Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun
2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004. Kommunstyrelsen har beslutat se över policyn. Bakgrunden till översynen är i första hand aktuella önskemål och förfrågningar om nyetablering av handel, främst inom kategorin sällanköpsvaror. Den tidigare policyn bedöms inte vara tillräcklig som beslutsunderlag. En viktig förändring sedan den förra policyn antogs är också nedläggningen av garnisonen och den omfattande utbyggnad av bostäder, service och arbetsplatser som planeras på de tidigare militära områdena. Översynen ger riktlinjer som ska underlätta utvecklingen av samlade, attraktiva och lättillgängliga handelsområden med mångfald i utbudet. Som underlag för översynen har konsulterna Handelns utredningsinstitut (HUI) samt Nordplan gjort bedömningar av handelns förutsättningar i länet och Östersund, med rekommendationer för bl a lokalisering av ny handel. HUI:s utredning och Nordplans kompletterande rapport bifogas. Dessutom har Temaplan AB gjort två utredningar kring handelssituationen i Östersund - med fokus på Lillänge-Odenskog, på uppdrag av Odenskogs intresseförening. Stor-Östersunds köpmannaförening (STÖK) har uppdragit åt Temaplan att komma med idéer för utveckling av stadskärnan. Sammanfattning Sällanköpsvaruhandeln har växt kraftigt på senare år och den utvecklingen väntas fortsätta. Östersunds centrum är den mest betydande platsen för sällanköpshandel. Som komplement till centrum har sällanköpsvaruhandel etablerats i Söder och Lillänge / Odenskog, med tonvikten på skrymmande varor, i enlighet med gällande handelspolicy. Den reviderade handelspolicyn föreslår att primärt Centrum och Lillängeområdet utvecklas avseende handel med sällanköpsvaror. Synen på dagligvaruhandeln är densamma som tidigare nämligen att främja lokal service i anslutning till bostäder. Bland annat planeras livsmedelshandel inom den nya stadsdelen Norr. Policyn avser etableringar i staden. Det handelsutbud, med främst livsmedel, som finns i övriga tätorter och på landsbygden är givetvis viktig på många sätt och ska generellt värnas, enligt devisen Mat där folk bor! Viktigt att tänka på är att policyn endast behandlar framtida etableringar sett från handelssynpunkt. Att policyn är positiv till handel i ett visst område innebär inte självklart ett klartecken till etablering. Som regel ska större etableringar föregås av detaljplanläggning och prövas med hänsyn till många olika aspekter - trafik, miljö etc. Beslut om att pröva handelsetablering i sådan detaljplan ska fattas av kommunstyrelsen. Från policyn finns undantag. Handelslokaler med en yta mindre än 150 kvm omfattas inte utan kan etableras utan hinder av policyn, givetvis under förutsättning att det är acceptabelt m.h.t. trafik, miljö, omgivningspåverkan m.fl. planmässiga aspekter. Detaljplan och bygglov kommer som regel att behövas. Motivet till undantaget är att förenkla för nya småbutiker som inte har någon nämnvärd påverkan på den totala handelsstrukturen.
