Verksamhetsplan 2014-2016 Ordförande: Förvaltningschef: Maria Johansson (C) Per Svensson Innehållsförteckning Sidnr Sammanfattning 1 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 2 Mål och riktlinjer för verksamheten 3 Organisationsbeskrivning 5 Verksamhetsbeskrivning 5 Förändring, utveckling och trender 10 Personalförhållanden 13 Ekonomi driftbudget 2014-2016 14 Omsättningstal och nyckeltal 16 Investeringsplan 2014-2018 16 Sammanfattning Medborgarnämndens verksamhetsområde omfattar Barn- och ungdomssektionen, Vuxensektionen, Ekonomisektionen, Arbetsmarknadssektionen, Fritidssektionen samt Invandrarbyrån. Verksamheten är i alla delar beroende av omvärlden, och då inte minst arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot vår region och det märks för vår del särkilt tydligt i utbetalningen av försörjningsstöd. Det är starkt kopplat till rådande arbetsmarknadsläge, då den största enskilda gruppen av försörjningsstödstagare är just arbetslösa. Utvecklingen är fortfarande ett ökande försörjningsstöd och prognosen framöver är svårbedömd. Prognosen för arbetslösheten är att den kommer fortsätta stiga under 2013, för att sedan successivt återhämta sig mot slutet av planperioden. Dock ser prognosen för vår region något sämre ut än för riket i övrigt. På Värnamo arbetsmarknadscentrum har verksamheter startats upp i samarbete med Ekonomisektionen för att arbeta med försörjningsstödstagare med målet att komma i egen försörjning på sikt, men detta är ett långsiktigt arbete och bedöms inte påverka försörjningsstödet i någon större utsträckning på kort sikt. Även inom Barn- och ungdomssektionen ser man en förändring både i ett ökat antal anmälningar och en ökad grupp med en problematik som är mer svårbehandlad och kräver längre behandlingstid. Kostnaderna för institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar är i nuläget underbudgeterat och underskott väntas närmaste åren. Inom vuxensektionen har stora förändringar skett under 2011-2012, framförallt en stor förändring av Brogården med minskning av boendeplatser och personal samt ett arbete med att forma öppenvården. Utvecklingsarbetet fortgår och fr.o.m. juli 2013 kommer en ny utredning presenteras som medför vissa förändringar i missbruksvården som vi ska förhålla oss till. Här ser vi också en problematik med kostnaderna för placeringar, där vi ser att budgeten behöver anpassas efter rådande läge. Sverige har för närvarande en hög invandring, varför Invandrarbyråns avtal om antal mottagna till Värnamo kommun kan komma uppräknas för varje år. Trots att ansvaret övergått till 1
Arbetsförmedlingen de första två åren ser vi att det vilar ett stort ansvar på kommunen som kräver insatser från Invandrarbyrån. Mottagandet av ensamkommande barn fortlöper och boendet beräknas vara fullbelagt årsskiftet 2013/2014. Formandet av utslussningsverksamhet och träningslägenheter sker med start under våren 2013. Fritidssektionen fortsätter även att forma en modern fritidsgård som ska vara en öppen verksamhet för alla. Bidragshanteringen till föreningslivet ses över inom organisationen, samt i en kommunövergripande utredning. Omsorgsverksamheten Blixten står inför nya utmaningar och Navet ska handikappanpassas för att möta kraven där. Sammanfattningsvis står Medborgarnämndens verksamhetsområde inför en svår situation och under planperioden behöver följande satsningar göras i budget för att bibehålla och utveckla verksamheten: Kompensation för prisökningar Finansiering av Invandrarbyrån Satsning på fortbildning/kompetensutveckling Placeringsbudget Barn- och unga samt Vuxna Personalförsörjning Försörjningsstödsbudget Bibehållen budget för Jobbcenter Unga Finansiering av Rekryteringsenhet för familjehem Uppräkning av Stiftelsebidrag med 2 % Sammanlagt krävs ett tillskott på 21,2 Mkr i Medborgarnämndens budgetram t.o.m. år 2016 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Under planperioden enligt SKL s prognos i cirkulär 12:71 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 6,3 3,7 1,2 1,2 2,7 3,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,5 2,3 0,4-0,2 0,6 1,4 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 8,3 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 0,5 2,9 3,1 2,8 3,1 3,5 3,9 Realt skatteunderlag ** 0,7 2,4 1,8 1,2 0,9 1,5 1,5 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,4 1,5 2,2 2,5 ***Ungdomsarbetslöshet i % 20,8 17,1 18,8 *** Arbetslöshet i % 7,2 6,2 7,0 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar.*** Värnamo enl ekonomifakta.se Kraven på kommunala verksamheter är stora när det gäller att anpassa sig till en föränderlig omvärld. Detta gäller även i högsta grad medborgarnämndens verksamheter. I detta sammanhang blir omvärldsanalyser viktiga när det gäller att möta de utmaningar som väntar. Beslut på EU och nationell nivå påverkar våra verksamheter. En faktor som påverkar samtliga våra verksamheter är tillgången på arbete. Värnamo kommun har under lång tid haft mycket låga siffror när det gäller arbetslöshet. Under de senaste åren har arbetslösheten ökat. Under kommande planperiod prognostiseras arbetslösheten på riksnivå gå ner från 8,3 procent 2013 till 6,6 procent 2016. 2
När det gäller medborgarnämndens verksamheter så finns det en mycket stark koppling mellan arbetslöshet och kostnaderna för försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstöd pekar enligt de första prognoserna för 2013 på ett överskridande med drygt 11 miljoner. Detta är ingen ny situation då kommunstyrelsen under flera år fått gå in och täcka underskott när det gäller försörjningsstöd. Värnamo kommun har av tradition avsatt mycket resurser när det gäller arbetsmarknadsåtgärder. Insatserna görs bland annat inom arbetsmarknadssektionens ramar. Dessa insatser handlar om att stödja den enskilde i att bli bättre rustad att klara de krav som arbetsmarknaden ställer. Viktigt är dock kopplingen till den rådande arbetsmarknaden. Om tillgången till lediga arbeten är liten innebär det att genomströmningen inom arbetsmarknadssektionens verksamhet minskar. Antalet inskrivna på Värnamo Arbetsmarknadscenter uppgår för närvarande till cirka 180 personer. Även för socialtjänstens övriga områden så finns det en koppling till arbetsmarknaden även om den inte är lika direkt. När det gäller anmälningar