Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar

Relevanta dokument
Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR

Fryshusets Volontärpolicy

Att ansöka om kommunbidrag

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Till dig som har anmält ett brott

Medlemsansökan information

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Brottsofferjourernas Riksförbund

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

POLICY & RIKTLINJER. Nattvandring.nu Nattvandrarna Luleå

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan

Disposition för information

Trakasserier och kränkande särbehandling

Idéburet offentligt partnerskap tillsammans med Brottsofferjouren

Är kontoret stängt ska verksamhetsledaren ställa telefonen till Riksförbundets telefoncentral så den brottsutsatte får stöd och hjälp.

Dnr KS/2016:7. Avtal. Idéburet Offentligt Partnerskap. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Brottsofferjouren Stockholm-Gotland

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Säkerhetsprövning / Personbedömning

Brottsofferjourernas Riksförbunds Riksstämma. Verksamhetsplan för Brottsofferjouren

rättegången hur blir den?

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Brottsofferjouren Västmanlands uppdrag, syfte och mål framgår av bifogad verksamhetsplan.

Originalet på begäran skickas till personalstödsenheten för diarieföring och distribuering till berörda parter.

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Knivsta kommun och Brottsofferjouren Uppsala län SN-2017/272

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Att leda ideella medarbetare

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

rättegången hur blir den?

Diskrimineringspolicy

Riktlinjer för Volontärverksamheten

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2015

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Du ska kunna leva ditt liv som du vill!

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Botkyrka kommun medarbetarundersökning 2015 Resultatrapporter

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Har du utsatts för brott?

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

För arbete med värdegrunden i praktiken

UPPHANDLING AV UTFÖRANDE AV PERSONLIG ASSISTANS: ANBUDSFORMULÄR

Föreningscertifikat. Bästa möjliga idrottsförening i Mölndal. Vad kommer certifieringen att innebära?

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår gemensamma värdegrund.

VERKSAMHETSPLAN

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärcenter. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärcenter/vuxenutbildningen på Lärcenter/vuxenutbildningen

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018

Policy: mot sexuella trakasserier

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive Kryssa för vad anmälan avser

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

ANSÖKNINGSHANDLINGAR

Brottsofferjouren: Angående kommunernas ansvar för stöd till brottsutsatta medborgare och medling

Förskolan Nyponbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

Lokal handlingsplan för hbt-frågor

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Verksamhetssystem Connect Bus

Myckling förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Transkript:

BOJ Handbok för samordnare vid en brottsofferjour Bilaga 1: Mallar Intresseanmälan Intervju vid rekrytering Tystnadslöfte & skriftlig förbindelse Rutiner för utfärdande av stödpersons-/vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom Årliga uppföljningssamtal, förslag på frågor Avslutningssamtal Mallar kan också laddas ner via Jourarbetarmenyn på www.boj.se.

Intresseanmälan Intresseanmälan för ideellt arbete som stödperson/vittnesstöd i brottsofferjouren. Din ansökan kommer att behandlas och förvaras konfidentiellt. Namn Adress E-postadress Mobiltelefon Telefon dagtid Telefon bostaden Födelseår Sysselsättning/yrke Familjesituation Varför önskar du arbeta med frivilligt socialt arbete som stödperson/vittnesstöd? Har du arbetat med frivilligt socialt arbete i någon annan form förut och i så fall med vad? Vilken är din bakgrund vad gäller utbildning, arbetslivserfarenhet, praktik? Vad förväntar du dig att få ut av ditt ideella arbete? Vilka är dina intressen och fritidsaktiviteter?

