SkolKlar En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn Lena Bolin Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå 2013-12-19
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 SkolKlars projektplan... 4 2.2 SkolKlars målgrupp... 5 2.3 Projektteam och styrning... 6 2.4 Tidsplan för projektgenomförande... 6 3. Utvärderingsdesign... 7 3.1 Avgränsningar... 8 3.2 Utvärderingens syfte och frågeställningar... 8 3.3 Utvärderingsrapportens disposition... 8 4. Kunskapsöversikt... 10 4.1 Lagar och riktlinjer kring barn... 10 4.2 Familjehemsplacerade barn... 11 4.3 Skolan som en förebyggande arena... 14 4.4 När SkolFam i Helsingborg var ett projekt arbetsmodell och resultat... 15 4.5 Samverkan en komplex process... 18 5. Metod... 19 5.1 Val av metod... 19 5.2 Urval... 19 5.3 Genomförande... 19 5.4 Etiska ställningstaganden... 20 6. Resultat... 21 6.1 Berättelsen om SkolKlar -Arbetsmodellen växer fram (en deskriptiv översikt av projektet från november 2011- oktober 2013)... 21 6.2 SkolKlar i praktiken projektteamets perspektiv... 27 6.2.1 Förarbetets betydelse... 27 6.2.2 Samverkan!... 28 6.2.3 Upplevelsen av stöd... 30 6.2.4 Skillnader mellan SkolFam och SkolKlar... 31 6.2.5 Framgångsfaktorer och utvecklingsområden i SkolKlar... 32 6.2.6 Utvecklingsområden... 33 7. Sammanfattande diskussion... 35 1
8. Referenser... 37 9. Appendix... 40 Sammanfattning av resultat... 40 Främjande faktorer i projektarbetet med Skolklar... 40 Hindrande faktorer i projektarbetet med SkolKlar... 41 Framgångsfaktorer gällande SkolKlar-modellen... 43 Nyckelhändelser... 44 Skillnader mellan SkolKlar och Skolfam... 44 Utvecklingsområden projektteamets tankar om framtiden... 46 10. Bilagor... 48 Bilaga 1... 48 Bilaga 2... 48 2
1. Inledning Det har talats mycket om familjehemsplacerade barn under senare år och både den nationella och internationella forskningen på området har konsekvent visat ett negativt mönster, där dessa barn statistiskt sett mår sämre och drabbas av fler svårigheter längre fram i livet. Projektet SkolKlar startade upp under november 2011 i samverkan med Elevhälsan i Umeå och Umeå kommuns socialtjänst. Projektets inriktning har varit att tillämpa en tvärprofessionell och förebyggande arbetsmodell riktad till familjehemsplacerade barn i Umeå kommun. Den huvudsakliga målsättningen med projektet var att förbättra dessa barns skolresultat med syfte att säkra och främja deras framtida livschanser. SkolKlar har fram till slutet av september 2013 varit finansierad av TILDA-medel, för att därefter övergå i implementerad form och upphöra som projekt. Organisatoriskt har man valt att lägga SkolKlar under Elevhälsan. Den fortsatta planen är att socialtjänstens individ och familjeomsorg område Unga och Elevhälsan ska ha delat ekonomiskt ansvar för de kostnader som blir aktuella. Under första halvan av projektperioden gick projektet under namnet BUS (barn och ungdomssupport) för att sedan byta till namnet SkolKlar då projektteamet ville ha ett namn som var mer i samklang med de förebyggande insatserna. Under projektets inledning ställde SkolKlar en utvärderingsförfrågan till UFFE (Umeå kommuns utvecklings och fältforskningsenhet) med önskemål om en lärande utvärdering. Planen var att utvärderingen skulle vara ett aktivt och kontinuerligt inslag i förändringsarbetet och i utarbetandet av SkolKlars egen arbetsmodell. I en lärande utvärdering är ändamålet bland annat en interaktiv dialog mellan utvärderare och projektaktörer. Detta med avsikt att nå en gemensam kunskapsbildning och bidra till utveckling och förbättring (Svensson et al, 2009). Föresatsen är förutom att föra arbetet framåt i rätt riktning att den lärande utvärderingen också ska bidra med reflexiv kommunikation, samt att medverka till ett gemensamt tydliggörande av vad som ska utvärderas (ibid). Projektet SkolKlar har iscensatts av ett projektteam på tre personer; en projektledare, en specialpedagog och en psykolog. Deras arbete har inneburit insatser på både operativ och teoretisk nivå riktade till familjehemsplacerade barn i Umeå kommun, som fått löpa parallellt under den tvåårsperiod som projektet funnits. Fokus har legat på att skapa en fungerande samverkan med berörda aktörer (framför allt skolan) och att utarbeta en arbetsgång för det operativa arbetet med de familjehemsplacerade barnen. Samtidigt har det pågått utarbetande av en arbetsmanual för SkolKlar inför den framtida implementeringen. 2. Bakgrund Socialstyrelsen (2000) identifierade redan i Darlingtonprojektet (ett planerings- och uppföljningssystem för barn i samhällsvård) en överrepresentation av fysisk och psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn inom i princip samtliga livsområden, som hälsa, 3
utbildning, identitetsutveckling och familjerelationer. Det har i sammanhanget också framgått att färre av dessa barn fortsätter sina studier efter grundskolan i jämförelse med icke familjehemsplacerade barn (Vinnerljung, 2010, Kling et al 2010). En samstämmig forskning har även indikerat att ett av de största behoven hos barn och unga är förbättringar av utbildningsrelaterade prestationer (Flynn m fl, 2012). Det har även visat sig att goda skolresultat är den faktor som är mest avgörande för hur det går för dessa barn senare i livet, samt att det är en faktor som går att påverka (Socialstyrelsen, 2010). Projektet SkolKlar har sin utgångspunkt i arbetsmodellen SkolFam, en skolsatsning inom familjehemsvården som startade upp som projekt i Helsingborg 2005 och som utvärderades med goda resultat 2008. Idag är modellen spridd till 12 andra kommuner i landet och det nationella samarbetet drivs med stöd av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Vid