22-26 lilla magxx 07-01-29 11.14 Sida 22 lilla magasinet Redaktör: Christina Thors 08-737 67 32 christina.thors@lararforbundet.se Konst och pedagogik En ny bok från Statens konstråd vill visa på möjligheterna att använda konsten som en integrerad del i det pedagogiska arbetet och i skolans vardag. Ett tjugotal konstprojekt från förskola, skola och gymnasieskola visas och beskrivs i Skolkonstboken. www.statenskonstrad.se Forntida sökning Sanduddens skola på Ekerö. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister har nu blivit tillgängligt för allmänheten. Här kan man söka bland över en och en halv miljon fornlämningar i hela Sverige, som runstenar, hällristningar, gruvor, torp och avrättningsplatser. Man får svar på frågor om hur gamla lämningarna är eller vad det innebär att en lämning klassats som fornlämning och vilket skydd den i så fall har. Tidsspannet är stort, från äldsta stenålder till 1900-tal. www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/index.info FOTO: BENGT A LUNDBERG Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga H C ANDERSEN Chatta säkert FOTO: ANNIKA JANSSON SELIM Belönade skolor Astradskolan i Ljungby har fått stipendium för sitt arbete för att motverka nazistiska och högerextrema krafter av stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister. Bergtorpsskolan i Täby och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn har av Myndigheten för skolutveckling tilldelats kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt arbete med verksamhetsutveckling och förbättringar. Grantorps förskolor i Huddinge, Almåsskolan i Lindome och Borgarskolan i Malmö har fått European Label 2006 för god språkundervisning. Tungelsta skola i Haninge kommun har tilldelats Bertil Hults pris för sitt arbete med barn med dyslexi. Biblioteket i Västerviks gymnasium har utsetts till årets skolbibliotek 2006. Barn och ungdomar tillbringar alltmer tid framför datorn med att chatta, surfa, spela och leta information. Och visst är internet bra, men avigsidorna går inte att komma ifrån: nätmobbning, barnpornografi, spelberoende och illegal fildelning är några. Microsoft har startat en webbsida där föräldrar, barn och skolpersonal får råd och tips om integritet, trygghet och säkerhet på nätet. Lärarhandledning och elevmaterial kan laddas ner gratis. www.livstid.org 22 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07
22-26 lilla magxx 07-01-29 11.14 Sida 23 Brist på förskollärare Fler lärare, men för få förskollärare. Så kan man sammanfatta Högskoleverkets rapport om antalet examinerade lärare läsåret 2005/06 som ökade för femte året i rad. Den vanligaste examensinriktningen är kombinationen förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år, men lärarstudenter vill ofta hellre arbeta i grundskolan än i förskolan. Även om alla som har en examen mot både förskola och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta som förskollärare, är efterfrågan större än antalet utbildade. Ny tidning om förskolan Tidningen Barn i Europa handlar om förskola och barnomsorg. Den ges ut på tio olika språk och det allra första numret har nu kommit på svenska. Lärarförbundet och tidningen Förskolan är den svenska samarbetspartnern. Första numret kan köpas för 75 kronor eller laddas ner gratis på www.forskolan.net eller www.lararforbundet.se (materialkatalogen). Prata om alkohol Sprit och Vinleverantörsföreningen har tagit fram ett kostnadsfritt läromedel för högstadiet och gymnasieskolan. Syftet är att senarelägga ungdomarnas alkoholdebut. Materialet omfattar ett stort antal övningar som bygger på diskussioner om värderingar och beteenden. Lärarstöd och elevmaterial finns till alla övningar. www.prataomalkohol.se Bild ur Du är snyggare utan snus av A Non Smoking Generation. Snus- och rökfri Det skolbaserade programmet Tobaksfri Duo har bidragit till att nästan halvera rökandet bland eleverna i år 6 9 i Västerbottens län mellan 1994 och 2001. Det konstateras i en studie från Umeå universitet. Där påpekas också hur viktigt det är med långsiktighet och vuxenstöd när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar. I Tobaksfri Duo ska eleverna tillsammans