Hur mycket av din tid kan du tänka dig att avsätta för ideellt arbete för brottsofferjouren? Vilka anser du vara dina starka respektive svaga sidor för uppgiften som stödperson/vittnesstöd? Har du själv eller närstående blivit utsatt för eller vittne till brott? Har du själv eller närstående blivit misstänkt för eller dömd för brott? Övrigt? Underskrift Namnteckning Datum När vi tagit emot din intresseanmälan kontaktar vi dig. Tack för din vilja att göra en insats! Sänd din anmälan till:

Intervju vid rekrytering Mallen används vid intervju av personer som anmält intresse för att bli stödpersoner eller vittnesstöd. Läs mer om hur du förbereder dig i avsnittet Dags för intervju på sidan 33. Introduktion Välkomna intervjupersonen och presentera dig/er som intervjuar. Berätta om syftet med intervjun, det vill säga att ge både den presumtive stödpersonen/vittnesstödet och brottsofferjouren möjlighet att avgöra om person och uppdrag passar ihop. Om organisationen (del 1) Berätta om brottsofferjourens organisation, värdegrund och verksamhet. Beskriv stödpersonernas/vittnesstödjarnas roll och uppgift i organisationen. Beskriv kort brottsoffers och vittnens behov. Om den presumtiva stödjaren Här följer förslag på frågor att ställa. Välj de som känns mest angelägna. En del av frågorna har kanske intervjupersonen redan besvarat i intresseanmälan. Följ upp den information ni fått. Ibland kanske frågan leder till ett relativt kort svar. Be då personen berätta mera, förklara hur han eller hon menar/tänker eller be om ett konkret exempel. En viktig fråga att ställa till alla blivande stödjare är frågan om jämlikhet och mångfald. Det är viktigt att stämma av att personen delar BOJs värderingar inom BOJ ska vi inte göra någon åtskillnad mellan människor. Berätta om dig själv? Varför vill du bli stödperson/vittnesstöd? Vad är det som tilltalar med det ideella arbetet? Varför blev du intresserad av just brottsofferjouren? Berätta om dina tidigare erfarenheter av ideellt arbete? Vilken är din bakgrund vad gäller utbildning, arbetslivserfarenhet och praktik? Vilka planer har du för framtiden? Vad har du för fritidsintressen och aktiviteter? Vilka är dina förväntningar på uppdraget? BOJ ger stöd till alla brottsoffer. Stödjare inom BOJ möter brottsutsatta med olika kön, åldrar, sexuella läggningar, religioner, etniska tillhörigheter och funktionsnedsättningar. Vad innebär jämlikhet och mångfald för dig? Vad kan det innebära för dina möten med människor inom BOJ? Vad vet du om brottsoffer och vittnen?

Vilken är din egen erfarenhet av brott och kriminella handlingar? Vilka egna erfarenheter av kriser har du? Hur bearbetade du krisen? Vilka anser du vara dina starka respektive svaga sidor för uppgiften som stödperson/vittnesstöd? Ge exempel på en situation där du har varit en god lyssnare? Vilka brottsoffer/vittnen tror du att du har lättast att möta? Vilka samtal tror du att du har lättast att genomföra? Vilka samtal tror du att du har svårast för? Vilket stöd tror du att du behöver för att vara stödperson/vittnesstöd? Vilken roll tycker du om att ha i en grupp? Hur mycket kan du engagera dig, vilka tider, var och för hur lång tid framöver? Vad har du för övriga engagemang (arbete, familj, hobby, andra uppdrag)? Om organisationen (del 2) Förtydliga uppdraget som stödperson och vittnesstöd och vilka förväntningar ni har på uppdraget generellt och tidsmässigt. Berätta vilket stöd och uppskattning jouren erbjuder stödpersoner och vittnesstöd, till exempel stödpersons-/vittnesstödsträffar, utbildning, vägledning, årliga uppföljningssamtal, kostnadsersättning osv. Informera om vägen till att bli stödperson/vittnesstöd, det vill säga om eventuellt registerutdrag, utbildning, praktik, styrelsegodkännande, diplom och stödpersons-/vittnesstödsbevis. Avslutning Ge möjlighet för intervjupersonen att ställa kompletterande frågor. Gör en sammanfattning av vad ni kommit fram till under samtalet och hör efter om personen ifråga fortfarande är intresserad. Om ni tillsammans kommer fram till att personen och uppdraget som stödperson/vittnesstöd inte passar ihop informera gärna om andra frivilliga uppdrag som kan finnas i föreningen. Det kan vara arbetsuppgifter som rör information, hemsida, nyhetsbrev, statistiksammanställning eller liknande. Kanske kan personen söka ett uppdrag i en annan organisation som stämmer bättre överens med profil och förväntningar. Informera om den fortsatta rekryteringsprocessen och kom överens om hur ni går vidare. Ge informationsmaterial och övriga dokument som ni talat om under intervjun. Avsluta och tacka för tid och intresse.