avseende barn och ungdomar så har trenden varit att dessa ökat och denna trend fortsatte även under 2012. Under 2000-talet har antalet anmälningar tredubblats. Kostnaderna för institutionsplaceringar av barn och ungdomar och familjehemsplaceringar var betydligt högre än budgeterat under 2012. Även för 2013 pekar prognoserna på överskridande. I detta sammanhang bör framhållas att Värnamos kostnader inte ligger högre än likvärdiga jämförelsekommuner. Inom området har resurser avsatts när det gäller förebyggande arbete senast bland annat när det gäller boendestöd till ungdomar. Väl fungerande förebyggande arbete är på sikt alltid lönsamt men ger tyvärr sällan direkt avkastning. När det gäller nämndens arbete inom missbruk och beroende så har vuxensektionen under 2011-2012 omorganiserats. Syftet har varit att få en verksamhet som är bättre anpassad till målgruppernas behov. Invandrarbyråns verksamhet ingår som en av kommunens samverkansutredningar. Resultatet av denna utredning kommer att bli klar under våren. Värnamo kommun har för 2013 ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 60 st. flyktingar. I denna summa ingår inte eventuell anhöriginvandring. Arbetsförmedlingen har tagit över etableringsansvaret men kommunen har fortfarande omfattande ansvar bland annat när det gäller bosättning, samhällsorientering och SFI. Även fritidssektionens verksamhet är ett område som omfattas av pågående samverkansutredningar. Fritidsverksamheten både när det gäller föreningar samt kommunens fritidsgårdar är en viktig del när det gäller att förebygga sociala problem. Målsättningen måste därför även framöver vara att erbjuda bra verksamhet till kommunens innevånare. Mål och riktlinjer för verksamheten Utöver de målsättningar som finns i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) m.fl., som ligger inom nämndens ansvarsområde, så har nämnden tagit fram egna mål. 1. Medborgar/kund Trygghet Vi ska stegvis kunna hjälpa människor fram till egen försörjning/anställningsbarhet genom arbete/- praktik i egna verkstäder eller hos företag, föreningar eller offentliga förvaltningar Våra insatser ska inriktas på att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv i egen försörjning och minska behovet av försörjningsstöd. Personer med missbruk ska erbjudas tidig hjälp och stöd på hemmaplan så att behovet av externa placeringar på sikt minimeras. Vårt arbete med att på hemmaplan utveckla rådgivning, stöd och behandling till barn, ungdomar och deras familjer, ska prioriteras och främst syfta till att ge möjligheter till en trygg och utvecklande uppväxt/kontakt. 3
Våra insatser för invandrare/flyktingar ska syfta till att ge dem en god start och främja deras förutsättningar att bo och verka i Värnamo kommun (sid.9 verksamhetsplan 2013-15) Mätmetod: Häng med SCB:s med egen fråga vid mättillfälle (helhetskänsla, utomhus kvällar/nätter, stöld/brott, hur nära ideal trygghetskänsla ) Nulägenivå: 58 p Målnivå: 58 p Uppföljning: vartannat år 2. Medborgar/kund Attraktivitet * att MBN i sitt förhållningssätt visar att den är en naturlig instans att vända sig till om behov av stöd finns enligt socialtjänstlagen. *att det finns förutsättningar för en aktiv fritidsverksamhet i hela kommunen. *att genom speciella arrangemang verka för att flexibla mötesplatser skapas, och att trivselverksamhet genomförs i olika former i hela kommunen. * alla personer som har kontakt med MBN ska vara nöjda med bemötande. Mätmetod: Som ovanstående Nulägenivå: 61 p Målnivå: 68p Uppföljning: vartannat år 3. Resursmål ekonomi MBN:s verksamhet påverkas av förändringar i omvärlden, som regleras genom tvingande lagstiftning. Målsättningen är att alltid hålla budgeten. Detta gör vi genom ett kostnadseffektivt arbete med bäring på god ekonomisk hushållning i samband med års och delårsbokslut. Som exempel följer vi upp följande mål: * Minst 8 försörjningsstödsberoende hushåll ska bli helt självförsörjande varje år. * Årligen ska 40 deltagande av de som skrivs in i arbetsmarknadssektionens verksamhet vidare till arbete eller studier. Mätmetod: Delårs- och årsbokslut Nulägesnivå: Målnivå: se målfomulering Uppföljning: Två gånger/år (delårs o års). 4. Resursmål ekonomi Mål för kommunen som helhet mäts inte på förvaltningsnivå. 5. Resursmål personal Minst 3024 arbetstimmar ska årligen användas till kompetensutveckling. Samtliga medarbetarna på MBN ska erbjudas * Kompetens utveckling minst två dagar per år (t.ex. deltagande i konferenser, kurser o dylikt) * Hälsokontroll minst vartannat år * Ett utvecklingssamtal per år Mätmetod: Medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 75 p Målnivå: 77 p Uppföljning intervall: vartannat år 6. Miljömål MBN ska fr.o.m. 2011 eftersträva: * Att alla arbetsplatser så långt som möjligt miljöanpassas. * Att alla medarbetare får grundläggande miljöutbildning genom miljöstrategens försorg. Mätmetod: Häng med kommunens framtida medarbetarenkät, om andel anställda som är nöjda, i %) Nulägesnivå: 5,9 p Målnivå: 7 p Uppföljning intervall: vartannat år, Medarbetarundersökning 2012 som första mättillfälle. 4
7. Miljömål MBN skall från och med 2011 eftersträva att: * tjänstebilar ska vara miljöbilar. * erbjuda alla medarbetare som frekvent kör dessa bilar att genomgå utbildning i s.k. ecodriving Mätmetod: Häng med, med egna frågor i samband med följande mätning: Svensk MiljöEmissionsData (SMED). Nulägesnivå: minskat med 17,3 % mellan åren 1990-2010 Målnivå: minskning med minst 40 % mellan åren 1990-2020 Uppföljning Intervall: En gång per år Organisationsbeskrivning Medborgarnämnd 9 ledamöter Socialt utskott 5 ledamöter Medborgarförvaltning Stab och Ledningsgrupp Barn och ungdomssektion Vuxensektion Ekonomisektion Arbetsmarknadssektion Invandrarsektion Fritidssektion Verksamhetsbeskrivning Barn- och ungdomssektionen En övergripande tanke på barn- och ungdomssektionen är att man genom tidiga insatser av god kvalitet till barn/ungdomar/familjer kan undvika onödigt lidande och stora kostnader som riskerar att uppstå när problem ska hanteras i ett senare skede. För att få tidig kontakt med familjer i behov av stöd och för att dra åt samma håll är det viktigt med ett bra samarbete med andra som har kontakt med familjen, t ex mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola/skola, polis. Om allvarliga