ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Relevanta dokument
Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Ungdomar med missbruksproblem. Mikael Dahlberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

UngDOK en intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Problemförändringar och brukarskattningar för

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Cannabis och unga rapport 2012

Stockholmsenkäten 2012

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö

Inskrivning text, IKM-DOK

Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Inledning Sammanfattning

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

4. Behov av hälso- och sjukvård

Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

En longitudinell studie av Maria-mottagningarnas ungdomar Sammanfattande slutrapport för

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Verksamhetsområde Social utveckling

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Stockholmsenkäten 2014

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

BoendeDOK juni Brukarnas åsikter

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Stockholmsenkäten 2008

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Till dig som har en tonåring i din närhet

Stockholmsenkäten 2010

Liv & Hälsa ung 2011

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Psykisk ohälsa under graviditet

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkoholoch narkotikaproblem

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

ADAD-intervjuer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

Transkript:

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Innehåll Bakgrund Tidigare forskning Syfte och metod Resultat Några slutsatser Diskussion

Bakgrund I Lavinartad ökning av ADHD-diagnoser och medicinering såväl i världen som i Sverige (800-1000 %) Stora geografiska skillnader i förekomst både mellan och inom länder 2-5 gånger vanligare att pojkar har en ADHD-diagnos Andelen flickor med ADHD har dock ökat de senaste åren Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status får oftare ADHD-diagnos Barn till föräldrar med missbruksproblem och/eller psykiska problem får oftare ADHD-diagnos Några tänkbara förklaringar till ökningen: - Förändringar i DSM:s formuleringar - Omfattande marknadsföring från läkemedelsföretag - Skolan kräver diagnos för särskilt stöd - Påtryckningar från föräldrar och patientföreningar Överrepresentation av ADHD-diagnoser hos ungdomar i samhällsvård

Födelsemånadens betydelse för ADHDmedicinering (Morrow et al. 2012)

Slutsatser (Morrow et al. 2012) Pojkar födda i december var 30 % mer benägna att diagnosticeras med ADHD än pojkar födda i januari Flickor födda i december var 70 % mer benägna att få en ADHD-diagnos än flickor födda i januari Pojkar har en 41%:s större risk och flickor 77 %:s större risk att få ett läkemedel för behandling av ADHD om de är födda i december än om de är födda i januari Barns omognad diagnosticeras som ADHD Potentiella skador av överdiagnostik och överförskrivning (negativa effekter på sömn, aptit och tillväxt samt en ökad risk för hjärt- /kärlsjukdomar)

Tidigare forskning I Starka samband mellan ADHD-diagnos i barndom och ökad risk för tobaks-, alkoholoch narkotikaanvändning som ungdom/ung vuxen Ungdomar med ADHD (jämfört med ungdomar utan diagnos): - debuterar tidigare med narkotika - har en mer frekvent droganvändning - använder flera olika preparat - använder tyngre droger - utvecklar i högre grad missbruksproblem (dubbelt så stor risk) Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - har oftare psykiska problem (sömnproblem, depression, uppförandestörning) - har oftare erfarenheter av psykiatrisk vård, tidigare behandling för missbruksproblem eller av rättsväsende - har en förhöjd risk att råka ut för/skadas i olyckor - har oftare konflikter med föräldrar, syskon och jämnåriga - har oftare problem i skolan - har en ökad risk för social exkludering Ah

Tidigare forskning II Ungdomar med både ADHD och missbruksproblem i behandling (jämfört med ungdomar med missbruksproblem men utan diagnos): - Har en ökad risk för dropout - Har återfall i högre grad - Har sämre behandlingsresultat Andra studier visar inte på några sådana skillnader alls Medicinering vid behandling av ADHD i unga år kan: - Minska risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Öka risken för att utveckla problem med tobak, alkohol och narkotika - Sakna påverkan på utveckling av problem med tobak, alkohol och narkotika

