Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Brottsofferjourernas Riksförbund

Transkript

1 BOJ Handbok för samordnare vid en brottsofferjour Brottsofferjourernas Riksförbund

2 Handbok för samordnare vid en brottsofferjour Redaktör Ulla Graneli Text Ulla Graneli och Erika Nydahl 2012 Brottsofferjourernas Riksförbund Hammarby Fabriksväg 25, plan Stockholm Telefon E-post riks@boj.se Hemsida

3 Inledning Ett stort tack till Sophia Lövgren och Jakob Carlander för värdefulla bidrag till kapitlet om ledarskap och grupputveckling och kapitlet om att vägleda och motivera. Samordnaren har en central position i brottsofferjouren. Det är samordnaren som balanserar jourens behov och förväntningar med de ideellt arbetande stödpersonernas och vittnesstödjarnas behov och förväntningar. Å ena sidan ska samordnaren alltså se till att jouren kan utföra sin verksamhet med god kvalitet. Å andra sidan ska samordnaren se till att stödjarna trivs och utvecklas i verksamheten. Det gäller att utbytet blir bra för alla parter. Då kommer också de frivilligas engagemang till nytta på bästa sätt för brottsofferjourens verksamhet samordnaren är en möjliggörare. Samordnarens roll har blivit allt viktigare inom brottsofferjourerna och det är ett komplext uppdrag. Uppgifterna varierar dessutom stort mellan olika jourer. En del samordnare är anställda, andra arbetar ideellt. Några få har kollegor i samma jour, men de flesta är ensamma om sitt uppdrag. I en enkätundersökning genomförd av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010 beskriver några samordnare sitt arbete som flexibelt och fritt, men också ensamt. Den här handboken har kommit till för att tydliggöra rollen som samordnare på en brottsofferjour. Den ska också ge verktyg och vägledning, särskilt för dig som är ny som samordnare. Tonvikten läggs på den del av uppdraget som rör stödpersons- och vittnesstödsverksamheten. Här ges en fördjupning i att rekrytera, utbilda och vägleda brottsofferjourens ideella stödjare. Boken tar också upp den ledarroll som samordnaren har och vikten av att skapa ett bra team. I en bilaga presenteras exempel på verktyg från Brottsofferjourernas Riksförbund som samordnaren kan använda sig av i sitt arbete. För närvarande pågår en organisationsutredning inom BOJ som kommer att påverka samordnarrollen. Beslut tas på Riksstämman Handbok för samordnare vid en brottsofferjour kompletterar BOJs tidigare handböcker, Föreningshandbok för brottsofferjourer och Handbok för stödpersoner & vittnesstöd. Ulla Graneli, utbildningsansvarig Brottsofferjourernas Riksförbund 3

4 Innehåll Kapitel 1 6 Brottsoffer jourerna genom tiderna 7 Vad är unikt för BOJ? 8 Samordnarrollens utveckling 9 Jourerna byggdes på med vittnesstöd 10 Så ser det ut idag 11 Begreppen i boken Kapitel 2 12 Vara samordnare vid en brottsofferjour 13 Samordnaren i organisationen 14 Uppdragets karaktär 15 Arbetsuppgifter & ansvar 18 Balans mellan ambition & resurser 19 Samordnaren som stödjare 20 Stadgar, policies & handböcker Kapitel 3 21 Ledarskap & grupputveckling 22 Grupper & gruppers utveckling 24 Viktiga färdigheter för gott ledarskap 25 Skapa ett bra team 27 Samordnarens funktion i gruppen Kapitel 4 28 Rekrytera & utbilda jourens stödjare 29 Rekrytera rätt 30 Vilka rekryteringssätt fungerar? 32 Den första kontakten 33 Dags för intervju 35 Utdrag ur belastningsregistret 36 Välja vilka som får gå utbildningen 37 Planera & genomföra grundutbildning 39 Måsten i utbildningen 41 Godkänna nya stödjare 42 Vad innebär tystnadslöftet? 44 Bygga på kunskap

5 Kapitel 5 46 Vägleda & motivera jourens stödjare 47 Motivera & behålla medarbetare 48 Vägledning en viktig resurs 49 Stödpersons- & vittnesstödsträffar 50 Individuell vägledning 53 Årliga uppföljningssamtal 54 När en stödjare väljer att sluta 55 När jouren vill avsluta uppdraget Kapitel 6 57 Stöd från riksförbundet 58 Till stöd för samordnarens arbete 63 Samordnarens kompetensutveckling 65 Att ha jouren som arbetsgivare Användbara mallar och exempel på utbildnings upplägg återfinns i separata bilagor: Bilaga 1 Mallar Intresseanmälan Intervju vid rekrytering Tystnadslöfte & skriftlig förbindelse Rutiner för utfärdande av stödpersons-/vittnesstödsbevis och utbildningsdiplom Årliga uppföljningssamtal, förslag på frågor Avslutningssamtal Bilaga 2 Exempel på utbildningsupplägg Utgå från BOJs handbok Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4

