med olika experiment. På samtliga avdelningar arbetar man vidare med nya mål utifrån Grön Flagg dokumentet. Här kommer man att jobba med bl.a närmiljön och följa årstiderna. 2.2 Barns sociala utveckling På förskolan ska barn känna sig trygga och ha närhet till vuxna. Miljön ska anpassas utifrån barnens ålder och behov. Barnen ska lära sig äta rätt och hälsosamt. God hälsa ger bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. Det ska finnas goda förutsättningar för vila och hygien. 2.2.1 Resultat/analys Det serveras god, näringsriktig mat i en bra miljö och enligt konceptet Stjärnrestaurang ska också matgästerna, dvs. barnen, vara nöjda. Inom förskolan är måltiderna en viktig del av verksamheten. Pedagogerna låter barnen involveras i allt som hör en måltid till, såsom räkna hur många man blir till lunch, duka, duka av och torka bord. På flera avdelningar har man under året jobbat med kompisskap. Även arbetet med Värdskap har påbörjats. Barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling får det. Lokaler anpassas efter enskilt barns specifika behov. Elevhälsan tillhandahåller assistenter till barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har via Elevhälsan tillgång till en specialpedagog med inriktning mot förskolan och en tal- språk- och hörselpedagog som är anställd speciellt för förskolan. Det finns en utvecklad samverkan med socialtjänst, habilitering, specialistförskola (Hästberg) och BVC. Kommunen har också utvecklat ett samverkansforum kring nyanlända barn. Föräldraenkäten visar att föräldrarna i hög grad är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens sociala utveckling. Tabell 3. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Förskolan främjar mitt barns sociala utveckling 5,41 5,40 2.2.2 Åtgärd Vi följer upp resultatet genom verksamhetsbesök, klagomålshantering, föräldraenkäter och personalens självvärdering. Personal erbjuds handledning via Elevhälsans kompetenser. Föräldrar erbjuds utbildning i COPE, vars syfte är att utveckla föräldrarollen och stärka självförtroendet hos föräldrar. 2.3 Miljö Förskolans miljö präglas av trygghet, omtanke om barnens välbefinnande och en god omsorg. Barnen lär om miljön via bl.a. NTA. Pedagogerna är lyhörda och lyssnar in vad barnen vill och därefter tillsammans med barnen skapar man både inne och utemiljö som stimulerar barns utveckling och kreativitet. 3

2.3.1 Resultat/analys Barnens synpunkter används i planering av den pedagogiska miljön både ute och inne. Personalens självvärdering visar att man arbetar medvetet med miljön i förskolan och föräldraenkätens resultat visar en positiv utveckling inom miljön från föregående år. Alla förskolor har arbetat med och fått Grön Flagg. Alla deltar i Skräpplockarveckan. Tabell 4. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Förskolans innemiljö är stimulerande 5,10 5,01 Förskolans utemiljö är stimulerande 4,96 4,89 2.3.2 Åtgärd Vi ska utveckla arbetet med det nya dokumentet Grön Flagg. Vilket innebär att pedagogerna kommer att lyfta in nuläget, planeringen och uppföljning tillsammans med barnen i dokumentet Grön Flagg. Miljön ute och inne ska vi hela tiden förändra utifrån barnens behov. 3 Barns inflytande 3.1 Kärnprocessen (Den Goda Förskolan) Inom förskolan har vi inom Den goda förskolan arbetat med Kärnprocessen. Det innebär att pedagogerna tar fram ett nuläge genom samtal med föräldrar och barn. Därefter görs en planering tillsammans med barnen utifrån deras förmåga. Man genomför det planerade och därefter dokumenterar man tillsammans barn och pedagog. 3.1.1 Resultat/analys Kommunens förskolor har utarbetat en gemensam pedagogisk deklaration, som innehåller en gemensam pedagogisk grundsyn, en gemensam verksamhetsidé, en kvalitetsidé, en gemensam syn på barn och en målbild. Personalen tycker att det i och med Den goda förskolan blivit klarare och tydligare vad vårt uppdrag inom förskolan går ut på. Den är ett arbets- och förhållningssätt som stämmer överens med våra egna värderingar. Kärnprocessen säkerställer att man jobbar med rätt saker. Pedagogerna synliggör för barnen deras eget lärande. Barnen deltar i utvecklingssamtalen och barnens synpunkter används vid utformningen av den pedagogiska miljön både ute och inne och verksamhetens innehåll. 3.1.2 Åtgärd Vi ska fortsätta utveckla arbetet med barns inflytande genom att barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Frågor till barnintervjuer ska ses över och användas som ett underlag. Arbetet utifrån Den goda förskolan fortsätter. Alla reviderade dokument ska användas från höstterminen. 3.2 Demokratiska rättigheter Genom arbetet med Den goda förskolan säkerställs att utbildningen i förskolan förmedlar och förankrar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Vi har ett interkulturellt synsätt och arbetar med olikheter. 4

