Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13

Relevanta dokument
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

» Industriell ekonomi

Uppgift: Självkostnad och ABC

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen den 12 november 2011

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Seminarium 4 (kap 16-17)

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

» Industriell ekonomi

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen den 28 september 2011

Reflektioner från föregående vecka

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Omtentamen, 27 November 2010

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

IEK 415 Industriell ekonomi

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Allmänt om kalkylering

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kalkyleringens avvägning

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Försättsblad Tentamen

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

SVECASA Simulerat prov

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Reflektioner från föregående vecka

Kalkyler som beslutsunderlag

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Kalkyleringens avvägning

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

VT Ordinarie tentamen.

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Produktkalkylering för varor och tjänster

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 28 november 2009

Redovisning och Kalkylering

tentaplugg.nu av studenter för studenter

IEK415 Industriell ekonomi E

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 16 oktober 2009

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

De generella kalkylproblemen

Fråga 6.. poäng (4p) Fråga 3.. poäng (3p) Fråga 5.. poäng (2p)

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

KALKYLERING II - ACTIVITY BASED COSTING DISPOSITION CENTRALA BEGREPP

Styrningstrender i teori och praktik Verksamhetsstyrning 2.0, 11 mars 2015

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn Besöker salen: Efter cirka två timmar

Transkript:

Ekonomi- och verksamhetsstyrning, 15 hp (2FE252) Skrivning (8hp) lördag 18 augusti 2012, kl. 9-13 OBS. Svar för fråga 5 är ändrat (2013-02-05) Fråga 1 (10 SE). Nedan följer tio påståenden. Ange i svarsblanketten om ett påstående är korrekt eller felaktigt. Rätt svar ger 1 SE, felaktigt svar ger avdrag på 1 SE och uteblivet svar ger 0 SE. Uppgiften kan som helhet inte resultera i ett lägre resultat än 0 SE. a) Vid resultatplanering kan fasta kostnader aldrig uppgå till ett belopp som överstiger totala intäkter. Felaktigt b) Pris/st x Volym Rörlig kostnad/st x Volym + Fasta kostnader = Resultat Felaktigt c) Ett företag som är effektivt är alltid lönsamt. Felaktigt d) Täckningsbidrag/Särintäkt = Täckningsgrad. Korrekt e) Omkostnader/Fördelningsnyckel = Påläggssats. Korrekt f) Särkostnader kan vara såväl rörliga som fasta kostnader. Korrekt g) Huruvida en kostnad klassificeras som rörlig eller helt fast bestäms av huruvida kostnaden på kort sikt är påverkbar eller inte. Felaktigt h) Produktivitet = Värdet av utflöde/värdet av inflöde. Felaktigt i) Tre av flera syften med budgetering är resursallokering, ansvarsfördelning och suboptimering. Felaktigt j) Två av flera syften med budgetuppföljning är att analysera avvikelser för åtgärder och att utkräva ansvar för avvikelser. Korrekt Uppgift 2 (6 SE) Musikduon Knatte & Fnatte ska distribuera sin fantastiska musik via internet och gör en kalkyl över kommande kostnader och intäkter. Låtarna har skrivits av deras kompis Tjatte. Följande fakta antas gälla för detta musikprojekt över hela dess livslängd. Intäkter för fyra låtar Försäljningspris 10 kr per styck via internet Låttitel Beräknad försäljningsvolym Groovin 950 exemplar More groovin 1100 exemplar Mello I 800 exemplar Mello II 450 exemplar Kostnader: Ersättning till tekniker för inspelning av fyra låtar: 5 000 kr Releaseparty på Ekonombaren: 5 000 kr Annonsering: 10 000 kr Royaltyersättning till Tjatte: 2 kr per sålt exemplar per låt Ersättning till betalningsföretag som administrerar Internetbetalningarna: 3 kr per sålt exemplar per låt 1

