Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING av svar från enkät Inledning Under 2009 genomförde Riksförbundet en enkätundersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd vid lokala jourer inom Riksförbundet. Undersökningen visade bland annat på att vidareutbildningsbehov när det gäller olika utsatta brottsoffergrupper och samtalsmetodik. Undersökningen visade vidare att en stor majoritet av stödjarna kände sig nöjda med sin arbetsbörda, sin plats i gruppen och att de fick uppskattning från jouren för sin ideella insats. I den avslutande kommentaren till undersökningen konstaterades att detta visar på brottsofferjourens goda förmåga att ta hand om sina ideella medarbetare. Den mest betydelsefulla rollen för att skapa en denna goda miljö för stödjarna är den som samordnar stödpersons och vittnesstödsverksamheten, d v s brottsofferassistenten, verksamhetsledaren eller den ideella samordnaren. Arbetsgruppen fann det då naturligt att gå vidare med att försöka belysa hur samordnarna ideella och anställda upplever sin arbetssituation. Av resursmässiga skäl var det inte möjligt att göra samma omfattande undersökning som till stödjarna. Arbetsgruppen valde i stället att genomföra en enkätundersökning som delades ut och samlades in under ordförande/anställda/samordnar-konferensen den 7-8 maj Några respondenter valde att skicka in enkäten med post veckan efter konferensen. Många svar är öppna svar och frågeformuläret är inte statistiskt korrekt. Men vi hoppas få input till vårt fortsatta arbete i gruppen. Syfte med enkätundersökningen Arbetsgruppen ville få reda på hur jourernas arbete är organiserade och hur anställda och ideella samordnare uppfattar sin arbetssituation. Vilka svarade? Så här ser föredelningen ut av de 38 svaren: Ideell 12 32% Svarandes roll Anställd 26 68% Av de svarande är 32 % ideella samordnare och 68 % anställda i någon form. Kommentar: I de uppgifter som riksförbundet årligen begär från jourerna redovisade 46 % att de hade någon anställd och 54 % att de hade ideella samordnare Således är det viktigt att notera att 1

2 fördelningen enbart visar procentuell fördelning mellan de svarande i denna undersökning och inte alls förhållandet mellan jourer med ideella samordnare eller någon form av anställd personal. Arbetstiden Så här ser fördelningen i arbetstid bland anställda: Räcker arbetstiden för dina uppgifter? Av de ideella samordnarna var det bara fem personer som besvarade denna fråga. Dessa fem svarade alla jakande på att arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna. Svaren från de anställda skiljer sig avsevärt. Här anser 54 % att tiden räcker till arbetsuppgifterna medan 46 % tycker det motsatta. Kommentar: På grund av undersökningsmetod och svarsfrekvens kan vi inte dra några säkra slutsatser av svarsresultaten. Arbetsgruppen ser att några frågeställningar kan vara viktiga att ha med sig i fortsatt arbete. Hur ser den process ut som gör att en ideell samordnare får uppdrag och tid för uppdrag att stämma relativt bra överens? Hur kommer det sig att så stor andel av anställda tycker att tiden inte räcker till? Handlar det om arbetsuppgifter i befattningsbeskrivningen är alldeles för omfattande? Finns det en arbetsbeskrivning eller är det mer eller mindre outtalade förväntningar från styrelsen? Hur är rimligheten i de egna ambitionerna? Hur ser möjligheterna till arbetsledning och stöd ut för att finna balans i arbetssituationen? Utvecklingssamtal Enkäten innehöll en fråga om respondenten har regelbundna utvecklingssamtal med sin chef. De 5 ideella samordnare som besvarade frågan lämnade nej svar. Av de anställda hade endast 58 % haft utvecklingssamtal med sin chef. Fördelar och nackdelar med att vara anställd eller arbeta ideellt för en förening Det som respondenterna nämner som fördelar är bland annat kontakten med människor, varierande arbetsuppgifter, kreativt och korta beslutsvägar. Det som dock särskilt betonas och nämns flest gånger är beskrivningar av arbetet som flexibelt, med stor frihet och under eget ansvar. Ett jobb där jag planerar min tid mycket själv, mycket fritt arbete med eget ansvar. 2

