Förklaringar Skall vetenskapen förklara? f
Mach och Duhem (1850-talet) Förklaringar är r inte vetenskapens mål: m förklaringar innebär r att man postulerar icke-observerbara entiteter, inklusive orsaker. Vetenskapen skall klassificera och sammanfatta.
En teori om förklaringar f skall tala om vad förklaringar är r och vad som kännetecknar k bra förklaringar f Förklaringskraft kan också vara ett kriterium för f r val av teori. En teori om förklaringar f skall tala om varför r förklaringskraft f är r ett skäl l för f r att föredra en teori framför r en annan.
Explanans: : det som används nds för f r att förklara Explanandum: : det som skall förklarasf
Vad är r en förklaring f enligt våra v intuitioner? Att ange en orsak
En orsak är r något n icke-observerbart varför förklaringar inte kan identifieras med orsak/verkan Om man är r logisk positivist, anti-realist realist
Hempel Tysk filosof och naturvetare: tillhörde den logiska positivismen/wienkretsen En teori om vad förklaringar f är r som alla moderna diskussioner om förklaringar f tar avstamp i: Covering Law Model/ Nomological Deductive model
CLM Premiss: Alla P är r Q Premiss: a är r P Slutsats: a är r Q - En universell lag - Initial villkor - Det som skall förklarasf Ex: Premiss: Alla metaller som upphettas utvidgar sig. Premiss: Denna guldring hettas upp. Slutsats: Denna guldring utvidgar sig
Vad kännetecknar k CLM? Det är r en deduktiv härledning: h den är r logiskt giltig, dvs om premisserna är r sanna är r det omöjligt att slutsatsen skulle kunna vara falsk. Jämför: Premiss: det är r sant att alla metaller som upphettas utvidgar sig. Premiss: det är r sant att denna guldring upphettas. Slutsats: det är r falskt att denna guldring utvidgar sig motsägelsefullt.
Villkor för f r en förklaring: f explanandum måste vara en logisk konsekvens av explanans explanans måste innehålla generella lagar Lagarna måste m vara väsentliga v för f r härledningen h av explanandum. Explanans måste ha empiriskt innehåll Satserna i explanans måste vara sanna logisk giltighet är r inte tillräckligt, sundhet krävs också.
Alla lagar är r inte universella utan statistiska: Problem: i sås fall gäller g det inte att det är r omöjligt att slutsatsen kan vara falsk om premisserna är sanna. Alternativ: Premiss: Sannolikheten är r stor för f r att om x har P då har x Q Premiss: a har P Slutsats: a har Q slutsatsen gäller g med stor sannolikhet om premisserna är r sanna men alltså inte med nödvändighet om premisserna är r sanna.
Förutsägelser Vetenskapen kan användas ndas för f r att förutsf rutsäga fenomen. Om man har en universell lag och anger initialvillkor, dåd kan man göra g en förutsf rutsägelse om vad som kommer att inträffa. Exempelvis: Lag: Alla metaller som upphettas utvidgas. Initialvillkor: denna järnbit j upphettas. Förutsägelse: denna järnbit j kommer att utvidgas. Jämför r med CLM: förklaringar f och förutsf rutsägelser har samma struktur.
Att förklara f är r samma sak som att förutsäga enligt Hempel
Förklaring och förutsf rutsägelser När r man väljer v mellan två likvärda teorier - ett skäl för r att föredra f den enda framför r den andra är r hur bra teorin förklarar. f - Hempels CLM förklarar f sambandet: - Förutsägelseförmåga är önskvärt. - Om vi använder nder förklaringskraft f - en teori tillåter ter förklaringar enligt CLM - som ett kriterium påp teorival kommer villkoret förutsf rutsägelseförmåga att uppfyllas automatiskt.
Problem med Hempels modell Det finns en mängd m motexempel mot modellen. Hempel ger en analys av begreppet förklaring. Att ge en filosofisk eller begreppsanalys av ett centralt filosofiskt begrepp innebär r att man anger de nödvn dvändiga och tillräckliga villkoren för f r att något n skall var t ex en förklaring.
Ett enkelt exempel: Ett nödvn dvändigt villkor är r ett villkor som något n måste m ha för f r att falla under ett visst begrepp, men villkoret är r inte uteslutande, dvs. det kan finnas saker som uppfyller villkoret men ändå inte faller under begreppet. Vad skulle ett nödvn dvändigt villkor för f r att vara en människa kunna vara? Ett tillräckligt villkor säger s att vad som helst som uppfyller detta villkor faller under begreppet. Vad skulle ett tillräckligt villkor för f r att vara en människa kunna vara?