Internethemsida för att marknadsföra musikutgivningen: 2 000 kr a) Vad blir det ekonomiska resultatet för satsningen på musikutgivningen? (2 SE) b) Hur många exemplar av låtarna måste säljas för att ett nollresultat ska uppnås för musikutgivningen? (2 SE) c) Givet försäljningsvolymerna per låt, vilket pris per låtexemplar måste man ta ut för att ett resultat på 5 000 kr för musikutgivningsprojektet ska uppnås? Ange svar med två decimaler. (2 SE) Lösning a) 10 kr x 3300 exemplar 5 kr x 3300 exemplar 22 000 kr = - 5 500 kr b) 0 kr = 10 krx 5 krx 22 000 kr -> X = 4 400 exemplar c) 5 000 kr = X x 3300 exemplar 5 kr x 3300 exemplar 22 000 kr X = 13,18 kr Uppgift 3 (6 SE) Ett företag tillverkar två olika sorters spel, schack och backgammon. Kundernas efterfrågan överstiger för närvarande tillverkningskapaciteten. Maskinerna i verkstaden utgör begränsningen i företagets tillverkningskapacitet. Den tillgängliga maskintiden är för närvarande 160 timmar per månad. Inför den kommande månaden ska företagets ledning fatta beslut om försäljnings- och produktionsinriktning. Antag att allt som produceras kan säljas. Följande gäller: Schack Backgammon Försäljningspris/st 450 400 Rörliga särkostnader/st 300 150 Maskintid/st 30 min 20 min De fasta samkostnaderna uppgår till 100 000 kronor under den kommande månaden. a) Till vilket belopp uppgår täckningsbidraget för en enhet av respektive produkt? (2 SE) b) Vilken produkt bör företaget inrikta sig på att producera om deras målsättning är att maximera förtjänsten den kommande månaden? Argumentera för ditt förslag med hjälp av en kalkyl. (2 SE) c) Givet att företaget väljer det produktionsalternativ du beräknat i b-uppgiften, vilket resultat kommer företaget att göra under den kommande månaden? (2 SE) 2

Lösning a) TB: Schack 450-300 = 150; Backgammon 400-150 = 250 b) TB/min: Schack = 150/30 = 5/min; Backgammon = 250/20 = 12,50/min Välj Backgammon c) 480 Backgammon kan tillverkas (9600 min/mån delat med 20 min/backgammon) (480x250) 100000 = 20000 Uppgift 4 (4 SE) Marmoroc AB i Köping tillverkar och säljer specialfasadtegel, sk påhängstegel. Normalmåttet för specialfasadtegel är 250 x 60 x 62 mm. Det krävs därför 55 tegelstenar per kvadratmeter. Följande underlag används för att göra en självkostnadskalkyl: År 20x8 År 20x9 Antal tillverkade tegelstenar, styck: 22 000 000 16 000 000 Normal volym tegelstenar, styck : 18 000 000 18 000 000 Totala fasta kostnader för produkten: 500 000 kr 550 000 kr Rörliga kostnader per styck: 1,00 kr 1,00 kr Försäljningspris per styck: 2,00 kr 2,00 kr a) Bestäm självkostnaden i kronor per styck respektive år för en specialfasadtegelsten med hjälp av divisionsmetoden. Avrunda till tre decimaler. (2 SE) b) Bestäm självkostnaden i kronor per styck respektive år för en specialfasadtegelsten med hjälp av normalmetoden. Avrunda till tre decimaler. (2 SE) Lösning a) År 20x8: 22 500 000 kr / 22 000 000 st = 1,023 kr per st År 20x9: 16 550 000 kr / 16 000 000 st = 1,034 kr per st b) År 20x8: (22 000 000 kr / 22 000 000 st) + (500 000 kr / 18 000 000 st) = 1,028 kr per st År 20x9: (16 000 000 kr / 16 000 000 st) + (550 000 kr / 18 000 000 st) = 1,031 kr per st Uppgift 5 (3 SE) Ett tillverkningsföretag arbetar mot kundorder (företaget har inte något färdigvarulager). När det kommer förfrågningar från kunder om priset på en viss produkt har företaget som rutin att göra en självkostnadskalkyl enligt påläggsmetoden. Följande påläggssatser gäller för omkostnader under den kommande perioden: Pålägg för materialomkostnader: 75 % Pålägg för tillverkningsomkostnader: 50 % Pålägg för affärs- och försäljningsomkostnader: 80 % De fördelningsnycklar som används av företaget är följande: Direkt material (dm) används för fördelning av materialomkostnader (MO). Direkt lön (dl) används för fördelning av 3

