Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor Per-Erik Johansson 2013-06-22
Anlagd Brand lite siffror Räddningstjänsten åker på och rapporterar totalt ~10.000 bränder i byggnader samt ~ 14.000 utomhus i objekt eller mark per år Av dessa rapporteras runt 1.400 (~ 12%), respektive 5.000 (~30%), vara anlagda med uppsåt, Orsak okänd 25% för byggnader
Anlagd Brand lite siffror Samhällskostnader på ca 1 miljard SEK per år Minst 50% av förövare under 18 Identifierad gärningsman saknas i många fall En skola om dagen brinner 50% av skolbränder anlagd
Kartläggning av forskning 2007 Målsättningen: Kartlägga vad som gjorts nationellt och internationellt Belysa eventuella behov av ytterligare forskning Togs fram ett förslag till tvärvetenskapligt forskningsprogram
TEKNISKA SYSTEM MÄNSKLIGT BETEENDE Brandteknisk Riskhantering Tekniska lösningar för bättre skydd TILLÄMPADE PROJEKT DISKURSANALYS Varför brinner just Skolor? UPPFÖLJNING Pågående projekt KOPPLING Anlagd brand och annan brottslighet METODUTVECKLING Individinriktade Situationsinriktade Utredning av utbildningsinsatser Uppföljning av alternativa behandlingsmetoder
TEKNISKA SYSTEM MÄNSKLIGT BETEENDE Brandteknisk Riskhantering Tekniska lösningar för bättre skydd TILLÄMPADE PROJEKT DISKURSANALYS Varför brinner just Skolor? UPPFÖLJNING Pågående projekt KOPPLING Anlagd brand och annan brottslighet METODUTVECKLING Individinriktade Situationsinriktade Utredning av utbildningsinsatser Uppföljning av alternativa behandlingsmetoder
Finansiärer
11 delprojekt kring anlagd brand Tekniska system Sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder, LTH Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?, SP Fallstudier Vilka tekniska faktorer speklar roll vid anlagda bränder i skolor, LTH Teknik- och riskbaserade metoder för att förhindra och begränsa anlagda bränder, LTH Mänskligt beteende Förstudie för identifiering och behandling av unga brandanläggare, Kreafor Social och situationell prevention av skolbränder, Karlstad universitet Attityder och normer kring anlagda bränder, HiG Barn och ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder, GU Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder, MaH Pilotundersökning motiv för anlagd brand på grundskolor, MaH Utvärdering av kommuners arbete med anlagd brand, GU
Statistik Fallstudier Räddningstjänstens behov av stöd
Anlagda bränder i byggnader 1998-2007 De flesta anlagda bränder sker i allmänna byggnader eller i bostäder Absolut flest anlagda bränder i flerbostadshus och skolor/förskolor 28.900 bränder i flerbostadshus varav 4.100 anlagda (14%) 4.300 bränder i skolor/förskolor varav 2.000 anlagda (45%)
Brand i eller i anslutning till byggnad
Skolor / förskolor alla bränder 1998-2012
Skolor anlagda bränder
Skolbränder i Göteborgs kommun Detaljerade statistik sammanställs av Försäkrings AB Göta Lejon 58% av brandskadorna i Göteborg kommuns byggnader sker i skolbyggnader 298 skolbränder enligt SRV, 396 enligt Göta Lejon 62% anlagda enligt SRV, 90% enligt Göta Lejon
Skolor / förskolor alla bränder 1998-2012
Artikelsammanställning 3000 2500 "Anlagd brand" "Anlagd brand" + "skol*" 2000 1500 1000 500 0