problem ändå uppstår ska kraftfulla insatser kunna erbjudas på hemmaplan för att minimera antalet placeringar i familjehem och på institutioner. I de fall man ändå måste placera ett barn/en ungdom i heldygnsvård är det viktigt att säkerställa att vården genomförs på ett för barnet säkert och utvecklande sätt. Antalet anmälningar gällande barn som misstänks fara illa har tredubblats sedan början av 00-talet. Problembilderna har också blivit mer komplexa och anmälningar som fordrar omedelbara åtgärder har ökat. Troligen beror ökningen på en allmänt ökat anmälningsbenägenhet, även barn själva är mer medvetna om sina rättigheter. En kärvare situation på arbetsmarknaden och en större stress för familjer att få livets olika delar att gå ihop kan vara omständigheter som faktiskt försämrat situationen för många barn. Kostnaderna för institutionsplaceringar har ökat under senare år. Detta beror delvis på att nya grupper har tillkommit; barn med neuropsykiatriska funktionshinder och psykisk ohälsa. De senare tog landstinget tidigare ett gemensamt kostnadsansvar för. Dessa grupper kan vara mycket svårbehandlade och kräva lång behandlingstid. Dessutom har kostnaderna per vårddygn ökat. 5
Bedömningen är att kostnaden för institutionsvården, liksom för den konsulentstödda familjehemsvården är rejält underbudgeterad. Vuxensektionen Verksamheten har under 2012 genomgått stora förändringar. Ett mål har varit att få till en vårdkedja mellan de olika delarna i sektionen för att i största möjliga utsträckning utnyttja resurserna bättre. Inom myndighetsutövningen kommer arbetet med genomgång av utredningsmetoder, rutiner, datastöd mm för att höja kvaliteten att fortgå. Brogårdens verksamhet har förändrats och innebär i korthet att samtliga klienter ska bo i egna lägenheter med tillsyn av behandlingsassistenter. Endast 2 utredningsplatser återstår. En sammanhållen öppenvård håller på att bildas, bestående av Socialmedicinska mottagningen för Vuxna, Galaxen, boendestödet samt behandlare riktade mot ärenden från myndighetsutövningen. Totalt 11 personer I Socialmedicinska mottagningen har Gnosjö varit delfinansiär. Den delen kommer att utökas från 2013. Det finns en stor enighet om att Galaxen ska finnas eftersom tidig upptäckt är viktig för att nå unga personer innan missbruket etablerat sig. Verksamheten samfinansieras av Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo. Från 2013 är budgeten lagd utefter det faktiska läget, vilket innebär att alla delar setts över. Och därför bör den enda osäkerhetsfaktorn de närmaste åren vara utfallet på placeringarna. Ekonomisektionen Den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med individ och familjeomsorgen är behovet av ekonomiskt bistånd. Det är inte ovanligt att man söker för ekonomiska frågor med att det istället handlar om andra behov man har. Då är en förutsättning att socialsekreterarna har en bred kunskap för att kunna lotsa folk vidare till rätt åtgärd. Förhållningssättet är att var och en har rätt att få hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Ledstjärnan för medborgarförvaltningen är att framför allt hjälpa människor åter till egen försörjning genom arbete, praktik eller utbildning. Gruppen av individer i behov av försörjningsstöd har tillkommit: Personer som helt eller delvis saknar eller väntar på A-kassa/Alfa kassa och som kortare eller lite längre tid är hänvisade till försörjningsstöd för att klara sin försörjning. Personer med låg utbildningsnivå som efter lågkonjunktur och viss strukturomvandling av arbetsuppgifter har ännu svårare att komma ut i arbetet. Unga människor som har haft svårt för att klara av sin skolgång och få ett avgångsbetyg som för närvarande inte har speciellt stora chanser att komma ut i vare sig arbete eller studie. Ytterligare kategori är personer med missbruksproblematik som har svårt att komma i självförsörjning. Språksvaga och personer med lätta funktionshinder. Tidigare har de i högkonjunkturen haft möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden, men nu är de på väg tillbaks till arbetslöshet och försörjningsstöd. Det är just nu mycket osäkert hur många och hur länge personer ur dessa grupper kommer att finnas kvar och ha behov av försörjningsstöd framöver Nyanlända Ekonomisektionen har fått en förändrad roll i och med ikraftträdandet av etableringsreformen. Under 2011 har detta inneburit att ekonomisektionen inte längre genomför introduktionsplaner och planerar 6
för den nyanländes etablering i Sverige, då detta ansvar nu åvilar Arbetsförmedlingen. År 2011 och 2012 har dock inneburit en hel del arbete med nyanlända, framförallt av administrativ art. Nyanlända hänvisas till att söka försörjningsstöd med de regler som detta innebär, då de väntar på ersättning från Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan alternativt att ersättningen från Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan inte räcker till. För den nyanlände upplevs den första tiden i Sverige förmodligen som förvirrande då det kommer till ekonomi, eftersom denne är beroende av både socialtjänsten och arbetsförmedlingen för sin försörjning och förväntas förstå och följa respektive myndighets regelverk. Flera av de nyanlända, både ensamstående och familjer som tagits emot under 2011 och 2012 är fortfarande efter flera månader i Värnamo kommun aktuella för försörjningsstöd, och kommer inte sällan in med ansökningar om kompletterande ekonomiskt bistånd även då etableringsersättningen kommit igång, eftersom man upplever att ersättningen inte räcker. Ett ökat samarbete mellan ekonomisektionen och etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen har krävts och år 2011 och 2012 har gått åt till hitta former för detta samarbete. Glappet När man talar om glappet talar man om den perioden från det att Arbetsförmedlingen har gjort upp en etableringsplan med den nyanlände till den dagen då denne får den första utbetalningen från Försäkringskassan. I realiteten finns det två glapp. Det största glappet infinner sig mellan det att den nyanlände kommit till kommunen och tills det att etableringsplan har upprättats. Hur stort detta glapp kommer att vara beror på ett antal faktorer: Den nyanlände ska få ett personnummer. I somliga fall kan enbart detta ta upp till sex veckor medan det i andra fall bara tar ett