tillverkningsomkostnader (TO). Tillverkningskostnaden används för fördelning av affärs- och försäljningsomkostnader (AFFO). Företaget har vidare ett önskemål om ett vinstpålägg på 25%. Bestäm priset, exklusive moms, om produkten, för vilken självkostnadskalkylen utförs, har en kostnad för direkt material på 1500 kr per styck och för direkt lön på 500 kr per styck. (3 SE) Lösning Självkostnadskalkyl kr per st enligt påläggsmetoden: DM, 1500 MO (75%), 1125 DL, 500 TO (50%), 250 = Tillverkningskostnad 3375 (1500+1125+500+250) AFFO (80%), 2700 = Självkostnad 6075 (3375+2700) Vinstpålägg (25%) 1518,75 = Pris exklusive moms 7593,75 dvs 7594 (avrundat) Uppgift 6 (5 SE) Inom ekonomistyrningen finns det många kostnadsbegrepp. Förklara precist innebörden av följande kostnadsbegrepp (1 SE/begrepp): 1. Alternativkostnad 2. Direkt kostnad 3. Fast kostnad 4. Omkostnad 5. Samkostnad Lösning: Alternativkostnad: Se kapitel 10, sid 178 Direkt kostnad: Se kapitel 7, sid 121 Fast kostnad: Se kapitel 4, sid 65 Omkostnad: Se kapitel 7, sid 121 Samkostnad: Se kapitel, sid 121 4

Uppgift 7 (6 SE) Som bekant har ett flertal nya idéer introducerats inom ekonomistyrningsområdet. Två av dessa är intellektuellt kapital och aktivitetsbaserad kalkylering (ABC). Ange för båda dessa separat, under individuella rubriker (1 SE per fråga och begrepp): a) Varför det anses finnas ett behov av idén (Vilken är bakgrunden till dess framtagande)? b) Vilken är idéns särdrag (Vad utmärker idén)? c) Vilka är idéns fördelar och nackdelar? Ange två av vartdera slaget per idé. Lösning: Intellektuellt kapital: Se kapitel 23 i DNE-boken. Aktivitetsbaserad kalkylering: Se kapitel 8 i DNE-boken. Fråga 8 (4 SE) I boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft diskuteras Malmi och Browns så kallade "Management control systems package". Vad består ett sådant här paket (package) av för kategorier och vilka typer av styrverktyg ingår i dessa kategorier (2 SE)? Hur kan en controller använda Malmi och Browns modell som underlag för utformningen av integrerat ekonomistyrningssystem (2 SE)? Lösning: Se sid 67-68 i boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft. Av lösningen ska framgå vilka kategorier som ingår i paketet samt exempel på styrverktyg inom varje kategori. När det gäller frågan om hur modellen kan användas förväntas lösningen innehålla ett resonemang om att olika styrverktyg måste hänga ihop, dvs inte "spreta", och ge motstridiga styrsignaler. Se även sid 72 i boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft. Fråga 9 (2 SE) I boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft presenteras en fyrfältsmodell över olika roller som en controller kan ha. Ange två av dessa uppgifter (1 SE) och förklara vad dessa uppgifter innebär för en controller och den organisation han/hon är verksam inom. (1 SE) Lösning: Lösningen förväntas vara baserad på det som beskrivs i anslutningen till figuren på sid 229 i boken Ekonomistyrning för konkurrenskraft. Fråga 10 (4 SE) Frederick Winslow Taylor och Henri Fayol var båda intresserade av hur organisationer bör styras. Det finns viktiga likheter, men också viktiga skillnader mellan deras rekommendationer. Ange två likheter (2 SE) och två skillnader (2 SE) mellan Taylors och Fayols rekommendationer för god styrning (management). Ditt svar ska även inkludera exempel på dessa likheter och skillnader. Lösning: Likheter exempelvis: Vikten av att rätt man finns på rätt plats, vikten av ordning, vikten av att cheferna behandlade de anställda väl. Skillnader exempelvis: Synen på chefskap, där Taylor såg chefer som tekniska specialister, men Fayol poängterade management som en specialitet i sig, synen på organisation, där Taylor inte såg några problem med matrisorganisation, men Fayol betonade principen en anställd en chef, synen på kontroll, där 5

Taylor utgick från att närmaste chef kontrollerade arbetet, men Fayol såg behov av särskild stabsfunktion för kontroll. Fråga 11 (4 SE) I sin artikel The balanced scorecard measures that drive performance nämner Kaplan och Norton bland annat följande: The scorecard puts strategy and vision, not control, at the center. It establishes goals but assumes that people will adopt whatever behaviors and take whatever actions are necessary to arrive at those goals. The measures are designed to pull people toward the overall vision. Detta citat kan uppfattas vara ett bra exempel på målstyrning men kan även kritiseras för att utgöra ett exempel på en illusion av kontroll. Förklara hur Kaplan och Norton argumenterade för att införa nya perspektiv på mätningsområden och därmed åstadkomma ett breddat underlag för what you measure is what you get. Lösning: Se sid 71 i artikeln. Svaret förväntas vara kopplat till detta citat Managers want a balanced presentation of both financial and operational measures. 6