Tystnadslöfte & skriftlig förbindelse Mall för förbindelse om stödpersons-/vittnesstödsuppdrag Som stödperson/vittnesstöd i brottsofferjouren har jag tagit del av Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourernas Riksförbunds verksamhet. Jag är införstådd med mina arbetsuppgifter och jag förbinder mig att verka enligt detta policy dokument, brottsofferjourens föreningsstadgar, minimikrav för en brottsofferjour och (som vittnesstöd) nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten. Jag förbinder mig vidare att fullfölja mina åtaganden inom brottsofferjouren och vara aktiv som stödperson/vittnesstöd minst timmar per månad. Brottsofferjouren följer de åtaganden gentemot stödpersoner/vittnesstöd som anges i policy för stödpersoner och vittnesstöd, brottsofferjourens föreningsstadgar och minimikrav för en brottsofferjour. Tystnadslöfte Som stödperson/vittnesstöd kan jag i kontakter med brottsoffer, vittnen, måls ägande och deras anhöriga få information om deras liv och personliga förhållanden. Jag kan också få upplysningar gällande målsägandes och vittnens kontakter med polis, domstol, försäkringsbolag samt andra myndigheter och organisationer. Att få kännedom om detta är ett förtroende från de som utsatts för brott och jag lovar att aldrig föra vidare någon sådan information om enskilds personliga förhållanden till obehörig. Innebörden av detta är att det är förbjudet att föra vidare information utanför brottsofferjouren. Inom jouren för jag endast vidare den information som behövs för jourens administration, säkerhetsrutiner och för samråd kring de brottsutsattas stödbehov. På direkt uppdrag av brottsoffret kan jag lämna ut information till person eller myndighet som brottsoffret/vittnet bestämmer. Jag förbinder mig att följa detta tystnadslöfte och att vid minsta tveksamhet om utlämnande av uppgifter diskutera detta med samordnare, ordförande eller annan utsedd styrelseledamot. Tystnadslöftet gäller också för information om enskilds personliga förhållanden som jag får del av i stödpersons-/ vittnesstödsträffar och i grupphandledning. Tystnadslöftet gäller även efter att jag avslutat mitt uppdrag som stödperson/vittnesstöd. Jag är medveten om att mitt uppdrag avslutas om jag bryter mot denna förbindelse och tystnadslöftet. Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande För Brottsofferjouren i Namnteckning Namnförtydligande Funktion i jouren (till exempel samordnare, utbildningsansvarig)

