Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Relevanta dokument
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

Verkliga utsläpp från fartyg

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör...

Förbundet Svenska Hamnar

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Partikelemissioner från Sjöfart

Miljönytta från Sverigerelaterad

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift

Uppföljning av den svenska sjöfartsmarknaden efter införandet av SECA-direktivet

Klimatpolitikens utmaningar

KORTRUTT FINANSIERING Bilaga 07 PM Oljeprisutvecklingen.docx 1(9) FÖRSTUDIE

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Miljödifferentierade hamnavgifter

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Hybridoljor Fakta om de nya oljorna och deras inverkan på riskbilden, idag och i framtiden

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

AB Igrene. Energidagarna 2019

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Miljölogistik - och E-handel? Maria Huge-Brodin Professor i Miljölogistik 22 oktober 2015, Logistikdagen i Borås, Svensk Digital Handel

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

HELGA. Roland Brodin, projektledare HELGA.

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

4. Miljöregler och styrinstrument

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Green Bridge konceptet

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

~ SJÖFARTSVERKET 29 14

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

dödar P NO x SO 2 Fartygsutsläpp om året tema: Fartygsutsläpp

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Omställningen har redan börjat

HANDLINGSPLAN FÖR ATT REDUCERA KVÄVEOXIDUTSLÄPPEN FRÅN FARTYG

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Växande marknader för LNG i norra Europa

Bilaga: Beräkningsunderlag

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Kompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Framtida energisystem i Jönköpings län

DB Schenkers Emission Report

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand

Marknadsförutsättningar för LNG i Bergslagen

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Transkript:

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09

Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen av svavel, kväveoxider (NOx) och partiklar är mycket höga Bränsleförbrukningen är låg till måttlig utom vid höga hastigheter

Kommande miljökrav på sjöfarten Max 0.1% svavel i bränslet från 2015 (SECA) Troligen NECA för Östersjön och kanske Nordsjön från 2016 ( 80% NOx gällande nya fartyg) IMO krav eller ensidiga EU krav på CO2 (handel med utsläppsrätter eller avgift/skatt) Krav på minskade partikelutsläpp?

Fortsatt hög användning av olja i transportsektorn Peak oil kommer troligen före 2020 Oljan kommer att trängas undan först där den billigast att ersätta Peak demand i transportsektorn kommer långt efter peak oil, kanske allra sist inom flyget och sjöfarten

Svavelkraven I europeisk hamn högst 0.1% svavel På världshaven max 4.5%, från 2012 högst 3.5% och 2020 max 0.5% (dock subject to feasibility report 2018) Inom Sulphur Emission Control Area (SECA) högst 1.0% från 1 juli 2010 och max 0.1% från 1 januari 2015

Hur klarar sjöfarten svavelkravet? Avsvavling av tunga oljor i raffinaderierna kräver omfattande investeringar Rening av rökgaser med hjälp av skrubbers Bränslen med låg naturlig svavelhalt, t.ex. LNG

Omfattande NOx emissioner Globalt ca 25 Mton från sjöfarten år 2007 = 30% av total NOx Europeiska vatten (år 2000) 3.7 Mton Östersjön 370 000 384 000 ton (2004 2006) Tier II och Tier III (NECA) reducerar utsläppen under BAU. Men når p.g.a. trafiktillväxten under dagens nivå först år 2030

Tekniker som kan klara Tier III SCR (förbrukning av urea ger ökad rörlig kostnad) Kombination av EGR och DWI (ger ökad bränsleförbrukning) LNG (inkl. dual fuel) Nya tekniker, t.ex. CSNOx?

Behov av incitament till befintliga fartyg Tier III (NECA) kan tidigast träda i kraft 2016 och avser bara nya båtar fullt genomslag ca 2045 Risk att förnyelsen av flottan blir långsammare till följd av högre kostnad för nya fartyg Risk för taktisk tidigareläggning av beställningar

NOx-avgift/skatt Avgift eller skatt på utsläpp av NOx kan vara distansrelaterad Intäkten kan återföras till sjöfarten eller användas för andra ändamål Norge använder intäkterna av sin NOxskatt till bidrag till åtgärder som reducerar utsläppen, bl.a. LNG

Lämplig avgiftsnivå Nuvarande svenska farleds och hamnavgifter motsvarar mindre än 100/ton NOx Norska skatten uppgår till NOK 4 000/ton = 490 500 per ton tänkbar gemensam nivå i Östersjön

PM en joker 900 000 ton från världssjöfarten per år Lågsvavliga bränslen kan mer än halvera emissionen LNG eliminerar den nästan helt Åtgärder vidtas i hamn Men PM transporteras över långa avstånd PM (från alla olika källor) orsakar 450 000 förtida dödsfall inom EU per år När kommer IMO att tvingas agera?

IMO har diskuterat: Koldioxid (CO2) Operationellt index Design index Utsläppshandel (METS) Koldioxidavgift (levy) Men misslyckats med att enas p.g.a. starkt motstånd från Kina. Indien, Saudi Arabien, Brasilien m.fl.

Common but differentiated responsibilities Enligt Kyotoprotokollet har alla stater ett gemensamt ansvar för att begränsa utsläppen av klimatgaser men de industriländerna förväntas göra mer än utvecklingsländerna Att tillämpa olika regler inom sjöfarten skulle dock strida mot havsrättskonventionens princip om no more favorable treatment of ships

Europeiska Unionen Har länge hotat med unilateralt agerande Har meddelat att man avser att fatta ett eget beslut om inte IMO lyckas komma överens innan utgången av 2011 Konsulter har på EU kommissionens uppdrag tagit fram en omfattande beslutsunderlag En expertgrupp arbetar under våren 2011

EU:s huvudalternativ 1.Handel med utsläppsrätter, antingen genom utvidgning av EU ETS eller som ett separat system länkat till EU ETS 2.Skatt på koldioxid eller bunkeroljor med differentiering för kolinnehåll

Ekonomiska effekter på sjöfarten Lågsvavlig bunker ökar totalkostnaden med 15 20 % vid dagens råoljepris SCR ökar totalkostnaden med 3 4 % CO2 handel/avgift ökar totalkostnaden med ca 7% vid dagens oljepris och ett utsläppspris på 20 per ton CO2 och användning av tung olja

Naturgas som drivmedel Ca 28% lägre kolinnehåll per liter än olja Kan användas i dieselmotorer i blandning med ca 20% diesel (dual fuel) Kan användas som bas för framställning av drivmedel som t.ex. metanol och syntetisk diesel

LNG Slår tre och en halv fluga i en smäll: Låga NOx utsläpp Inget svavel Mycket lite PM Lägre innehåll av kol per energienhet Avlastar efterfrågan på destillat

Osäkerheter Råoljeprisets utveckling vs gasprisets CO2 pris (delvis omvänt relaterat till oljepriset) och när? Skrubberkostnad vs lågsvavligt bränsle Utbud av lågsvavligt bränsle Framtida prisdifferens Resultat av 2018 års utvärdering av svavel? Framtida krav på PM?

Tack för uppmärksamheten! Per Kågeson Nature Associates kageson@comhem.se 08 642 81 20