med en vuxen skriva på ett kontrakt där de lovar att vara rök- och snusfria i tre år. Fina priser utlovas till den som lyckas. Landstinget samordnar och Folktandvården ser till att skolorna nås. Mer information finns på www.vll.se klicka på Folktandvård och Tobaksfri. Kunskapskontroll i förskolan Haninge har som första kommun infört uppnåendemål och särskilda kunskapskontroller för förskolan. Förskolans verksamhet ska ge barnen förutsättningar att uppnå punkt tre i Bo Sundblads läsutvecklingsschema, LUS. Det innebär att barnet hittar och skriver sitt namn, känner till läsriktningen och visar att det upptäckt att det skrivna går att säga. PERSONNYTT Sigbrit Franke, professor i pedagogik och universitetskansler, Högskoleverket, har utsetts till ny ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Petter Lidbeck har tilldelats Barnbokollonet 2006. Enligt juryn skriver han på ett sätt man sällan möter i barnböcker; rakt på sak utan krumbukter eller finlir, bland annat i Flickan utan minne, Den döda hunden och Det mystiska huset. Ulf Nilsson fick 2006 års Astrid Lindgren-pris för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Adjö, herr Muffin, Lilla syster kanin, Luftens härskare och Alla döda små djur är några av hans böcker. Katherine Paterson, amerikansk författare, har fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2006. Hennes ungdomsromaner skildrar ofta tunga ämnen och utsatta barn, men med hopp, som i Gilly Hopkins hittar hem och Se bergen. Jörgen Ullenhag, tidigare Saco-ordförande, har förordnats som ny utredare av lärarauktorisation. Utredningen ska vara klar senast den 31 maj i år. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 23
22-26 lilla magxx 07-01-29 11.14 Sida 24 FOTO: CHRISTINA THORS För att lära sig kemi måste man lära sig kemins språk. Åsa af Geijerstam har skrivit en avhandling om vad elever skriver och förstår i NO. Eleverna förstår inte sina egna texter Många elever förstår inte själva vad de skriver i NO. Det konstaterar Åsa af Geijerstam i sin avhandling Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Anteckningar och laborationsrapporter läses sällan av läraren och den gemensamma diskussionen i klassrummet saknas något som skulle behövas för att skola in eleverna i det vetenskapliga språket. Kom på onsdag, då har vi svenska, sa lärarna när Åsa af Geijerstam ville undersöka hur man arbetade med det skrivna språket i de naturvetenskapliga ämnena. Men hon kunde snabbt konstatera att även NO är ett ämne där eleverna skriver väldigt mycket, men att det är ett gömt och perifert skrivande. Hon studerade 110 elever i 17 olika klasser i år 5 och 8. Hon analyserade deras texter i NO och pratade med dem om det de skrivit. Texter av lågpresterande och högpresterande elever skiljer sig inte nämnvärt åt utan ser ungefär likadana ut. Den stora skillnaden är hur eleverna pratar om sina texter. När Åsa intervjuade eleverna märkte hon att de högpresterande förstod vad de hade skrivit och kunde utveckla tankegångarna ytterligare, något som de inte hade gjort i den skrivna texten. De lågpresterande förstod däremot i lägre grad vad de hade skrivit och inte heller varför de hade skrivit texten. Oftast läste ingen det de skrev. Skolan arbetar inte så ofta medvetet med texterna i NO, säger Åsa af Geijerstam. Däremot bedrivs det ett medvetet arbete i skolorna runt skrivande i svenska och det går bra för eleverna där. Barnen förstår vad de har skrivit. Sen blir det ett hopp till SO och allra mest till NO. I svenska och SO lever texterna oftare vidare, byggs på och används tillsammans med andra texter. När man skrivit sina NOtexter så är det slut. Eftersom vi i forskargruppen har följt samma barn i alla ämnen kan vi se att ett barn som kan skriva en sammanhängande berättelse i svenska kan skriva osammanhängande och oförståeligt i NO, säger Åsa af Geijerstam. NO betraktas ofta som ett svårt ämne med ett svårt språk. Grammatik och ordval ligger långt ifrån vardagligt språk och långt ifrån elevernas verklighet. Här kan man inte skriva personliga berättelser, utan skrivandet ska vara objektivt och avpersonifierat. Det är tekniska ord och ofta grammatiska