Rutiner för utfärdande av stödpersons- /vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom Jouren meddelar riksförbundet att jouren har färdigutbildat ett antal stödpersoner/vittnesstöd och att det är dags att utfärda stödpersons-/vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom. 1. Brottsofferjourernas Riksförbund sänder det antal underlag/kort som ni har önskat. 2. På den lokala jouren ska dessa nu kompletteras med ett fotografi på stödpersonen/vittnesstödet, namnteckning, namnförtydligande och föreningens namn. 3. Den lokala jouren fyller i blanketten uppgifter för att utfärda stödpersons-/vittnesstödsbevis. Samtliga uppgifter markerade med fet stil måste fyllas i för att Brottsofferjourernas Riksförbund ska kunna utfärda bevis och diplom. De uppgifter som efterfrågas har sin utgångspunkt i Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourernas Riksförbunds verksamhet antagen av förbundsstyrelsen den 15 mars 2006. Du kan ladda ner hela policyn på hemsidan www.boj.se under jourarbetare eller beställa en utskrift från riksförbundet. Uppgifter om kön och ålder är frivilliga. Dessa uppgifter bidrar dock till att lättare kunna svara på frågor om vilka som engagerar sig inom brottsofferjouren. 4. När Brottsofferjourernas Riksförbund får korten för stödpersons- och/eller vittnesstödsbevis i retur tillsammans med ifylld blankett numrerar Brottsofferjourernas Riksförbund korten, registrerar stödpersonen/ vittnesstödet, ser till att korten plastas in och skickar stödpersons-/vittnesstödsbeviset till den lokala jouren tillsammans med utbildningsdiplom, policy för stödpersoner och vittnesstöd, en informationsfolder om gruppolycksfallsförsäkring och en välkomsthälsning från riksförbundet. Observera 1! Stödperson/vittnesstöd måste vara medlem i en jour. Om personen inte är medlem måste medlemsanmälan ske separat. För medlemsanmälan behövs alltid adressuppgifter. Det är en viktig uppgift, eftersom medlemsregistret och adress registret för medlemstidningen är identiska. För att få medlemstidningen, Tidningen Brottsoffer, med fyra nummer per år måste det finnas rätt adressuppgifter. Observera 2! Genom registrering i riksförbundets medlemsregister och stödpersons-/vittnesstödsregister omfattas personen under sitt uppdrag av ett kollektivt försäkringsskydd (gruppolycksfallsförsäkring). Mer information om försäkringen finner du på vår hemsida www.boj.se under Jourarbetarmenyn. Observera 3! Om stödperson/vittnesstöd slutar sitt uppdrag ska jouren makulera korten och meddela detta till riksförbundet. Då stryks personen ur registret.

Årliga uppföljningssamtal, förslag på frågor Hur tycker du det har varit att möta brottsoffer, vittnen, målsägande och anhöriga? Hur tror du att de drabbade uppfattat dina insatser? Vad trivs du med i ditt uppdrag som stödperson/vittnesstöd? Vad trivs du inte med? Berätta om det du tycker extra bra om i ditt uppdrag? Berätta om det du tycker är svårt? Hur är din uppfattning om din tidsinsats? Känns uppdraget meningsfullt? Har du fått den vägledning och det stöd du behöver? Finns det någon vidareutbildning du behöver? Finns det något jouren kan göra för att underlätta ditt uppdrag? Hur tycker du att stödpersons-/vittnesstödsträffarna fungerar? Om du är nöjd vad gör träffarna bra? Om du inte är riktigt nöjd hur skulle det kunna bli bättre? Vad tycker du om jourens bevis på uppskattning och tack för din frivilliginsats? Hur fungerar samarbetet med styrelsen, anställda och andra stödpersoner/vittnesstöd? Har du förslag på utveckling för dig eller brottsofferjouren? Finns det andra uppgifter inom jouren som du skulle vilja prova? Vill du fortsätta som stödperson/vittnesstöd (ett år till)?