Motexempel Motexempel visar att en analys inte är korrekt.
Ett motexempel kan visa att villkoren inte är r nödvn dvändiga: Det finns exempel som inte satisfierar villkoren men som faller under begreppet enligt våra v intuitioner. Beträffande Hempels modell finns det fall som är r förklaringar f - enligt våra v intuitioner - men inte enligt analysen
Motexempel: fall som är r förklaringar f enligt våra v intuitioner men inte enligt analysen Kalle har fått f påssjuka p därfd rför r att han lekte med grannens barn som alla har påssjuka. p Det verkar vara en bra förklaring f men det finns inte någon n lag. Anledningen till att kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelser beror påp historiska faktorer, utbildningsnivå,, brist påp hjälp med hemarbete, Det verkar som en bra förklaring f men det finns inte någon n lag. Skulle man kunna formulera en lag är r det sannolikt att den blir en tautologi.
. Ett motexempel kan visa att villkoren inte är r tillräckliga ckliga: : det finns exempel påp fenomen som faller under begreppet enligt analysen men inte gör g r det enligt våra v intuitioner: Beträffande Hempels analys finns det exempel påp fall som inte är r förklaringar f enligt våra v intuitioner men enligt modellen
Motexempel: fall som är r förklaringar f enligt analysen men inte enligt våra v intuitioner Asymmetri: anledningen till att problemet uppstår. Premiss: optiska lagar Premiss: flaggstångens längdl Det som skall förklaras: f skuggans längdl Premiss: biologiska lagar Premiss: det finns däggdjurd Det som skall förklaras: f det finns syre. Premiss: lag som gör g r det möjligt m att förutsf rutsäga 1VK Premiss: skottet i Sarajevo Det som skall förklaras: f 1VK bryter ut. Detta tycks inte förklara f att kriget bröt t ut, andra faktorer spelade förmodligen en roll.
Att hålla h isär r förklaring f och förutsägelser Grundforskning: förklaring f viktigare Tillämpad forskning: förutsf rutsägelser viktigare. Inom vissa områden är r det lättare l att förklara än n att förutsf rutsäga: biologin, samhällsvetenskaper.
Distinktionen mellan att förklara f och hur man vet något: Att två fenomen alltid uppträder tillsammans/efter varandra är r inte tillräckligt för f r att det ena fenomenet skall förklara f det andra fenomenet. 1) man kan veta något n pga att man känner k till en viss lag från n vilken man kan härleda h det man vill förklara (Hempels( modell) men det kan vara sås att det bara råkar r finnas ett samband mellan lagen och det som skall förklaras: f det kan finnas ett annat fenomen som egentligen förklarar f varför r något n inträffar: om en sjukdom har två symptom som inträffar efter varandra: man kan använda nda det första f symptomet som skäl l för f r att hävda h att man vet att det andra symptomet kommer att inträffa, men det första f symptomet förklarar f inte det andra.
2) Det finns fall dåd en lag säger s att om vissa initialvillkor föreligger som kommer ett visst fenomen att inträffa men lagen förklarar f inte nödvn dvändigtvis det som inträffar. - En person har cancer och lagen säger s att han kommer att avlida inom en snar framtid. - Personen dör d r inte av cancer utan i en bilolycka. - Lagen förklarar f alltså inte dödsfallet d dsfallet men den visar ändå att det var oundvikligt. - Man kan använda nda lagen för f r att säga s att man visste att personen skulle avlida men den förklarar f inte att personen faktiskt dör. d
Hempels CLM Central för f r alla fortsatta diskussioner om förklaringar Motexemplen visar att den inte fungerar
Van Fraassen: pragmatiska förklaringar - kontrastklasser: Att förklara f en händelse h är r att jämfj mföra det med alternativa möjliga m händelser h fungerar alltså på förklaringar utan generella lagar: Skottet i Sarjevo och 1:a VK. - Relevansrelation: : talar om vilket slags förklaring f man vill ha: det finns inte en orsak till en händelse: Flaggstången. Förklaringskraft kan inte vara ett kriterium vid teorival: : ger endast pragmatiska skäl l för f r en teori.