par veckor Den nyanlände kommer utan sina uppehållstillståndskort (ut kort) Nyanlända med barn ska till exempel ha fått dagisplats till barnen för att kunna delta i etableringsplanen till 100 %. Det finns fall där faniljer inte fått dagisplats för barnen som medfört glapp på fyra månader. Den nyanlände kan inte upprätta etableringsplan till exempel p.g.a. sjukdom eller då dennes arbetsförmåga måste utredas. Under denna period behöver den nyanlände ekonomsikt bistånd alternativt kompletterande ekonomiskt bistånd för sin försörjning. I somliga fall kan personer med etableringsersättning behöva kompletterande ekonomsikt bistånd. Personer som kommer som kvotflyktingar har ofta stort behov av för exempel sjukvård och tandvård vilket medför stora kostnader. Arbetsmarknadssektionen Det totala inflödet till Värnamo Arbetsmarknads Center (VAC) ökade under 2012 jämfört med tidigare. Denna ökning fortsätter under 2013 och kommer sannolikt att bli bestående under stora delar av planperioden för att på sikt plana ut och eventuellt minska något mot slutet av perioden. Under 2012 har både Jobb Center Unga och Jobb Center Vuxna startats upp. Under kommande planperiod prognostiseras arbetslösheten på riksnivå gå ner från 8,3 procent 2013 till 6,6 procent 2016. För Jönköpings län är prognosen något sämre. Under 2012 började arbetslösheten att öka och förväntas nu fortsätta att öka under 2013 och uppgå till 9,6 procent vid årets slut. En stor del av minskningen av sysselsättningen kommer industri och byggnadsverksamheten att stå för. Det kommer för arbetsmarknadssektionens del att betyda att vi kommer ha ett tryck på oss att ta emot fler individer jämfört med tidigare. Även om konjunkturen förbättras, kommer aktuella individer ha svårt för att hitta ut på öppna arbetsmarknaden. Antalet individer som hamnar i sysselsättningsfasen, FAS 3, kommer fortsättningsvis att vara högt då andelen långvarigt arbetslösa ökar. I nära samarbete 7
med Arbetsförmedlingen jobbar vi för att på ett ännu mer effektivt sätt verka för att dessa individer ska kunna komma ut i arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fler individer än tidigare har anvisats från ekonomisektionen under 2012 jämfört med tidigare och med en ökad arbetslöshet kommer på sikt behovet av praktikplatser på VAC att öka. De stora grupperna som idag söker försörjningsstöd är arbetslösa med låg a-kassa eller ingen a-kassa alls. Det ställer krav på VAC att fungerande rutiner finns, både inom VAC och tillsammans med ekonomisektionen, att tillräckligt med personal finns och framförallt tillräckligt med arbetsuppgifter för deltagarna. Det är oerhört viktigt med meningsfulla arbetsuppgifter på VAC, oavsett om deltagaren är där en kortare eller längre tid. Det arbete som bedrivs på VAC kräver också att jobben betalar sig. Även om VAC är en kommunal verksamhet kan inte jobben göras gratis. Jobb Center Vuxna För 2013 omfördelades medel från ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadssektionen för att arbeta med försörjningsstödstagare i jobbrelaterade aktiviteter. En jobbcoach kommer att tillsättas som ska vara spindeln i nätet i Jobb Center Vuxna. Att söka ekonomiskt bistånd i passivitet är förödande för individen och tanken med Jobb Center Vuxna är att göra dessa individer jobbfärdiga. Även detta är ett långsiktigt arbete som kräver individuella insatser under längre tid. Jobb Center Unga Det har funnits ett uppdämt behov med att aktivera framförallt långtidsarbetslösa ungdomar. I samarbete med förvaltningens ekonomisektion, Arbetsförmedlingen och Barn och Utbildningsförvaltningen drivs sedan hösten 2012 Jobb Center Unga. I projektet finns även Värnamo Näringsliv representerat. Inflödet har varit stort. Ca 60 ungdomar har skrivits in sedan starten september 2012. Ungefär hälften har psykiska eller psykosociala besvär, ca 75 procent har icke fullständiga betyg från gymnasiet, 15 ungdomar har inte slutfört grundskolan. Dessa siffror visar på en omfattande komplexitet hos dessa ungdomar vilket kräver mycket resurser och omfattande insatser. De står långt ifrån arbetsmarknaden och kräver långvariga insatser innan de kan bli jobbfärdiga och självförsörjande. Dessa insatser kommer att behövas under hela planperioden, även om arbetslösheten beräknas minska. Anställningar VAC har idag 21 individer som har en OSA-anställning (offentlig skyddad anställning). Vidare finns det 26 individer i kommunen som har lönebidragsanställning, varav 20 anställningar helt och hållet finansieras via arbetsmarknadssektionen, trots att vissa av dessa individer finns inom andra förvaltningar. Det finns även ett antal SAS-anställningar (särskilt anställningsstöd), utvecklingsanställningar och nystartsjobb. På VAC använder vi AF:s hela parlett vid anställningar. Trots ett mycket bra samarbete med AF, bra möjligheter för anställningsstöd, är det inte gratis att anställa. I snitt ersätts varje anställning med ca 60-75 procent av lönekostnaden. Resten står arbetsmarknadssektionen för. Att få en anställning är dock många gånger avgörande för framtiden, även om det enbart rör sig om en visstidsanställning. Individen blir självförsörjande, får en erfarenhet, kan få ett betyg, en referens och kan i sitt CV skriva in att han/hon har eller har haft ett arbete. Självkänsla och självförtroende ökar och det är oerhört viktigt att kunna stå rustad när så konjunkturen vänder. Ca 180 individer är idag inskrivna på VAC. Med de prognoser som finns under kommande planperiod, finns en risk att denna höga nivå blir bestående. Det finns dock ett tak på hur många individer som kan skrivas in på VAC. Om behovet ökar måste också kostymen utvidgas, dvs. ökar antalet inskrivna måste också såväl lokaler som arbetsuppgifter och resurser ses över. 8
