ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)
Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte och metod Resultat Några slutsatser Diskussion
Bakgrund I Lavinartad ökning av ADHD-diagnoser och medicinering såväl i världen som i Sverige (800-1000 %) Stora geografiska skillnader i förekomst både mellan och inom länder 2-5 gånger vanligare att pojkar har en ADHD-diagnos Andelen flickor med ADHD har dock ökat de senaste åren Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status får oftare ADHD-diagnos Barn till föräldrar med missbruksproblem och/eller psykiska problem får oftare ADHD-diagnos Några tänkbara förklaringar till ökningen: - Förändringar i DSM:s formuleringar - Omfattande marknadsföring från läkemedelsföretag - Skolan kräver diagnos för särskilt stöd - Påtryckningar från föräldrar och patientföreningar Överrepresentation av ADHD-diagnoser hos ungdomar i samhällsvård
Födelsemånadens betydelse för ADHDmedicinering (Morrow et al. 2012)
Slutsatser (Morrow et al. 2012) Pojkar födda i december var 30 % mer benägna att diagnosticeras med ADHD än pojkar födda i januari Flickor födda i december var 70 % mer benägna att få en ADHD-diagnos än flickor födda i januari Pojkar har en 41%:s större risk och flickor 77 %:s större risk att få ett läkemedel för behandling av ADHD om de är födda i december än om de är födda i januari Barns omognad diagnosticeras som ADHD Potentiella skador av överdiagnostik och överförskrivning (negativa effekter på sömn, aptit och tillväxt samt en ökad risk för hjärt- /kärlsjukdomar)
Tidigare forskning I Starka samband mellan ADHD-diagnos i barndom och ökad risk för tobaks-, alkoholoch narkotikaanvändning som ungdom/ung vuxen Ungdomar med ADHD (jämfört med ungdomar utan diagnos): - debuterar tidigare med narkotika - har en mer frekvent droganvändning - använder flera olika preparat - använder tyngre droger - utvecklar i högre grad missbruksproblem (dubbelt så stor risk) Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - har oftare psykiska problem (sömnproblem, depression, uppförandestörning) - har oftare erfarenheter av psykiatrisk vård, tidigare behandling för missbruksproblem eller av rättsväsende - har en förhöjd risk att råka ut för/skadas i olyckor - har oftare konflikter med föräldrar, syskon och jämnåriga - har oftare problem i skolan - har en ökad risk för social exkludering Ah
Tidigare forskning II Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem i behandling (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - Har en ökad risk för dropout - Har återfall i högre grad - Har sämre behandlingsresultat Andra studier visar inte på några sådana skillnader alls Medicinering vid behandling av ADHD i unga år kan: - Minska risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Öka risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Sakna påverkan på utveckling av problem med tobak, alkohol och narkotika
Studiens syfte och metod Studiens syfte är att kartlägga utveckling och lokal förekomst avseende ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjar en öppenvårdskontakt för sina missbruksproblem samt hur diagnosen relateras till deras sociala förhållanden, droganvändning samt psykiska hälsa. 2169 ungdomar som skrivits in på en Maria-mottagning under 2013-2015 Flickor 27 % och pojkar 73 %, medelålder 17 år UngDOK-intervjuer Har du någon neuropsykiatrisk diagnos? Om ja, vilken? Undersökningsgruppen kategoriserades i två undergrupper: 1. Ungdomar med ADHD-diagnos (17 %) 2. Ungdomar utan ADHD-diagnos (83 %) Bearbetning och analys med stöd av SPSS (Chi2 och t-test)
Maria-mottagningarna Ett växande koncept i Sverige Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Behandlingsmetoder: - MI - HAP, Cannabisprogram - KBT - BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar
Ungdomar med ADHD-diagnos på Maria-mottagningarna 2013-2015 25 20 19 18 22 21 20 15 10 13 15 Pojkar Flickor Totalt 5 0 2013 2014 2015
Lokal förekomst av ADHD-diagnoser 30 25 20 21 22 25 27 15 10 11 13 15 ADHD 5 0
Könsfördelning för ungdomar med respektive utan ADHD-diagnos 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 1292 Ej ADHD ADHD 400 200 0 499 94 Flickor 284 Pojkar
Uppväxtvillkor för grupperna 40 35 38 37 30 28 26 30 31 28 30 25 22 20 ADHD Ej ADHD 15 14 10 5 0 Ek probl uppv Missbr uppv Psyk pr uppv Våld uppv Familjehem institution
Sociala förhållanden för grupperna 80 72 70 60 61 64 66 56 50 40 30 34 43 30 37 32 41 34 47 ADHD Ej ADHD 20 16 16 14 10 0 Saknar syssels Fritid Skolproblem Läs/skriv Umg vänner drog Umg vänner brott Dömd brott Utsatt brott
Droganvändning i grupperna primär drog 90 80 78 77 70 60 50 40 ADHD Ej ADHD 30 20 10 14 14 9 9 0 Alkohol Cannabis Övrig narkotika
Droganvändning i grupperna 90 80 82 70 71 60 50 40 48 47 46 43 37 ADHD Ej ADHD 30 28 27 25 20 10 14,5 15 0 Regelbunden tobaksanv Riskfylld alk 2-3 dagar el mer Debutålder Blandmissbr Tidigare missbruksvård
Psykisk hälsa hos grupperna 100 90 80 74 89 82 82 70 60 65 58 56 65 62 61 57 54 50 40 30 20 10 37 36 32 20 17 31 31 32 24 21 31 12 ADHD Ej ADHD 0
Sammanfattande resultat Påtaglig ökning under den senaste treårsperioden Över en femtedel av de ungdomar som påbörjar kontakt med en Maria-mottagning uppger att de har en ADHD-diagnos Andelen flickor är nästan lika stor som andelen pojkar De lokala skillnaderna är stora Det finns både likheter och skillnader mellan grupperna med och utan diagnos - Gruppen med ADHD har svårare uppväxtvillkor - Gruppen med ADHD har en något svårare social situation - Grupperna är mer lika när det gäller droganvändning - Gruppen med ADHD är överlag mer psykiskt belastad En stor andel av ungdomar med ADHD saknar pågående psykiatrisk kontakt
Diskussion Kan social belastning förklara ADHD-diagnosticering hos ungdomarna? I vilken grad speglar den höga och ökande andelen av ADHD-diagnoser hos ungdomar med missbruksproblem samhällets förändrade syn på normalitet och avvikelse? Ses diagnosticering och medicinering som lösning på komplexa sociala problem? Hur kan den stora lokala variationen förstås? Hur ser inflytandet ut från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård? Risk för överdiagnostik och överförskrivning av ADHD-medicin? Risk för stigmatisering som kan påverka livet på lång sikt?
Mellan normalitet och avvikelse Avvikelse Normalitet Linnéuniversitetet