3 slags förklaringarf 1) Orsaksförklaringar: rklaringar: det finns något n orsakssamband mellan två fenomen 2) Funktionalistiska förklaringar: f ett fenomen förklaras genom vad det orsakar 3) Ändamålsförklaringar, telelogiska: förutsf rutsätter tter att det finns någon n som har en viss avsikt De olika förklaringarna f lämpar l sig olika väl v l för f r olika vetenskaper
Orsaksförklaringar rklaringar = Om X är r ett fenomen dåd anges ett föregf regående ende fenomen Y och ett antal initialvillkor Z och det finns en orsakslag som säger att givet Z och Y inträffar alltid X. Används nds inom: fysik, biologi, samhällsvetenskap. Används nds framförallt rallt inom fysiken: olika krafter fungerar som verkade orsaker: tyngdkraften
orsaksrelationen Filosofer har sedan Hume betraktat orsaksrelationen som problematisk. Man måste m kunna skilja regelbundna samband som beror påp en slump från orsakssamband
Orsaksrelationen exempel En biljardboll stöter ter till en annan biljardboll. Orsak: de två bollarnas massa och hastighet före sammanstötningen. tningen. Verkan: deras hastighet efter sammanstötningen. tningen. Lagar: lagen om konstant rörelsemr relsemängd och lagen om konstant energi.
Orsaksrelationen Hume: Orsaksrelationer är r konstanta konjunktioner: det gäller g alltid att om A inträffar dåd inträffar B. Men det betyder bara att: a 1 inträffade och sedan inträffade b 1 och a 2 inträffade och sedan inträffade b 2 osv. (ett ändligt antal gånger) g Detta betyder att alla a måste m likna varandra och alla b måste likna varandra. Hume ger likheten en psykologisk förklaring: f det är vanan som gör g r att alla a liknar varandra. På så sätt ges uppfattningen att kausalrelationen är nödvändig en psykologisk förklaringf
Ett problem Man måste m kunna skilja regelbundna samband som beror påp en slump från n orsakssamband. Om orsaker/verkan är r konstanta konjunktioner kan man inte skilja två händelser som följt f påp varandra i tiden och ligger nära n varandra i rummet som är r en slump och sådana s som vi inte skulle vilja betrakta som en slump. Det finns alltså igen skillnad mellan: Om man ser en svart katt gåg över vägen v drabbas man av otur. Vatten kokar vid 100 grader.
Modern variant Hume betraktar den nödvn dvändiga relationen som något mentalt. Moderna empirister vill inte gärna g göra g detta de vill förklara f likhet påp ett icke-psykologiskt sätt. s Två fenomen liknar varandra om de identifieras av teorier som symptom påp kausala mekanismer. En händelse h orsakar en annan om den orsakade händelsen deduktivt kan härledas h från naturlagar och initialvillkor. Kausalitet definieras i termer av naturlagar
Detta är r förenligt f med CLM. Hempel använder nder endast naturlagar/lagar och initial villkor. Om kausalitet förklaras f påp samma sätt s fångar f hans förklaringsmodell f idén n att en förklaring f skall ange orsaken till att något n inträffar ffar- utan att postulera orsaker/verkan. Det finns dock en del frågetecken: - Vad är r en naturlag? - Kan en naturlag förklaras f utan att förklara f naturlagar i termer av kausalitet?
Funktionalistiska förklaringarf Används nds ofta inom biologin: organismers beteende förklaras genom att det är r gynnsamt för f r organismens reproduktionskapacitet. Inom biologin rättfr ttfärdigas funktionalistiska förklaringar f genom teorin om det naturliga urvalet. En funktionalistisk förklaring f av egenskapen X hos en organism i en population är r att påvisa p att X har bättre b konsekvenser för f r den individuella organismens reproduktionsförm rmåga än n alla närliggande n alternativ till X. X är r ett lokalt maximum med avseende påp den individuella reproduktionsförm rmågan.
Antag att det finns en grupp rävarr Dessa har samma arvsanlag. En mutation inträffar i en räv r v som är r gynnsam för f reproduktionen. Den muterade genen blir vanligare och vanligare i de efterföljande generationerna. Ett lokalt maximum uppnås s när n r fler mutationer endast har negativa konsekvenser för f r reproduktionen. Obs! det är r inte individens överlevnadsförmåga som är relevant utan endast dess reproduktionsförm rmåga. Det naturliga urvalet främjar endast individens reproduktionsförm rmåga.
