Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar Distraktion Avspänning Avlastning Värme Massage Hjälpmedel Beröring Balans aktivitet/vila TENS Liniment Kunskap om sitt tillstånd
Olika verktygslådor Akut smärta långvarig smärta Förebyggande akuta åtgärder Klara själv få hjälp med Hemma hemifrån Identifiera områden som kan underhålla och förvärra smärtupplevelsen.
Vilka resultat förväntas? Av vem? Smärtlindring (smärtskattning VAS, NRS, vid förvirring/demens ex Doloplus-2, Abbey Pain Scale) Ökad funktion, att klara mer av det man önskar göra (ex COPM) Att smärtan stör mindre
Kvalitetshandboken Smärta akut och postoperativ smärta, vuxna inom slutenvård Smärta och äldre Fysisk aktivitet (effekt på smärta, stress) Depression bör uppmärksammas Icke farmakologisk behandling Sjukgymnastik TENS Värme/kyla Avslappning Massage
Individuell vårdplan Vårdbehov Smärta Mål Åtgärder/Behandling Speciell omvårdnad Icke farmakologisk behandling Närvaro Lägesändring Avledning Värme Kyla Massage/beröring TENS enligt ordination Taktil massage Att smärtlindra våra äldsta är ett teamarbete.
Svullnad Gångmönster Ökad muskelspänning Förändrat rörelsemönster Förändrat hållningsmönster Svårt att hitta fungerande träning och motionsvanor SMÄRTA Försämrad balans Sömn Försämrad finmotorik Försämrad koordination Sjukgymnasterna, Smärtcentrum Akademiska sjukhuset
Hållning Lodlinje - stående - sittande - sående
Lägesändringar Även om du ligger, sitter, står optimalt behöver du ändra läge regelbundet Undvika långvariga ytterlägen Lägesändringar Avlastning, gånghjälpmedel, vilolägen, säng/madrass/kudde Leder, ömmande områden, sår
Fysisk aktivitet Vardagsaktivitet Planerad fysisk aktivitet Stillasittande tid Fysisk aktivitet Cirkulation Vikten av rehabilitering - liten fysisk marginal ökad risk för smärtproblematik Bredspektrum Styrka Rörelseomfång
Inaktivitetssmärta Fysisk inaktivitet/ immobilisering leder till nedsatt cirkulation i muskler, leder och stödjeorgan och kan orsaka svullnad, stelhet och smärta. Daglig rörelseträning, fysisk aktivitet behövs. Balans mellan aktivitet och återhämtning
Fysisk aktivitet rekommendation för vuxna Måttlig intensitet minst 150 min/vecka eller Hög intensitetsnivå minst 75 min/vecka Kombinera med styrketräning 2 ggr/v >65 år bör även träna balans Ifall ej klarar nå upp till rek nivå - vara så aktiv som fungerar Långvarigt stillasittande bör undvikas WHO, Svenska läkaresällskapet 2011
Effekter av fysisk aktivitet vid långvarig smärta www.fyss.se Smärtlindrande Förbättrad prestationsförmåga Förbättrad funktionsförmåga Förbättrat stämningsläge Minskad stresskänslighet Minskad muskelspänning Förbättrad sömn Positiva effekter på livsstilsrelaterad ohälsa Ändring av smärttröskel Bryta eventuell social isolering Förbättrad självbild Ökad livskvalitet
Rekommendation av fysisk aktivitet som smärtlindring enligt FYSS 2008 Regelbundet och kontinuerligt Minst 10 minuter per tillfälle Måttlig intensitet Konditions- och uthållighetsträning som promenader, joggning, cykling, simning Personer med långvarig smärta kan ha en mycket låg prestationsnivå och bör då börja lågintensivt och stegra långsamt.