tiden för TILDAansökan var SkolFams arbetsmodell kvalitetssäkrad så till vida att tillgången till modellen var belagd med en kostnad. Motivet till detta var att alternativa arbetssätt sprungna ur modellen skulle undvikas, samt att kostnaden skulle innebära ett frisättande av stöd och resurser från SkolFam-nätverket i form av handledning och forskningsstöd. Den projektlinje som valdes från Umeå kommun var att inte betala denna summa utan istället hitta ett eget arbetssätt utifrån samma arbetsmodell, men med en öppning att sätta en egen prägel på modellen/arbetssättet. SkolKlar har haft samma mål som SkolFam under projekttiden, att öka förutsättningarna för bättre skolresultat för familjehemsplacerade barn, genom att jobba systematiskt och förebyggande utifrån en given arbetsgång. Bo Vinnerljung professor i socialt arbete och expert inom Socialstyrelsen har följt arbetet i SkolFam under perioden 2005-2008, samt varit den som ansvarat för resultatutvärderingen under samma period. Han har också i olika registerstudier kunnat påvisa att de barn som varit familjehemsplacerade under uppväxten i högre utsträckning riskerar att stanna vid en låg utbildningsnivå, drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, arbetslöshet och bidragsberoende i vuxen ålder (www.skolfam.se). 2.1 SkolKlars projektplan I den upprättade projektplanen för SkolKlar fanns ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring den problematik som finns kring familjehemsplacerade barn med fokus på skolan. Projektets mål var att skapa optimala förutsättningar för familjehemsplacerade barns skolgång genom att utveckla en arbetsmodell inom vilken man kunde hitta ett hållbart och fungerande samarbete mellan skola, familjehem och socialtjänsten. Att få kunskap om fungerande lösningar för implementering ingick också i planeringen tillsammans med ambitionen att finna vägar för att implementera modellen i befintlig verksamhet (Projektplan, 2012). Arbetsmodellen skulle utgå från ett team av kompetenser med en samverkan mellan skolan, Elevhälsan, socialtjänsten och berörda familjehem. Ambitionen var att i tidigt skede utarbeta en arbetsmodell där teamet skulle skapa förutsättningar för att generera optimala studieresultat bland de medverkande barnen. Detta skulle omsättas i praktiken genom en psykologisk och specialpedagogisk kartläggning av de familjehemsplacerade barnen 4
genomförd av projektets psykolog och specialpedagog. Den tänkta arbetsmodellen med inspiration från SkolFam kan sammanfattas i följande steg (se även avsnittet teoretiska utgångspunkter för mer information gällande modellen): 1. Förberedelse 2. Pedagogisk och psykologisk kartläggning Testperiod 1 3. Handlingsplan/genomförande Arbetsperiod 4. Pedagogisk och psykologisk kartläggning Testperiod 2 5. Slutförande, utvärdering, samt implementering För att genomföra arbetet i enlighet med SkolFams arbetsmodell påtalade projektteamet tidigt nödvändigheten av ett tredje projektår för att få en arbetsfas som sträckte sig över två år för varje barn samt att hinna göra en eftermätning och utvärdera denna. Ett tredje projektår sågs också som en förutsättning för att arbetsmodellen skulle ges möjlighet att bli väl förankrad vad gäller olika roller och förfaranden. Projektets målsättningar beskrivna i projektplanen är följande: Utarbetande av en arbetsmodell Att skapa förutsättningar för att generera optimala studieresultat bland de medverkande barnen Att genom att stärka barnens skolgång förbättra möjligheterna till en positiv utveckling inom alla områdden och genom detta möjliggöra för goda framtidsutsikter för de placerade barnen Att hitta hållbart och fungerande samarbete mellan skola, socialtjänsten och familjehem, där alla upplever att de får det stöd de behöver för att på bästa sätt hjälpa barnet Att arbeta mot att hitta lösningar för att kunna implementera modellen inom den befintliga verksamhetens ekonomiska ram, i samarbete mellan skola och socialtjänsten. 2.2 SkolKlars målgrupp Målgruppen i Skolklar under projekttiden har varit familjehemsplacerade barn i Umeå kommun i åldrarna 7-13 år. Kriterier för aktualisering har varit att barnets situation ska vara stabil och att denne inte samtidigt varit föremål för andra utredningar (som t ex BUP), samt att barnet ska ha funnit sig tillrätta i skolan och i familjehemmet. Ett annat kriterium har varit att barnet inte ska vara delaktig i mer än ett projekt. Lämpligheten för att ingå i förändringsarbetet har skett i samråd mellan ansvarig socialsekreterare och SkolKlars specialpedagog och psykolog. Ytterliggare kriterium för att delta var att det familjehemsplacerade barnets skola skulle finnas inom en radie av 15 mil. 5
2.3 Projektteam och styrning Projektteamet har bestått av en projektledare med bakgrund i socialtjänsten samt en specialpedagog och en psykolog som haft sin tillhörighet i Elevhälsan. Teamet har i sitt uppdrag samverkat med ansvariga socialsekreterare, familjehem och skolor. Under projektperioden har det funnits ett delat huvudmannaskap mellan Elevhälsan i Umeå och Umeå kommuns socialtjänst. Se projektorganisation nedan: Projektteam: SkolKlars projektorganisation Projektledare, specialpedagog och psykolog Styrgrupp: Verksamhetschef Elevhälsan, samt Verksamhetschef för IFO Unga Referensgrupp: Handledare placeringsgruppen IFO, leg psykolog från elevhälsan, samt en specialpedagog från elevhälsan 2.4 Tidsplan för projektgenomförande Denna utvärderingsrapport inbegriper ett flertal verksamheter, arbetsområden och arbetsfaser. För att lättare kunna orientera sig i tid och rum under läsningen och då framför allt i resultatdelen kommer här en presentation av vilken fas i det operativa arbetet som är aktuell när under projektperioden. Projektteamet planerade även här in ett tredje projektår och en andra kartläggning, med andra ord gjorde tidsplanen utrymme för den fullständiga arbetsmodellen. 6
