Kvalitetsredovisning Grundskola åk 1 6 Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Edvinshusskolan Område väster Ansvarig rektor: Jonas Thun
Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012 och 2012/2013, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn och utbildningsnämnden. I Barn och utbildningsplan för Ystads kommun 2010 2014 (BUN plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013, utvärdera två av BUN planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning.
Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Prioriterat område Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.* *Återfinns i BUN planen under område 4 Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att ge er bild av kunskapsutvecklingen samt genom att redovisa statistik relevant för er skola (nationella ämnesprov, kunskapskrav, betyg). Kunskapskrav åk 3 (%) Svenska Svenska som andraspråk Matematik 2012/ 2013 flickor pojka r 2011/ 2010/ 2012 2011 totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt 95% 95% 95% 95% 86% 90% 100% 100% 100% - - - - - - - - - 97% 97% 97% 86% 81% 83% 80% 100% 93% SO NO Text * = än 10 elever) 97% 97% 97% 97% 97% 97% - - - - - - - - - - - -
När det gäller åk 3 ser man av statistiken ovan att vi har en god måluppfyllelse, när det gäller tendens över tre år är det mycket svårt att dra några slutsatser när urvalet är så litet och barnen varierar från år till år. I åk 6 har vi en klass med mycket goda resultat. Betygen i höstas var mycket höga och resultaten på NP under våren har visat att betygsättningen var riktig. Vi har delat ut totalt två F och betygen i kärnämnena är generellt sett höga. Även idrott, musik och bild sticker ut som speciellt höga. Vi har skärskådat betygsättningen och som rektor är jag säker på att bedömningen är korrekt. De som går ut åk 6 nu har varit en fin samling elever, och klassen har genom alla år varit väl bemannad. Under största delen av de sju år de gått på skolan har det funnits nästan 3 hela tjänster på 30 elever (när de blev 25st i åk 6 så minskade detta lite) och det tror vi har gett goda förutsättningar till det höga resultatet. Det är också en tävlingsinriktad, sportintresserad och målmedveten klass, vilket betyder att förutsättningarna för höga betyg i idrott finns. I musik har vi utrustat en sal med gitarrer och satsat på halvklass i musik, vilket gör att de som har haft drivkraften har kunnat lära sig spela ett ackordinstrument, en förutsättning för att gott betyg i musik. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling: Nationella ämnesprov (åk 3, 6, 9) Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6, 9) Betyg (åk 6, 7, 8, 9) Elevinflytande Särskilt stöd Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning? En till en, omdefinierat lärande TÄNK OM (bifoga vision och handlingsplan) Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet Svenska som andraspråk Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilka förklaringar finns till att måluppfyllelsen är god eller mindre god? Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas undervisningstiden? Hur utnyttjas arbetsplatsförlagd tid? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? De nationella ämnesproven har visat på mycket god måluppfyllelse. Två elever i åk 3 har inte nått
kunskapskraven i svenska och en elev i matematik. Under årskurs 3 har pedagogerna gjort det möjligt att jobba i halvklass och jobbat extra mot specifika kunskapskrav i både matematik och svenska vilket resulterat i mer tid för stöd och fördjupade kunskaper. Eleverna i åk 3 har god måluppfyllelse när det gäller So och No. Under året har eleverna haft ett varierat arbetssätt så som grupparbete, enskilt arbete, haft tillgång till konkret material och fått både auditiv och visuell input. Studieron i klassrummen har varit till stor fördel för eleverna. De elever som inte klarat kravnivån i åk 3 eller riskerar att inte klara kravnivån för åk 6 har och kommer att få extra stöd av vår speciallärare. I åk 6 är måluppfyllelsen också god. I de nationella proven har eleverna lyckats bra. I engelska har en elev inte nått målen. I svenska har en elev inte nått målen. Insatser av speciallärare har gjorts i båda ämnen och även individuell hjälp har getts men betyg E har inte uppnåtts för dessa två elever. I matematik, fysik och geografi har samtliga elever nått målen. Generellt är betygen höga i flertalet av ämnena. Åk 6 har under sin skolgång haft hög pedagogisk täthet, god studiero och hög motivation. När det gäller likvärdigheten kring betyg och bedömning har de bedömts av två pedagoger och i dialog med specialpedagoger. Vi försöker stimulera eleverna i sin kunskapsutveckling genom att ha en levande dialog och lyssna på deras idéer, tips och tankar under arbetets gång. Dessutom låter vi dem uppmuntra och inspirera varandra. Personalens kompetens och intressen