Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst och Hemsjukvård Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-10 -25 Christine Sjökvist SAS Kristina Bornhall MAS
Innehållsförteckning 1. Bakgrund...1 2. Sammanfattning...1 3. Genomförande av kvalitetsuppföljning...2 3.1 Granskning/egenkontroll...2 3.1.1 Metod...2 3.1. 2 Resultat...3 3.2 Granskning/Intervjuer...7 3.2.1 Metod...7 3.2.2 Resultat...7 4. Synpunkter...9 5. Sammanfattande bedömning...12 6. Slutord...15
1. Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. Nämnden har antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Uppföljningen omfattar all verksamhet inom vård och äldreomsorgsförvaltningen. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Effektivitets krav kommer inte att tas upp här utan hänvisas till ekonomisk uppföljning. Utföraren skall sträva mot att använda tillgängliga resurser används på bästa sätt för att uppnå de uppsatta målen. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2. Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att det granskade området riskförebyggande arbetet är av god kvalitet inom vår förvaltning. Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till en hög (patient)säkerhet. Personalen skall i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vi kan se ett stort engagemang hos personalen i de olika verksamheterna. När det gäller det förebyggande arbetet saknas däremot en systematik i det riskförebyggande arbetet. Kompetensen och erfarenhet hos den legitimerade personalen är stor men vi ser en avsaknad av rutiner mycket görs genom sin formella kompetens. Erfarenheten som finns hos personalen den tysta kunskapen, används men säkerställs inte heller genom skrivna rutiner. Denna kunskap som finns hos all vårdpersonal ser vi en god grund i säkerhetskulturtänkandet. Då är det viktigt att verksamhetskulturen har en öppenhet i frågan. 1
3. Genomförande av kvalitetsuppföljning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från samtliga sju kvalitetskrav Granskning/intervjuer, frågor från område säker vård och omsorg Kvalitetsuppföljningen omfattar samtlig hemtjänst och hemsjukvård. Hemtjänsten och hemsjukvården är uppdelat på enheter där respektive chef ansvarar för kvalitet. I verksamhetsuppföljningen har vi följt upp 8 hemtjänstenheter, 7 hemsjukvårdsenheter och dagverksamheten Eternellen. Uppföljningen utgår från de sex områden som kvalitetskraven är uppdelad i säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet (effektivitet) 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål. 3.1.1 Metod Vi använde oss av ett webbaserat program. 3.1.2 Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering visar följsamheten till gällande kvalitetskraven för Hemtjänst och hemsjukvården. Resultatet redovisas utifrån de sex områden som kvalitetskraven är indelade i. 2
Hemtjänst, sammanställning av resultatet samtlig hemtjänst och dagverksamhet Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning 3
Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 4
Hemsjukvården, sammanställning av resultatet för samtlig hemsjukvård Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning 5
Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 6
3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på medarbetare att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från ett kvalitetsområde Säker vård och omsorg med fokus på riskförebyggande arbete. 3.2.1 Metod Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor och valde att arbeta genom grupper. Grupperna bestod av personal både från dag och från natt. Gruppens storlek varierade från tre till fem personer. Där gavs även utrymme för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering, och har grupperats för en tydlighet. 3.2.2 Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. Dessa färger är något som Sveriges Kommun och Landsting, SKL använder sig av. Detta tydliggör resultatet vilket vi önskar underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller inte kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Resultatet som vi presenterar här är från samtliga enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter inom hemtjänsten 1. Vet du vad riskförebyggande arbete betyder? 2. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? 3. Finns tid att arbeta med förebyggande arbete? 4. Vet du vad ordet vårdskada betyder? 5. Finns rutin avseende förebyggande vård av nedanstående vårdskador? trycksår, kontraktur-profylax, ensamhet 6. När en händelse har skett sker en återkoppling för ett lärande? 7
