Knstnärernas villkr Karlstad 10 mars 2014
Knstnärernas villkr berr på Marknadens mfattning Psitinen på marknaden Kulturplitiska insatser Knstnärsplitiska insatser Upphvsrättslagstiftning Arbetsmarknadsplitik Skatteplitik Utbildningsplitik Möjligheter till brödjbb
Marknadens mfattning
Psitinen på marknaden Status Anställningar Uppdrag Ryalties från försäljning etcetera
Kulturplitiska insatser Anställningar Uppdrag
Knstnärsplitiska insatser Ersättningar ch stipendier Teater-, dans- ch musikallianserna
Upphvsrättslagstiftning Lagstiftningens mfattning Ersättningssystemens knstruktin
Arbetsmarknadsplitik
Skatteplitik
Utbildningsplitik
Möjligheter till brödjbb
Kulturplitiska dilemman Obalans mellan tillgång ch efterfrågan eftersm de knstnärliga högskleutbildningarna ökat kraftigt i mfattning ch långt utöver vad antalet arbetstillfällen respektive möjligheterna att få betalt har gjrt.
Kulturplitiska dilemman Knstnärer sm inte kan verka fullt ut har: Svårare att utveckla ch förnya ch tappar därmed lätt i kvalitet vilket hämmar den knstnärliga utvecklingen. Svårare att utveckla ch förnya ch tappar därmed lätt i kvalitet ch får en svagare psitin på marknaden. Svårare att upprätthålla sin kmpetens ch tappar därmed lätt i kvalitet ch får en svagare psitin på marknaden.
Kulturplitiska dilemman Baumls effekt innebär att prduktinskstnaderna för (levande) kultur ökar snabbare än kstnaderna för annan prduktin vilket leder till: Dyrare prdukter. Urhlkade kulturanslag. Urhlkade bidrag.
Knstnärernas situatin Kncentratin till strstäderna Längre utbildning Lägre inkmst 25 prcent hade stipendium under 2008 Arbetar mer Många är kmbinatörer
Knstnärernas situatin Hög andel egenföretagare. Fasta anställningar minskar. Prjektanställningar dminerar. Vanligt med längre uppehåll i den knstnärliga verksamheten (41 prcent), främst av eknmiska skäl (45 prcent). Osäker arbetsmarknad. Vanligt att make/maka/samb ckså är knstnär (40 prcent).
Kncentratin till strstäderna Tre fjärdedelar br i någt av strstadsmrådena. Hälften br i Strstckhlm. Kncentratinen till Stckhlm är störst bland de yngre.
Längre utbildning 2/3 av knstnärerna hade 2007 minst 3 års högsklestudier jämfört med 1/3 bland beflkningen sm helhet
Lägre inkmst arbetar mer År 2007 var medianinkmsten bland knstnärerna 206 000 kr jämfört med 241 000 i beflkningen sm helhet, dvs. 15 prcent lägre. Skillnaderna ökar m man tar hänsyn till utbildning. Arbetar i genmsnitt 46 timmar i veckan.
Medianinkmst inm lika knstnärsgrupper (2007) Teater 249 000 Musik 238 000 Ord 220 000 Dans 212 000 Musikal 196 000 Film 194 000 Bild ch frm 148 000 Median hälften finns över ch hälften finns under.
Inkmstspridning Hälften av knstnärerna hade mindre än 17 000 kr i månadsinkmst är 2007. De 10 prcenten med lägst inkmst hade mindre än 3 500 kr i månaden. De 10 prcenten med högst inkmst hade mer än 31 500 kr i månaden. Star Ecnmy, dvs. en liten elit når str eknmisk framgång medan majriteten har svårt att leva på sin knstnärliga verksamhet.
Inkmstkälla ch arbetstid 61 prcent av inkmsten från direkt knstnärligt arbete. 18 prcent av inkmsten från indirekt knstnärligt arbete. 21 prcent av inkmsten från annat icke-knstnärligt arbete. 73 prcent av arbetstiden lades på direkt knstnärligt arbete (inklusive administratin av detta). 13 prcent av arbetstiden lades på indirekt knstnärligt arbete. 14 prcent av arbetstiden lades på icke-knstnärligt arbete.
Inkmst från direkt knstnärligt arbete Musik 74 prcent Teater 72 prcent Musikal 64 prcent Dans 62 prcent Film 60 prcent Bild 47 prcent Ord 46 prcent
Inkmst från indirekt knstnärligt arbete Dans 25 prcent Bild 23 prcent Film 20 prcent Ord 19 prcent Musik 16 prcent Teater 15 prcent Musikal 11 prcent
Inkmst från icke-knstnärligt arbete Ord 35 prcent Bild 31 prcent Musikal 25 prcent Film 20 prcent Musik 11 prcent Teater 13 prcent Dans 13 prcent
Vanligaste branscherna för icke-knstnärligt arbete Utbildning 25 prcent (Musik 38, Ord 30). Kultur, nöje ch fritid 17 prcent (Film 30, Musikal ch Ord 23). Vård ch msrg 14 prcent (Dans, Bild ch Teater 18). Infrmatin ch kmmunikatin 12 prcent (Ord 27).
