Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne



Relevanta dokument
Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Halsont - faryngotonsillit

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år och Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

handläggning av faryngotonsilliter inom öppenvården.

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Grupp A streptokocker återkommande problem. Björn K Eriksson Smittskydd Stockholm 12 nov 2015

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Infektioner hos barn i förskolan

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Infektioner hos barn i förskolan

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

Streptokockinfektioner

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Handläggning av Faryngotonsilliter

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

Patientfall akut media otit

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Övre luftvägsinfektioner

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Lätt att jämföra dina resultat med

Infektioner hos barn i förskolan

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Infektioner hos barn i förskolan

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Om infektioner och smitta i förskolan

Karin Persson

Öroninflammation Svante Hugosson

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Frisk utan antibiotika

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Frisk utan antibiotika

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

ALK-dagar hösten Praktiska tips från oss!

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra. Vad ska vi göra?

Antibiotika vid luftvägsinfektion

Infektioner hos barn i förskolan

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Antibiotikaanvändning i fokus

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Övre luftvägsinfektioner

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Frisk utan antibiotika

Överdiagnostik av penicillinallergi

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Datakonsult, söker akut på vårdcentral pga halsont sedan 2 dygn. Känt sig varm, men ej kollat tempen.

Kortsvarsfrågor (5)

EHEC - sjuka människor

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

När behöver vi antibiotika?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Transkript:

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö

Diagnostik av halsont telefonrådgivning Anamnesen är viktigast Om halsont + samtidigt debuterande multifokala symtom såsom: snuva nästäppa heshet hosta mun eller svalgblåsor konjunktivit = viral faryngotonsillit + ÖLI egenvård Fråga aktivt efter dessa virala symtom Om ja ingen ytterligare sjukvårdsbedömning, ingen snabbtest

Forts. telefonrådgivning vid halsont Akuta symtom på halsont = ont vid varje sväljning + inga andra virala symtom bedömning inom 1 (2) dygn Om lindriga symtom och ingen feber kan man avvakta ytterligare Om uttalad hals svalgsmärta svårigheter att svälja saliv, andas, gapa och/eller diarré el kräkning kraftig allmänpåverkan akut bedömning /akut remiss

Diagnostik av faryngotonsillit nya riktlinjer 2012 Om bara halsont (utan samtidiga virala symtom) 1. Räkna fram hur många Centorkriterier 2. Om bara 1 2 Centorkriterier ta inte snabbtest avvakta upp till 3 dygn 3. Om försämring förnyad kontakt dessförinnan

Centorkriterierna Används för att finna de som har störst nytta av antibiotika Centor kriterierna : Feber>38,5 grader Ömmande käkvinkeladeniter Beläggningar på tonsillerna (hos barn 3 6år räcker rodnade, svullna tonsiller) Ingen hosta Sannolikheten för GAS vid 3 4 kriterier: = 50 60%

Diagnostik av faryngotonsillit hos barn Små barn <3 år har ytterst sällan (1-3%) GASfaryngotonsillit. De är oftast (98%) virusorsakade Barn < 6år har nästan aldrig (1%) beläggningar på tonsillerna vid GAS faryngotonsillit - de är rodnade och svullna

Handläggning av patienter ( 3 år) med halsont Diagnostiska kriterier (Centorkriterier) 1. Feber >38,5 2. Ingen hosta 3. Förstorade, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 4. Beläggning på tonsillerna (Hos barn 3 6 år räcker svullna, rodnade tonsiller) 0-2 kriterier 3-4 kriterier Inget snabbtest för GAS Symtomatisk behandling vid behov NEJ Negativt* Överväger fördelarna med antibiotika vid positiv snabbtest för GAS? JA Ta snabbtest för GAS Positivt Antibiotika och vid behov symtomatisk behandling Terapigrupp antibiotika/infektioner i samarbete med Strama, Läkemedelsverket, SMI

Tänk på 1-10% av alla vuxna och 10-50% av alla förskolebarn har växt av GAS utan symtom. Bärare ska inte behandlas - smittorisken får avgöra! (t.ex. >2 recidiv inom familjen) Ta inte snabbtest för att skilja på viral eller bakteriologisk etiologi - ta det bara när Centorkriterierna är 3-4 och du tror antibiotika kan hjälpa Lita på snabbtestet! Behandla inte om det är negativt. Överväg andra diagnoser Om negativ snabbtest- ta inte CRP (är ofta högt vid ex.adenovirustonsilliter)

Behandling av streptokockfaryngotonsillit Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 i 10 dagar Obs det finns inga PcV-resistenta GAS! Vid pc allergi: Cefadroxil el Dalacin Recidiv (inom 4 veckor efter föregående insjuknande): Dalacin el Cefadroxil

Allvarliga symtom och fynd vid halsont Varningstecken Uttalad allmänpåverkan eller konfusion Andningssvårigheter (epiglottit) Svårigheter att svälja saliven (epiglottit) Ensidig kraftig halssmärta (peritonsillit, parafaryngeal abscess) Svårt att gapa (peritonsillit) Svår halssmärta med normalt svalgstatus (parafaryng. el epigl.) Mycket svår lokal smärta på hals, bål eller extremiteter (fasciit) Buksymtom: diarré och kräkningar (pga toxinpåverkan av GAS) Membranösa beläggningar på och utanför tonsiller (difteri) Remittera!

Smittspårning Vid upprepade infektioner i en population, Tänk på alternativa smittkällor: Perianal streptokockdermatit Vaginit, vulvit hos småflickor Småsår på huden Svinkoppor Eksem

Smittspårning på förskolan Om c:a 1/3 i en grupp insjuknar samtidigt Kartläggning, verifiera utbrottet Hygienråd Samtidig behandling av alla barn med symtom (inkl andra möjliga smittkällor såsom perianal streptokockdermatit, impetigo, vulvit) + positivt svalgprov (snabbtest el odling) Inte testa symtomfria barn - lönar sig inte att spåra bärare eftersom: -Sjuka smittar - Friska smittar knappast

Tack!