Orsaksförklaringar rklaringar inom biologin 1) Subfunktionella orsaksförklaringar rklaringar: : ligger under de funktionella förklaringarnaf Används nds för f r att förklara f fenomen som inte har en funktionell förklaring: f mutationer. Mutationers existens förklaras f inte genom att de är nödvändiga för f r det naturliga urvalet utan genom att de kan ges en kemisk orsaksförklaring. rklaring. 1) Suprafunktionella orsaksförklaringar rklaringar: : kommer efter orsaksförklaringar. rklaringar. Det finns egenskaper som inte tycks ha någon n funktion: biverkningar: isbjörnar har en varm päls p men den är tung.
Ändamålsförklaringar Handlingar kan ges ändamålsförklaringar. En ändamålsförklaring av en handling består r i att visa att den enligt den handlandes uppfattning är r bästa b medlet att för f r att realisera dennes önskemål. Man visar att överensstämmelsen mellan handling, önskningar och uppfattningar inte är godtyckliga utan att handlingen utförs påp grund av att den överensstämde med den handlandes uppfattningar och önskningar.
Förening av teorier Flera olika teorier förenas f till en teori: - Teorierna är r isomorfa: olika teorier tillskriver isomorfa strukturer till olika fysiska system - Reduktion: teorier kan reduceras till en mer grundläggande ggande teori: tex Newtons lagar förenade f teorier: Keplers lagar om planeters rörelse r relse och Galileos lag om fritt fall. Tex: : teorier om ljus, magnetism och elektricitet förenades i Maxwells teori om elektrodynamik. Newton kunde tex förklara många m fenomen i världen v genom sina tre rörelselagarrelselagar och genom gravitationslagen.. Han kunde bland redogöra ra för f r det som Kepler kunde med betydligt fler lagar.
Förening av teorier och förklaringarf Förklaring är r förening f (unification( unification) (Kitcher): en bra förklaring f ökar förstf rståelsen av världen v - vi ökar förstf rståelsen om vi minskar antalet oberoende hypoteser som måste antas för f r att förklara f världen. v (att man kan förena f teorier är r ett argument för r vetenskaplig realism)
Inference to the best explanation Relationen mellan hypotes och evidens. Induktion: Förklaringar kan användas ndas för f r att formulera hypoteser: givet en viss evidens formulerar/antar man den hypotes som bäst b förklarar f evidensen. Ex - Darwin: det naturliga urvalet är r den hypotes som bäst b förklarar den biologiska evidensen evidensen implicerar inte hypotesen. - Chomsky: hypotesen om djupstrukturen är r den hypotes som bäst b förklarar f att man från n ett begränsat antal språkliga exempel kan lära l sig ett språk evidensen implicerar inte hypotesen.
Omvänd ordning: Det normala: hypotesen bekräftas först f och användas ndas sedan för f r att förklara. f ITTBE: man frågar sig hur väl v l hypoteser förklarar fenomen och väljer v att accepterar den hypotes som förklarar f bäst: b förklaring f förgår r acceptans.
Inference to the best explanation löser induktionsproblemet.
Induktion Mer av samma slag: - För r tillåtande: tande: vad som helst bekräftar en hypotes: the paradox of the ravens,, Goodman. - För r restriktiv: vetenskapen antar icke- observerade entiteter (inte mer av samma slag) - Hyptotetisk-deduktiv metod: irrelevanta fenomen kan bekräfta en teori: från n P följer f P eller Q.
ITTBE löser l problemet Icke-observerade entiteter är r inget problem Inte vad som helst kan vara evidens för f hypotesen. För r att ITTBE skall fungera måste m man tala om vad som menas med förklaringar. f Och vad som bestämmer vilken förklaring f som är r bästb
Den förklaring f som ger mest förståelse är r att föredraf Mest förstf rståelse implicerar riktighet överrensstämmer med verkligheten. 1) Identifiera de egenskaper som gör g r att en förklaring ger maximal förstf rståelse: förening, f enkelhet, varför-fr frågor. 2) Förklaring av sambandet mellan förstf rståelse och riktighet: egenskaperna ovan tycks leda till riktighet. 3) Visa att vetenskapsmän n antar att en hypotes är r riktig därfd rför r att den ger mer förstf rståelse.
ITTBE som en lösning l påp hur induktionsslut rättfr ttfärdigas
Orsaksbegreppet Humes argument: Problemet: skilja mellan konstanta konjunktioner som är orsaksrelationer och sådana som är tillfälligheter lligheter. Kontrafaktiska villkorssater: om kängurur inte hade haft svans hade de tippat över. Om tändstickan hade tänts hade huset inte brunnit ned. Universalia Mackie: det finns en mängd villkor som tillsammans är tillräckliga men ett av dem är den utlösande faktorn: det senare är orsaken.