Fördelning skolbränder över dygnet
Anlagda bränder i skolor / förskolor ~150 anlagda bränder/år i skolor samt 30-40 i förskolor Anläggs på skolor vid lunchtid och tidiga kvällen, förskolor sent på kvällen Stora skolbränder på kväll och helger På skolor i toaletter och trapphus, på utsidan av förskolor
Kostnader för anlagda bränder Försäkringsförbundet 2007 var kostnaden för alla bränder 4600 Mkr Kostnaden för anlagda bränder var 348 Mkr, vilket motsvarar 8 % Göteborg, Göta Lejon 2001-2007 kostnad för alla bränder 144 Mkr Beräknar ha sparat 235 MSEK genom TU-system (tidig upptäckt) Kostnaden för bränder i skolor var 45 Mkr, huvuddelen av dessa bränder var anlagda
Räddningstjänsternas behov av hjälp en enkät undersökning Antalet anlagda skolbränder minskar med ökad kontinuitet och intensitet av informationsinsatser Små incidenter måste tas på allvar Samband mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder enligt enkät Finns ett upplevt behov av nationellt stöd Använd föräldrar och skolpersonal som verktyg för att minska risken för anlagd brand
Typiska tändkällor för skolbränder Skräp utomhus som papper, trä, löv, etc. Olika föremål utomhus som lådor, möbler, containers, fordon. Fyrverkeri. Brännbara vätskor både utomhus och inomhus. Molotovcocktail eller vätskor som kastas in via krossade fönster. Papperskorgar inomhus.
Var antänds skolbränder Utomhus På vinden eller i krypgrunden. Inomhus Spridning Via fasaden Osektionerad vind Genom brandcellsgränser som inte fungerar
Unga brandanläggare Karlstadsmodellen Attityder och normer
Unga brandanläggare varför anlägger man bränder? Nyfikenhet, 3-6 års ålder Oavsiktlighet, experimentera, upp till 11 år Rop på hjälp (t.ex. depression, övergrepp) alla åldrar Problem med inlärning, vill inte skada men kan inte bedöma konsekvensen Ungdomsbrottslighet, tonåren, t.ex. dölja andra brott Önskemål att tillhöra särskilda grupper, sociokulturell problematik, vaknar till liv vid oro i omgivningen, övre tonåren Allvarlig störning t.ex. panikångest, aggressionsstörningar, pyromani
Social och Situationell prevention av Studien tog fram en vetenskaplig beskrivning av de insatser som görs i Karlstad kommun samt design av utvärdering av dessa Vetenskapligt fastställa resultat och utvärdera effekter vid införande av interventioner baserade på modellen Karlstadsmodellen: tryggare skolor minskar risken för skolbränder skolbränder
Högstadieungdomars normer och attityder till anlagd brand Hur beskrivs fenomenet? Vilka anses anlägga bränder (flickor eller pojkar, enskilda individer eller grupper)? Vilken kunskap har ungdomar om konsekvenserna, hur man larmar och hur man släcker? Vilka likheter och skillnader i synsätt finns mellan anlagd brand och annan typ av brottslighet?
Barn och ungdomar som anlägger bränder orsaker och motåtgärder Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder
Barn och ungdomar som anlägger Hur och varför anlägger barn/ungdomar brand? brand Sociala spridningsförlopp påverkan, imitation och överföring vilken roll har media och IKT? Vilka förebyggande åtgärder är effektiva lokalt och globalt?