3. Utvärderingsdesign Själva intentionen med denna utvärdering har varit att den skulle utgöra ett underlag för projektets fortsatta utveckling, samt för arbetsmodellen i implementerad form. En tanke var också att utvärderingsmaterialet skulle komma till användning i en senare kvalificerad effektutvärdering. Utvärderingen har även inneburit kontinuerlig återkoppling till projektmedlemmarna, med syfte att utveckla och synliggöra olika bitar relevanta för utvecklandet av arbetsmodellen under projektperioden. Utvärderingen riktar sig främst till de som arbetat med utvecklandet av SkolKlars arbetsmodell, det vill säga projektteamet, de som har arbetat med modellen, samt skolledning, verksamhetsledning och politiker. Genom att SkolKlar-projektet haft fokus på familjehemsplacerade barn utgick man ifrån att utvärderingen också kunde vara värdefull för existerande, men även framtida familjehem. Tyngdpunkten inom SkolKlar-projektet har legat på att utveckla en arbetsmodell som ska följas av skolan, socialtjänsten, elevhälsan och familjehemmen under projektets gång. Det primära målet med blev således att ge en beskrivning av vad modellen innebär samt hur den realiserats. Då tanken redan från början varit att den utvecklade modellen, efter projektets 7
avslut, skulle bli en del av en befintlig verksamhet var det även av värde att utvärderingen gav en bild av hur arbetsmodellen upplevts av de som arbetat med den. Det bestämdes därför att utvärderingen skulle innehålla en kvalitativ del som skulle möjliggöra en undersökning av detta. 3.1 Avgränsningar Avgränsningarna för utvärderingen gjordes genom avtalet som upprättades mellan UFFE och uppdragsgivarna när UFFE tog på sig uppdraget. Utvärderingen kom utifrån detta att ha fokus på utvecklandet av arbetsmodellen och vad den i praktiken inneburit. Utvärderingen ämnar ge en deskriptiv bild av den process som inbegriper utvecklandet av arbetsmodellen inom SkolKlar-projektet. 3.2 Utvärderingens syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen av SkolKlar är formulerat i följande fokusområden: Att försöka urskilja de faktorer/händelser/förutsättningar som vid utvecklandet av arbetsmodellen ute i verksamheterna visat sig lyckosamma Att identifiera inom ramen för arbetsmodellen, vilka områden som skulle kunna förbättras (utvecklingsområden), vilket är information av värde för det fortsatta operativa arbetet och implementeringen av modellen. De frågeställningar som i samråd mellan utvärderaren och projektteamet avgjordes vara relevanta att fokusera på utifrån syftet var: Hur ser arbetsmodellen ut när projektet startar, dvs. vilka insatser/aktiviteter medför den samt hur motiveras dessa? Hur iscensätts arbetsmodellen och vilka förändringar av arbetsmodellen sker över tid? Vilka är nyckelhändelserna för SkolKlars utveckling? Vad är det nya (egna) med SkolKlars arbetsmodell, det vill säga de arbetssätt som är specifika för Umeå kommun (i jämförelse med SkolFam)? 3.3 Utvärderingsrapportens disposition Denna utvärderingsrapport är disponerad på följande sätt: Inledningsvis presenteras en kunskapsöversikt med teoretiska utgångspunkter, relevanta för frågeställningar och utvärderingens begriplighet som därefter övergår till avsnittet metod. Metoddelen består av en redogörelse för de datainsamlingsmetoder som använts för att besvara utvärderingens syfte och frågeställningar, samt genomförande och databearbetning. Metodavsnittet avslutas med en resultatdel som fokuserar på SkolKlars arbetsmodell och dess utveckling, samt det som framkommit i intervjuer med projektteamet. 8
Utvärderingsrapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt, där jag som utvärderare reflekterar och drar sammanfattande slutsatser utifrån resultatdelen. 9
4. Kunskapsöversikt De teoretiska utgångspunkter som valts ut i detta avsnitt har för avsikt att ge en bild av den forskning som finns på området kring familjehemsplacerade barn med fokus på skolan. Avsnittet inleds med en kort beskrivning av några lagrum som är relevanta i sammanhanget. Eftersom både initiativet till projektet och det löpande arbetet har haft SkolFam i Helsingborg som förebild redovisas även hur de genomförde sitt arbete under den tid det var ett projekt samt de positiva resultat som gjort modellen till föremål för replikering. 4.1 Lagar och riktlinjer kring barn Internationellt sett så antogs FNs konvention som är avsedd att tillvarata barns rättigheter den 20 november 1989. I barnkonventionen finns sammanlagt 54 artiklar, som alla är oerhört viktiga. Det finns dock några artiklar som utgör de fyra grundläggande principer kring frågor som rör barn och de är i kortfattad version: Att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2) Att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3) Att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) Att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12) I det här sammanhanget är det av intresse att också blicken mot våra nationella lagtexter på området som rör skolans och socialtjänstens skyldigheter kring barn som befinner sig i ett sårbart läge. Utifrån lagstiftningen har verksamheter och myndigheter skyldigheter att samverka kring frågor som rör denna målgrupp (se bl a 5 kap 1a i Socialtjänstlagen). Socialtjänstlagen För att säkra att alla barn och ungdomar får växa upp under trygga och goda förhållanden finns i 5 kap 1 särskilda bestämmelser när det gäller Socialnämndens ansvar. Det står att Socialnämnden ska: I nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. Med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. I sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption avgjorts. I sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Gällande familjehemmen och de familjehemsplacerade barnen finns det formulerade bestämmelser i Socialtjänstlagen 6 Kap 7 vilka Socialnämndens skyldigheter är: 10
Medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden Verka för att de får lämplig utbildning Verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver Lämna vårdnadshavarna och föräldrarnas råd, stöd och annan hjälp som de behöver Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång, samt relationer till anhöriga och andra närstående Med andra ord vilar det yttersta ansvaret för barn som far illa eller riskerar att fara illa på socialtjänsten. Vilket också innebär att de har den största skyldigheten att samverka i de frågor som rör bland annat familjehemsplacerade barn. För att möjliggöra detta arbete finns det olika lagrum som hjälper till att reglera anmälningsoch uppgiftsskyldighet. Ur ett projekt och utvärderingsperspektiv är även de lagar som föregår skolans ansvar och handlingsutrymme i frågor som rör alla barns rätt till utbildning värda att nämna: Skollagen (2010:800) Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga utveckling (Skollagen 4 ). Lika tillgång till utbildning är en rättighet och enligt 8 skollagen ska alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år (skollagen 10 ). Det pedagogiska ansvaret och arbetet på skolan ska ledas och samordnas av rektorn som enligt skollagen har ansvaret för hur skolans inre organisation och att gällande lagstiftning och läroplan följs (Skollagen 2 kap 9,10). Alla barn som är i behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram som har beslutats av rektor. Av åtgärdsprogrammet ska framgå i vilka behov som finns, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp (Skollagen 3 kap 3,7,8,9). 4.2 Familjehemsplacerade barn Den forskning som bedrivits i ett flertal länder kring familjehemsplacerade barn har konsekvent visat att de ligger efter i skolan, har sämre betyg och läser mer sällan vidare efter 11
grundskolan än de barn som inte är familjehemsplacerade (Martin & Jackson, 2002). De är också överrepresenterade när det gäller suicid, droger, psykisk och fysisk ohälsa, bidragsberoende och arbetslöshet (Vinnerljung 2006, Kling 2010). Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete och expert inom Socialstyrelsen har i flera registerstudier funnit en koppling mellan dåliga eller ofullständiga betyg i nian och ökad problematik eller svårigheter på ett flertal livsområden senare i livet. Vinnerljung påvisar att skolmisslyckande är den starkaste enskilda riskfaktor han stött på i sin forskning och att samhället underskattat de problem som dåliga skolresultat leder till. Utifrån detta går det att konstatera att ett av de mest angelägna behoven för dessa barn är att hitta vägar för att förbättra deras förmåga att prestera bra i skolan (Flynn et al, 2004). Trots att de kognitiva förmågorna befinner sig på samma nivå presterar barn som växer upp i familjehem generellt sämre. Bo Vinnerljung tycker att den kunskap som nu finns borde användas i praktiken, att vi ska lära av den pedagogiska forskningen och använda de pedagogiska utredningsinstrument som finns. Han uppmanar inblandade till att sätta skolan i centrum för vården av familjehemsplacerade barn. I Socialstyrelsens öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå har de kunnat styrka sambandet med ett fullföljt gymnasium som den viktigaste skyddsfaktorn för att barn som varit familjehemsplacerade ska få ett arbete och ett gott vuxenliv (Socialstyrelsen, 2011). Det har också visat sig att det finns få bevisat validerade interventioner för att förbättra den akademiska nivån (Martin & Jackson 2002, Forsman & Vinnerljung, 2011). Det har kunnat konstateras utifrån data från longitudinella studier att de viktigaste indikatorerna på fungerande skolprestationer är kunskaper i matematik, följt av läsförmåga och uppmärksamhetsförmåga (Duncan et al, 2007). Många svårigheter på vägen till trots, finns det familjehemsplacerade barn som rest sig och lyckats prestera bra i skolan. I en kvalitativ studie genomförd av de brittiska forskarna Pearl Y Martin och Sonia Jackson (2002) har tidigare familjehemsplacerade barn som gått ut skolan med goda skolresultat fått komma till tals kring vilka faktorer som starkt bidragit till deras motivation och förmåga att prestera bättre i skolan. De uttryckte att stöd, förståelse och uppmuntran från inblandade familjehem, lärare och socialarbetare varit avgörande för deras framgång (ibid). Att ges möjligheter att känna sig så normal som möjligt i vardagen och att ha samma finansiella resurser för att kunna utöva en aktiv fritid sågs också som viktigt då familjehemsplacerade barn ofta känner sig utpekade och utanför (ibid). Flera av de intervjuade ansåg att lågt ställda förväntningar och negativa stereotyper om familjehemsplacerade barn bland professionella och familjehemsföräldrar utgjorde ett stort hinder för att lyckas i skolan. Ett annat hinder som identifierades var familjehem där det inte funnits böcker, en tyst miljö och en plats att göra läxor på (Martin & Jackson, 2002). Familjehemsplacerade barn är också oftare föremål för situationer av förändring som byte av skola och boendemiljö, vilket gör att de hamnar utanför socialt och i skolarbetet (Blyth & Milner, 1998, Blyth, 2001, Jackson 2002, flik 4). Det har därför visat sig att en stabil 12