3 Östersund i regionen Östersunds kommun har ett betydande inflöde av kunder från länets övriga kommuner, turismen och Norge. Främst gäller detta för handeln med sällanköpsvaror men också för dagligvaror. En trend sedan länge är att handeln ökar i Östersund och minskar i övriga kommuner. År 2005 hade Östersund 75 % av länets försäljning av sällanköpsvaror, men bara ca 50 % av befolkningen. Handelsutvecklingen i Östersund har stor betydelse även för regionen. Handelspolicyn har utarbetats i samråd med en referensgrupp med företrädare för bland annat handelns organisationer, intresseföreningar, de större dagligvarukedjorna, fastighetsägare, konsumentorganisation, handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, angränsande kommun och länsstyrelsen. Detaljplaner och bygglov Bygglov behövs för nybyggnad eller ändring av en lokal som syftar till ny handel. När befintliga handelslokaler byter sortiment / inriktning krävs inte bygglov i de fall de nya varorna tillhör samma kategori som de tidigare, d.v.s. de är antingen dagligvaror, skrymmande sällanköpsvaror eller ej skrymmande sällanköpsvaror (enligt bilaga 1) Däremot krävs bygglov för varor i annan kategori, t ex ändring av sortimentet från skrymmande till ej skrymmande sällanköpsvaror. Före Plan- och bygglagen, PBL, trädde i kraft (1987) var det vedertaget att skrymmande handel med bilar, byggvaror och andra tunga varor planmässigt sett ingick i industriändamål. Detta var oftast en praktisk och naturlig lösning och det finns många exempel på sådan industrihandel i Odenskog och Söder. Grundtanken i PBL är att handel inte ska kunna preciseras i detaljplan, för att inte motverka konkurrens. I kommentar till PBL 5:7 sägs bl.a. att handelsområden och industriområden fyller olika behov och det bör därför vara möjligt att dra en skarp gräns mellan sådana områden. Handelspolicyn föreslår att arbetsområdena i Odenskog, Lugnvik och Torvalla är möjliga lägen för handel med tyngre skrymmande varor. Bedömningen är att PBL inte förhindrar att företag som huvudsakligen innehåller lager, tillverkning, service eller försäljning till andra företag (d,v.s. partihandel) hör till industri, även om det också sker försäljning direkt till privatkunder. Några exempel på sådan handel är bilar, maskiner, däck, grövre byggvaror etc. PBL ger möjlighet att i detaljplan precisera handel, nämligen till skrymmande varor respektive dagligvaror. Detta förutsätter att detaljplanen grundas på en utredning som visar att det finns skäl av betydande vikt för en precisering. Konsekvensutredningar Generellt sett bör större handelsetableringar som kan antas få konsekvenser för befintlig handel inom och utanför kommunen konsekvensutredas. Beskrivning av trafik och miljöeffekter ska ingå i beslutsunderlaget. I vissa fall kan miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behövas, då etableringen antas ge betydande miljöpåverkan.
4 2. ÖVERGRIPANDE MÅL Följande önskemål ligger till grund för handelspolicyns rekommendationer. I varje etablering gäller det att väga allmänna intressen mot varandra och nå en lösning som från allmän servicesynpunkt är så bra som möjligt. Utveckla och värna livskraftig stadskärna Stärk centrums mångfald i utbud av handel, kultur och nöjen. Stötta utvecklingsprojekt i samarbete mellan kommun, centrumledning, handelsnäring och fastighetsägare, bland annat för att skapa nya ytor för handelsetableringar. Verka för förbättrad service och öppettider. Fortsätt utveckla en funktionell och vacker stadsmiljö samt bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Förbättra tillgången till parkering och kollektivtrafik. Öka sällanköpshandeln i kommunen En varierad och lättillgänglig sällanköpsvaruhandel är bra för besöksnäring, sysselsättning och stadens attraktivitet. Viktigt att ha kända varumärken representerade. Ge förutsättningar för konkurrens Håll en god beredskap för ny handel. Konkurrensen gynnas av att det finns ett bra utbud av etableringslägen som följer handelspolicyn. Allmänt sett kan det vara bra med nya aktörer och etablering av kedjeföretag, i både dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln. Livsmedel där folk bor Stötta stadsdelscentra så att servicen där kan bevaras och utvecklas. Bygg om möjligt nya bostäder i närområdet. Placera eventuella nya livsmedelsbutiker i lägen som är både trafikorienterade och med närhet till bostäder och kollektivtrafik. I första hand bör de lokaliseras till stadsdelar med svag service. En begränsning försäljningsyta för livsmedel i bensinstationer om högst 20 kvm infördes på 1980-talet genom principbeslut av kommunfullmäktige. Ytbegränsningen kan tas bort genom upprättande av ny detaljplan, i det fall det tillför service till bostadsområden som saknar livsmedelsbutik. God tillgänglighet och låg miljöbelastning Att handla innebär oftast resande. Handel ska kunna nås enkelt och säkert av alla invånare, i synnerhet för dem som saknar bil. Handelsresor bidrar till att belasta miljön genom avgasutsläpp m.m. Nya etableringar ska lokaliseras så att miljöeffekterna begränsas. Inga nya externa köpcentra Handel ska inte etableras utanför staden eller i dess utkanter, där det saknas naturlig koppling till bebyggelse och kollektivtrafik.