3 På frågan om nackdelarna med att vara anställd/arbeta i en ideell organisation handlar flera svar om de ekonomiska och tidsmässiga resursbristerna. Kortsiktig ekonomi leder till otrygga anställningar. Ensamarbete nämns också som en nackdel. Det som problematiseras mest är dock arbetsgivaransvaret. Det beskrivs bland annat som dåliga kunskaper om arbetsgivaransvaret, otydliga uppdrag och arbetsbeskrivningar, otydliga chefer, otydligt ansvar i styrelsen, byte av arbetsgivare/styrelse varje år. Kommentar: Vi kan klart se olika motpoler i de fördelar och nackdelar respondenterna upplever som anställd eller att arbeta i en ideell förening. Det t som uppskattas som flexibelt och fritt i arbetet har en motpol i att ensamarbete och otydligt uppdrag och arbetsledning. Det som uppfattas som positivt ska självklart värnas som goda arbetsmiljöfaktorer. För att komma till rätta med det som upplevs som negativt behövs olika insatser. Det är viktigt att lokalt, regionalt och på riksförbundet uppmärksamma och stödja insatser som kan göras för att öka kunskaperna om styrelsen arbetsgivarroll, utveckla användandet av befattningsbeskrivningar och tydliga uppdragsbeskrivningar. Samarbetet a) De flesta tycker att samarbetet mellan anställda/samordnare fungerar bra eller mycket bra. En (1) har svarat Dåligt Fyra (4) har svarat Ganska bra Tio (10) har svarat Bra Fjorton (14) har svarat Mycket bra Tio (10) har inte svarat och får förmodas arbeta ensamma. b) De flest upplever även att samarbetet med volontärerna fungerar bra. Ingen (0) har svarat Dåligt Tre (3) personer har svarat Ganska bra Fjorton (14) personer har svarat Bra Arton (18) personer har svarat >Mycket bra Tre (3) har inte svarat En person svarar: Mycket givande att arbeta med engagerade och kompetenta människor, känner att de uppskattar mitt jobb och min handledning. Dock lätt att ta på sig för mycket som samordnare eftersom jag är anställd och oftast finns på plats. Svårare att delegera till volontärer eller säga ifrån när de inte lever upp till tidskravet. c) De flesta upplever även samarbetet med styrelserna som bra. En (1) person upplever samarbetet som dåligt Sju (7) personer upplever samarbetet som ganska bra Tretton (13) personer upplever samarbetet som bra Femton (15) personer upplever samarbetet som mycket bra. Svaren visar också att de flesta uppfattar styrelsesamarbetet som bra. Kommentarer såsom strukturerade möten, öppen och rak kommunikation, prestigelöst. Till de negativa kommentarerna hör att man saknar arbetsgivaransvaret, passiv styrelse, dåligt engagemang, styrelsen dåligt insatt i mina arbetsuppgifter, många stödpersoner i styrelsen svårt att ta upp förtroendefrågor. Även om svarsunderlaget är bristfälligt kan man här se ett klart samband mellan hur samarbetet med styrelsen fungerar och om styrelsen som arbetsgivare genomför utvecklingssamtal med den anställde. 3

4 Respondenter som svarar ja på frågan om de har utvecklingssamtal upplever samarbetet med styrelsen som mera positivt. Kommentar. Svaren på enkätfrågorna om samarbete tecknar en bild av att samarbetet till övervägande del fungerar bra, inte minst gäller det samarbetet med volontärerna. Trots de utmaningar som beskrivs med att till exempel ställa krav på de frivilliga ger svaren uttryck för att detta samarbete är en viktig stimulerande och motiverande faktor i arbetet. Svaren leder till en reflektion till undersökningsresultaten från enkätundersökningen som vi refererade till i inledningen. Stödpersoner och vittnesstöd trivs mycket bra med sina uppdrag och i brottsofferjouren. Vi tänker att anställda och ideella samordnare har ett stort bidrag till detta och ömsesidigheten i samarbetet bir tydligt. När det gäller samarbetet med styrelsen så är det också i huvudsak positivt. Här förekommer dock svaret att samarbetet är dåligt och i kommentarer återkommer en del av de svar som berör nackdelarna med att vara anställd i en ideell organisation, bland annat avsaknaden av kunskap om arbetsgivarfrågor. Att på olika sätt öka brottsofferjourernas kunskaper i arbetsgivarfrågor kommer att vara betydelsefullt för att komma till rätta med en del av de nackdelar som anställda kan uppleva i organisationen. På fråga om hur sammansättningen av förtroendevalda ser ut i jourerna framkom denna fördelning: Svarandes styrelsedeltagande Deltar inte 13% Vill delta 3% Ej svar 3% Ledamot 21% Adjungerad 60% 4