familjehemsplacering påverkar skolresultaten positivt. Att få stanna kvar i samma skola trots byte av familjehem har visat sig vara fördelaktigt för skolprestationerna då skolmiljön gett kontinuitet och trygghet i en tillvaro där det i övrigt gungar. Det har även hittats ett positivt samband mellan stabil och hög närvaro för att prestera bra i skolan (Fletcher-Campbell, 1997). Andra faktorer som drar till låg närvaro och svårigheter i skolan beror också på dålig kunskap om familjehemsplacerade barns behov och hur dessa bör bemötas. Utöver svårigheter med förändringar i livssituation bär de flesta barn i familjehem på mer eller mindre olösta trauman av sina tidiga uppväxtår. Inte sällan i familjer där vardagen kan ha präglats av familjevåld, föräldrars missbruk och där föräldrarna på olika sätt brustit i omvårdnad vilket lett till situationer där barnet känt sig avvisad. Som en konsekvens av detta bör man också ta i beaktande att flertalet familjehemsplacerade barn har väldigt låg självkänsla (Martin & Jackson, 2002, Kling, 2010). Det är med andra ord viktigt att lärarna hjälper eleven att hitta sin sanna potential och förstår deras särskilda behov, vilket också gäller för socialtjänsten (Martin & Jackson, 2002). Engagerade familjehemsföräldrar har tidigare nämnts ha en positiv relation till skolresultat, men även deras utbildningsnivå har stor betydelse för att de familjehemsplacerade barnen ska kunna få en chans att komma ikapp sina klasskamrater (Heath et al, 1994). Även om det händer bra saker inom detta område för närvarande finns det givetvis fortfarande utvecklings- och förbättringsområden. En studie som gjorts kring fosterbarns hälsa i Malmö stad har visat på bristfällig dokumentation av fosterbarns hälsa inom socialtjänsten och inom skolhälsovården. I samma studie påvisades även brister vad gäller informationsöverföring inom och mellan olika vårdgivare, samt brist på informationsutbyte vid byte av skola och rutiner för detta (Kling, 2010). Hilma Forsman och Bo Vinnerljung har i forskningsöversikten Interventioner som avser att förbättra placerade barns skolprestationer (2011,) där de utgått från utvärderingar med hög evidens, lyckats identifiera ett antal interventioner som visat sig påverka familjehemsplacerade barns skolgång på ett positivt sätt; - Handledning av barn som innebär att det finns en vuxen som stöttar och finns till hands i det skolrelaterade arbetet (utanför skoltid.) - Att använda sig av ett strukturerat inlärningsprogram vars metod KUMON har som målsättning att ge barnet en bra grund att stå på när det gäller läs och matematikkunskaper. Metoden används internationellt och har visat sig gå att använda på alla barn oavsett skolprestation och utbildningsnivå. Denna metod kan även användas på icke familjehemsplacerade barn. - Att distribuera inlärningsmaterial och därmed förbättra tillgången på pedagogiska inlärningsmedel. I den här interventionen görs även familjehemmet delaktigt och bidrar förutom skolan med uppmuntran och stöttning. 13
- Samarbetsprojekt av tvärprofessionell natur, vars interventioner har som grundantagande att det är hur barnets skolgång skötts som är huvudorsaken till skolmisslyckandena. Fokus ligger på att få barnets behov tillgodosedda från de olika aktörer som är involverade kring barnet. Framgångsfaktorer som stärker de tidigare nämnda interventionerna är att involvera familjehemmet tidigt i processen, att barnet i sin närhet har en stabil och stödjande vuxen och att alla parter som påverkar barnets skolgång involveras i interventionen (ibid) 4.3 Skolan som en förebyggande arena Skolan har varit det sammanhang där de förebyggande insatserna i projektet SkolKlar i huvudsak ägt rum. Att se närmare på skolans roll och det skolan kan bidra med ur en hälsosynpunkt är därför värdefull. I rapporten Vad främjar barns och ungdomars psykiska hälsa? (Karolinska institutets folkhälsoakademi, 2011) behandlas den kunskap som finns idag och de faktorer som främst påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa, samt vilka skydds och riskfaktorer som är inblandade. Generellt framhålls föräldrar, förskola/skola, fritid, kamrater, levnadsvanor samt att det finns en tro på framtiden inom barnet/ungdomen som de viktigaste skyddsfaktorerna. Insatser görs på samtliga områden på olika nivåer inom olika verksamheter. Det kan handla om stöd till föräldrar, värdegrundsarbete och Elevhälsans roll för en hälsofrämjande skolutveckling, att skapa förutsättningar för en positiv fritid och att utveckla uppföljningen från den obligatoriska skolgången till vidareutbildning och arbetsliv. Skolan ses också som en viktigt arena i det hälsofrämjande arbetet av den anledningen att man når de allra flesta barn på naturligväg. Skolans primära roll är att utveckla elevens kompetenser, men det finns också dubbelriktade identifierade samband mellan hälsa och lärande. Elever som mår bra har lättare att lära och nå godkända resultat medan de elever som av olika skäl mår dåligt eller har problem med inlärningen är svåra att motivera. Skolans personal kan i många situationer vara ett viktigt stöd för dessa elever och de som har problem i hemmet. Att kunna tillgodogöra sig kunskap är betydelsefullt både för elevens välbefinnande och möjlighet att göra kloka val och lyckas, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för framtida hälsa (Ibid). Olika skyddsfaktorer kan med andra ord skydda mot ett antal riskfaktorer. Genom att garantera varje familjehemsplacerat barn en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar i olika pedagogiska situationer har vi kommit en bra bit på väg att bryta ett negativt mönster (Werner & Smith, 2003). I dagens Sverige arbetar de flesta kommuner med Socialstyrelsens program BBIC (Barns behov i centrum), vars målsättning bland annat är att på ett systematiskt sätt lyfta fram och tydliggöra för socialtjänsten vad ett barn behöver. Grunderna i BBIC-systemet är: - Barnets behov - Föräldrarnas förmåga - Familj och miljö 14