6 Brottsofferjourerna genom tiderna För att få en förståelse för hur BOJs organisation ser ut idag är det viktigt att känna till brotts offerrörelsens historia och utveckling. Brottsofferjourernas Riksförbund är en ideell organisation som funnits i över 25 år. Runt om i landet finns ett hundratal lokala brottsofferjourer som ger stöd, information och vägledning till människor som utsatts för brott. Varje år hjälper jourerna över brotts offer, vittnen och anhöriga till brottsdrabbade. Vi lyssnar, ger medmänskligt stöd och informerar om bland annat rättsprocessen och hur man söker ekonomisk kompensation. 1

7 Vad är unikt för BOJ? På vilket sätt skiljer sig brottsofferjourerna från andra ideella föreningar med liknande inriktning? Och vad skiljer BOJ från offentlig verksamhet som också ger stöd åt brottsoffer och vittnen? Det som är speciellt för BOJ är att verksamheten bygger på ett ideellt brottsoffer- och vittnesstöd av utbildade medmänniskor. Vi ger stöd åt alla brottsoffer, vittnen och anhöriga oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vill du veta mer om BOJ? I BOJs Föreningshandbok för brottsofferjourer (s 2-5) och i Handbok för stödpersoner och vittnesstöd (s 28-29) finns en beskrivning av hur verksamheten utvecklats. Utbildning lägger grunden för brett stöd Genom grundutbildning och vidareutbildning av ideellt arbetande stödjare har brottsofferjourerna skaffat en bred kunskapsbas om känslomässiga reaktioner och behov, hur rättsprocessen fungerar och vägen till ekonomisk kompensation efter ett brott. På så sätt kan jourerna erbjuda ett brett stöd i form av stödsamtal, information och praktisk hjälp som att följa med på rättegång och fylla i blanketter för brottsskade ersättning. Ett komplement till samhällets insatser Myndigheter som ger brottsofferstöd arbetar med registre ring och journalföring det gör inte BOJs jourer. Det är fullt möjligt för en stödsökande att vara anonym och man behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få stöd från BOJ. Vårt stöd är kostnadsfritt. Vi kan erbjuda snabb hjälp utan väntetider och vi är flexibla antalet kontakter bestäms av den stödsökandes behov. BOJs idé är att vara ett komplement och ett alternativ till samhällets brottsoffer- och vittnesstöd. Det gällde när BOJ bildades och det gäller idag. Brottsofferjourerna genom tiderna 7

8 Samordnarrollens utveckling För knappt tre decennier sedan började brottsofferjourernas verksamhet utvecklas. Det visade sig snart att det kunde krävas omfattande arbetsinsatser för att rekrytera och utbilda stödjare. Man insåg också att det var viktigt att snabbt upprätta kontakt mellan brottsoffer och stödjare. Dessa uppgifter behövde organiseras och samordnarrollen utkristalliserades som en viktig funktion. Anställda ökade tillgängligheten När verksamheten växte ytterligare behövdes också någon som skötte den dagliga driften i jouren, någon som kunde stå för kontinuitet och finnas kvar även när före ningsstyrelsen ändrade sammansättning. BOJ fick sina första anställda redan i slutet av 1980-talet hade sex av de dåvarande 23 jourerna anställd personal. Med anställda ökade tillgängligheten för brottsoffer. Befattningen kom att kallas brottsofferassistent och flera anställda har än idag den titeln. Varje jour fick självständigt avgöra vilka kvalifikationer brottsofferassistenten skulle ha och vilka arbetsuppgifter som skulle utföras, men jouren kunde hämta vägledning från 1994 års rekommendationer från riksförbundets styrelse. Där slogs det fast att en brottsofferassistent bör ha en adekvat utbildning, till exempel socionom, jurist, sjuksköterska, diakon/diakonissa eller annan jämförbar kompetens. Den centrala uppgiften var att förmedla kontakt mellan brottsoffer och stödpersoner. Därutöver varierade arbetsuppgifterna från administratör, utbildare och handledare till direkt brottsoffereller vittnesstöd. I de flesta fall bestod assistentens arbete av en kombination av dessa uppgifter. Många jourer har med tiden utvecklat en allt större verksamhet och har därför flera anställda. Ansvarsområdena har byggts på och kan bland annat omfatta arbetsledning, projektansvar och informations- och samverkansarbete. Jourerna har då valt titeln verksamhetsansvarig eller verksamhetsledare för den anställde. Titeln brottsofferassistent skapar dessutom viss otydlighet om vad uppdraget innebär. Rekommendationen att samordnaren ska ha viss yrkesbakgrund gäller inte längre (se sidan 63). Jourerna anpassar istället sin rekrytering efter behov och ekonomi. Ständig utveckling BOJs inriktning är alltid densamma: Att ge stöd åt brottsoffer och vittnen. Men verksamheten utvecklas hela tiden i takt med ny kunskap och samhällets förändring. Varje jour är en förening där människor kan bli medlemmar. Jouren är i sin tur medlem i Brottsofferjourernas Riksförbund. Läs mer om BOJs organisation i Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourerna genom tiderna 8