tillvaratas genom att vi jobbar i varandras klasser vilket ger möjlighet till en bredare kunskap. Alla pedagoger har under läsåret påbörjat kommunens satsning på Tänk Om, där har vi inspirerats och fått ökade kunskaper kring barns lärande. Vi försöker se, stärka och utmana våra elever dagligen genom ett varierat arbetssätt så att de känner lust och nyfikenhet att lära sig. Vi försöker utmana genom att individanpassa undervisningen. Vi arbetar så att eleverna ska känna ansvar för sitt eget lärande. Vi skapar trygghet genom att vi arbetar tillsammans med parallellklassen och åldersblandat vilket gör att barnen känner sig trygga med både andra elever och pedagoger. I och med kommunens datorsatsning fick vi möjlighet att erbjuda eleverna i åk 6 var sin dator. I det dagliga arbetet har eleverna använt datorn för att tillgodose sina olika förmågor och behov. Med ett varierande arbetssätt har vi använt datorn som ett verktyg i den formativa bedömningen. På vår skola har ett fåtal elever modersmålsundervisning. Ingen elev har studiehandledning eller svenska som andra språk. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Vårt värdegrundsarbete behöver bli mer synligt och en arbetsgång behöver arbetas fram för att stärka eleverna i olika livssituationer. Vi behöver fortsätta med vårt Tänk Om arbete för att få ökad måluppfyllelse och ökad möjlighet till formativ bedömning. Till hösten då vi får tillgång till Mac datorer även på lågstadiet kommer eleverna få möjlighet att prova på olika arbetssätt vilket ger dem olika redskap för sitt lärande. Utnyttja pedagogernas kompetenser ytterligare både i undervisning och pedagogiska diskussioner för att ge våra elever en fördjupad kunskap. Vi arbetar i varandras grupper och vi kan arbeta efter mötesmetoden TLC (Teacher Learning Community). Rektor kommer under året att fokusera på utvärdering av formativa processer som en rapport under andra året på rektorsutbildningen. Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten.
Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö och studiero situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Samtliga elever i åk 4 och 5 har fått tillgång till egna datorer och åk 6 har tillgång till varsin lånedator på skolan. Detta har inneburit ett mer stimulerande och lustfyllt lärande. Klasserna på skolorna är förhållandevis stora, upp till 23 elever. De flesta klassrummen är förhållandevis små. För att uppnå en god lärandemiljö och studiero försöker vi gruppera eleverna och använda våra grupprum. Vi har ljusa och fräscha lokaler samt en stimulerande utemiljö på båda skolorna. Trygghet, trivsel, likabehandling och studiero är förutsättningar för en bra och stimulerande arbets och lärandemiljö. I det dagliga arbetet har vi diskussioner med eleverna kring värdegrunden. Vi försöker skapa en god klassrumsmiljö genom att hålla en tydlig struktur samt att eleverna har varit med att skapa trivselregler. Skolan har ett gemensamt trygghetsteam som arbetar både förebyggande och med aktuella händelser. Trygghetsteamet träffas en gång i månaden. Åk 4 6 har kamratstödjare som träffas regelbundet för att eleverna skall ge sin bild på hur de upplever trivsel och trygghet i klasserna. Alla elever från F 6 har genomfört en trygghetsenkät. Vi har ett elevhälsoteam med skolsköterska, kurator, skolpsykolog, speciallärare, specialpedagog och rektor. Detta team har möte var fjortonde dag. All personal kan anmäla ärenden till teamet och blir då kallade till nästkommande möte för att redogöra för ärenden. Det har förekommit kränkning av elev efter skoltid där trygghetsteamet har kopplats in. Trygghetsteamet följde skolans handlingsplan mot kränkande behandling. Detta har lett till att kränkningen har upphört och fallet är avslutat. Övriga fall som kommit till vår kännedom har vi löst genom samtal med berörda samt föräldrar. Vi har haft en incident mellan en pedagog och en föräldragrupp vilket resulterat i ett arbete kring värdegrund och etik. Företagshälsan har gjort en oberoende utredning av händelsen som vi kommer att analysera för att kunna hantera liknande situationer i framtiden. Vi har regelbundet klassråd, elevråd och matråd. Båda skolorna har trevliga skolrestauranger med egna kockar. På båda skolorna har vi, i matsalen, haft 5 10 tysta minuter för att få matro. Detta förslag har kommit från eleverna. Detta upplevs som mycket positivt av både elever och personal. Trygghetsenkäten visar att 99% av eleverna tycker att det är bra eller mycket bra att gå på vår skola! 99% av eleverna som går på Fritids trivs bra eller mycket bra! På Edvinshusskolan visar det brister gällande klimatet i matsalen. Några nämner att de tycker att det är för kallt, andra tycker att kökspersonalen inte visar respekt. 47% tycker inte att det är en lugn och skön miljö. Om man ser till hela skolan anser 36% att det inte är lugnt och skönt i matsalen.