Fritidssektionen Fritidssektionen skall ge stöd enligt normer samt investeringar till föreningslivet. Det är viktigt att föreningar och församlingar ges resurser både vad beträffar de normerade bidragen, särskilda bidragen, investeringsfonden samt lokal- och anläggningsbidragen vilka ger möjlighet att bibehålla och driva de anläggningar som idag ägs av det ideella föreningslivet. Speciellt bör noteras kransorternas föreningar där detta är en förutsättning för att mindre orter skall kunna ha ett fungerande organisationsliv och för att trygga en framtida ungdomsverksamhet. Även Stiftelsernas drift- och investeringsbidrag är viktiga för att kunna bibehålla en bra verksamhet och ha en kontinuitet i det breda och differentierade verksamhetsutbud dessa erbjuder för medborgare såväl i centralorten som i kommuncentra. Mätning av bemötande och service av kontakten med fritidssektionen ska genomföras mot föreningslivet och där målsättningen är att 90 % av föreningarna och församlingarna ska ge ett godkänt betyg. Fritidssektionens arrangemangsverksamhet skall fortsätta genomföras i centralorten såväl som i kransorterna och skall vara en resurs i kommunen för att erbjuda kommunmedborgare aktiviteter i såväl traditionell inriktning som en trivselfaktor. Arrangemangen väntas också ha en preventiv påverkan i utanförskapet i ett samhälle såväl som boendemiljöer. Kommunen och föreningslivet skall genom arrangemang och verksamhet bidra till att kommunen upplevs som attraktiv att bo i. Fritidssektionens skall fortsätta arbetet med att skapa en modern fritidsgård med en öppen verksamhet för alla, vilken skall fungera som en mötesplats mellan generationer. Inriktningen skall präglas av ett stödjande och främjande förhållningssätt som skall utgå från ett salutogent perspektiv för att skapa en känsla av sammanhang och där ungdomarna lär sig att fokusera på sin egen förmåga och de möjligheter som finns. Även i ytterområdena fortlöper arbetet och fritidsgårdarna i Bor och Rydaholm har nu öppet två kvällar i veckan. Fritidssektionen strävar efter att öka besöksantalet till ungdomsverksamheten med 5 % årligen. Fritidssektionen vill också skapa en mångfald av verksamhet som attraherar besökare med olika bakgrund och olika intresseområden. Sommar- och lovverksamheten skall få ett större utrymme och innehåll. Ett fördjupat samarbete med andra sektioner och förvaltningar inom Värnamo kommun har inletts och skall ytterligare intensifieras för att få en ökad bredd av ungdomsarrangemangen samt en vinst av samordnande personalresurser. Fritidssektionens arbete med omsorgseleverna fortlöper och med ombyggda lokaler skall rum skapas för att denna målgrupp skall kunna besöka fritidsgården även på kvällstid. Fritidssektionens arbete med ensamkommande barn/ungdomar fortlöper enligt den överenskommelse som tecknats med Länsstyrelsen och Migrationsverket och där Värnamo åtagit sig att tillhandahålla tre asylplatser respektive fem platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd. På HBV-hemmet Bryggan finns idag åtta ungdomar och där två har fått permanentuppehållstillstånd medan de övriga väntar på besked. Bryggans verksamhet präglas av att ge de ensamkommande ett respektfullt bemötande och vara en trygg plats där de ensamkommande kan utgå ifrån för att integreras i det svenska samhället. Ett tätt samarbete finns mellan Bryggan, socialtjänsten, skolan, överförmyndaren, fritidsgårdarna och föreningslivet. En väl upparbetad struktur med dokumentation och styrdokument finns, vilken lever upp till de krav som socialstyrelsen ställer på verksamhetens art. Invandrarbyrån Nuvarande verksamhet vid Invandrarbyrån (IB) i Värnamo kan indelas i tre områden; Invandrarservice, Flyktingmottagning och Tolkförmedling. 9
I augusti 2012 fattade Kommunstyrelsen beslut om att utreda IB:s verksamhet i den s.k. Samverkansutredningen som ska vara klar den 31/3 2013. Resultatet av denna utredning kommer under våren 2013 att redovisas för politiken som då har att ta ställning till hur en framtida organisation vad avser IB:s verksamhet kan komma att se ut. Förändring, utveckling och trender Barn- och ungdomssektionen Arbetet inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård förändras i snabb takt; anmälningar av allvarlig karaktär då bedömningar kring barns skydd behöver hanteras akut sker oftare, samtidigt som behovet av förebyggande och tidiga insatser efterfrågas i allt högre utsträckning. Evidensbaserade bedömningsinstrument och metoder används mer och mer och ledningssystem för kvalitet byggs. För att hantera den strida strömmen av akuta ärenden kommer en mottagningsenhet bestående av två mycket erfarna socialsekreterare att inrättas. På så vis ges de utredande socialsekreterarna och gruppledarna möjlighet att planera och genomföra sina utredningar med mer arbetsro, samtidigt som omhändertagandet av de akuta ärendena kan bli mer strukturerat och säkert. Det finns ett behov av att satsa brett på föräldrastöd både inom den egna verksamheten och i samverkan med kvinno- och barnhälsovård, barn- och utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Ett förslag om en sådan satsning diskuteras inom projektet Skuggning av modellområde och kommer sannolikt att vara av stor omfattning. Inom den egna verksamheten finns planer på en daglig telefonjour med möjlighet för föräldrar att på ett enkelt sätt få stöd i sin föräldraroll. En familjecentral är långt framme i planeringen och förväntas vara klar under maj månad 2014. Gemensamt barnahus i länet ska också komma igång under 2014. En socialsekreterartjänst samt hyreskostnader ska delas mellan länets kommuner. Under planering är också en länsgemensam rekryteringsenhet för familjehem, som också ska ansvara för grundutbildning av familjehem (vilket sedan 2013-01-01 är lagreglerat att kommuner ska erbjuda). Finansiering av en sådan kommer att delas mellan länets kommuner och för Värnamos del handlar det om ungefär 3-400 000 kr. Kompetensutvecklingsprojektet Närd, inte tärd ska förhoppningsvis resultera i en för länet gemensam struktur för fortsatt kontinuerlig vidareutbildning för barn- och ungdomssocialsekreterare. Troligen kommer detta att kräva ett visst tillskott till befintlig utbildningsbudget. Ytterligare en framtidsidé, med inspiration från MiniMaria i Göteborg, är en mottagning där man sammanför resurser från socialmedicinsk mottagning, ungdomsmottagningen och barnpsykiatrin under samma tak utifrån en helhetssyn. Vuxensektionen Från juli 2013 kommer förändringar att ske inom missbruksvården som bygger på Gerard Larssons utredning om missbruksvården i Sverige. Förändringarna kommer att ligga till grund för hela missbruksarbetet de närmaste åren: Det kommer bli en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommelser mellan huvudmännen.(kommun och landsting). Samarbetet ska även gälla läkemedel. Det ska definieras vem som gör vad så att vårdkedjan blir sammanhängande. Förslaget att enbart landstinget ska ha vårdansvaret har inte gått igenom. Ansvaret ligger på både kommun och landsting. Landstinget kan inte dra sig undan. Lokala lösningar. Överenskommelserna lyfts upp på en politisk nivå vilket är viktigt. 10