5 Ideella svarandes styrelsedeltagande Deltar inte 25% Vill delta 8% Ej svar 0% Adjungerad 25% Ledamot 42% Anställda svarandes styrelsedeltagande Deltar inte 8% Ledamot 12% Vill delta 0% Ej svar 4% Adjungerad 76% Styrelserna varierar i storlek mellan 3 till 8 ledamöter och mellan 0-3 suppleanter. Hur samordnaren/den anställde medverkar som adjungerad, ledamot eller inte alls skiljer sig också väldigt. Noteras kan att styrelsens storlek kan ha inverkan på hur arbetsgivaransvaret tas. Av de svar vi fick in var den vanligast förekommande uppsättning av styrelse - 5 ledamöter och 2 suppleanter. Detta gäller 9 jourer av de som svarat. Dessa 9 jourer kan gälla som exempel på hur olika styrelserna ser ut: Av dessa nio jourer är den anställde/ideell samordnare vald till ledamot i 3 fall, som adjungerad i 4 fall och i 2 fall deltar de inte alls vid styrelsemötena. Kommentar: Frågan är om den anställde/samordnaren ska vara ledamot av eller adjungerad till styrelsen? En god sed är att man adjungeras i syfte att informera styrelsen så att den kan fatta beslut. I diagrammen ovan verkar det vara så att om man är ideell samordnare, så är fler (42 %) ledamot av styrelsen än de som är anställda (12 %). Oavsett om du är anställd eller ideell samordnare så blir han/hon i princip chef över sig själv. Och i så fall, hur formulerar vi detta i en befattningsbeskrivning? 5

6 Hur upplever du din möjlighet att påverka din arbetssituation? En (1) person upplever sin situation Dålig Tio (10) personer upplever sin situation Ganska bra Tretton (13) personer upplever sin situation Bra Femton (15) personer upplever sin påverkansmöjlighet Mycket bra De flesta av respondenterna, 28 personer, tycker att arbetssituationen är bra eller mycket bra. De flesta kommentarerna är positiva. Såsom Styrelsen lyssnar och kommer med råd och stöd. Känner att jag har fria händer i mycket. Det negativa verkar handla om tröghet i styrelsearbetet, kommunikationssvårigheter och styrelsens inställning till sitt arbete. Uppgifter utöver samordnarrollen På frågan om uppgifter utöver samordnarrollen har man uppgivit ett antal varierande uppgifter. Alltifrån städning till media-kontakter eller att man är styrelseledamot. Kommentar: De mycket varierande svaren över vilka arbetsuppgifter man har utöver samordnarrollen ger också en bild av att framför allt anställda inom brottsofferjouren har väldigt skiftande arbetsuppgifter och att det skiljer mycket mellan olika jourer beroende på tradition på den jouren och jourens förutsättningar och behov. Vid en konferens för samordnare inom brottsofferjouren i november 2009 påtalades behovet av en uppdatering av de generella befattningsbeskrivningar och uppdragsbeskrivningar som riksförbundet har. Ett sådant arbete pågår för närvarande. Helt klar är dock att befattningsbeskrivningar i någon form behövs för att tydliggöra roll och ansvar och på det sättet bidra till goda arbetsförhållanden. Fortbildning för samordnare anställda Det som tydligt kan utläsas av de fria svaren på frågan om bra utbildning/fortbildning är utbildning i ledarskapsfrågor. Det beskriv som leda volontärer både individuellt och i grupp, fördjupning i handledarrollen och arbetsledning. Ett stort behov av vidareutbildning i samtalsmetodik kommer också upp. Kommentar: Svaren är ett viktigt underlag att ta med i Riksförbundets framtida utbildningsplanering. Ett första steg i att stärka rollen att leda frivilliga är att Riksförbundet numera har en årlig utbildning för nya samordnare som är särskilt inriktad på att rekrytera, utbilda och leda frivilliga. SAMMANFATTNING Genomgående kan man säga att det uppfattas som att man har ett fritt arbete med mycket ansvar men att det i många fall också är ett ensamarbete. Det man upplever som negativt är misstron från myndigheter om vår kunskap samt den ekonomiska situationen som gör att man känner oro för framtiden. Eftersom 59 % svarat att man inte har någon utsedd daglig chef, är vikten av en fungerande styrelse som har och tar sitt arbetsgivaransvar än väsentligare. Viktigare i en ideell organisation än hos en vanlig arbetsgivare där arbetsgivaren finns på plats dagligen och kan vara till hjälp. Både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön är viktig för ett bra arbete och ett instrument i detta är det årliga uppföljningssamtalet med chefen. Här finns säkert en del utbildningsbehov för styrelserna. 6

7 En slutsats som man kan dra av att som anställd/ideell samordnare vara ledamot i styrelsen är chansen att påverka. Förutom att man är chef över sig själv. Vilket borde diskuteras. Å andra sidan kan man också fundera över hur de som inte är det påverkas av att en person har den fördelen. Det som framkommit under kommentarerna om arbetsbelastning, kunskaper i styrelsen om arbetsgivarrollen, behovet av tydliga befattnings-/uppdragsbeskrivningar och fortbildnings- och utbildningsbehov, kommer vi i arbetsgruppen att ta med oss i vårt fortsatta arbete och är också viktiga delar i Riksförbundets utvecklingsarbete för stöd till de lokala jourerna. Vi tackar alla som deltagit med svaren och hoppas få återkomma i dessa frågor Elaine Strandberg, Hans Eriksson, Lennart Nordin, Ulla Graneli, Helena Wahlund 7