Enkäten visar tyvärr att det förekommer kränkande behandling på vår skola som vi vuxna inte varit medvetna om. Det framkommer tydligast i åk 1 3 och åk 5. Det har kommit fram att elev med funktionshinder har blivit retad för det. En elev har blivit retad för att den inte pratar lika bra som andra. Några har blivit retade pga. storlek och kroppsbyggnad. 21% upplever att den eller någon annan blivit retad för sina kläder 19% upplever att den eller någon annan blivit retad för sitt utseende 23% upplever att den eller någon annan blivit retad för att de inte kan göra saker som andra kan. 35% av eleverna anser att det inte är lugnt och skönt i klassrummet under lektionerna. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Den goda tillgången till datorer har bidragit till att en helt ny värld har öppnats för eleverna. De får nya kunskaper via nya sätt att arbeta, te x med Google Apps, webbresurser av olika slag, och program på datorn. Arbetsmiljön är god trots de högre elevantalet i klasserna. Att gruppera eleverna i mindre grupper har varit lyckat för att få en god arbetsro. Lärarna anser att det är god arbetsro i klassrummen men trygghetsenkäten visar att eleverna tycker annorlunda. Det gäller hela skolan. 35% av eleverna anser att det inte är lugnt och skönt i klassrummet under lektionerna. Det man får tänka på är att eleverna inte har någon referens till vad som är en normal situation. Det blir också ett bekymmer att vi inte har gemensamma enkäter i samtliga åk som är utformade på samma sätt i hela kommunen, eftersom siffrorna blir intressantare om de sätts i ett sammanhang. Men naturligtvis kommer vi att se vad vi kan göra för att förbättra hur eleverna upplever sin arbetsro. De stora ytorna och den varierande utemiljön innebär att eleverna erbjuds stimulerande aktiviteter. Resultatet på enkäten visar att det förekommit viss kränkande behandling vad gäller kommentarer om bland annat klädsel och utseende i år 1 3. I dessa årskurserna finns inte kamratstödjare men om de funnits skulle en tidigare upptäckt eventuellt vara möjlig. Kamratstödjargruppen som finns för åk 4 6 ger eleverna trygghet och möjlighet att upptäcka och förebygga saker som inte alltid når fram till någon vuxen. Trygghetsteamet får information från kamratstödjarna vilket innebär att insatser snabbt kan sättas in. Incidenten mellan pedagogen och föräldragruppen har resulterat i en utredning som företagshälsan gjort för att förebygga att liknande händelser kan ske i framtiden. Våra klassråd, elevråd och matråd innebär att eleverna har inflytande i deras dagliga skolarbete. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen
Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Då det har framkommit att det förekommit viss kränkande behandling i åk 1 3 bör vi införa kamratstödjare även i åk 1 3. Eftersom åk 5 sticker ut som en årskurs där det finns problem beträffande kränkande behandling måste vi fortsätta med gruppsamtal i åk 5 med hjälp av trygghetsteam och rektor. Eftersom klimatet i matsalen inte upplevs positivt av eleverna bör vi genomföra samtal om värdegrunden med kökspersonal på Edvinshusskolan och höja temperaturen där. Vi behöver fortsätta med att förbättra arbetsklimatet i klassrummen eftersom elevenkäten visat att en del elever inte upplever arbetsro. Vi behöver få en lugnare matsalsmiljö då flera elever upplever miljön som stökig. Samtliga elever på skolan måste bli medvetna och informerade om skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Förbättringsåtgärder från KR 2011/2012 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. En till en satsningen med datorer ökar möjligheterna att variera undervisningen. Ja, det har ökat våra möjligheter att variera vår undervisning, både vad gäller inlärning och redovisning. En till en satsningen har till viss mån även lett till att eleverna fortsatt med sitt skolarbete hemma. Eleverna har använt datorn hemma till att göra läxor, tex via glosor.eu och webbmagistern. Vi kan ge eleverna större kunskaper i hur de ska utvärdera sitt arbete och mer tid till att genomföra den. Detta arbete är påbörjat och kommer att fortsätta under nästa läsår. Vårt mål är att barnen både ska kunna utvärdera