5 3. RIKTLINJER Övergripande struktur Nyetableringar av handel med sällanköpsvaror koncentreras huvudsakligen till två samlade handelsområden Östersunds stadskärna och ett utökat Lillängeområde. Lillängeområdet har förutsättningar att expandera genom att delar av närliggande industrikvarter planläggs för handel. I stadsdelen Söder kan viss ytterligare handel etableras inom ramen för områdets fortsatta omvandling. I stadsdelen Norr ska handeln begränsas till en singeletablering, lokaliserad inom det område som i översiktsplanen betecknas C7. Två alternativ föreslås; En dagligvarubutik om högst 4000 kvm BTA alternativt en stormarknad om högst 6500 kvm BTA. Nuvarande struktur av stadsdelscentra med dagligvarubutik m.m. bevaras och förstärks. Inriktning för respektive varuslag Dagligvaror Ny livsmedelshandel bör lokaliseras till stadsdelar med många befintliga eller planerade bostäder och där servicen behöver stärkas. Aktuellt exempel är planerad livsmedelsservice i stadsdel Norr, som kommer att förbättra servicen i stadens norra del. Livsmedelsförsäljning i bensinstationer kan vara ett bra komplement. Begränsningen om högst 20 kvm försäljningsyta för livsmedel i bensinstationer kan tas bort genom upprättande av ny detaljplan, i det fall det tillför service till bostadsområden som saknar livsmedelsbutik. Sällanköpsvaror, ej skrymmande Lokaliseras i första hand till Östersunds stadskärna och till det utökade Lillänge-området. I mindre utsträckning även lokalt i stadsdelscentra. Sällanköpsvaror, skrymmande Skrymmande varor kan grovt delas in i två kategorier lättare respektive tyngre. Lättare varor innebär en försäljning i huvudsak till privatkunder. Handel med tyngre varor kan också rikta sig till privatkunder men tyngdpunkten i verksamheten ligger på service, lager och försäljning till andra företag. Det är praktiskt och önskvärt att hänföra handel med tyngre varor till industriändamål i detaljplan. Den allmänna inriktningen föreslås vara att - Lättare skrymmande varor föreslås finnas huvudsakligen i det utökade Lillänge-området samt i Söder. Vissa typer av varor passar även i Östersunds stadskärna. - Tyngre skrymmande varor föreslås finnas huvudsakligen i arbetsområdena Odenskog, Torvalla och Lugnvik.
6 Inriktning för geografiska områden Östersunds stadskärna Stadskärnan är lämplig för all slags handel, med undantag för tyngre skrymmande varor. Centralt i stadsdelar Handel med såväl dagligvaror och sällanköpsvaror (i begränsad omfattning och för lokal marknad) är generellt sett lämplig och önskvärd i stadsdelscentra. Lillängeområdet Byggrätten för handel i gällande detaljplan för Lillänge uppgår till ca 20 000 kvm bruttoarea BTA. 3500 kvm (säljyta) är avsedd för livsmedel. Övrig yta är för skrymmande varor. Inriktning: Lillänge Handelsplats (område A) Detaljplanen kan vid behov ändras till att medge handel med sällanköpsvaror generellt, dvs begränsningen skrymmande varor kan avvecklas. Ny yta för dagligvaror prövas från fall till fall. Expansionsmöjligheter utmed Hagvägen. (område B) Lillängeområdet föreslås kunna utvecklas till ett samlat, lättillgängligt och attraktivt område för handel. I första hand bör delar av kvarteren i anslutning till nuvarande handelsplatsen kunna tas i anspråk för handel. Inriktningen förutsätts vara i första hand kategorin sällanköpsvaror. Ny yta för dagligvaror prövas från fall till fall. Reservområde (område C ) Ett vidare område kan på sikt omvandlas från tyngre verksamheter mot handel. Etablering av tyngre verksamheter som inte passar ihop med handel bör undvikas för att inte senare försvåra en omvandling. I och med det relativt perifera läget kan området vara lämpligt för mer ytkrävande och mindre kundintensiv handel. Se karta nedan med områdesavgränsningar A,B,C Särskilt planprogram för utveckling av Lillänge-området bör upprättas som grund för detaljplanläggning. Programmet kan bidra till en sammanhängande och attraktiv helhet som slutresultat, vid en successiv utveckling över överblickbar tid. Exempel på detta är effektiva lösningar av kundparkeringar, godstransporter, tydlig exponering, etc. Programmet bör också behandla gestaltningsfrågor, miljökonsekvenser och inte minst trafiken inom området och i sammanhang med övriga Odenskog / E14. Åtgärder som kan hantera en förväntat ökad trafik bör utredas. Finansiering av åtgärder bör säkerställas via investeringsbidrag i samband med exploateringsavtal vid detaljplanläggning.