9 Jourerna byggdes på med vittnesstöd Den första vittnesstödsverksamheten startade 1995 av brottsofferjouren i Växjö. Satsningen uppskattades av de involverade parterna vittnen, målsägande, brottsofferjouren, lagmannen, rådmän, åklagare och advokater. Vittnesstödsverksamheten spred sig snabbt till andra orter och upprättades på initiativ av den lokala brottsofferjouren eller av lagmannen vid den aktuella tingsrätten sammanställde Brottsofferjourernas Riks - förbund det första utbildningsmaterialet för vittnesstödjarna. Det var viktigt för att få en enhetlig verksamhet i hela landet. Inom flera jourer kom den anställda brottsoffer assi s- tenten att fungera som samordnare också för vittnesstödjarna. I andra jourer utsågs en ideellt arbetande vittnesstödssamordnare. Vittnesstöd vid varje domstol År 2001 anställdes den första vittnesstödssamordnaren genom ett projekt finansierat av Brottsofferfonden, i Brottsofferjourernas Riksförbunds regi och med verksamhet i Jönköpings län. Vittnesstödsassistenten, som titeln då löd, hade till uppgift att samordna och utbilda vittnesstödjarna och att följa upp de dagliga kontakterna med domstolen, avgöra vilka behov av stöd som fanns och anpassa de ideella krafterna därefter. Samma år fick Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ett regeringsuppdrag för att medverka till att vittnesstödsverksamhet inrättades vid de domstolar där det saknades. Under ett antal år genomförde Brottsoffermyndigheten rekrytering och utbildning på de platser där verksamheten inte fanns, ofta i samverkan med den lokala jouren. Vittnesstödsverksamhet finns idag vid samtliga tingsrätter och hovrätter och under 2011 svarade brottsofferjourer för vittnesstödsverksamheten vid 43 av landets 46 tingsrätter. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har alltjämt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Brottsofferjourerna genom tiderna 9

10 Så ser det ut idag I 46 av BOJs 100 brottsofferjourer finns det en anställd samordnare, brottsofferassistent eller vittnesstödssamordnare (år 2011). Dessa personer är ofta deltidsanställda, men deras sammanlagda arbetstid motvarar drygt 48 heltidstjänster ca 36 tjänster inom brottsofferstödet och ca 12 tjänster inom vittnesstödet. I 54 jourer finns enbart ideellt verksamma. Några av de jourerna betalar arvode för vissa uppgifter. Önskvärt att ha en samordnare I flera fall fungerar samma person som samordnare av både vittnesstöds- och stödpersonsdelen. Det finns jourer som inte har någon samordnare alls. Riksförbundet ser det som önskvärt att varje jour har en samordnare med överblick över ärendeflödet, som leder och fördelar stödarbetet, odlar kontakten med polis och andra samarbetspartners och också ansvarar för en enhetlig statistikföring och tidrapportering. De flesta är kvinnor En överväldigande majoritet av de anställda inom BOJ är kvinnor. Det gäller både samordnare av brottsofferstöd och av vittnesstöd. Medelåldern för en anställd brottsoffersamordnare är 50 år. En anställd vittnesstödssamordnare är i genomsnitt något yngre, 48 år. Anställda vittnesstödssamordnare har lägst medelålder av alla aktiva inom BOJ. Regionala skillnader Lite drygt hälften av jourerna i Svealand har anställd personal, i Norrland har en knapp tredjedel av jourerna anställda och i Götaland knappt hälften. Det innebär alltså att helt ideellt verksamma jourer utgör en majoritet av jourerna i Norrland och knappt hälften av jourerna i Svealand. I Götaland har drygt hälften av jourerna ideell samordnare. Jourer med och utan anställd personal Anställd personal, mindre än en heltidstjänst Anställd person om sammanlagt en heltid eller mer Ingen anställd personal Brottsofferjourerna genom tiderna 10

11 Begreppen i boken I den här boken används som regel begreppet samordnare för både den person som samordnar brottsofferstöd och den som samordnar vittnesstöd. I flera jourer är det en och samma person, i andra jourer finns både en samordnare av vittnesstödsverksamheten och en samordnare av stödet till brottsoffer. När det handlar specifikt om vittnesstödsverksamheten används begreppet vittnesstödssamordnare. Benämningarna diskuteras inom BOJ Sedan flera år pågår en diskussion för att finna bra benämningar på samordningsuppdragen inom BOJ. Idag tituleras jourernas samordnare bland annat verksamhetsledare, verksamhetsansvarig, brottsofferassistent, stödpersonssamordnare, brottsoffersamordnare och vittnesstödssamordnare. Arbetsuppgifterna kan skifta, men det finns en gemensam kärna för alla samordnare. Det är den gemensamma kärnan som är i fokus för denna handbok. Samordnare används som samlingsbegrepp för de personer som samordnar stödpersons- och vittnesstödsverksamheten vid BOJs brottsofferjourer. Stödjare Stödpersoner och vittnesstöd benämns ibland som stödjare eller medarbetare. Brottsofferjourerna genom tiderna 11