7. Har ni samverkansmöte med olika yrkeskategorier? 8. Är dessa samverkansmöten regelbundet? 9. Arbetar ni efter genombrottsmetoden? 10. Finns rutin hur sjuksköterska/rehab-personal skall kallas? 11. Finns rutin vid akuta händelser när sjuksköterska inte är på plats? 12. Finns rutin för beställning/instruktioner från rehab-personal? Resultat från samtliga enheter inom hemsjukvården 1. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? - Uppföljning? - Handledning? 2. Finns tid att arbeta med förebyggande arbete? 3. Vet du vad ordet vårdskada betyder? 4. Finns rutin avseende förebyggande vård av nedanstående vårdskador? trycksår, kontraktur-profylax, ensamhet 5. Finns tid att utföra en säker delegering? 6. När en händelse har skett sker en återkoppling för ett lärande? 7. Har ni samverkansmöte med olika yrkeskategorier? 8. Är dessa samverkansmöten regelbundet? 9. Arbetar ni efter genombrottsmetoden? 8
4. Synpunkter Kursiv stil är från uppföljning från särskilda boende som följdes upp under våren 2015. Fet stil är från uppföljning från hemtjänst och hemsjukvården hösten 2015. Sjuksköterska (SSK) Mer samarbete med SSK Att SSK ska flytta Extremt ovanligt att vi inte får tag på kommunens SSK Sjuksköterska återkopplar bra, fungerande samarbete Saknar den dagliga kontakten med SSK Svårt få tag på SSK helg och kväll, talar in meddelande men får ingen återkoppling Svårt få hit till Bjärke SSK helg, kväll och natt När PAS inte är på plats svårt att få återkoppling när man påtalat hjälp åt en vårdtagare. Positivt att SSK finns på dagtid Svårt att få hit SSK kvälls och nattetid saknar återkoppling när SSK inte kommer till Bjärke, Svårt nå SSK kväll och natt Kvalitetsmöten Senior Alert fyller ingen funktion, tar mycket tid, kan göras i direkt i Magna Cura Stukturen på mötena ser olika ut Senior Alert finns inte all hemtjänst heller men de har teammöten. Senior Alert positivt alla med på en gång tidigare ringdes hit och dit Arbetar med Senior Alert och BPSD Senior Alert det är SSK som bestämmer vilka som vi ta upp vi kanske har behov av att ta upp andra men det går inte Rutiner Administration är en börda för SSK Signeringslistor tar mycket tid att skriva, SSK Vi hinner inte, SSK Mittsamtal fungerar inte Vi behöver ett tydligt dokument för indragen delegering Saknar stöd för hur man ska göra hemma när det är smitta Utveckla checklista vid nyanställning Hygienrutiner Trygghetslarm adress i TES Bostadsanpassningen går långsamt och då speciellt sommartid Hinner inte göra genomförandeplanerna Ibland slarvar vi med hygienrutinerna-hinner inte Trygghet med rutiner arbetar utvecklande alla känner ett deltagande, alla arbetar lika Saknar rutin när det gäller riskförebyggande arbete 9
Kvalitetsgrupp 1ggr/månad arbetar med övergripande rutiner Bemanning Ej tillsatta tjänster Saknas ofta personal Vi vill inte dela på ute och inne sköterskor vi tycker det är bra att vi är tillsammans och delar med oss av kunskap Att vi skall ha fem olika sjuksköterskor i vårt arbetslag - minska antalet Bemanning svårt med timvikarier, timecare har inga vikarier när de beställer Varför måste vikarier sluta efter två år, jobbigt att hela tiden lära upp nya? Mer kringtid behövs Tid för dokumentation, uppföljning behövs och ger höjd kvalitet Att vi arbetar ensamma och inte kan dela med oss eller få till nyheter Kommunikation med bistånd att få kunna ge sin uppfattning om en vårdtagare. Låg personalbemanning Låg personalbemanning, mycket dementa vårdtagare Rehab Möjligt vore bra om rehab-personal kunde träffa vårdtagarna inom en viss tid efter inflyttning Önskar information hur madrasserna, hur lyft fungerar Önskar få återkoppling hur träningen går som de fått instruktioner på att utföra Har signeringslistor till sjukgymnast och arbetsterapeut men ingen kollar upp Rehab kommer aldrig hit, det är vi som tar initiativet Det fattas hjälpmedel mm det kan ta två veckor innan vi får hjälpmedel Vill att rehab-personal kommer med tips, vi vet inte vad som finns men vi kan se