7 E14 Trucken A Lillänge handelsplats Långtradaren Hagvägen B Släpvagnen Snöslungan Traktorn Fagerbacken Fräsen Städet C Bandsågen Lillänge-området Ett förslag till avgränsning för expanderat handelsområde. Alternativa avgränsningar kan komma att utredas i planprogrammet. Söder Idag finns flera detaljplaner för handel, ofta i kombination med andra användningssätt - i kvarteren Hummern, Godsmagasinet, Kräftan, Sarven och Långan. Dessutom finns handel etablerad på mark som planlagts för industriändamål. Översiktsplanen för Söder som antogs 1994 beskriver en successiv omvandling från industriområde till ett expansionsområde för centrum. Som lämpliga nya användningar anges kontor, lättare industri/hantverk, handel samt i vissa lägen bostäder. Detaljerade rekommendationer ges för respektive kvarter i stadsdelen.
8 De nytillskott av bebyggelse som skett sedan planen togs fram har främst varit lokaler för renodlad handel. Intentionerna i översiktsplan Söder är dock att stadsdelen ska innehålla en blandning av olika verksamheter, på det sätt som kännetecknar stadskärnan/centrum. Inriktning: Redan planlagda och pågående projekt som avser lokaler för handel fullföljs. I den fortsatta omvandlingen av Söder bör handel kunna ingå som en del av den totala lokalytan i respektive kvarter/område, bland annat i de delar som närmast kan antas bli aktuella för ny bebyggelse kvarteren Musslan och Sarven samt Övre bangården. Handelns omfattning och inriktning prövas vid detaljplanläggning. Allmänt gäller att behovet av ytor för parkering ska tillgodoses. Söder har i dagsläget fyra st. dagligvarubutiker, med en sammanlagd bruttoarea på nästan 10 000 kvm. Den totala handelsytan för dagligvaror bör inte utökas. Kvarteret Strumpan Kvarteret Strumpan är planlagt för handel, drygt 14 000 kvm BTA, i huvudsak för skrymmande varor. Inriktning: Gällande detaljplan behålls. Odenskog i övrigt Den handel som finns är huvudsakligen inom kategorin tyngre skrymmande varor. Inriktning: Området har goda möjligheter till ytterligare etableringar av handel med tyngre skrymmande varor. Sällanköpshandel med lättare skrymmande varor bör i första hand lokaliseras till det utökade Lillängeområdet enligt ovanstående beskrivning. Torvalla och Lugnvik arbetsområden Handel förekommer i viss utsträckning och bör kunna utvecklas vad gäller tyngre skrymmande varor. Övriga delar av staden Dagligvaruhandel kan med fördel etableras som närservice i bostadsområden. Även handel med sällanköpsvaror kan finnas i begränsad omfattning och som lokal service i stadsdelscentra. Övrig slags handel och lägen kan prövas från fall till fall, med hänsyn till bl. a trafik, miljö och effekter på befintlig handel. Externt lokaliserad handel I Boverkets rapport Handeln i Planeringen definieras externhandel som följer: Handel omfattande minst 2000 kvm BTA utanför etablerade stadsdels- eller tätortscentra och som ej kan klassas som bostadsorienterad handel. Stor andel bilkunder. Kan vara enstaka verksamhet, som t.ex ett byggvaruhus eller köpcentrum. Externt köpcentrum definieras:
9 Samlad anläggning med många dagligvaru- och sällanköpsvarubutiker i externt läge, ofta kompletterade med bank, post och systembolag. Kan vara stor byggnad (större än 10 000 kvm BTA) eller samgrupperade enheter. Handelspolicyns inriktning är att handel generellt inte bör lokaliseras till externa lägen, men kan prövas vad gäller kategorin tyngre skrymmande varor. Stadsdel Norr Antagen översiktplan anger handel som generellt möjlig i stadsdelen, i begränsad omfattning och som en del av det centrumändamål som översiktsplanen anger, d.v.s. lokal service. Avsikten är också att etablera livsmedelshandel, med tanke på dels planerade bostäder i stadsdelen men