12 Vara samordnare vid en brottsofferjour Samordnare spelar en central roll i arbetet vid landets brottsofferjourer. I uppdraget ingår att samordna de ideellt arbetande stödpersonerna och vittnesstödjarna och samtidigt utveckla verksamheten. Uppdraget ser lite olika ut från jour till jour. En mindre jour har andra förutsättningar och behov än en större jour. Men alla samordnare har i grunden samma viktiga funktion: Att indirekt stödja brottsutsatta och vittnen genom direkt stöd till jourens stödjare. 2

13 Samordnaren i organisationen Samordnare både anställda och ideellt arbetande verkar på uppdrag av den lokala brottsofferjourens styrelse och rapporterar till styrelsen. Det är styrelsen som ytterst ansvarar för verksamheten. Det innebär bland annat ansvar för att jouren har tillgång till stödpersoner och vittnesstöd, ansvar för föreningens ekonomi och ansvar för att jouren följer god föreningssed. Om brottsofferjouren har anställda är det också styrelsens ansvar att se till att man följer de arbetsrättsliga regler som reglerar förhållandet mellan anställda och arbetsgivare. I BOJs skrift Minimikrav för lokala brottsofferjourer står det att jourens samordnare (ideell/anställd) ska vara adjunge rad i styrelsen, men däremot inte ledamot i densamma. BOJs organisation beskrivs mer utförligt i Föreningshandbok för brottsofferjourer. Minimikrav för lokala brottsofferjourer hittar du på Det är inte heller förenligt med god föreningssed att en anställd är ledamot i föreningens valberedning. Skissen nedan beskriver samordnarens placering i den lokala jourens organisation. Samordnaren i föreningen Jourens styrelse Samordnare Stödpersoner Vittnesstöd Vara samordnare vid en brottsofferjour 13

14 Uppdragets karaktär Samordnarna inom BOJ ska samordna verksamheten vid jourerna och utveckla den. Det innebär att vara uppmärksam på både jourens och medarbetarnas behov. De personer som valt att arbeta ideellt som stödpersoner och vittnesstöd ger av sin tid, sin kunskap och sitt engagemang. I utbyte kan de känna att de gör en menings full insats. Jouren får å sin sida möjlighet att utföra sitt uppdrag tack vare de ideella insatserna. Man kan beskriva det som ett ömse sidigt utbyte mellan jouren och dess stödjare. Samordnarens uppgift är att stödja det utbytet så att båda parter utvecklas. Stödjarna erbjuder Jouren behöver tid erfarenhet kunskap förmåga engagemang driva sin verksamhet nå sina mål utföra sina uppdrag hålla kvalitet i verksamheten utvecklas i takt med samtiden Stödjarna behöver Jouren erbjuder motivation bekräftelse vägledning information stöd möjlighet att göra en värdefull insats möjlighet till kunskap och utveckling uppskattning och återkoppling klart definierade uppdrag information stöd Vara samordnare vid en brottsofferjour 14

15 Arbetsuppgifter & ansvar Genom att ha en samordnare säkerställer jouren att brottsdrabbade, vittnen och anhöriga får hjälp och stöd enligt de ramar som jouren har satt. Samordnarens fyra övergripande ansvarsområden Rekrytera, utbilda, samordna och vidareutbilda jourens stödpersoner och vittnesstöd. Läs mer om information, samverkan och nätverk i BOJs Föreningshandbok för brottsofferjourer. Hålla kontakt med jourens lokala samarbetspartners som kommun, polis, domstol och hälso- och sjukvård. Ta emot relevant information via post, telefon och e-post samt vidarebefordra till berörda personer. Förmedla relevant information från jouren (inklusive från vittnesstödsverksamhet). Uppgifter av olika karaktär Ansvarsområdena leder till konkreta arbetsuppgifter för samordnaren. I riksförbundets sammanställning av vanligen förkommande arbetsuppgifter blir det tydligt att det finns många likheter i samordningen av stödet till brottsutsatta och vittnesstödssamordnare, men ibland skiljer sig arbetsuppgifterna åt. Här beskrivs det gemensamma uppdraget med tillägg för det som gäller särskilt för vittnesstödsverksamheten. Samarbete med styrelsen Samordna, leda och utveckla verksamheten i samarbete med styrelsen. Rapportera till styrelsen eller den person styrelsen utser. I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser bereda ärenden till och delta som föredragande vid styrelsens och arbetsutskottets sammanträden. I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser göra förslag till verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. I samråd med styrelsen eller den person styrelsen utser upprätta förslag till projekt- och bidragsansökningar. Samordning av verksamheten Leda och samordna de ideella stödjarnas arbete. Rekrytera, utbilda och vidareutbilda stödjarna. Hålla regelbunden kontakt med och vägleda stödjarna i deras arbete. Regelbundet anordna stödpersons- och vittnesstödsträffar. Vara samordnare vid en brottsofferjour 15