Läkemedelsassisterad behandling. Ser både positiva effekter och negativa effekter (läckage). Socialstyrelsen får uppdraget att se över hur verkligheten ser ut då det idag är en kunskapsbrist. Väntetider på högst 1 månad Service ärenden en prioriterad fråga. Hur ska man se på att allt inte dokumenteras? Ska allt dokumentras? Det måste finnas ett klart och tydligt lagrum för det Bättre statistik för missbruk och beroendevården behövs. Ett samlat statistiksystem ska utvecklas nationellt med mätning av kvalitet och effekter. Kvaliteten på HVB-hem behöver ökas Socialstyrelsen ska se över tvångsvården. LPT och LVM kommer ej att sammanföras. Ökad kompetens, mycket pågår redan. t.ex. kunskap till praktik, De nationella riktlinjerna finns mm. Vårdens uppgift - mer uppsökande genom riktlinjerna Ingen lag för brukarmedverkan. Eftersom det civila samhället organiserar sig som de vill går det inte att lagstifta om det. Men finns organisationerna ska de tas in i samarbetet. Ekonomisektionen Ekonomisektionen är beroende av omvärlden och konjunkturen. Vi kan aldrig effektivisera oss mer än vad förändringarna i omvärlden tillåter. Det är många osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till när en uppskattning ska göras av hur försörjningsstödet kommer att utvecklas framöver. Den stora utmaningen är att hitta vägar att få ut personer i praktik, sysselsättning och arbete för att så gott det går rusta dem för bättre tider. Att den fortsatta lågkonjunkturen även kommer att påverka utbetalningarna framöver är klart men exakt hur mycket är svårt att uppskatta. Bedömningen är att antalet hushåll kommer öka framförallt under 2013 som ett resultat av att finansieringen från tidigare avsatta medel har upphört samt att ett relativt fåtal nyanlända 2010-2012 har kommit i egenförsörjning. Totalt kan detta röra sig om 50-100 hushåll under planperioden. Nivån på biståndsmottagandet i samhället påverkas av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst och kostnadsutvecklingen. Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. En av de viktigaste faktorerna som påverka behovet av ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också biståndsmottagande. De flesta som behöver ekonomiskt bistånd är arbetslösa och har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning. Inom förvaltningen pågår sedan en tid ett utvecklingsarbete som syftar till snabbare aktiva åtgärder för de försörjningsstödstagare som för närvarnade inte har en kontakt med arbetsförmedlingen. Målet är att försörjningsstödstagare ska vara aktiva inom VAC med utvecklande insatser som praktik i företag och kommun för att skaffa erfarenhet från arbetsmarknaden. Nämndens mål att minska klienters behov av försörjningsstöd och i möjligaste mån förkorta biståndsperioderna genom att få ut klienter i egenförsörjning, har stått i centrum för vårt arbete. Arbetsmarknadssektionen Den svenska arbetsmarknaden har hittills stått emot försvagningen i omvärlden men nu vänder det nedåt. Arbetsförmedlingens prognoser för riket visar att arbetslösheten stiger till 8,4 procent under 2013 och till 8,5 procent under 2014. Prognosen är sen att arbetslösheten fortsätter att vara hög för att under planperioden minska ner till nivån som fanns före finanskrisen. Att inte arbetslösheten ökar mer 11
sammanhänger med att utbudet av arbetskraft dämpas under dessa år vilket anses bero på att fler antas välja att studera. I Jönköpings län förväntas dock en försvagning av konjunkturen och den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till 9,6 procent i slutet av 2013. Konkurrensen på arbetsmarknaden väntas att fortsätta. Det medför allt högre krav ställs på de arbetssökande. Men det är ett stort antal arbetslösa som har långa tider i arbetslöshet. Av de inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar har var fjärde person varit arbetslös i mer än tre år under de senaste tio åren. Personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning, personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre 55-64 år och utrikesfödda har svårare än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta påverkar grupper som redan i dag har svårt att hitta ett arbete. Dessa grupper bedöms dessutom komma att öka i antal framöver. Arbetsförmedlingen måste därför prioritera arbetet med att rusta dem så att de kan dra nytta av den ökade efterfrågan på arbetskraft som väntas om några år. Det är också viktigt att arbetsgivarna ökar möjligheterna för utsatta grupper att få praktik och en chans att bygga upp goda nätverk. Oavsett om Arbetsförmedlingen sätter in åtgärder för de grupper som har det svårt att hitta arbete, kommer många av dessa arbetssökande att ha behov av försörjningsstöd från kommunen då en stor del av de arbetslösa har valt bort att vara med i a-kassan. I Jönköpings län visar undersökningar som Arbetsförmedlingen gjort att företagen är fortsatt pessimistiska inför framtiden. Det är framförallt industrin och byggnadsverksamheten som ser mörkare på framtiden. Även arbetsgivare inom jord- och skogsbruk bedömer sin situation som besvärlig. Den privata tjänstesektorn är något mer optimistisk. Fritidssektionen En ny handläggare har anställts och fått i uppdrag att se över bidragshanteringen. Parallellt med detta arbete pågår en kommunövergripande utredning gällande föreningsbidragen och där ett regelverk kring de olika bidragsformerna ska ses över och justeras vilket skall leda till en enklare och mer tydlig hantering av de olika bidragen och investeringsfonden. Fritidsgården Navet byggs om och handikappsanspassas med nya grupprum samt större toalett med lyftanordning. Omsorgsverksamheten Blixten kommer att få ett antal elever med svårare funktionsnedsättningar vilket innebär att en ombyggnation är ett krav för att bibehålla en god verksamhet. En ombyggnad möjliggör också att funktionshindrade barn- och ungdomar har möjlighet att besöka fritidsgården samt delta i de olika arrangemang som erbjuds. Bryggans verksamhet står inför en ständig