Även om utbildning är en av de faktorer som socialarbetaren måste beakta i sitt arbete med barnet är det utifrån BBIC-systemet inte tillräckligt när det gäller att täcka in de förhöjda riskerna att misslyckas med sin skolgång som finns hos familjehemsplacerade barn. 4.4 När SkolFam i Helsingborg var ett projekt arbetsmodell och resultat Den nationella spridningen av SkolFam som projekt är sprungen ur det projekt som genomfördes i Helsingborg under perioden 2005-2008. SkolKlars manual (se bilaga 1) är en produkt av det tvååriga projektarbetet och den kunskap som erhållits på vägen genom olika SkolFam-satsningar samt den egna replikeringen. Det är därför av intresse att ge en kort beskrivning av hur de valde att arbeta och vilka resultat som genererades i deras skolsatsning. En bild av SkolFams manual kommer inte att redovisas här men en uppdaterad och vedertagen version finns att läsa på SkolFams hemsida (www.skolfam.se). Det skolprojekt inom familjehemsvården i Helsingborg 2005 som kom att kallas för SkolFam hade som huvudsakligt mål att i samverkan mellan flera av samhällets aktörer satsa på de familjehemsplacerade barnens utbildning och att sprida ett förebyggande arbetssätt (Isaksson et al, 2009). Med stöd av samverkansformen PArT Preventivt Arbete Tillsammans, startade ett skolprojekt inom familjehemsvården i Helsingborg som fick namnet SkolFam. SkolFam drevs av Skol- och fritidsnämnden samt Socialnämnden i Helsingborg stad under projektperioden och stöttades ekonomiskt av Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. 25 familjehemsplacerade barn i 24 familjehem ingick i satsningen, vilket kom att involvera 22 skolor. Vid själva utvecklingen av SkolFam hade de utvärdering av resultatet i åtanke vilket påverkade utformningen och det var med hjälp av forskningsstöd som detta möjliggjordes. Arbetet i SkolFam leddes av en styrgrupp som hade till uppgift att på uppdrag av Skol-och Fritidsnämnden och Socialnämnden leda arbetet mot önskat resultat. Projektteamet bestod av en specialpedagog, en psykolog och en handläggande socialsekreterare. En projektgrupp upprättades också med projektteamet specialpedagog och psykolog, samt projektledaren, en erfaren specialpedagog en chef på familjehemsenheten, samt en person som hanterade informationsfrågor. Syftet med denna grupp var att den skulle ansvara för samordning, utveckling, samt hantering av viktiga frågeställningar som uppkom under projektets gång. Projektgruppen hade mandat att påverka projektutvecklingen samt besatt nödvändig kompetens och fungerade som ett stöd i utvecklingen av SkolFam. För att nå målet att skapa optimala studieresultat för de medverkande familjehemsplacerade barnen var utvecklandet av en strukturerad arbetsmodell nödvändig. Arbetsmodellen som presenteras här är den kortfattade versionen som finns beskriven i resultatrapport och projektbeskrivning för SkolFam (2009); 15
- Socialsekreterarna presenterar barnets historia och levnadsförhållanden för specialpedagogen och psykologen i SkolFam - SkolFams team träffar elev, familjehem och skola och berättar om arbetet. - Kartläggning 1 genomförs, vilket innebär att en pedagogisk och psykologisk kartläggning av eleven under ett antal tillfällen med SkolFams specialpedagog och psykolog. - Analys av kartläggningens resultat av SkolFams specialpedagog, psykolog och handläggande socialsekreterare - Återkoppling av kartläggningens resultat till familjehem och skola, samt en kort summering till eleven kring vad kartläggningen har visat - Upprättande av ett dokument, en utbildningsplan (i SkolKlar nämnd som handlingsplan), tillsammans med familjehem och skola som innehåller målformulering, samt ansvarsfördelning. - Genomförande av olika aktiviteter och insatser utifrån upprättad utbildningsplan. - Uppföljningsmöten med skolan ungefär varannan månad. - Genomgång, bedömning och analys av alla insatser och behov bland projektets medverkande elever. - Kartläggning 2 genomförs. Psykologisk och pedagogisk kartläggning 24 månader efter den första kartläggningen. - Analys av kartläggningens resultat av SkolFams specialpedagog, psykolog och handläggande socialsekreterare. Bedömning av skillnader mellan kartläggning 1 och kartläggning 2, samt olika aktiviteters möjliga påverkan på elevens utveckling. - Återkoppling av kartläggningens resultat till familjehem och skola samt en kort summering till eleven kring vad kartläggningen har visat. - Upprättande av en ny utbildningsplan - Fortsatt kontinuerlig uppföljning. (Hämtat ur SkolFam i Helsingborgs resultatrapport och projektbeskrivning, 2009) 16
Den pedagogiska kartläggningen var koncentrerad kring två huvuddelar; läs och skrivutveckling, samt bedömning av matematiska kunskaper och den psykologiska kartläggningen bestod av tre huvuddelar; bedömning av kognitiv utveckling, bedömning av välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga, samt bedömning av relation mellan elev och lärare. Test gjordes parallellt på visuell motorisk integration av barnet (öga-handkoordination). Observation av barnet i klassrumsmiljö, samt övriga tester som fria skrivningar, nationella prov, fonologiska tester med mera var till hjälp för att skapa en anpassad modell utifrån varje elevs behov. Efter två års arbete med SkolFam-projektet framkom följande förändringar mellan kartläggning 1 och 2: - Eleverna visade en signifikant högre kognitiv prestationsförmåga - Medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester - Läshastigheten hade signifikant ökat - Relationer och prosocial förmåga hade förbättrats bland eleverna (Hämtat ur SkolFam i Helsingborgs resultatrapport och projektbeskrivning, 2009) Vad som identifierades som betydelsefulla faktorer för ett framgångsrikt arbete var; - Kartläggningen-betydelsen av att kartlägga det individuella barnets förutsättningar för att synliggöra behov. - Att anpassa det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov. - Att problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation - Arbetsalliansen den allians som skapas mellan involverade parter - Arbetsmodellen- kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet - Att skolledningen är med i processen (Hämtat ur SkolFam i Helsingborgs resultatrapport och projektbeskrivning, 2009) Erfarenheterna av SkolFam har inneburit ett större engagemang bland olika aktörer när det gäller att svara upp mot de familjehemsplacerade barnens och barn i olika riskgruppers behov, samt ökat satsningarna inom utbildning och hälsa. SkolFam är ett lyckat exempel på forskning och praktik som arbetat tillsammans från start i ett kliniskt försöksprojekt, vilket är en vanlig företeelse inom medicinen men något ovanligt inom socialtjänsten. 17
4.5 Samverkan en komplex process SkolKlar är ett projekt som ställer krav på samverkan på olika nivåer. När det gäller samverkan som fenomen finns det generellt en stor vardagskunskap på området då ett stort antal människor varit inblandade i olika samverkansprojekt (Danermark, 1999). Regering och riksdag har under en längre tid haft uttalade förväntningar och krav på samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa och att det finns ett stort behov av att utnyttja tillgänglig kunskap för att bygga en stabilare samverkan. Socialstyrelsen fick tillsammans med myndigheten för skolutveckling och rikspolisstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för samverkan (Socialstyrelsen et al, 2004, reviderad upplaga 2007). Där presenteras de viktiga betingelser som bör vara uppfyllda för att god samverkan ska kunna uppstå. Innan man bestämmer sig för att iscensätta ett samverkansprojekt är det viktigt att vara medveten om att det kräver en hel del av de inblandade, exempelvis vad gäller resurser som tid och energi för att lyckas. Fungerande samverkan är ofta en produkt av en långsiktig utvecklingsprocess, som kräver styrning, struktur och samsyn. I den kunskap som finns kring samverkan ses styrningen som centralt i sammanhanget. Om det inte finns stöd för samverkan på ledningsnivå är risken att den bara blir en kortsiktig företeelse och även personbunden. Kunskap och planering krävs också för att åstadkomma en fungerande struktur. De inblandade verksamheterna behöver ha identifierat gemensamma resultatmål och vilka behov som ska tillgodoses hos målgruppen. En förbättrad kommunikation mellan verksamheterna är också nödvändig för samverkan, så att parterna kan finna varandra trots skilda ideologier och skilda kunskapsbakgrunder. För att vidareutveckla och kontinuerligt förbättra samverkan behöver verksamheterna följa upp och utvärdera det gemensamma arbetet samt utföra regelbunden dokumentation av sin samverkan. Vid starten är det nödvändigt att de genomförande parterna har gemensamma referensramar och en gemensam utgångspunkt, samt metod för att utveckla samarbetet. Mål, principer och etiska förhållningssätt bör vara lika för de inblandade (Danermark & Kullberg, 1999). Organisatoriska och resursmässiga utgångslägen påverkar strukturen på samverkan, men också inre förutsättningar som till exempel personalens motivation, deras upplevelser kring samarbetet, samt deras yrkesidentitet utgör påverkansfaktorer (Danermark och Kullberg, 1999). 18
5. Metod 5.1 Val av metod Denna utvärderingsrapport vilar metodologiskt på en kvalitativ grund bestående av semistrukturerade intervjuer, samt en kvalitativ tolkning av de dokument som producerats under SkolKlars projektperiod. I utvärderingens slutskede och vid tiden för rapportskrivning, skedde ett byte av utvärderare, vilket för mig som ny utvärderare innebar en relativt omfattande retroaktiv inhämtning av empiri från de olika typer av dokument som genererats under projektets gång. Det handlade i praktiken om att tillgodogöra sig innehållet i loggböcker (projektledarens och utvärderarens), gruppintervjuer med projektteamet, anteckningar från styrgruppsmöten med mera. Då det fanns en hel del material att ta ställning till blev det angeläget att få en logisk struktur på alla dokument. Data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där delarna och helhetens förhållande till varandra varit centralt och där hållningen till undersökningsmaterialet varit beskrivande och reflektivt (Olsson och Sörenssen, 2011). För att få en helhetsbild av de upplevelser och erfarenheter av arbetsmodellen som genererats, samt för att finna huvudspår under utvecklingsarbetets gång, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuernas utformning utgick ifrån Steinar Kvales (1997) principer kring det han definierar som den fokuserade intervjun vilken behandlar bestämda teman eller frågeområden. Frågeområdenas funktion och syfte var att orientera intervjun inom ramar intressanta för frågeställningarna, men samtidigt vara öppen för att ta in och bygga vidare på nya spår (Ibid). 5.2 Urval Urvalet av intervjupersoner föll på medlemmarna i projektteamet (projektledare, psykolog och specialpedagog). Motivet till detta var att de kunde ge en informativ bild av så gott som samtliga processer projektet varit involverat i, både på individ och organisationsnivå. Inledningsvis intervjuades också en före detta chef för individ och familjeomsorgen, som varit en av initiativtagarna till projektet. Detta främst för att jag som ny utvärderare även skulle få ta del av upprinnelsen till projektet och tidiga tankegångar. 5.3 Genomförande Den halvstrukturerade intervjun riktad till medlemmarna i projektteamet bestod av en intervjuguide med frågeområden som utarbetats efter inledande samtal med projektteamet, diskussion med den tidigare utvärderaren, samt genomgång av befintlig dokumentation. Detta för att skapa frågor med väl underbyggt innehåll (Patel & Davidsson, 2003) med relevans utifrån frågeställningarna. De frågeområden som blev aktuella i intervjuguiden var: 19