16 Hålla årliga individuella uppföljningssamtal med ideella stödjare. Se till att stödjare fyller i fastställd statistik över sina insatser. För vittnesstödsverksamheten Med hjälp av domstolens information bedöma hjälpbehovet och därefter anpassa antalet vittnesstöd. Kontakt med brottsoffer, vittnen och anhöriga Via jourens kontaktvägar ta emot information om hjälpsökande, bedöma hjälpbehovet och därefter fördela arbetsuppgifterna på jourens stödjare. Ge information och stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga via brev, telefon, e-post eller vid besök på jouren. Gäller främst vid enstaka samtal och akuta situationer tills hjälpsökande fått kontakt med lämplig stödjare. Vid behov hänvisa till social, juridisk, psykologisk eller medicinsk expertis. För vittnesstödsverksamheten Verka för att informationen om vittnesstödsverksamheten når ut till målsägande och vittnen som kallas till förhandling. Vid behov och i samråd med domstolen visa tingssalen för brotts offer som önskar det inför huvudförhandling. Vid behov hänvisa till social, juridisk psykologisk eller medicinsk expertis eller andra stödinsatser, till exempel inom brottsofferjouren. Administrativa uppgifter Ansvara för administration av expeditionen och hjälpverksamheten, bland annat expeditionens öppethållande, posthantering, utskick, fakturering, teknisk utrustning samt inköp. Underhålla medlemsregistret. Föra statistik och rapportera statistikuppgifter till riksförbundet. För vittnesstödsverksamheten upprätta vittnesstödsschema med stöd av fastställd tingsordning. föra statistik och rapportera statistikuppgifter till Brottsoffermyndigheten. Information Besöka skolor, organisationer, företag och myndigheter för att informera om jourens verksamhet. Ta emot studiebesök på expeditionen. Aktivt följa samhällsdebatten, särskilt i frågor om brottsdrabbade. Delta i riksförbundets samordnarkonferens. Vara samordnare vid en brottsofferjour 16

17 För vittnesstödsverksamheten Delta i Brottsoffermyndighetens temadag om vittnesstöd. Samverkan och nätverk Samverka och hålla kontakt med polisens brottsoffersamordnare och/eller annan personal inom myndigheten. Samverka och hålla kontakt med andra föreningar, socialtjänsten, hälsooch sjukvården och myndigheter inom rättsväsendet. Ingå i de nätverk styrelsen beslutar om. För vittnesstödsverksamheten Samverka och hålla kontakt med kontaktpersonerna på domstolen, Brottsofferjourernas Riksförbund samt Brottsoffermyndigheten. Samverka och hålla kontakt med andra brottsofferjourer inom domstolens domsaga. Vara samordnare vid en brottsofferjour 17

18 Balans mellan ambition & resurser De arbetsuppgifter som beskrivs i föregående avsnitt är vanligt förekommande på en brottsofferjour och ligger inom samordnarens ansvar. Men det är inte självklart att det är samordnaren som ska utföra samtliga uppgifter. Det är viktigt att göra en rimlig arbetsbeskrivning både för en anställd samordnare och en ideellt arbetande. En ideell samordnare kan inte utföra lika omfattande arbete som en anställd och en deltidsanställd inte lika mycket som en heltidsanställd, men de arbetsområden som beskrivs i föregående avsnitt kan ingå i större eller mindre omfattning. Arbetsuppgifterna fördelas mellan samordnaren, styrelsens ledamöter och andra jourmedarbetare. Tänk på att det bör vara tydligt vem som ska göra vad, så att inga arbetsuppgifter faller mellan stolarna. Det är viktigt att BOJ-föreningen som helhet har en realistisk syn på vad rollen som samordnare innebär och vad som kan utföras med den tid och de resurser som finns tillgängliga. Tänk på att försöka vara medveten om din egen ambitionsnivå som samordnare. Är den realistisk i förhållande till den tid och de resurser som finns till förfogande? Ambition (kvantitet, kvalitet) Läs mer om att balansera ambitionsnivå med tid och resurser i Lär dig leda volontärer. Handbok i volontärsamordning (reviderad upplaga 2011, Volontärbyrån). I boken beskrivs relationen mellan ambition, tid och resurser som en liksidig triangel. Minskar nivån i en hörna blir triangeln skev. Tid Resurser (ekonomiska, personella) Vara samordnare vid en brottsofferjour 18