konstruktioner med passiva former. Men hon tror inte att det skulle vara bra att bara förenkla språket för att därigenom underlätta för eleverna att lära sig. Däremot tror hon att man måste börja med att föra samman det vardagliga språket med det vetenskapliga och låta olika led bygga i varandra. Då ser barnen hur man kan uttrycka samma saker på olika sätt. Men det är farligt att helt ta bort det specialiserade språket, för då berövar man barnet ett språk. Det abstrakta och tekniska språket går hand i hand med innehållet. Det går inte att använda ett alltför vardagligt språk. Hon betonar hur viktigt det är att ge barnen olika språk. Genom att förenkla språket för mycket berövar man dem möjligheten att gå vidare till gymnasium och högskola. Tyvärr arbetar lärarna inte så ofta medvetet med texterna i NO-ämnena och man diskuterar inte att det är ett eget språk. Innehållet dominerar i NO-undervisningen, men man borde ha en textmedvetenhet i klassrummet och den borde finnas även när det gäller läroböckerna, anser hon. Man borde prata mer om de svåra begrepp som dyker upp och arbeta mer med de texter som skrivs. Avslutningsvis betonar Åsa af Geijerstam hur viktigt det är att förstå att bara för att eleverna har skrivit något innebär det inte att de har förstått det. Och hon vill gärna framhålla att den NO-undervisning hon följde i stort sett fungerade bra, men att det finns många potentialer att bygga vidare på i skrivandet. CHRISTINA THORS Avhandlingen kan beställas på acta@ub.uu.se men kan också hämtas som pdf-fil på uu.se gå in på doktorand och sedan avhandlingsdatabasen. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07
22-26 lilla magxx 07-01-29 11.14 Sida 25 FOTO: SØREN MADSEN Forskarutbildning för pedagoger Malmö stad och Malmö högskola samverkar omkring en ny forskarutbildning för pedagoger inom alla skolformer. Sex personer har antagits och började i höstas sin fyraåriga utbildning mot en licentiatexamen. Licentianderna bedriver forskarstudier och skolutvecklingsarbete inom tre prioriterade områden i Malmös skolplan. Det är språkutveckling, demokrati, inflytande och föräldrasamverkan samt interkulturellt arbete. Mer än bara recept På nätet finns numera en uppsjö av kokböcker, men två nya går lite längre än att bara förmedla recept. Hemmets kokbok produceras av institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Recepten är näringsberäknade, miljövänliga och ingredienserna går att räkna om från en till tio portioner. På varje receptsida finns förslag till allergianpassningar. En matskola och en ordlista kompletterar. MenuTool har utvecklats vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Med den kan man planera klimatanpassade och näringsriktiga måltider. Meningen är att man ska kunna utgå från receptboken hemma och sedan i diagramform se hur valen av ingredienser påverkar miljön och hur näringsriktig måltiden är. www.hemmetskokbok.se www.menutool.se Skogskändis fyller 50 Mer än en och en halv miljon barn har kommit i kontakt med honom sedan år 1957 då den första gruppen startades. Skogsmulle är i dag Friluftsfrämjandets största verksamhetsgren och omfattar cirka 30 000 barn och deras föräldrar. Verksamheten finns i förskolor, i I Ur och Skur-förskolorna och i fria grupper, men också i Finland, Norge, Tyskland, Japan, England och Lettland. Jubileet firas med olika aktiviteter landet runt och en egen hemsida: www.skogsmulle.se Behärska saken så kommer orden av sig själva CATODÄ FOTO: MAT TIAS AHLM/SR Svensk-dansk undervisning Geijerskolan i Limhamn startar till hösten en Öresundsprofil. Eleverna i år 2 5 kommer i elevens val att kunna fördjupa sig i den gemensamma historia och kultur som finns på båda sidorna om Sundet och båda språken ska vara lika levande i undervisningen. Minoritetsspråk på högskolan Nu är det möjligt att läsa samtliga officiella minoritetsspråk i Sverige på högskolenivå. Linköpings universitet har fått nationellt ansvar för romernas språk, romani chib, och ansvaret för jiddisch ligger på Göteborgs universitet. För finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska finns redan fungerande undervisning. Lyssna när du vill Sveriges Radio har en ny webbtjänst som ger dig möjlighet att höra ditt favoritprogram när du vill. Samtliga program (utom Radioteatern) som sänds i Sveriges Radio, oavsett kanal, finns tillgängliga. De publiceras direkt efter sändning och ligger kvar i 30 dagar. sr.se PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 25
