Bostäder och transporter ett oupplösligt Stockholmsdrama Anders Gullberg -ll Bofrämjandets konferens den 26 november 2015
Kampen om jordräntan Henry George megakändis Markvärden -llhör hela samhället Oförtjänt markvärdestegring och ortens pris Samband mellan stads-llväxt, infrastruktur och mark- och fas-ghetsvärden är starkt
Redan på hästspårvagnarnas tid Hästspårväg -ll Kungsholmstorg på 1870- talet Bolagsmännen lät uppföra stenhus därstädes
Stadens markköp på Malmarna A O Wallenberg De enda markköp staden har anledning ap ångra är de som inte genomförts
Kommunikationer eller bostäder vad kommer först? Sundbyberg Saltsjöbaden Knut Wallenberg Djursholm Henrik Palme Stockholms fargkrans (Erik Asklund) Trollbäcken, Tyresö
Kris i bostadsfrågan omkring 1900 Befolkningsökning KraWiga hyreshöjningar och höjda löner Bostadbrist och nya stadsbyggnadsideal Mot hyreskaserner, för egna hem Socialt engagemang över hela poli-ska skalan
Stockholm stad startar uppköpsräder i förorterna Udd mot tomtjobbare och staten Statens planer på Gärdet 1903 Samma år stadens förhandlingar om förvärv av Enskede Gård FortsaPa förvärv i Brännkyrka och Bromma Inkorporerades på 1910- talet
Privat kollektivtrafik spårväg och tunnelbana Elektrifieringen av spårvägen 1901 05 gjorde ak-en -ll en börsraket Enskilda banken vill bygga t- bana öst väst och ta över spårvägen 1913 Staden: nej tack på grund av Söderopinionen och markförvärven
Förortsspårväg och Essingeledens föregångare Kris under första världskriget tvingar staden ap ta över spårvägsdriwen Spårvagnar -ll stadens ägor i förorterna Planerad väg över Stora Essingen, Essingestråket
1930-tal Bilen, spårvagnen och t-banan Innerstadsspårvägen i vanrykte Plats för bilar, planerade gatubreddningar Bussar istället T- banan planeras med dragning under innerstaden och mellan ägorna i förort Första etappen Skanstull Slussen 1933
Beslut om t-banan bråttom befarad befolkningsminskning Beslut om T- bana mellan Hässelby och Farsta 1941 förutsedd befolkningsminskning Byggstart 1944 befolkningsboom Storskaligt byggande i t- baneförorterna i västerort och söderort T- banan i gamla spårvägsspåren, skalas upp
Bostadsbyggandet stoppas upp T- banan vände vid Hötorget och Slussen Svag kapacitet, byggstopp i Söderort Driver fram cityomvandlingen Sammanbindning: ökad kapacitet ggr 3
Stockholms markpolitiska guldläge T- banan: höjda markvärden i förort T- bana bara inom staden, som själv bekostar -ll ca 1960 Cityomvandlingen: ej gynna privata fas-ghetskapitalet I USA stora kommunala förluster I Stockholm, staden jämt upp, privata tomträpsinnehavare tog värdestegringen
Utanför Stockholms stad Sammelsurium av statlig och privat trafik Inga övergångar fysiskt eller taxemässigt SJ slutade investera i lokaltrafiken Hörjel- överenskommelsen 1963 All trafik i lands-ngets hand Kommunala sambandet bryts Försök med avtal mellan SL och kommunerna. Exempel Danderydsberg
Sämsta möjliga tajming 1971 Storlands-nget rustades för fortsap expansion kollek-vtrafik, markköp och bostadsbyggande Plötslig befolkningsminskning 10 000- tals outhyrda lägenheter Långvarigt stopp i infrastrukturutbyggnad
Slutsatser Plötsliga förändringar krossar läp fasta föreställningar Koppling exploateringsvinster och infrastruktur en oslagbar mekanism för intensiv byggnadsverksamhet Nybyggnad: Exploateringsavtal, tomträp? Beståndet: fas-ghetsskap, storboavgiw
Dock: ny era möjlig inom stadstrafiken Drama-skt förbäprad -llgänglighet för resenärer och transportörer, köfrip KraWigt sänkta kostnader, infrastruktur m.m. Hantera miljömässiga utmaningar i dagens och morgondagens stadstrafik För in lärdomar från privat tjänsteproduk-on i stadstrafiken, ta -llvara all ledig kapacitet Bli interna-onell föregångare Vision finns -ll hands