19 Samordnaren som stödjare Samordnarna vid landets jourer arbetar olika mycket med direkt brottsoffer- och vittnesstöd. Vanliga exempel på när samordnaren går in som brottsofferstödjare Det räcker med ett telefonsamtal. När samordnaren finns tillgänglig dagtid och svarar i telefon får relativt många av dem som ringer det stöd och den information de behöver. Ärendet behöver helt enkelt inte förmedlas vidare till en ideell stödjare. Ingen stödjare tillgänglig. Samordnaren har ambitionen att förmedla ärendet till en stödjare, men en lämplig stödjare är inte tillgänglig. Samordnaren fortsätter kontakten och även om en stödjare blir tillgänglig vill inte den stödsökande byta stödperson. Lästips I boken Professionell ideell Om att verka med ideell logik (Sober Förlag 2006) beskriver författaren Christer Leopold frivilligorganisatören som en ny profession med uppgifter att försörja organisationen med frivilliga, leda dessa och skapa ett positivt och främjande arbetsklimat. Svåra ärenden. Den person som söker stöd har en sådan komplex livssituation med stor utsatthet att det blir för svårt och betungande för en ideell stödjare. Vanligt exempel på när samordnaren går in som vittnesstöd Vikarie. Vittnesstödssamordnaren kan ibland behöva gå in som vikarierande vittnesstöd vid sjukdomsfall. Brottsofferjourer och samordnare upplever ofta svårigheter med att hitta en balans mellan samordnarens uppgift att organisera och leda stödjarna och behovet av att även samordnaren ger stöd till brottsutsatta. Varje jour bestämmer i vilken utsträckning samordnarens arbetstid ska användas till direkt brottsofferstöd. Tänk på att det är viktigt att följa den fördelning som jour och samordnare kommit överens om, så att inte arbetet byggs på med allt mer direkt brottsoffer- eller vittnesstöd ovanpå övriga arbetsuppgifter. Då finns risk för att samordnarens arbete blir övermäktigt. Följden kan också bli att stödjarnas engagemang minskar. De kan känna att det inte är behövda eller betrodda. Vara samordnare vid en brottsofferjour 19

20 Stadgar, policies & handböcker Det finns flera viktiga dokument till stöd för verksamma inom BOJ stadgar, policies och handböcker som ger olika pusselbitar till hur uppdraget som samordnare kan utföras. När det uppstår en fråga som rör samordningsfunktionen finns ofta svaret i dessa dokument. Viktiga dokument Stadgar för Brottsofferjourernas Riksförbund Stadgar för en lokal förening i Brottsofferjourernas Riksförbund Minimikrav för lokala brottsofferjourer samt rutiner för att uppfylla dessa Policy för stödpersoner och vittnesstöd Föreningshandbok för brottsofferjourer Handbok för stödpersoner och vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Riktlinjer för arbetsgivare BOJs hemsida Som samordnare kan du hämta mycket information, kunskap och material via Se även kapitel 6, Stöd från riksförbundet, sidan 57. Vara samordnare vid en brottsofferjour 20

21 Ledarskap & grupputveckling Att skapa ett tryggt socialt klimat och en tydlig rollfördelning är viktiga uppgifter för brottsofferjourens samordnare. För att klara av det behöver samordnaren bygga sitt ledarskap på intresse, lyhördhet, tydlighet och öppenhet. En god ledare utvecklas genom kunskap, erfarenhet och eftertanke. Det är också viktigt att den som leder verksamheten håller en rimlig balans mellan ambitioner, förväntningar och mål i förhållande till jourens förutsättningar. 3

22 Grupper & gruppers utveckling Rollerna på en brottsofferjour skapas i komplexa sammanhang som erbjuder både möjligheter och utmaningar. Det finns många faktorer som påverkar vår roll i en grupp, till exempel personliga förutsättningar och gruppens sammansättning. Det handlar också om kunskap och utbildning hos de personer som ingår i gruppen. En viktig faktor är förstås gruppens ledare, i det här fallet jourens samordnare. Fundera över Vilka förväntningar har stödjarna? Vilka förväntningar har jourens styrelse? När människor träffas för att ingå i en grupp sker vissa saker, som att individerna får givna positioner i gruppen det riktas förväntningar mot dem en process startar och processen spelar i sig en roll i gruppen individerna agerar utifrån de roller de har. Skapa passion och kvalitet Vi får alltså en viss roll i en grupp, men vi kan förändras och vi kan förändra. Vi människor agerar i förhållande till sammanhanget, i det här fallet arbetet i brottsofferjouren. Vi påverkas av hur vi bemöts av övriga medarbetare och vi påverkas av känslan av att göra ett meningsfullt arbete. Här finns en möjlighet för samordnaren att gynna utvecklingen, till exempel genom att skapa passion för arbetet. Fundera över medarbetarnas möjligheter. Vad har de fallenhet för? Det man är bra på blir roligt och det som är roligt blir man bra på. Ett lustdrivet förhållningssätt påverkar arbetets kvalitet i positiv riktning. Och medarbetarna växer med uppgiften. Grupprocesser Det är inte bara individen som förändras i gruppen, gruppen förändras av individerna. Den här processen är inte alltid lätt att följa, men teoretisk kunskap om grupprocesser kan vara ett stöd för dig som samordnare. Det finns bland annat en teori som går ut på att alla grupper genomgår vissa faser: Tillhörafasen. I början skapar sig gruppens medlemmar en plattform genom att finna sina roller. Det kan kännas lite osäkert: Klarar jag det här? Passar jag in? Ledarens roll är att visa hur verksamheten fungerar, att förklara regler, förhållningssätt och mål, att skapa trygghet genom struktur. Gruppen är beroende av ledaren för att komma igång. Processens olika steg Modellen för grupprocessen som presenteras heter Firo och har skapats av Will Shultz. Den bygger på att det finns ett gemensamt mönster för hur alla grupper utvecklas och att ledaren kan leda gruppen på olika sätt genom att tolka i vilken fas gruppen befinner sig. Ledarskap & grupputveckling 22