3.2.1 Resultat/analys Rutiner för att främja barns två- eller flerspråkighet i förskolan innebär t.ex. att personalen frågar barn och föräldrar om hur viktiga fraser eller olika begrepp som används i olika teman sägs på modersmålet. Vi använder oss av tolk när så behövs. Personalen använder en skrivbok där både pedagoger och föräldrar kan anteckna ord som är bra att kunna. Vi har synliggjort att familjer kan se olika ut. Man kan bo och leva på olika sätt. Genom ICDP, Vägledande Samspel, har vi utvecklat allas förhållningssätt, där vi sett vikten av att vara goda förebilder för barnen. 3.2.2 Åtgärd Det finns Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola. Vi följer riktlinjerna. På de olika förskolorna ska man arbeta med olika kulturer, olikheter och språk. Arbetet med Konventionen om barns rättigheter fortsätter vi med att utveckla. Vi ska arbeta med främst 5 åringarna. Dels med häftet Jag vill säja något, om barns och ungas rättigheter, dels med ett nytt projekt där elever från år 5 i grundskolan kommer och informerar alla 5 åringar om Konventionen i samband med Barnkonventionsdagen i november. Arbetet med ICDP fortsätter. 4 Förskola - hem Förskolan ska sträva efter att. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet Att förskolan utformas så att alla föräldrar ges möjlighet att påverka innehåll och verksamhet, på ett sådant sätt att de upplever deras insatser är av betydelse för barnets utveckling och lärande i förskolan (citat ur läroplanen för förskolan, Lpfö-98) I Säter har vi gemensamma riktlinjer för inskolning. Erbjuder föräldrarna ett inskolningssamtal samt att efter inskolningen ett så kallat uppföljningssamtal. 4.1 Inskolning (Blanketter ur Den Goda Förskolan) På förskolan får föräldrarna välja mellan traditionell inskolning (ca. två veckor) och föräldraaktiv inskolning ( förälder är med hela dagarna ca.3-4 dagar). 4.1.1 Resultat/analys Resultat följs upp via bl.a. föräldraenkäter och personalens självvärdering. Bedömningen är att förskolorna har ett nära samarbete med hemmen Bedömningen är att förskolorna har ett nära samarbete med hemmen Vid de flesta inskolningar av nya barn har föräldrar valt den föräldraaktiva inskolningen. Föräldrar har varit mycket nöjda med denna form av inskolning. Som förälder får man en bra insyn i verksamheten och ett gott samarbete med pedagogerna. Det förs en dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat varje termin. Föräldrarna erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass. 5

Inskolningssamtal mellan förälder och pedagog är forum där barns olika förutsättningar och behov tas upp och diskuteras. Pedagogerna har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning/hämtning och skickar ut föräldrabrev. Föräldrarna har möjlighet att ta del av sitt barns portfolio, Pluttra, bildspel, Lotusdiagram och annan dokumentation på avdelningen. Resultatet från föräldraenkäten påvisar att föräldrar känner sig välkomna på förskolan Tabell 5. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Jag känner mig välkommen att närvara på mitt barns förskola: 5,58 5,54 4.1.2 Åtgärd Under våren har gemensamma blanketter tagits fram i kommunen som samtliga pedagoger ska använda sig av vid inskolning. Detta ska börja gälla från hösten 2013. 4.2. Utvecklingssamtal (Blanketter ur Den Goda Förskolan) Utvecklingssamtal är forum där barns olika förutsättningar och behov tas upp och diskuteras Nya gemensamma blanketter för samtalet är framtagna under våren. 4.2.1 Resultat/analys Utvecklingssamtal erbjuds föräldrarna en gång per termin. Barnet är delaktigt i samtalet utifrån sin kompetens. Resultatet av föräldraenkäten visar att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen. Tabell 6. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Jag får fortlöpande information om mitt barns utveckling 5,28 5,22 Jag upplever att personalen och jag som förälder samarbetar bra kring mitt barns fostran 5,37 5,40 4.2.2 Åtgärd De nya blanketterna ska börja användas från hösten 2013 av samtliga pedagoger. 4.3 Brukarråd Föräldrarepresentanter, pedagog representanter och förskolechef träffas minst en gång per termin i ett brukarråd. Syftet med brukarråd är att öka delaktighet och inflytande för föräldrarna. 4.3.1 Resultat/analys Under året har vi presenterat resultat från föräldraenkäterna, visat på förskolans systematiska kvalitetsarbete, pratat om nybyggnation av förskola, presenterat arbetet med Lotusdiagram och lärplatta i verksamheten. Pratat budget och organisation, informerat om kommande skolinspektion och utredning om omsorg på obekväma tider. 4.3.2 Åtgärd Brukarråd genomförs minst en gång per termin med nyvalda föräldrarepresentanter och färre antal pedagogrepresentanter än tidigare. 6