22-26 lilla magxx 07-01-29 11.14 Sida 26 TRE FRÅGOR TILL BENGT LINDQVIST Den 13 december förra året klubbade FN:s generalförsamling igenom en ny konvention som reglerar mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.bengt Lindqvist,före detta statsråd och Förenta nationernas rapportör i handikappfrågor, kan berätta mer om vad det innebär. Varför är det så viktigt att ha en särskild konvention för människor med funktionsnedsättning? Det finns framför allt två skäl för att arbeta fram en särskild konvention för funktionshindrade: En FN-konvention, som arbetats fram av generalförsamlingen, har en mycket hög status inom världssamfundet. Den stärker ställningen för den grupp den behandlar. Ett utmärkt exempel på detta är ju FN:s barnkonvention. Handikappfrågan som människorättsfråga kommer att behandlas med större tyngd och respekt i medlemsstaterna med en egen konvention i ryggen. Det andra skälet är att ingen av FN-konventionerna hittills tagit upp handikapproblematiken. Ett litet undantag finns dock i form av en särskild artikel i barnkonventionen. I själva verket finns en rad viktiga människorättsfrågor som får särskild aktualitet på grund av funktionshinder. Till exempel rätten till liv, frågor om självbestämmande och tillgänglighet. På vilket sätt skiljer sig denna konvention från den förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN:s generalförsamling antog 1948? Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter är i juridisk mening just en deklaration från FN:s generalförsamling. Den är moraliskt förpliktigande men inte juridiskt bindande för medlemsländerna. En konvention har formen av ett juridiskt avtal, där de medlemsländer som antar konventionen blir juridiskt bundna att följa dess innehåll. Den andra skillnaden är återigen att deklarationen inte har något specifikt handikappperspektiv. Den lägger en viktig värderingsgrund och utifrån denna kan olika konventioner utvecklas. FOTO: SÖREN ANDERSSON Vilken praktisk betydelse kommer den att ha? Internationellt kommer den nya konventionen att ha oerhört stor betydelse för att utveckla ländernas handikappolitik. Självfallet finns på handikappområdet som på alla andra områden enorma skillnader mellan FN:s medlemsländer, men konventionen är utformad på ett sätt som gör att alla kan ha nytta av den. Det kommer att utformas ny lagstiftning, och gamla fördomsfulla bestämmelser som begränsar funktionshindrades rätt på olika områden kommer att försvinna. Olika grupper av funktionshindrade, framför allt utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade, kommer att få en starkare ställning genom konventionens innehåll. I Sverige och det övriga Norden kommer handikappolitiken att prövas noga utifrån de principer om jämlikhet och självbestämmande som konventionen anger. Dessutom får handikapprörelsens krav på tillgänglighet i fysisk miljö och inom informationsområdet klart och starkt stöd i konventionen. Den nya konventionen kommer att kunna användas på alla nivåer i samhället och det är viktigt att informationen om och utbildningen i den nya konventionens innehåll blir bred och omfattande. Om så blir fallet kan den nya konventionen ge svensk handikappolitik en välbehövlig nystart. Konventionen finns på www.un.org/esa/socdev/enable Nationellt centrum inom språkutveckling Myndigheten för skolutveckling vill samordna olika insatser inom området språkutveckling. Därför bygger man upp ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som omfattar alla verksamhetsformer från förskolan till gymnasieskolan. Arbetet ska bygga på aktuell svensk och internationell forskning. Goda exempel ska spridas och utvecklingsarbete initieras. www.skolutveckling.se Pedagogiska magasinet nr 2/07 kommer 9 maj Media skapar bilden av en skola i kris Tema: Den bildade kroppen 26 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07