23 Gemytfas. Deltagarna lär känna varandra och börjar förstå hur gruppen och gruppens arbete fungerar. Här skapas utrymme för relationer. Rollsökningsfasen. En mer orolig tid där såväl ledarskap som mål kan ifrågasättas. Vem har makt i gruppen? Är det verkligen det här vi ska göra? Rollerna läggs fast. Ledaren är en resurs som deltar i gruppens arbete och handleder när det behövs. Ledarens roll är att minska spänningar och öka motivation, intresse och fokus. Finns missförstånd eller konflikter? Lyft dem i så fall och red ut dem genast. Idyllfasen. Rollerna är klarlagda och gruppen är på väg in i samhörighet. En fas av lugn och harmoni. Samhörighetsfasen. Fokus på att lösa gruppens uppgifter. Frågor och problem hanteras i dialog. Ledaren ser varje deltagare som en resurs och en person som tar eget ansvar för gruppens mål och arbete. Ledaren fördelar arbetsuppgifter. Så snart gruppen får en ny deltagare eller en ny uppgift är samhörighetsfasen slut och gruppen börjar om i Tillhörafasen. Gruppkultur Det är lätt att utveckla en särskild gruppkultur med egen jargong i en grupp där medlemmarna liknar varandra och är i ungefär samma ålder, kanske har liknande bakgrund, samma kön, klasstillhörighet och så vidare. Det kan leda till att man missar alternativa infallsvinklar på arbetet, att man har hemligheter inför andra medarbetare och att det blir svårt att uttrycka tvivel på till exempel arbetssätt och förklaringsmodeller. Men gruppkulturen kan också vara en konstruktiv kraft, där medarbetare med olika synsätt bidrar till fler infallsvinklar. En bra gruppkultur utnyttjar gruppens energi och skapar ett gott arbetsklimat. Fundera på Hur kommunicerar ni i er grupp? Hur hanterar ni konflikter? Hur fattar ni beslut? Hur lär ni känna varandra i gruppen? Vad behöver förändras och utvecklas? Ledarskap & grupputveckling 23

24 Viktiga färdigheter för gott ledarskap En grundläggande förutsättning för att fungera i rollen som samordnare är att verkligen vara intresserad av att leda och utveckla en grupp. En bra ledare låter sitt ledarskap utvecklas genom kunskap, erfarenhet och eftertanke. Det är också viktigt att vara lyhörd, ärlig, tydlig och öppen för synpunkter och förslag. Känna sig själv och andra Den som ska leda en grupp behöver känna sig själv väl. Känner du till dina svagheter kan du kompensera för dem och känner du till dina starka sidor kan du utnyttja dem bättre. Detsamma gäller för gruppen du ska leda. Det är din uppgift att vara lyhörd och se hur var och en kommer till sin rätt i gruppens gemensamma arbete. Tydlig kommunikation Bra ledarskap kräver tydlig kommunikation. Tänk på att all kommunikation förs på två nivåer: Vad som sägs och hur det sägs. det är inte säkert att du uppfattat det den andre menat. vi är ofta lite för snabba att dra slutsatser av vad vi sett och hört. det är lätt att ge ofullständiga budskap eller överfyllda budskap. människor som känner sig värderade och kontrollerade går i försvar och det blir svårt att föra en konstruktiv dialog. Kommunicera konstruktivt observera det som hänt (tolka inte, värdera inte) beskriv din egen känsla uttryck vad du behöver få av stödjarna klargör genom att berätta vad du vill. Utgå ifrån att alla människor vill göra något bra och att alla har något att bidra med. Har du svårt att hantera vissa stödjare? Fundera på varför? Och hur kan du agera så att det gagnar det gemensamma arbetet? En medarbetare med uttalat kontrollbehov kan till exempel strukturera delar av arbetet. Hon eller han får då kontroll och kommer att vara väl lämpad att utföra uppgiften. Samtal och dialog i din ledarroll Samtal som grundar sig på dialog leder framåt. Du som ledare lyssnar aktivt och ställer frågor. Tänk på att vara välvilligt inställd ge akt på ditt kroppsspråk behärska dina känslor ställa öppna frågor. Tänk också på att vara empatisk fokuserad visa intresse för din samtalspartner. Ledarskap & grupputveckling 24