Avslutningssamtal Situation 1 När den ideella medarbetaren själv väljer att avsluta sitt uppdrag Det finns många orsaker till att stödpersoner/vittnesstöd eller andra volontärer lämnar sitt uppdrag. Det är viktigt att man som frivillig medarbetare känner att man kan berätta att förutsättningarna ändrats och att man vill ta en paus eller sluta. Det är då en god idé att ha ett avslutningssamtal. Genom samtalet kan jouren få mycket information om vad som fungerar bra och mindre bra i verksamheten. Ett avslutningssamtal hjälper på så sätt till att utveckla jouren. Avslutningssamtalet blir också ett tillfälle att bekräfta den ideella medarbetarens insats och synpunkter. Exempel på frågor Hur länge har du varit stödperson/vittnesstöd/annan ideell medarbetare? Får vi be om dina synpunkter och erfarenheter av: grundutbildning och introduktion? kontakten med samordnaren? kontakten med andra ideella medarbetare? kontakten med brottsoffer och vittnen? kontakten med styrelsen? Något särskilt du har tänkt på i jourens sätt att arbeta? Hur har ditt uppdrag fungerat? Hur önskar du att det skulle ha varit? Förslag till förbättringar? Av vilken anledning slutar du ditt uppdrag? Vill du prova på något annat uppdrag inom jouren? Skulle du kunna tänka dig att rekommendera andra att engagera sig i brottsofferjouren? Vill du kontaktas framöver om ett passande uppdrag dyker upp? Vill du ha någon annan information från brottsofferjouren? Situation 2 När brottsofferjouren överväger att avsluta uppdraget. Som samordnare av stödpersons- och vittnesstödsverksamhet uppmärksammar du att en frivillig medarbetare brister i sitt sätt att utföra sitt uppdrag. Även om jouren och den ideella medarbetaren har olika uppfattning om det riktiga i att

avsluta uppdraget, kan man gå igenom de frågeställningar som rekommenderas för situation 1. Tänk på att varje ideell medarbetare har erfarenheter som kan tas tillvara för att utveckla verksamheten och det är respektfullt att ta tillvara dessa även när jouren väljer att avsluta ett uppdrag. Exempel Michel har varit vittnesstöd i 15 år. Som samordnare har du fått klagomål på Michel vid två tillfällen från måls äganden som inte varit nöjda med den information de fått av Michel. De upplever att han inte svarat på deras frågor utan bara pratat på. De uppfattar också att han hör dåligt, alternativt har varit alkoholpåverkad och därför inte svarat på deras frågor. Du beskriver den här situationen för Michel. Vad händer sedan? Människor reagerar vanligen ganska lika på kritik. Vi kan tänka oss ett antal reaktioner från Michel enligt den så kallade Feedbacktrappan: Förneka. I det här läget reagerar troligtvis Michel med att förkasta det du säger, till exempel Nej! Jag hör inte dåligt / Jag har inte problem med alkohol. Han förnekar alltså att påståendet är sant. Försvara. Det är en mycket vanlig reaktion att gå i försvar, till exempel Även om min hörsel skulle vara något nedsatt på grund av min ålder hör jag fullt tillräckligt och att vara lite äldre ska väl inte diskvalificera en person från att vara vittnesstöd? eller Även om jag hade varit på middag kvällen före och druckit några snapsar och ett par öl, så var jag mitt vanliga jag och verkligen inte berusad. Förklara. En annan vanlig reaktion är att komma med förklaringar som till exempel Målsägande kunde inte ta till sig information eftersom hon var frustrerad över utfallet i rättegången. Förstå. Michel accepterar den feedback han får och handlar därefter. Vid uppföljningssamtalet säger han Jag har tänkt på vad du sade och beställt tid för hörseltest. Har inte varit där ännu, men resultatet har inte så stor betydelse för mitt uppdrag i BOJ. Även om uppdraget är roligt känner jag själv att det är dags att sluta. Jag får allt svårare att få kontakt med målsägande och vittnen. eller Jag har tänkt på vad du sade och jag dricker mer än vad som är bra för mig. Om målsäganden och vittnen också märker det, så är det inte heller bra för jouren. Det här är svårt för arbetet i BOJ är så viktigt för mig. Förändra. Michel är nu motiverad att göra en förändring, som i det här fallet innebär acceptans att sluta som vittnesstöd och söka hjälp för sin hörselnedsättning. Feedback-trappan 5 olika steg = 5 olika sätt att ta emot feedback/kritik. Förändra Gör eget medvetet val. Förstå Lyssnar och bearbetar. Förklara Jo, men... Försvara Nej, så var det inte. Förneka Det här rör inte mig.