HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL



Relevanta dokument
HälsoSam Ström SLUTRAPPORT. Juli 2012 Januari Strömsunds hälsocentral. Folkhälsocentrum, Jämtlands läns lansting

Delrapport 2 Hälsosam Ragunda februari 2014

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

SCB: Sveriges framtida befolkning

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Levnadsvanor för patienter med

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Filipstad Friskvården i Värmland

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Projektplan, självhjälpsgrupper

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Hälsa på lika villkor? År 2010

Ohälsa vad är påverkbart?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Kan motion orsaka hälsa?

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Befolkningsinriktade hälsosamtal

4. Behov av hälso- och sjukvård

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Prevention och behandling vid

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

Hälsan. i Kalmar län år

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Hälsa på lika villkor?

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

En god hälsa på lika villkor

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Specialiserade överviktsmottagningar

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Folkhälsoenkäten 2010

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Folkhälsoenkäten 2010

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

RMPG Hälsofrämjande strategier

Sophia Step Study. Unn-Britt Johansson, professor Leg. sjuksköterska. Diabetesforum

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR HOS PATIENTER MED CKD 3 - ETT PILOTPROJEKT

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Prevention och folkhälsoarbete

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Folkhälsoplan

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Titel Hälsocoach Söderköping.

Transkript:

, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT

Bakgrund Historiskt sett har vi nog aldrig varit friskare än vad vi är idag, trots rapporter om utbrändhet och stress, ökande allergier och tilltagande fetma i befolkningen (Faresjö & Åkerlind, 2005; SOU Folkhälsorapport, 2009)

Bakgrund PROJEKTIDÉ Men I en rapport av Statens Folkhälsoinstitut (2007) beskrevs att människor i glesbygd är en minskande befolkning, ohälsomåtten är ofta dåliga, höga ohälsotal, låg medellivslängd, hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar

Bakgrund PROJEKTIDÉ I en rapport baserad på enkäten Hälsa på lika villkor år 2010 gjord av Folkhälsocentrum, JLL Där bl a medellivslängden i Strömsunds kommun är lägre än genomsnittet för länet Andelen av de som deltar i sociala aktiviteter är lägre än i länet Högre andel av befolkningen i kommunen än i länet har värk/smärta och högt blodtryck

Projektidé - Hälsoprogram PROJEKTET ETT SAMARBETE MELLAN Strömsunds hälsocentral Folkhälsocentrum Samverkanspartners är: Styrgrupp och arbetsgrupp

Syfte MÅL Påverka invånarna i kommunen till hälsosammare levnadsvanor, och därmed öka hälsan och minska sjukdom. Syftet är också att utveckla en funktion/samordnare, inom den landstingsdrivna primärvården. Deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för sin hälsa. Anpassad till glesbygdens möjligheter och förutsättningar.

Deltagaren erbjuds: Teori och praktik (hälsoprogram) kring kost och motion samt psykiskt välbefinnande (learning by doing) Blodprov, blodtryck och olika tester Regelbunden uppföljning under ett år

Inklusionskriterier: PERSONER MED: övervikt utvecklad typ 2 diabetes långdragen smärta ovanstående diagnoser som också har psykisk ohälsa definierad att tillhöra primärvården arbetsför ålder

Exklusionskriterier icke färdigutredda individer individer med instabil hjärtsjukdom personer som bedöms för sjuka för att tillgodogöra sig interventionen

Grupp och individuellt I en grupp på 6-8 personer och med stöd från alla yrkeskategorier vid hälsocentralen har deltagaren möjlighet att i egen takt komma igång med aktiviteter som passar deltagarens hälsa Deltagaren har även möjlighet att få individuellt stöd vid behov

Hälsoprogrammet Hälsoprogrammet innehåller praktiska övningar och anpassade aktiviteter för att stärka hälsan och välbefinnandet med gruppträffar vid 8 tillfällen, samt 2 individuella träffar

Uppföljning Mot slutet av programmet planering där det framgår hur deltagaren på egen hand eller tillsammans med någon i gruppen kan fortsätta med aktiviteter som passar och främjar deltagarens hälsa - självhjälpsgrupper ordnas vid behov

Uppföljning Individuell uppföljning sker 2, 3-4 och 12 månader efter avslutat program

Effekter såhär långt BAKGRUNDSDATA Fler kvinnor än män Medianålder 48 år Olika försörjning

Effekter BMI/MIDJAHÖFTKVOT/SMÄRTSKATTNING/BLODTRYCK/PULS/ EQ5D Start 10 veckor Vikt/BMI 103 kg/37.6 101 kg/36.0 MH Kvot 0.94 0.93 Blodtryck 120/92 122/80 Puls 68 slag/m 68 slag/m VAS 40/100 20/100 EQ5D3L 0.65/1.0 0.70/1.0 EQ5D-VAS 49/100 54/100

Medelsteg vid start och vid 10 v. HÄLSOSAM STRÖM Effekter MEDELSTEG MED STEGRÄKNARE VID START OCH EFTER 10 VECKOR 8000 7000 6810 6000 5000 4939 4000 3000 2000 1000 0 Start 10 v.

Diskussion Svårigheter, riskanalys gjorts: rekrytering till grupp personalengagemang implementering i vardagsverksamhet saknar dietist i primärvården och det är svårt att låna från Folkhälsocentrum

Diskussion Deltagarna har förbättrat hälsovariablerna vi tittat på (kort tid, få deltagare) stegräknare varit en rejäl sporre för de flesta i grupp - sporrat och inspirerat varandra i aktivitet och samtal om hälsofaktorer positivt med learning by doing - inte bara info

Diskussion deltagarna uttryckt, efter hälsoprogrammet, med ett ord: insikt/komma igång/ kontinuitet/gemenskap/glädje självhjälpsgrupp (subgrupp) igång deltagarna har uppskattat uppföljning (morot/piska)

TACK för uppmärksamheten!