5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 5.1 Plan Verksamheten har en plan tillsammans med skolan som beskriver hur övergången från förskola till förskoleklass ska ske. Förskoleklasspedagogerna besöker barnen på förskolan för att där lära känna dem i deras invanda miljö. Barn som ska gå tillsammans i förskoleklass och pedagoger från förskolan besöker skolgården, matsalen och de nya lokalerna under vårterminen för att bekanta sig med miljön och varandra. Överskolningssamtal sker av förskolans pedagoger till mottagande förskoleklasspedagoger. Då deltar även specialpedagog från Elevhälsan. I detta möte överlämnas information om det enskilda barnet (information som föräldern gett tillåtelse till). 5.1.1 Resultat/analys Pedagogerna från förskoleklass bjuder in föräldrarna till en föräldraträff där de berättar om verksamheten i förskoleklass. Förskoleklassorganisationen fastslogs väldigt sent detta år, vilket medförde att planen inte kunde följas fullt ut. 5.1.2 Åtgärd Arbeta för att förskoleklassorganisationen fastställs under hösten 2013. 5.2 Gemensamma träffar förskola, f-klass, fritids 5.2.1 Resultat/analys I maj månad avslutas övergången med två dagars inskolning till fritidsverksamheten. Under dessa två dagar blir barnen lämnade på fritidshemmet av förskole pedagogerna och får delta i den verksamheten. 5.2.2 Åtgärd Föräldrarna hämtar sina barn och har då möjlighet att ställa frågor om verksamheten. 6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete. Årsblomman För att få kunskap om förskolans kvalitet har pedagogerna en systematisk dokumentation som följs upp och utvärderas kontinuerligt. Här synliggörs vad som behöver utvecklas. Dokumentationen består av lotusdiagram, foton, barnens portfolio, barnintervjuer, föräldraenkät Grön Flagg, lärplatta och personalens självvärdering. 6.1.1 Resultat/analys Förskoleområdet tar fram en verksamhetsplan utifrån sina resultat och analyser i kvalitetsarbetet. Den arbetas fram tillsammans med arbetslagsledarna och sammanfattas i Årsblomman. Arbetslagen utgår från denna plan i sitt arbete med planering av verksamheten på avdelningsnivå. Arbetslaget utvärderar sig själva och sitt arbete löpande under hela året. Alla jobbar med Lotusdiagram. 7

Efter genomförda enkätundersökningar sker uppföljning och analys. Nya mål och handlingsplaner tas fram. 6.1.2 Åtgärd För att dokumentationen ska bli en pedagogisk dokumentation måste vi få till kontinuerliga möten för reflektionstid! 7 Förskolechefens ansvar 7.1 Förskolechefens ansvar Förskolan har organiserats utifrån riktlinjerna i våra styrdokument. Tillgången på förskollärare är god. I snitt arbetar det två förskollärare per avdelning tillsammans med en barnskötare. Förskolechefen har träffat all personal en gång per månad på personalkonferenser. Där har man arbetat med övergripande pedagogiska frågor och olika utvecklingsområden. En gång per månad träffar förskolechefen lagledare från varje arbetslag. Förskolechefen ingår både i förvaltningens ledningsgrupp och i en utvecklingsgrupp för förskolechefer. 7.1.1 Resultat/analys Verksamheten följs upp genom föräldraenkäter och personalens självskattningar. Förskolechefen träffar all personal på personalkonferenser en gång i månaden och lagledarna också en gång i månaden. Här sker pedagogisk utveckling. Vi synliggör för varandra våra verksamheter och lyfter goda exempel. Varje månad träffas förskolechef, specialpedagog och personal från socialtjänsten i ett Barnteam. Resultatet från föräldraenkäten visar att förskolechefen har haft ett bra och fungerande samarbete med föräldrarna. Tabell 7. Enkäten har en 6 gradig skala, där 1 är lägst och 6 är max (svarsfrekvens 97,9%) Jag vet vart jag ska vända mig för att framföra mina synpunkter eller klagomål på förskolan 5,31 5,35 7.1.2 Åtgärd Till hösten kommer ledningsorganisationen att förändras. Tjänsten som utvecklingsledare kommer att göras om till biträdande förskolechef. Syftet med detta är att få ett delat personalansvar. 7.2 Återkoppla till personalen Förskolan kan stänga verksamheten under tre dagar per verksamhetsår för att möjliggöra gemensam kompetensutveckling för personalen, planera och utvärdera. 7.2.1 Resultat/analys Flera pedagoger har deltagit i Förskolelyftet. All personal har fått delta i Den goda förskolan, PIM och ICDP. Andra utbildningssatsningar är Tecken som stöd, Dala Mod, I-pads i förskolan, genus, VFU och Mentorskap samt utbildning kring pedagogisk dokumentation. Intern kompetensutveckling är t.ex. handledning via specialpedagoger, arbetsmiljö och brandskyddsutbildningar och utbildning kring värdskap och NTA. På stängningsdagarna har förskolechefen träffat arbetslagen och gett dem feedback på enkätresultaten och verksamheten. 8

7.2.2 Åtgärd Områdets målsättningar resulterar i lönekriterier för den individuella lönesättningen. Därför måste vi hela tiden lyfta och synliggöra sambandet mellan mål och resultat. 9