sina egna samt kompisars arbete. (Gärna efter Two stars and a wish.) Rektor kommer i sitt pedagogiska ledarskap, och inom ramen för rektorsutbildningen, arbeta med och utvärdera de formativa processerna i skolan. Föräldrar/vårdnadshavare kan bjudas in till en utbildning i hur man hanterar Unikum. Vårt arbete med Unikum kommer avvecklas under nästa läsår. Vi kan förbättra vårt arbete genom fler trivselenkäter under året för att upptäcka och stävja eventuell kränkande behandling. Kamratstödjarutbildning för våra kamratstödjare. Vi vill utveckla kontinuerliga trivselenkäter inför varje kamratstödjarmöte. I åk 4 6 fyller barnen i trivselenkät varje månad inför kamratstödjarmöte / trygghetsteamets möte. Vi planerar en dag kring nätmobbing samt vett och etikett på nätet för såväl elever och föräldrar. Åk 4 5 har fått information om netikett av våra IT pedagoger. Föräldrar erbjöds liknande föreläsning på Norreportskolan. Det saknas en skolsköterska på Edvinshus. Skolsköterskan har numera en dag i veckan schemalagd på Edvinshus. De dagar hon är på Edvinshem nås hon alltid på mobilen. Tiderna bör kanske ses över?
Samordna ett gemensamt arbete kring värdegrund i någon regelbundet återkommande form i åk 1 3. Samtliga klasser arbetar regelbundet med värdegrunden, dock ej samordnat. Vi har börjat arbeta för att ha kamratstödjare även i åk 1 3 i någon anpassad form. Bli bättre på att se till att eleverna får 30 minuters rörelse de dagar eleverna inte har idrott eller utepedagogik. Detta har vi fortfarande som mål. Få möjlighet till praktisk undervisning kring isvett. Detta sker idag praktiskt i idrottssalen. Önskan finns från idrottsläraren på skolan att tillsammans med andra skolor samt kommun köpa in isflak till badhuset. Vi ska bli bättre på att utnyttja kulturutbudet i Ystad, t.ex. Konstmuseets verksamhet. Vi kan utveckla det internationella arbetet ytterligare genom att mera aktivt söka kontakter/utbyte med verksamheter/folk i andra länder. Detta har vi fortfarande som mål. Man kan alltid bli bättre. Då vi är två skolor och de vardagliga stunderna där man kan diskutera elever och funderingar har försvunnit måste vi planera in en klasskonferens (berör till stor del Edvinshus) inför utvecklingssamtal. Där kan klasslärare träffa berörda pedagoger som undervisar i klassen och dela information med varandra. Detta har vi fortfarande som mål. Förbättra kvalitén på de skriftliga omdömena. Vi känner alla ett stort behov av att utbildas i hur man skriver omdöme. Ett mycket viktigt område för pedagoger som undervisar i åk 4 6 är betygsättning och där måste alla få rätt utbildning samtidigt. Utveckling pågår i kommunen, då ett stort systembyte är nära förestående. Vårt mål är att bibehålla vår höga kvalitet trots de hårda besparingskrav som ligger framför oss. Beroende på hur mycket resurser olika klasser har haft samt hur mycket frånvaro det varit bland personalen, har belastningen och därmed kvalitén varierat. Ibland har ingen vikarie satts in och ibland har vikarien inte fungerat med barnen. Detta har ökat belastningen. Tänk om satsning till alla pedagoger för ett mer IT baserat lärande i klassrummet. Den är i full gång, vi har avverkat 3 av 4 heldagar. Åk 4 6 arbetar fram en mall för veckans utvärdering. Vi utvärderar istället i våra skoldagböcker varje vecka. Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan klasserna och därmed utnyttja pedagogernas kompetens till max. Samarbetet har utökats men vi önskar arbeta för ännu mer samarbete för att gynna barnens inlärning. Förbättra kommunikationen inom personalen, bl a genom att alla använder Google Apps tjänster. Genom delade dokument kan vi minimera den muntliga informationen på de konferenser vi har, för att ge utrymme för viktigare pedagogiska kvalitetshöjande