behov. Utbildning/Kompetens Allt utgår från äldre både utbildning och APT. Vi kan ha utbildningar ihop med socialförvaltningen. De få utbildningar som riktar sig till sjuksköterskor inom Psyk och LSS. Detta togs upp som en risk inför sammanslagningen Öka upp antalet platser till delegeringsutbildningarna Tema veckor vore bra med olika behovsområden Vill veta vilket innehåll som ges till personal som går läkemedelsdelegering, linda ben mm. Brukarna Fixa boende vi har för många som bor i avvaktan på Vore bra med ett demensboende för yngre dementa Att vårdtagarna kan köpa in matkassa ex Linas matkasse ex lättuggat Vårdtagare som inte är inskrivna i hemsjukvården, personal har svårt att nå rehab samt vårdcentralerna. 10
Natten Tillgång till hur man bemöter mm vårdtagare att det finns handlingsplaner upprättade önskar natten Svårt att gå till nya om man inget vet om dem Natten får inte information, de glöms bort, deltar inte i samverkansmöten Natten vet inte vilken SSK som arbetar Natten saknar samverkan med SSK, de träffas aldrig Natten får ingen information om hjälpmedel, de efterfrågar vet inte vilka hjälpmedel som finns, vem ska göra det Övriga kommentarer Att alla skall ha Pascal Ny våg Att det alltid finns signeringslistor Att alla får tillgång till kommunportalen Förbandsmaterialet är inlåst på kväll och helg Att larmsystemet förklarar vägen bra för natten Önskar teammöten 11
5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning visar att det granskade området riskförebyggande arbete är av god kvalitet. Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Samtalsfrågor legitimera personal och vårdpersonal Frågeställning? 1. Vet du vad riskförebyggande arbete betyder? 2. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? 3. Finns tid att arbeta med förebyggande arbete? Bedömning: Frågeställning om förståelsen av vad riskförebyggande arbete betyder och om tiden finns för detta arbete visar att här behövs kunskap om betydelsen att arbeta med rutiner för riskförebyggande arbete. Reflektionen hos flertalet av vårdpersonal var att riskförbyggande arbete görs i mån av tid exempelvis tar bort mattor för att minska fallrisken men tid för att identifiera risker fanns inte alltid. Förbättringsmöjligheter: Öka kunskapen, kompetens om att arbeta riskförebyggande samt upprätta rutiner som säkerställer detta och möjliggör utveckling. Frågeställning? 4. Vet du vad ordet vårdskada betyder? 5. Finns rutin avseende förebyggande vård av nedanstående vårdskador? trycksår, kontraktur-profylax, ensamhet Bedömning: När det gäller frågan om vårdrelaterade skador upplevde vi att de flesta grupperna hade kännedom om ordens betydelse. Dock saknas metod att identifiera riskerna för vårdskada. I intervjuerna framkom även här att det gör vi ju hela tiden exempel ser till att inga rodnader/tryck finns. Risker som identifieras dokumenteras i genomförandeplanen där det beskrivs hur arbetet genomförs. Vi kan se att personalgrupperna har en kompetens och ett stort engagemang som vi här kan kalla tyst kunskap. Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till hög (patient)säkerhet upprätthålls. Personalen skall i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. En riskanalys ska genomföras då nya metoder och behandlingar införs. I samband med beslut och bedömningar som rör den enskilde vårdtagarens vård och omsorgsbehov, ska en riskanalys genomföras för att förebygga och förhindra skador. Enligt 12
vårt ledningssystem ansvarar avdelningschef för och initierar genomförandet av riskanalys samt åtgärda identifierade risker för att förebygga att vårdtagaren kommer till skada. Förbättringsmöjligheter: Samla den tysta kunskapen i skrivna rutiner, skapa bra arbetsmetoder föra kunskapen vidare och utveckla metoder. Frågeställning? 6. När en händelse har skett sker en återkoppling för ett lärande? Bedömning: Det finns en stor kunskap om vikten att rapportera avvikelser och att det är en del i förbättringsarbetet. Chefens återkoppling till arbetsgruppen leder till en ökad medvetenhet som i sin tur leder till engagemang hos medarbetarna. Förbättringsmöjlighet: Att sprida den kunskap som skapas inom varje arbetsplats till hela verksamheten. Frågeställning? 7. Har ni samverkansmöte med olika yrkeskategorier? 