Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet 29 maj 2015 HSS-konferensen Linnéuniversitetet i Kalmar
Fondernas mål och bidrag till EU-2020
Partnerskapsöverenskommelsen: pekar på behov av samordning mellan myndigheter och fonder kunskapsproduktion, erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning, analys av projektresultat & programutveckling samt återföring av kunskap & erfarenheter Kommissionen ställer krav på Evaluation Capacity Building Kunskap för smart, hållbar och inkluderande tillväxt fondgemensam konferens om uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning
Mål för utvärdering och gruppen Utvärdering skall öka kunskapen om ESI-programmens långsiktiga bidrag till programmens mål och EU:s 2020-mål och om på vilket sätt måluppfyllelse och effektivitet kan förbättras. Utvärderingarna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är att bidra till en mer kunskapsbaserad politikutveckling vad gäller regional tillväxt, kompetensförsörjning och landsbygdsutveckling. Fondsamordningen kring gör detta genom att: vara ett forum för internt utbyte av kunskap och erfarenheter kring uppföljning och utvärdering initiera och genomföra fondövergripande uppföljnings- och utvärderingsarbete sprida erfarenheter, kunskap och utvärderingsresultat i främst genomförandeorganisationerna
Utvärderingsfrågor Bidrag till uppfyllandet av EU 2020-målen? Regional koppling? En kunskapsbaserad politikutveckling? Hur fungerar urvalskriterierna? Hur fungerar de horisontella kriterierna? Hur genomförs förenklingsambitionerna?
Kunskapsbildning för att fånga resultat som kan leda till långsiktiga effekter: Insatserna för sammantaget 67 miljarder SEK ska vara: Additionella i förhållande till reguljär verksamhet Nyskapande Experimenterande... men samtidigt implementerbara.
Temagrupper - ett exempel på hur ESF samarbetar med och nyttjar forskning.
Användbarhet som utgångspunkt Utvärderingen behöver utgå från kunskapsbehov på alla nivåer, lokal, regional och nationell nivå. Processnytta och slutproduktsnytta Utvärderingsupplägget behöver svara både på frågan vad som har hänt och hur. Den senare frågan kritisk för användbarhet och lärande framåt. Det är viktigt att såväl utlysningar som projektsatsningar är avgränsade och vilar på en sammanhållen interventionslogik i syfte att kunna utvärdera och lära.
Evidenssäkrad utvärdering, tre P:n: Program- och projektlogik rekonstrueras Processer och mylla för projekten analyseras 2.3 Public debate-deltagande för att nå ut!
Evidenssäkrad utvärdering, tre N:n: Nyckelhändelser kartläggs - processpårning Nyckelpersoner intervjuas - skuggkontroll Nyckeltal jämförs - jämförandeanalys
Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Krävande finansiärer Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog
Jordbruksverkets utvärderingar Historiskt ex ante, halvtid och ex post Landsbygdsprogram och fiskeriprogram Ofta forskare från SLU Nytt sekretariat ansvarar nu Landsbygds-, havs & fiskeri- samt Leaderprogram Bredare utlysning -> fler intresserade univ/högsk. Ex post LBP 2007-2013, forskare från 5 univ/högsk. Löpande 2014-2020, flera aktörer involveras
Mer lärande i utvärderingsprocessen Fler utvärderare - fler bygger kompetens kring programmen - utvärderingar med fler perspektiv Intressenter involveras - bidrar till att formulera frågor - deltar i seminarier under utvärderingstiden - dubbelt lärande! Rådgivande forskare - ger råd kring utvärderingar - granskar utvärderingsprojekt i olika steg - kommentarer till slutrapport publiceras Utvärderingssekretariat - kontinuitet - ackumulering av kunskap - kommunikation mot beslutsfattare etc.