också för att allmänt förbättra tillgången till livsmedelsservice i stadens norra del. Som lämplig plats anges det tidigare motorområdet med markverkstaden m.m. (benämnt område C7 i översiktsplanen). Frågan om handelsytornas läge, storlek och andel sällanköpsvaror har diskuterats i översiktsplaneprocessen och därefter. En förutsättning är singel-etablering, dvs endast en butik. Kommande detaljplan ska begränsa handeln till detta. Två alternativ livsmedelsbutik eller stormarknad - formulerades inför kommunfullmäktiges beslut om handelspolicyn. Kommunfullmäktige fattade 2007-06-28 beslut om att handelspolicyn ska medge etablering av stormarknad med både dagligvaror och sällanköpsvaror, med en total bruttoarea av högst 6500 kvm BTA. För att kunna få plats med en så stor byggnad och tillräckligt med parkering förutsätts en placering i områdets norra del, vid de stora skärmtaken Alternativ 2 Stormarknad Alternativ 1 Livsmedelsbutik Pampasvägen (planerad) Litsvägen
10 Område C7, stadsdel Norr Placering av handeln inom område C7 Under arbetet med översiktsplanen har handeln förutsatts placeras i anslutning till Pampasvägen (alternativ 1 enl. bild sid 9) oavsett vilken omfattning handeln skulle ha. Ändrad placering av tillfartsvägen samt fastighetsägarens planer på att behålla tvättanläggningen är tillkommande omständighet som måste tas hänsyn till. Bilagor till handelspolicyn Kan e-post-distribueras. Utveckling av handeln i Östersund. Fakta, förutsättningar och effekter Handelns utredningsinstitut, 2007 Utlåtande - reviderad handelspolicy för Östersund Nordplan AB, 2007 Underlag för utveckling av Odenskog och Lillänge Temaplan AB, 2006 Utvecklingsplan Östersunds stadskärna Temaplan AB, 2007
11 SAMMANFATTNING INRIKTNING TILLKOMMANDE HANDELSETABLERINGAR Dagligvaror Sällanköpsvaror SV, ej skrymmande SV lättare skrymmande SV tyngre skrymmande Stadskärnan Stadsdelscentra Söder Lillängeområdet (Områden A och B) Lillängeområdet (Område C) Kv Strumpan Odenskog, Torvalla och Lugnvik arbetsområden Stadsdel Norr Alt 1 (C7-området) Alt 2 Staden i övrigt Externa lägen Undantag: Handel allmänt - mindre än 150 kvm BTA som självständig etablering Kan medges under förutsättning att etableringen är acceptabel m.h.t trafiksituation, miljö, omgivningspåverkan etc. Etableringen ska också ha stöd i detaljplan. Möjlig Ej möjlig Prövas från fall till fall* * m.h.t. handelns art, omfattning samt betydelse för serviceförsörjningen. Förbehåll: Generellt gäller att alla handelsetableringar behöver prövas planmässigt, dvs gentemot andra intressen och begränsningar, t ex trafik, miljö, stadsbild etc. Större etableringar ska även prövas med avseende på effekter för befintlig handel. Rekommendationerna anger endast vad som kan vara möjligt med hänsyn till handelns önskade struktur - översiktligt och principiellt sett.
12 Exemplifiering av varuslag som kan ingå i de olika kategorier som nämns i handelspolicyn HANDEL DETALJHANDEL, Försäljning till privatkunder PARTIHANDEL DAGLIGVAROR SÄLLANKÖPSVAROR GROSSISTER Huvudsakligen Livsmedel, inkl tobak, godis, alkoholdrycker I begränsad omfattning även annat som normalt säljs i livsmedelsbutiker: Husgeråd Rengöring, tvätt Hygien Underkläder Blommor Skrymmande varor, tyngre. Bilar Maskiner, motorer Båtar Husvagnar Byggvaror (ex brädgård, BegMa) Däck Motorcyklar Snöskotrar Växter(typ plantskola) Skrymmande varor, lättare Tv, Radio Data El Vitvaror, dammsugare etc Möbler, inredning Järn och färg Byggvaror Trädgårdsutrustning Cyklar Kontorsvaror (storköp) Övriga varor. Ej skrymmande Kläder Skor Sport och fritid Guld, juveler Ur Böcker, papper Leksaker Lampor Djur Foto Konst Ramar Hemtextil Jakt och fiske Musik Mattor Kosmetika Optik Blommor Presenter
13