Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Relevanta dokument
Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN

Traumakunskap och bemötande för skolan

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Fokus under dagen. Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Fokus under dagen. Vad är en kris? Trauma och kris Hjärnan och trauma Krisstöd och traumamedvetet bemötande. Vad händer hjärnan?

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Läs mer tips

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Trauma och återhämtning

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Affektteori och affektsmitta

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Traumamedveten omsorg

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Ångestsyndrom-Anxiety

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Traumamedveten omsorg

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Selektiv mutism och dess behandling

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Depressioner hos barn

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Vad är psykisk ohälsa?

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Barn med oro och rädsla i skolan

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Kris och Trauma hos barn och unga

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Flyktingbarnteamet Göteborg

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

Hantering av problemskapande beteende

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Sandra Mulaomerovic Överläkare Psykiatriska kliniken Eksjö

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

PID -preventiva insatser mot droger

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Allmänläkardagarna Omsorgssvikt. Barn som far illa. Skövde

Transkript:

2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1

2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande traumakunskap Definitioner Symptom Prevalens osv. Utveckling och påverkan av trauma under barndomen Traumamedveten omsorg Ökad Separationsångest och/eller ett ängsligt anknytningsbeteende Förändrad personlighet och/eller förändrad grundsinnesstämning Svårt att glädja sig och begränsade affekter generellt Hamnar lätt i konflikt med föräldrar Allmänt ökade aggressiva beteenden Eventuellt ökade sexuella beteenden Sömnstörning inklusive mardrömmar Somatiska symptom vid påminnelse om traumat (t ex ont i magen, andningssvårigheter och plötslig panikreaktion Mindre konstruktiv och fantasifull lek Leken kan verka ångestdriven och tvångsmässig Teman som är kopplade till händelsen återupprepas i leken, men även verbalt ältande av vissa moment i händelsen. Alternativt: ointresse för lek Matproblem Från: Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, BUP Stockholm, 2015 6 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Skolbarn Tonåringar Nedstämdhet, minskad lust, minskat intresse, håglöshet Ökad aggressivitet, trots Depression Likgiltighet, ointresse för aktiviteter, apati, känsla av främlingskap Rädslor och fobier Regressivt beteende Koncentrationssvårigheter Pessimism, hopplöshet Skuldkänslor, självkritik och självömkan Självdestruktivt beteende, sexuell promiskuitet, missbruk Självmordstankar och självmordsförsök Irritabilitet och aggressivitet. Hämnd- och hatkänslor. Konstanta konflikter Kamratsvårigheter Sömnstörningar/mardrömmar Matproblem Psykosomatiska problem Påträngande minnesbilder, Som en film i huvudet REGLERING Insomningssvårigheter Somatisering och nedsatt fysisk hälsa Från: Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, BUP Stockholm, 2015 7 8 2

2016-12-15 REGLERING Obehag Reglering Lugn Internaliseras 9 NÄR REGLERINGSSTÖD SAKNAS Sammantagna konsekvenser Dubbel negativ effekt: Larm signalerar för ofta Samtidigt som: Svårt att reglera stark affekt och att lugna sig Risk för minskad tillit till omgivningen och vuxna 11 12 3

2016-12-15 Ett förhållningssätt som sammanför kunskap om hur trauma påverkar hjärnan med bemötande Ingen enhetlig metod ett ramverk för att förstå barn och ungas beteende verktyg för att hjälpa vuxna att bemöta mycket krävande barn och ungdomar Fokus ligger inte på terapi, terapeuter eller en terapeutisk process utan på bemötande i omsorgsmiljöer. Se beteenden som ett symptom på det komplexa traumat barnet upplevt och de färdigheter som saknas. Tre pelare: Trygghet Relation Coping 4

2016-12-15 Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Trygghet i relation till andra människor. Relation Behov av relationer för att skapa trygghet. Behov av att få nya goda och positiva erfarenheter av relationer. Behov av relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser. Copingfärdigheter Behov av samreglering Behov av att få sätta ord på sina upplevelser Behov att lära sig strategier för att slappna av och lugna ner sig i svåra situationer Tre pelare: Trygghet Relation Coping 5

2016-12-15 Hur gör vi då? Samreglering Time in Avslappning Hjälp att benämna känslor Aktivt lyssnande Hur gör vi då? Analysera problemsituationer Medvetenhet om triggers Anpassa utifrån analys Förebygga problemsituationer Hur gör vi då? Skapa förståelse Stärka barnets strategier Samarbetsbaserad problemlösning Kan man prata om trauma? Det ett barn är redo att berätta om är det viktigt för oss att lyssna till. Forcera inte fram traumaberättelser. Synen på vår roll som vuxna! 6

2016-12-15 Söka ytterligare hjälp Söka ytterligare hjälp I grunden samma förhållningssätt som annars: Om vi misstänker att eleven mår dåligt ta hjälp av elevhälsan. Kan eventuellt behöva remitteras till sjukvården. Men: stabilitet och trygghet förutsättning för traumabehandling Fortsatt traumabemötande Ytterligare läsning Ytterligare läsning https://www.raddabarnen.se/documents/medlemssidor/verksamhet/barn-pa-flyk t/ett-gott-mottagande/artikel3_tmo_3.pdf https://www.raddabarnen.se/documents/medlemssidor/verksamhet/barn-pa-flyk t/ett-gott-mottagande/artikel3_tmo_3.pdf 27 28 7

2016-12-15 Frågor och funderingar anton@rovasjogren.se 29 30 8