diskussioner. Detta har vi blivit betydligt bättre på men det finns utrymme för ytterligare förbättring. Rutiner och arbetsgång bör förfinas för att minska irritiation över att administration och byråkrati i personalens vardag blir allt för tungrodd Fortfarande är lärarnas dokumentation, administration och byråkrati alldeles för tung. Dessutom både tidskrävande och irriterande när vertyg som vi är ålagda att använda inte fungerar tillfredsställande, t.ex. Unikum. Skolsköterskan ska få ett nytt rum på Edvinshus. Hon har ett nytt, fräscht rum uppe på Edvinshus. Vi måste bli effektiva i vårt utnyttjande av personalresurser för att kunna möta elever med särskilda behov. Samtidigt kräver det att vi ser över personalens arbetssituation så att de får den rimliga arbetsbörda de har rätt till. Det kan handla om tex raster och ställtid för fritidspedagoger och förskollärare och en jämn och rimlig fördelning av övriga arbetsuppgifter (ansvarsområden etc) på lärarna. Här finns det att bita i! Personalen har ibland otillräckliga kunskaper vad gäller barn med speciella behov och deras medicinering. Detta upplevs stressande och som tungt ansvar. På Edvinshus är det få vuxna och detta är sårbart t.ex. när en klass ska cykla till en aktivitet/utflykt. Då måste extra vuxen/na medverka och detta innebär att det blir ännu färre vuxna kvar bland barnen. Inför läsår 12/13 gjordes ett schema upp över fritidspedagogernas tid i skoldagen som innebar att deras raster och ansvarsområden blev tydliga. Detta upplevdes som positivt. Inför 13/14 vill vi förbättra det ytterligare genom att försöka, i möjligaste mån, göra veckan mindre splittrad för fritidspedagogerna. Vi vill utveckla en öppen dialog mellan arbetslagen och ta fram tydliga normer så att alla vet vad som förväntas av dem. På så sätt tar vi fokus från nedbrytande och kontraproduktiva diskussioner och får möjlighet till att fokusera på viktigare pedagogiska frågor. Vi har kommit en bit på vägen men har en bit kvar. I dec 12 hade vi ett gemensamt möte för att diskutera detta under ledning av rektor. Detta följdes upp med ett möte kring vår gemensamma värdegrundsuttryck i maj 13. Vi måste bli bättre på att formulera åtgärdsprogram och hitta ett samarbete oss emellan där ansvarsfördelnigen kring elevvården är tydlig och klar. I och med vår nya spec.lärare har börjat hos oss med nya krafter (efter att ha varit utan speclärare i ca ett halvår) har vi fått mycket stöd att förbättra arbetet kring åtgärdsprogrammen. Vi vill utveckla personalens kunnighet i Mac och Google Apps och andrawebbaserade pedagogiska tjänster. Hela tiden pågående! Vi har en väldigt hög lägstanivå framför allt, och mycket personal som gärna vill fortsätta utvecklas inom detta.
Regelbunden tillsyn, Skolinspektionen Redogör nedan för vilka åtgärder som är vidtagna och vilka som eventuellt kvarstår för att komma tillrätta med de brister som Skolinspektionen identifierade på er skola vid tillsynen våren 2012. Trygghet och studiero Kommunen har skapat ett webbverktyg där rektor anmäler kränkande behandling samt återkopplar efter avslutad utredning och åtgärder. Särskilt stöd Rektor tar beslut om särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång och fyller i ett skriftligt formulär som kommunen tagit fram i enlighet med skollagen. Sedan vi fått en ny speciallärare har vi fått nya rutiner och bättre struktur på våra åtgärdsprogram, hur de följs upp och utvärderas. Pedagogerna har fått kompetensutveckling i arbetet med åtgärdsprogram. Det finns rutiner för anmälan vid risk att en elev inte når sociala och/eller kunskapsmål. En pedagogisk utredning eller en fördjupad sådan görs på de elever som är i riskzonen. Behoven framkommer genom utredningen. I slutet av utredningen diskuterar specialpedagog och undervisande lärare och de gör en analys av hur behoven ska tillgodoses. Därefter upprättas vid behov ett åtgärdsprogram. Där beskriver man vilka behov som ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ett dokument med alla elever som är i behov av särskilt stöd är upprättat. Detta har rektor, speciallärare, skolsköterska och skolkurator tillgång till och diskuterar vid EHT (Elevhälsoteam) varannan vecka. Bedömning och betygssättning I ett försök till förbättring av bedömning och betygssättning har vi upprättat bedömningsmatriser för att tydliggöra elevens kunskapsutveckling. Vi använder samma språk och uttryck som Lgr 11 använder i sina kunskapskrav. Bilagor Skolans vision och handlingsplan inom IKT/TÄNK OM Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler Statistik över kunskapsresultat bifogas ej finns i inledningen i tabellform.