Vem anlägger brand och varför? En liten andel ungdomar anlägger brand ca. 5 % (15- åringar) De som anlagt brand har också ofta begått andra brott och haft sociala problembeteenden Särskiljande faktorer: kön (pojkar), skolbetyg, skoltrivsel och maskulina fritidsaktiviteter En liten grupp svarar för ett relativt stort antal anlagda bränder har en tyngre individuell och social problematik Flickor/kvinnor som anlagt brand har vanligen en mer problematisk livssituation
Hur och varför anlägger barn/ungdomar brand? Vandalisering Förhindra skolverksamhet Psykiska problem Dölja skolinbrott Skolbrand som bieffekt
Sociala spridningsförlopp Sociala upplopp i Gbg hösten 2009 18 aug. till 22 sept. + enskilda händelser i okt. Totalt drygt 800 händelser stora kostnader > bränder och andra egendomsskador, men få personskador Undersökt medias roll i spridningen, hur påbörjades det och varför slutade
Anlagda bränder och sociala upplopp En händelsekedja med fem sekvenser: Initiala blixtnedslag (den tändande gnistan) Fientliga värdesystem (förekomsten av myndighetsfientliga attityder) Moralisk semester (vanliga normer ställs off-side) Opinionsspiraler (kommunikation av enskilda händelser och mönster av händelser) Härmande rivalitet (konkurrens om att vara värst kampen om respekt och social status)
Vilka förebyggande åtgärder är effektiva Undersökning av förebyggande verksamheten i Göteborg HÄFA HÄFA i 5:a Utvärdering av 20 kommuners arbete med anlagd brand
Kommuners arbete mot anlagda skolbränder Två meningsfulla kombinationer i kommuner med minskat antal anlagda skolbränder: A. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) kameraövervakning samt 3) utökad sekundär prevention B. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) rondering samt 3) utökad sekundär prevention 1) = olika aktörer koordinerar och inriktar sina arbetsinsatser och resurser på problematiken med anlagda skolbränder 2) = specifika typer av situationell prevention 3) = återkommande och intensiva insatser av social karaktär, riktade till personer/grupper i riskzonen för brandanläggelse
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Är ett ökat antal anlagda bränder uttryck för mer grundläggande förändrade sociala förhållanden? Hur ser barn och ungdomar på anlagda bränder? Kan områdesbaserade riskoch sårbarhetsanalyser leda till fungerande åtgärdsprogram? Urbana studier
Finns det samband mellan anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden? Statistiska analyser - indikatorer Identifiera förklarande faktorer Samband med andra uttryck för social oordning Grannskap som studieobjekt - hot spots utsatta platser Metodutveckling Forskningsdatabas
Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer Ekonomisk stress - Exkludering från möjlighet till egen försörjning Etnisk segregation - Exkludering på grund av etnisk härkomst Otillfredsställande boendesituation Bostaden passar inte familjens behov Familjesituation Många barn och ungdomar Indikatorer Andel arbetslösa Andel med låg utbildningsnivå Andel födda utomlands Trångboddhet Antal pojkar 16-18 år
Index of Living Conditions Index av sociala stressorer och anlagda bränder, delområden, Malmö 2000-2008 5 4 3 N = 98, r = 0,801, p <.01. 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Number of intentional fires per 1 000 inhabitants, 2000-2008
Förebyggande arbete - allmänt Kunskap om generella åtgärders utformning och effekter bör förenas med specifik kunskap om insatser som gäller anlagd brand Satsa på både sociala och situationella åtgärder Precisera åtgärdernas syfte och målgrupp Främja positiva attityder och förtroendeskapande sociala relationer Uppmärksamma både pojkars och flickors situation Anhöriga och/eller professionella med särskild barnkompetens ska medverka när insatserna rör barn Belöna synlighet och förankring inom den utförande organisationen, liksom genomtänkta stödstrukturer och support från chefsnivån Utveckla och gynna samverkan mellan olika parter Satsa på utvärdering och metodutveckling
Rekommendationer Det är viktigt att uppmärksamma och motverka all eldande eller lek med eld nolltolerans!
Skolmiljön viktig Rekommendationer Öppen och trevlig miljö Hög lärarnärvaro Eliminera vanliga tändkällor Skräp Stryp access för fordon Okrossbara fönster Förbättra regelverk Välvalda tekniska system Tidig upptäckt Ökad bevakning (kamera eller rondering)
Förebyggande social oro Strukturell prevention Motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden Minska social och ekonomisk stress Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Stärka civilsamhälle och socialt kapital Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m.
www.brandforsk.se
Tack för er uppmärksamhet!