Upplevelsen av den egna rollen i projektet och vad den gått ut på. Utvecklandet av arbetsmodellen (skillnader i arbetssätt jämfört med SkolFam). Upplevelsen av samverkan på olika nivåer i processen. Identifierade framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden. Intervjuerna bokades in med informanterna under ett överlämningsmöte vars egentliga syfte var att dra upp riktlinjerna för det fortsatta utvärderingsarbetet efter bytet av utvärderare. Två av intervjuerna ägde rum på Elevhälsan i Umeå och en intervju på Socialtjänstens Hus. Förintervjun med initiativtagaren för projektet skedde på Utvecklings och fältforskningsenheten i Umeå. Intervjutillfällena utspelades i en avskild miljö utom hörhåll för andra och bandades. Intervjuerna transkriberades därefter i sin helhet och bearbetades enligt en tematisk ansats, utifrån Steinar Kvales (1997) rekommendationer. Tillvägagångsättet innebar en upprepad genomläsning av råmaterialet med ett öppet förhållningssätt, där läsaren successivt ser mönster framträda, en meningskoncentrering som i sin tur bildar olika teman (ibid). Dessa teman analyserades sedan utifrån utvärderingens frågeställningar. All dokumentation från projektet har under projektperioden samlats och kategoriserats i olika mappar i SkolKlars Sharepoint-plattform. Utöver detta gjordes en informationsöverföring av empiri från den tidigare utvärderaren till mig under en tvådagarssittning på Umeå universitet. Med tanke på den stora mängden dokument var det viktigt att omgående organisera materialet på ett systematiskt sätt (Olsson & Sörenssen, 2011). Data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där delarna och helhetens förhållande till varandra tagits i beaktande. Som utvärderare har jag försökt närma mig materialet på ett sätt som varit både beskrivande och reflektivt (Ibid). 5.4 Etiska ställningstaganden Deltagarintervjuerna och personalintervjuerna genomfördes med etiska överväganden utifrån en inläsning av Regler och riktlinjer för forskning (www.codex.vr.se) och då med fokus på forskningens fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att en utvärdering ska vara möjlig av ett projekt som SkolKlar där projektteamet bestått av tre personer som i högsta grad aktivt ingått i de olika processerna för genomförandet, är det ofrånkomligt att de blir synliggjorda i utvärderingen. En stor vikt har dock lagts vid samtyckeskravet, när det gäller de citat som publicerats i rapporten. 20
6. Resultat 6.1 Berättelsen om SkolKlar -Arbetsmodellen växer fram (en deskriptiv översikt av projektet från november 2011- oktober 2013) I denna resultatdel presenteras ett sammandrag av de nyckelhändelser som ägt rum under SkolKlars projektperiod. Informationen är hämtad från den samlade empiri som genererats under arbetets gång, från loggböcker, styrgruppsmöten, minnesanteckningar med mera. För att få en god bild av de olika stegen och vilka som involveras i arbetsprocessen se SkolKlars färdiga manual (bilaga 1). När projektetteamet inledde sitt arbete med SkolKlar 2011 utgick de ifrån vad som fanns skrivet i projektplanen och i Tilda-ansökan, vilket skapade följande upplägg av arbetet: 1. Förstudie med inläsning och inledande rekryteringsförfarande av deltagande barn 2. Pedagogisk och psykologisk kartläggning Testperiod 1 3. Handlingsplan/genomförande Arbetsperiod 4. (Pedagogisk och psykologisk kartläggning) November 2011 - mars 2012 Tid ägnades inledningsvis åt att få en bättre klarhet i och förståelse för SkolFams arbetsmodell som varit utgångspunkten för projektupplägget. Detta försvårades av att ägarna, SkolFam i Helsingborg stängde modellen för de kommuner som valde att inte gå med i SkolFam under denna period. För att erhålla behövlig information värdefull för det egna arbetet och utarbetandet av SkolKlars arbetsmodell fick projektteamet försöka hitta andra kanaler. Bland annat deltog teamet i november 2011 i en konferens anordnad av Skolfam Norrköping vilket de uppger varit till stor hjälp för utvecklandet av SkolKlar. Utifrån loggböckerna beskriver teamet att de tagit emot mycket värdefull hjälp av SkolFam i Norrköping och att de fanns till hands vid behov under hela projektperioden. Det kunde handla om behov av goda råd och synpunkter vad gällde arbetsprocessen och i synnerhet då specialpedagogens och psykologens roll. Det avsattes också tid till inläsning om familjehemsplacerade barn och deras skolgång, för att öka det egna kunskapskapitalet på området och för att säkra kvaliteten på det fortsatta arbetet. Eftersom själva arbetsmodellen utifrån SkolFams arbetssätt förutsatte ett tredje projektår ägnades under denna period tid åt att försöka säkra finansiering av detta. Under de första månaderna fanns även en strävan hos projektteamet att synliggöra projektet och dess målsättning utåt mot berörda verksamheter. Vilket innebar marknadsföring av projektet på bland annat en rektorskonferens, samt informationsträffar riktad till skolledning och personal vid de skolor där de familjehemsplacerade barnen fanns. 21