utvecklig där prognosen för 2013 är att boendet ska ha 12 ensamkommande barn/ungdomar, under 2014 och 2015 beräknas att ytterligare 8-10 ensamkommande barn/ungdomar kommer att beredas plats i boendet per år. Detta innebär att personalgruppen kommer att expandera. Bryggan har idag 14 platser vilka beräknas räcka fram till årsskiftet 2013/2014. Iordningställande av fler lägenheter påbörjas våren 2013 och Fritidssektionen förfogar idag över 12 lägenheter som ligger i nära anslutning till Bryggan. Lägenheterna ska användas för utslussningsverksamhet samt som träningslägenheter. Även arbetet med att engagera det civila samhället i Värnamo för att på bästa sätt stötta ungdomarna att hitta nya och egna nätverk samt skapa förutsättningar för en god etablering i samhället kommer att intensifieras under den kommande perioden. Invandrarbyrån Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden påverkar migrationen till Sverige. Under 2012 var antalet asylsökande det högsta sedan Balkankriget på 90-talet. Under 2013 räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande kommer att öka ytterligare. Alla prognoser pekar 12
entydigt mot ett större behov av kommunplatser de närmaste åren. Avtalet med Länsstyrelsen om flyktingmottagning löper på ett år i taget och kommer med stor sannolikhet att uppräknas. Antalet ensamkommande barn ökar också och detta i sin tur medför ett större behov av tolkinsatser initialt. Etableringsreformen som nu varit igång i drygt två år har inte på något nämnvärt sätt inneburit en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden vilket får till följd att personer i allt högre grad måste söka försörjningsstöd. Arbetsinsatser inom invandrarservice kommer också att påverkas då etableringsperioden är över och ansvaret för den fortsatta integrationen övergår till kommunen. Personalförhållanden Barn- och ungdomssektionen P.g.a. den ständigt ökande ärendemängden har ett återkommande problem på barn- och ungdomssektionen varit att få personalresursen att räcka till, framför allt när det gäller de utredande socialsekreterarna. De senaste åren har bemanningsföretag anlitats vid upprepade tillfällen för att göra det möjligt att leva upp till den lagstadgade fyramånadersgränsen för barnutredningar. MBN beslutade i november 2012 att inrätta två nya tjänster på barn- och ungdomssektionen. Dessa ska användas till en mottagningsenhet, vilket bedöms kunna effektivisera arbetet på ett märkbart sätt. Personalförsörjningen av framför allt socionomer till socialsekreterartjänster bedöms vara en nyckelfråga för att kunna upprätthålla en god kvalitet i verksamheten utan stressrelaterade hälsoproblem hos medarbetarna. Det är idag svårt att rekrytera socionomer, särskilt sådana med erfarenhet. Socialsekreterarna på barn- och ungdomssektionen är utsatta för tung psykisk belastning i sitt arbete. I kombination med en stor ärendemängd har detta i många fall lett till att medarbetare mått dåligt, varit sjukskrivna och i några fall lämnat arbetsplatsen. Om en erfaren socialsekreterare slutar sin tjänst och ersätts av en nyutexaminerad får man räkna med att det tar ett par år innan den nyanställda är någorlunda upplärd i arbetet. Det är därför av stor vikt att det också går att behålla personal över tid. Vuxensektionen Under 2012 har personalstyrkan i öppenvården anpassats i takt med att nödvändiga förändringar gjorts. 12 tjänster på Brogården har halverats till sex. Arbetet med en sammanhållen öppenvård har nyligen påbörjats varför det i nuläget är det svårt att veta om personalresursen på nu totalt 11 tjänster i öppenvården är rätt. Kanske måste justering ske, uppåt eller nedåt? Det är fortsatt stora problem att rekrytera socialsekreterare till myndighetsutövningen vilket skapar oro. I dagsläget är det sällan personer bosatta närområdet som söker arbete. Istället kommer helt nyutexaminerade från t.ex. Jönköping, stannar en kortare tid och söker sig sedan tillbaka till hemkommunen. Kontinuiteten är mycket viktig för att få en stabil och kompetent arbetsgrupp och i denna del krävs en strategi som i dagsläget inte finns. Ekonomisektionen Ekonomi sektionen har under en längre tid haft svårigheter med rekrytering av socionomer vilket har inneburit problem med att få personalresursen att räcka till. Sektionen har haft stor personalomsättning som har lett till rekrytering av nyutexaminerade samt oerfarna handläggare. Introduktionen har tagit långt tid och belastat de andra handläggarna ytterligare. Handläggarna har under en längre period känt sig stressad samt upplever en stor arbetsbelastning. Senaste hälsoundersökningen visade också tydliga tecken på hög stressnivå hos handläggarna. Senaste statistiken visar på ytterligare utökning av antal hushåll som kommer vara i behov av försörjningsstöd, vilket innebär ytterligare förstärkning på socialsekreterare. 13
Arbetsmarknadssektionen Ett sätt att komma åt försörjningsstödet är att erbjuda ett antal försörjningsstödstagare en anställning i kommunen med stöd av statligt bidrag från AF. Vid en OSA-anställning ersätts kommunen med i snitt ca 60-75 procent av lönekostnaden, lönebidrag likaså. Ett särskilt anställningsstöd (SAS) ersätter 85 procent av lönekostnaden, därutöver kan ett handledarstöd beviljas motsvarande 150 kr/dag. Kostnaden totalt uppgår för en SAS-anställning till ca 1800 kr/månad. Nystartsjobb erbjuder dubbla arbetsgivaravgifter i ersättning, ca 10 000 kr/månad för individer 27 år och äldre, under än 27 år knappt hälften. Fritidssektionen Fritidsledarna genomgår en kompetensutveckling genom EFS-projektet Kompetensfokus fritidsledare. Projektets övergripande mål på långsikt är en ökad kompetens i metodiskt påverkansarbete i öppen fritidsverksamhet för att fritidsledare skall lära nytt, lära om och stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet i en miljö av skärpt konkurens. Ett evidensbaserat arbetssätt ska utvecklas samt en gemensam metodik bland fritidsledare som bygger på aktuell forskning skall arbetas fram. Metoden skall vara tillämpar på regionalt och lokalt men även nationellt och transnationellt. Projektet skall också bidra till att höja statusen i yrket fritidsledare. Personalen på Bryggan har handledning samt kontinuerlig utbildning inom arbetsområdet, och personalen på föreningsservice genom går utbildningar