Fysisk aktivitet och äldre www.fyss.se Förbättrad balans, benmassa, koordination, rörlighet leder till minskad fallrisk och frakturrisk Påverkar psykologiska faktorer och livskvalitet positivt Effekter på hälsa och förebyggande funktionsnedsättning även hos personer med låg funktionsnivå och sammasatt sjukdomsbild Skräddarsydda program oftare att föredra framför generella råd pga heterogen grupp
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxen med kronisk smärta Rekommendation: Rådgivande samtal med tillägg (2) Rådgivande samtal med särskild uppföljning (med eller utan tillägg) (2) Se även rekommendationer vid högt blodtryck, depression, blodfettsrubbningar, ischemisk hjärtsjukdom, schizofreni, diabetes, övervikt/fetma
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept, FaR -friskvårdslots Frågan om fysisk aktivitet tas upp av leg. vårdpersonal Rådgivande samtal utifrån - hälsotillstånd - intressen, mål - aktuell nivå - FYSS Träning hos sjukgymnast Rekommendation av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept, FaR Uppföljning Återkoppling Egen aktivitet t ex promenader Organiserad aktivitet t ex gruppgymnastik Friskvårdslots - aktivitet - motivationsstöd (MI) - uppföljningssamtal Siri Jareborg & Anita Hansson 2012
Friskvårdslots (Landstingsavtal) www.friskvårdslotsen.se Motion i Uppland www.motioniuppland.se - välj kommun Uppsala kommun - Träning för äldre friskvardslotsen@uppland.rf.se Seniorkortet samarbete Friskvårdlotsen och Akademiska sjukhuset - Tre viktiga övningar för kondition, styrka och balans.
TENS Akut/långvarig smärta TENS Högfrekvent beröring (krav fungerande beröring) Lågfrekvent dynamiskt muskelarbete Restriktioner: pacemaker Att tänka gå: kognitiva begränsningar? behövs assistans av annan person?
Värme Ej direkt vid akut skada Lokal värme dyna, filt, kläder (elektrisk, för mikrovågnsugn, kemisk aktivering, värmande material) Värme Generell värme, bad, bastu, varmt klimat/väder
Kryoterapi - Lokal kyla Akut smärta/ långvarig smärta Lokal kyla Kyld dyna (kyld i frys) omlindad med kökshandduk eller liknande minst 15-20 minuter Följ gärna upp med mjuka cirkulationsökande rörelser Eventuellt varva med lokal värme
Avspänning/avslappning Avspänning Träna avspänning i olika positioner och miljöer (med eller utan någon att lyssna på) Beröring som hjälp att hitta avspänning, lugn Andning lugn diafragmaandning ger ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet - befrämjar avspänning
Massage Smärtlindrande, avslappnande, uppmjukande, cirkulationsbefrämjande Taktil massage - mjukmassage (studier inom demensvård och palliativ vård) Massage
Distraktion Lämna inte smärta för ensam Sysselsättning Sociala kontakter Distraktion Vad ger personen ökad livskvalitet?
Övrigt Akupunktur Hydroterapi Laser Tejpning Stretching Mobilisering Sömn Psykologiska interventioner
Att tänka på Bemötande att bli trodd på bekräftelse av smärtan Fånga upp orostankar oro förstärker smärtupplevelsen Depression? behandla både smärtan och depressionen (S. Linton LIO) Annan co morbiditet att ta hänsyn till? Vilka konsekvenser får smärtproblematiken för patienten? Behövs andra åtgärder?
Diskussion Smärtlindring för våra äldsta är ett teamarbete. Hur nöjd är jag med hur det fungerar hos oss? Vilka alternativ till läkemedelsbehandling skulle vi kunna använda oftare? Till vilka patienter och när? Vad behövs för att åstadkomma en förändring? Vad är nästa steg? Vad tar jag med mig tillbaka till jobbet från idag?
Referenser Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Cecilia Norrbrink och Thomas Lundeberg (red), 2010, Studentlitteratur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder otillräcklig fysisk aktivitet (LUL, Akademiska Kvalitetshandboken: Smärta - akut och postoperativ smärta, vuxna inom slutenvård Fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept (Akademiska, Geriatrik) Levnadsvanor Fysisk aktivitet) FYSS 2008 www.fyss.se Friskvårdslotsen www.friskvårdslotsen.se Tack för uppmärksamheten! 2014-03-12 Siri Jareborg