Stipendier 25 prcent hade någn frm av stipendium 2008. Drygt 8 prcent hade mer än 40 prcent av sin inkmst från knstnärligt arbete i frm av stipendier. Stipendier är vanligast inm Ord, där 50 prcent hade stipendier ch där 18 prcent hade mer än 40 prcent av sin inkmst från knstnärligt arbete i frm av stipendier. Stipendier är minst vanliga inm Musikal ch Teater där mindre än 10 prcent hade stipendier ch bara någn prcent hade mer än 40 prcent av sin inkmst från knstnärligt arbete i frm av stipendier.
Osäker arbetsmarknad 25 prcent av knstnärerna var arbetslösa någn gång under 2008. 30 prcent av knstnärerna hade någn frm av arbetsmarknadsstöd under 2004. Mtsvarande siffra i beflkningen sm helhet var 13 prcent. Arbetsbrist eller arbetslöshet drabbar främst knstnärer sm är utövare ch/eller anställda.
Många är kmbinatörer 50 prcent frilansande arbetstagare, 40 prcent egna företagare ch 10 prcent tillsvidareanställda. Många är dck kmbinatörer. Kmbinatörer rör sig i det gränsland sm mfattar arbetstagare, uppdragstagare ch egenföretagare. 60 prcent har endast löneinkmst, 10 prcent har endast inkmst från näringsverksamhet, 20 prcent har både löneinkmst ch inkmst från näringsverksamhet, 10 prcent har ingen inkmst. En tredjedel har minst sex arbets- eller uppdragsgivare.
Hög andel egenföretagare 44 prcent deklarerar inkmst från näringsverksamhet. Andelen sm har eget företag är i realiteten högre. Vissa siffrr indikerar att den är över 50 prcent. Vanligast med egna företag inm bild ch frm, film ch rd. Ovanligast inm teater, musikal ch dans.
Enskild firma vanligast Bland de knstnärer sm har ett eget företag för det knstnärliga yrket är det vanligast med enskild firma. Enskild firma 75 prcent Aktieblag 14 prcent Handels-/kmmanditblag 10 prcent Ideell förening 7 prcent Eknmisk förening 4 prcent Enskild firma vanligast inm samtliga knstnärsmråden. AB vanligare inm teater, film ch rd än inm övriga mråden.
Fasta anställningar minskar Fasta anställningar inm kultursektrn har varit betydligt vanligare i Skandinavien än i övriga Eurpa, vilket har legat i linje med den skandinaviska välfärdsstatsmdellen.
Fördelning på anställningsfrmer (den knstnärliga verksamheten) Tills vidare heltid (fast anställning) 35 prcent Tills vidare deltid (fast anställning) 16 prcent Visstid heltid 13 prcent Visstid deltid 8 prcent Timanställd heltid 3 prcent Timanställd deltid 16 prcent Prjektanställd 36 prcent På arbetsmarknaden generellt hade 85 prcent av de anställda fast anställning.
Bild ch frm Hög andel egenföretagare. Hör till dem sm arbetar flest timmar per vecka. Låg andel av inkmsten (47 prcent) från den knstnärliga verksamheten i förhållande till arbetstiden (67 prcent). Eknmin är den abslut vanligaste rsaken till långvarigt uppehåll i verksamheten.
Dans Hög andel prjektanställningar. Vanligt med uppehåll i den knstnärliga verksamheten av hälsskäl.
Film Hög andel prjektanställningar. Hör till dem sm arbetar flest timmar per vecka. Inkmsten från det knstnärliga arbetet står i dålig prprtin till arbetsinsatsen. Eknmin är den abslut vanligaste rsaken till långvarigt uppehåll i verksamheten.
Musik Hög andel fasta anställningar (två tredjedelar). Låg andel uppehåll i verksamheten. Vanligt med uppehåll i den knstnärliga verksamheten av hälsskäl. Hög andel arbetstid i (79 prcent) ch inkmst från (73 prcent) den knstnärliga verksamheten. Det knstmråde sm har näst högst medianinkmst.
Musikal Hög andel prjektanställningar. Många uppdragsgivare. Hög arbetslöshet. Låg inkmst (plats fem av de sju). Hälsskäl vanlig rsak till uppehåll i den knstnärliga verksamheten.
Ord Hög andel egenföretagare. Låg andel arbetlösa/arbetsmarknadsåtgärder. Hör till dem sm arbetar flest timmar per vecka. Inkmsten från det knstnärliga arbetet står i dålig prprtin till arbetsinsatsen. Eknmin är den abslut vanligaste rsaken till långvarigt uppehåll i verksamheten.