8. Är dessa samverkansmöten regelbundet? Bedömning: Samverkans möten fungerar i stort mycket bra i förvaltningen enligt vår uppfattning utifrån frågeställningen om samverkansmöten finns. Det vi menar med samverkansmöten är att olika personalkategorier delar sin kunskap för att samverka runt den enskilde. Frågan var ställd om det fanns inplanerade möten för samverkan och inte innehåll och kvalitet på samverkansmötet. Enligt SFS 2010:659 3 kap 4 ska samverkan med den enskilde och dess närstående ske vid upprättande av vårdplan/genomförandeplan. Olika patientundersökningar tyder på klara förbättringsmöjligheter i vården när det gäller kontakt och kommunikation. Bland personer med kronisk sjukdom (oavsett ålder) har endast var tredje haft en dialog om målsättning med sin vård. I England och USA är det ca 70 %.( vårdanalys, Socialstyrelsen) Förbättringsmöjlighet: Öka den enskildes delaktighet. Frågeställning? 9. Arbetar ni efter genombrottsmetoden? Bedömning: Att vi valde ha med frågan om genombrottsmetoden berodde på att förvaltningen sedan 2006 arbetat för att all personal ska lära sig att arbeta efter denna metod. Genombrottsmetoden är en metod för arbetet med förbättringar som följer PDSA- hjulet (Plan, Do, Study, Act). Web baserad handbok finns tillgänglig för samtlig personal. Vår bedömning är att de flesta upplevde arbetssättet positivt. Trots det använder sig få arbetsplatser av metoden. Förbättringsmöjligheter: Öka användandet av genombrottsmetoden för att nå uppsatta mål och krav. 13
Frågeställning: 10. Finns rutin hur sjuksköterska/rehabpersonal skall kallas? 11. Finns rutin vid akuta händelser när sjuksköterska inte är på plats? 12. Finns rutin för beställning/instruktioner från rehabpersonal? Bedömning: Att här finns tydliga rutiner alla kände sig trygga med hur man går tillväga för att veta hur legitimerad personal påkallas. Förbättringsmöjlighet: Fortsätta utvecklingen med nedskrivna rutiner. Samtalsfrågor som togs upp med legitimerad personal Frågeställning: 1. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? Uppföljning Handledning Bedömning: Sjuksköterskorna upplever att det tillhör den formella kompetensen men arbetar inte strukturerat med det förebyggande arbetet. Uppföljningen sker vid behov. (Kvalitetsregistret Senior alert som startades är ju en form av att arbeta på ett strukturerat förebyggande sätt. Dock upplever sjuksköterskorna att det inte är heltäckande) Handledning fungerar på olika sätt oftast sker vid behov och då gäller det handledning till gruppen sjuksköterskor. Handledning som sjuksköterskorna ger sker oftast vid behov. Förbättringsmöjlighet: Utveckla kvalitetsregistret så det blir ett hjälpmedel i det riskförebyggande arbetet. Kollegial handledning, utvecklingsmöjlighet! Frågeställning? 4. Finns tid för en säker delegering? Bedömning: Alla eniga för att genomföra en säker delegering måste tiden tas en prioritering görs vid varje uppkommen situation. Vid denna prioritering kan en svårighet uppstå vad måste utföras. Förbättringsmöjlighet: Schemalagd tid? Prioriteringsunderlag vad skall göras. Sprida denna information till hela gruppen sjuksköterskor, rutiner 14
6. Slutord Ett välfungerande ledningssystem innebär att det för verksamheten finns en organisatorisk struktur med ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Detta finns ännu inte i vår förvaltning. Ett sådant system ska vara lättillgängligt för medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt motiverande till att utveckla verksamhetens kvalitet. Att nå och förstå varandra i rollerna som den enskilde och personal är grundläggande förutsättningar för god vård och omsorg. Kommunikation och information är områden som har direkt bäring på patientsäkerhet. Patientlagen som kom 2015-01-01 är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare. Att den enskilde känner sig respekterad och kan lita på att vård och omsorg ges på lika villkor skapar förtroende. Ser man till framtiden kommer fler att få vård och omsorg i hemmet. Äldre bor kvar i hemmet längre samtidigt som vårdtiderna i slutenvård förkortas. Med denna utveckling kommer fler anställda att arbeta i människors hem vilket ställer förändrade krav på personalen och sättet att organisera arbetet, Behoven av nära samverkan mellan sjukhus, primärvård och socialtjänst ökar enligt SKL. 15