med fokus på föreningslära samt myndighetsutövning anordnade av Lotteriinspektionen. Invandrarbyrån Under ovanstående period kommer en del pensionsavgångar att ske på Invandrarbyrån. Det är av största vikt att bemanningen speglar behovet av kommunala insatser framöver. I dagsläget är bedömningen att förstärkning bör ske på såväl flyktingmottagningen som på tolkförmedlingen. I vilken utsträckning detta ska ske får bl. a samverkansutredningen ge svar på. Ekonomi driftbudget 2014-2016 (belopp inkl ev. äskanden) DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Nettobelopp i kkr 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Medborgarnämnd 1 144 1 414 1 482 1 482 1 482 1 482 Medborgarförvaltning 11 271 11 864 11 513 12 313 13 113 13 913 Barn-och ungdomssektion 29 633 36 302 32 656 37 356 37 356 37 356 Vuxensektion 16 426 15 559 11 517 13 017 13 071 13 071 Ekonomisektion 19 384 19 798 21 716 32 316 30 316 28 316 Arbetsmarknadssektion 8 843 9 961 14 924 14 924 14 924 14 924 Fritidssektion 15 689 24 017 17 498 17 533 17 568 17 603 Invandrarbyrå 47 55 203 2 603 2 603 2 603 Ensamkommande barn 0 368 0 0 0 0 NETTOKOSTNAD 102 437 119 336 111 507 131 544 130 433 129 268 Prisökningar För prisökningar kommer ingen kompensation att utgå under planperioden. För medborgarnämnden innebär en utebliven kompensation för prisökningar, på köpta tjänster och ökad socialbidragsnorm kan innebära effektiviseringskrav/ökat underskott på 0,6 Mkr årligen (2,0 % * 30 Mkr). Invandrarbyrån Invandrarbyrån har de senaste åren helt finansierats av statsbidrag. Fr.o.m. 2014 kommer inte denna finansiering vara möjlig och ett ramtillskott kommer vara oundvikligt. 14
Vilken finansiering som kommer krävas är beroende på hur pågående samverkansutredning påverkar verksamhetens omfattning, men minst 2,4 Mkr krävs för att bibehålla nuvarande nivå. Fortbildning/kompetensutveckling Kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten är viktig. Ytterst handlar det om att upprätthålla respekt och förtroende för insatserna som tillhandahålls i det praktiska arbetet. Dessa måste vila på gedigen kunskapsgrund. Det betyder att all personal måste ha möjlighet, både vad gäller tid och pengar, att delta i aktiviteter för att kontinuerligt öka kunskapsnivån. Det är viktigt att utbildningssatsning fortsätter i positiv anda, totalt handlar det om ytterligare ca 0,6 Mkr i budget under planperioden. Placeringsbudget Barn- och unga Vi ser att budgeterad nivå på placeringsbudget barn och unga inte långsiktigt räcker till och riskerar etablera ett stort underskott. Totalt handlar det om behov av ytterligare 4,0 Mkr i budget under planperioden. Placeringsbudget Vuxna Budgeten för placeringar vuxna missbrukare bedöms inte räcka till framöver. Trots arbete på hemmaplan inom öppenvården krävs ytterligare 1,5 Mkr i budget under planperioden. Personalförsörjning För närvarande finansieras 1,5 tjänster inom Individ- och familjeomsorgen med statsbidrag för flyktingar, då de inrättats för att arbeta specifikt med flyktingfrågor. I och med kommunernas lägre schablonersättning finns inte längre utrymme att finansiera dessa tjänsten som tidigare, men behovet av personalresursen kvarstår. Ett ramtillskott på 0,9 Mkr behövs för att bibehålla dessa tjänster. Försörjningsstöd Vid en genomgång av försörjningsstödet den senaste 15 års perioden finns klara tecken på att efter kraftigare lågkonjunkturer så finns det fler människor som har behov av ekonomiskt bistånd och som det tar längre tid att få ut i egen försörjning igen. Prognosen visar på en återhämtning på arbetsmarknaden mot slutet av planperioden, men behovet av försörjningsstöd kommer fortfarande vara stort. Jobbcenter Unga Hösten 2012 startades Jobbcenter Unga för att arbeta med att får ut unga försörjningsstödstagare på arbetsmarknaden. Dessa insatser kommer att behövas under hela planperioden, även om arbetslösheten beräknas minska, och därav behövs också en bibehållen budget för verksamheten på 4,3 Mkr per år Barnahus Frågan om ett för länet gemensamt barnahus har åter aktualiserats. Bedömningen är att ett sådan gemensam hantering (polis, åklagare, landsting och socialtjänst) av ärenden gällande misshandel och sexuella övergrepp skulle gagna de utsatta barnen/familjerna. Kostnaden för kommunerna avser en samordnartjänst och del av lokalkostnader. Kostnaden bedöms kunna hanteras inom befintlig ram. Rekryteringsenhet Familjehem En länsgemensam rekryteringsenhet för familjehem håller på att bildas där kommunerna blir finansiärer. För Värnamos del handlar det om ca 0,4 Mkr som också behövs som tillskott i budget Stiftelsebidrag Bidragen till stiftelser ska uppräknas med 2% per år, vilket det inte finns utrymme till i nuvarande budget. Sammanfattningsvis behövs följande tillskott i budget under perioden (Mkr): 15
2014 2015 2016 Prisökningar 0,6 1,2 1,8 Invandrarbyrån 2,4 2,4 2,4 Fortbildning 0,2 0,4 0,6 Placeringar Barn- och unga 4,0 4,0 4,0 Placeringar Vuxna 1,5 1,5 1,5 Personalförsörjning 0,9 0,9 0,9 Försörjningsstöd 10,0 8,0 6,0 Rekryteringenhet familjehem 0,4 0,4 0,4 SUMMA 24,3 23,1 21,9 MBN budgetförslag 131,5 130,4 129,3 KS prel budget 112,1 110,1 108,1 Återsår att finansiera 19,4 20,3 21,2 Omsättningstal och nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Invånare totalt, antal 32 934 33 012 33 078 33 153 33 226 33 301 Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 904 914 886 884 843 841 Kostnad barn- och ungdomsvård, kr/inv 987 1 311 1 028 1 167 1 165 1 162 Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 571 574 405 449 448 447 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 899 939 716 1 035 1 011 949 Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 2 590 2 824 2 149 2 651 2 624 2 558 Total kostnad, Mkr Kostnad arbetsmarknadsåtgärder 29,8 30,2 29,3 29,3 28,0 28,0 Kostnad barn- och ungdomsvård 32,5 43,3 34,0 38,7 38,7 38,7 Kostnad missbrukarvård vuxna 18,8 18,9 13,4 14,9 14,9 14,9 Kostnad ekonomiskt bistånd 29,6 31,0 23,7 34,3 33,6 31,6 Kostnad individ- och familjeomsorg 85,3 93,2 71,1 87,9 87,2 85,2 Investeringsplan 2014-2018 Budget Budget Budget Budget Budget Belopp i kkr Projektnr Projektblad 2014 2015 2016 2017 2018 Inventarier, div maskiner, IT mm 2380-2386 001 1 010 1 000 1 030 1 830 1 630 SUMMA INVESTERINGAR 1 010 1 000 1 030 1 830 1 630 16