Studiens syfte och metod Studiens syfte är att kartlägga utveckling och lokal förekomst avseende ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjar en öppenvårdskontakt för sina missbruksproblem samt hur diagnosen relateras till deras sociala förhållanden, droganvändning samt psykiska hälsa. 2169 ungdomar som skrivits in på en Maria-mottagning under 2013-2015 Flickor 27 % och pojkar 73 %, medelålder 17 år UngDOK-intervjuer Har du någon neuropsykiatrisk diagnos? Om ja, vilken? Undersökningsgruppen kategoriserades i två undergrupper: 1. Ungdomar med ADHD-diagnos (17 %) 2. Ungdomar utan ADHD-diagnos (83 %) Bearbetning och analys med stöd av SPSS (Chi2 och t-test)

Maria-mottagningarna Ett växande koncept i Sverige Öppenvårdsmottagningar Samverkan mellan kommun och landsting UngDOK Rådgivning Anhörigstöd Behandlingsmetoder: - MI - HAP, Cannabisprogram - KBT - BSFT, andra familjeterapeutiska inriktningar

Ungdomar med ADHD-diagnos på Maria-mottagningarna 2013-2015 25 20 19 18 22 21 20 15 10 13 15 Pojkar Flickor Totalt 5 0 2013 2014 2015

Lokal förekomst av ADHD-diagnoser 30 25 20 21 22 25 27 15 10 11 13 15 ADHD 5 0

Könsfördelning för ungdomar med respektive utan ADHD-diagnos 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 1292 Ej ADHD ADHD 400 200 0 499 94 Flickor 284 Pojkar

Uppväxtvillkor för grupperna 40 35 38 37 30 28 26 30 31 28 30 25 22 20 ADHD Ej ADHD 15 14 10 5 0 Ek probl uppv Missbr uppv Psyk pr uppv Våld uppv Familjehem institution

Sociala förhållanden för grupperna 80 72 70 60 61 64 66 56 50 40 30 34 43 30 37 32 41 34 47 ADHD Ej ADHD 20 16 16 14 10 0 Saknar syssels Fritid Skolproblem Läs/skriv Umg vänner drog Umg vänner brott Dömd brott Utsatt brott

Droganvändning i grupperna primär drog 90 80 78 77 70 60 50 40 ADHD Ej ADHD 30 20 10 14 14 9 9 0 Alkohol Cannabis Övrig narkotika

Droganvändning i grupperna 90 80 82 70 71 60 50 40 48 47 46 43 37 ADHD Ej ADHD 30 28 27 25 20 10 14,5 15 0 Regelbunden tobaksanv Riskfylld alk 2-3 dagar el mer Debutålder Blandmissbr Tidigare missbruksvård

Psykisk hälsa hos grupperna 100 90 80 74 89 82 82 70 60 65 58 56 65 62 61 57 54 50 40 30 20 10 37 36 32 20 17 31 31 32 24 21 31 12 ADHD Ej ADHD 0

Sammanfattande resultat Påtaglig ökning under den senaste treårsperioden Över en femtedel av de ungdomar som påbörjar kontakt med en Maria-mottagning uppger att de har en ADHD-diagnos Andelen flickor är nästan lika stor som andelen pojkar De lokala skillnaderna är stora Det finns både likheter och skillnader mellan grupperna med och utan diagnos - Gruppen med ADHD har svårare uppväxtvillkor - Gruppen med ADHD har en något svårare social situation - Grupperna är mer lika när det gäller droganvändning - Gruppen med ADHD är överlag mer psykiskt belastad En stor andel av ungdomar med ADHD saknar pågående psykiatrisk kontakt

Diskussion Kan social belastning förklara ADHD-diagnosticering hos ungdomarna? I vilken grad speglar den höga och ökande andelen av ADHD-diagnoser hos ungdomar med missbruksproblem samhällets förändrade syn på normalitet och avvikelse? Ses diagnosticering och medicinering som lösning på komplexa sociala problem? Hur kan den stora lokala variationen förstås? Hur ser inflytandet ut från föräldrar, skola, socialtjänst och sjukvård? Risk för överdiagnostik och överförskrivning av ADHD-medicin? Risk för stigmatisering som kan påverka livet på lång sikt?

Mellan normalitet och avvikelse Avvikelse Normalitet Linnéuniversitetet