25 Skapa ett bra team En gruppkultur kan skapa trygghet eller oro hos individerna. Därför är det viktigt att skapa ett gott arbetsklimat på jouren. Det lägger grunden för om dina medarbetare tar till sig ny kunskap eller förkastar den och om de kommer att se positivt eller negativt på utveckling och förändringar. Tänk på att lära känna gruppens behov, styrka och svaghet föra dialog om gemensamma mål vara ett stöd för utveckling av personliga och gemensamma mål skapa goda relationer i gruppen och utrymme för konlikthantering skapa ett arbetsklimat som möjliggör delaktighet samordna gruppens resurser. Tänk också på att olikheter är en styrka alla har ansvar för det som händer i gruppen alla måste få utrymme lyssna med respekt undersöka vad gruppen vill uppnå diskutera mål, förväntningar och spelregler. Låt gruppen träffas regelbundet för att stärka medarbetarnas känsla av att ingå i ett team. Det ger kraft och motivation. Smidigt samspel kräver att våra roller är tydliga och att vi pratar om dem vi tar hänsyn till gruppens struktur (ramar, mål, normer, roller och relationer) vi tar hänsyn till gruppens process (hur konflikter hanteras, hur beslut fattas och hur vi kommunicerar). Tydlighet ger trygghet En viktig uppgift är att se till att medarbetarna får stöd och bekräftelse på att de gör något bra. En ledare som aktivt uppmuntrar sina medarbetare neutraliserar eventuella spänningar i gruppen och skapar laganda. Gruppen behöver känna trygghet för att fungera. För att nå dit krävs en medveten strategi, att gruppen vet vad som gäller och vad man strävar efter att uppnå. Tänk på att tydlig återkoppling som är beskrivande och inte värderande skapar ett accepterande och stödjande klimat. tydlig struktur gör att alla vet vad som gäller. Det skapar trygghet och trygghet är en förutsättning för att gruppen ska fungera. Mål och möjligheter Gruppen behöver inte bara veta vad jouren vill uppnå och hur. Det är också viktigt att bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt att eftersträva med de resurser som finns. Det kan vara bra att stämma av om gruppens Ledarskap & grupputveckling 25

26 mål stämmer överens med individernas mål. Sådana diskussioner är viktiga. Ett demokratiskt förhållningssätt leder till bättre förankrade mål. När ni tillsammans diskuterat fram hur ert gemensamma arbete ska genomföras, är det lättare att få alla att arbeta åt samma håll. Tänk på att sätta tydliga mål delmål behöver vara konkreta, realistiska och tidsbestämda men också utmanande och engagerande. Tänk på att deltagarna i gruppen behöver få diskutera hur ni ska arbeta mot era mål. Tänk också på att olika människor har olika motiv för att gå med i en ideell förening. Konflikter Det går inte alltid som planerat. Kanske är det svårt att nå ett läge där gruppen är överens och börjar arbeta mot ett gemensamt mål. Försök att se en eventuell konflikt som en möjlighet att lösa ett problem. Börja med att försöka nysta upp varför konflikten har uppstått? Det kan vara en kombination av orsaker. Vanliga orsaker till problem i en grupp olika värderingar tidspress någon känner sig trampad på tårna någon känner sig missförstådd någon tycker att andra tar för stor plats. För gruppen framåt Fastna inte i det som varit utan gå hela tiden framåt. Lägg koncentration och kraft på det arbete som ligger framför er. Inta ett konsultativt förhållningssätt genom att ställa frågor som hjälper stödjarna att själva finna en lösning. Exempel på konsultativa frågor Hur är det nu? Hur tänker ni om det? Hur vill ni att det ska vara? Vad hindrar er? Vilken hjälp behöver ni? Vilken hjälp kan ni få av mig och av gruppen? Avsluta gärna med att sammanfatta samtalet och fråga om du uppfattat saken rätt. Undvik frågor som får din samtalspartner att känna sig anklagad. Undvik också att svara på frågorna själv. Det skapar dåligt självförtroende och beroende. Ledarskap & grupputveckling 26

27 Samordnarens funktion i gruppen Det händer att samordnare känner sig kluvna i gruppen och ställer sig frågan: Är jag ledare eller arbetskamrat? Men samordnarens uppgift är just att samordna verksamheten och där ingår att leda stödjarna mot det gemensamma målet. Som samordnare är dina arbetsledande uppgifter att planera verksamheten och sätta igång arbetet. Du klargör vilka arbetsuppgifterna är och fördelar dem bland medarbetarna. Det handlar också om att styra arbetets riktning mot uppgiften och målet. Tänk på att vara tydlig med vilka beslut som fattats och vad besluten innebär för arbetet. I din arbetsledande funktion ingår även att förklara vilka normer och regler som gäller på jouren, liksom att reda ut oklarheter och missförstånd. Uttryck dina egna åsikter och fråga efter andras. Se till att fånga upp olika förslag på lösningar av problem eller utmanande arbetsuppgifter. Läs mer om roller och uppgifter inom jourerna i BOJs Handbok för stödpersoner & vittnesstöd. Samordnarens funktion i gruppens samspel är att dra in andra i samvaron kompromissa mellan olika åsikter och uppfattningar ge stöd, uppmuntran och bekräftelse tydlig återkoppling lätta upp stämningen humor ska inte underskattas som arbetsredskap uppmuntra deltagarna att lyssna på varandra reflektera över vad som är bra i gruppens beteende och vad som kan utvecklas se till att följa överenskommelser hantera konflikter. Ledarskap & grupputveckling 27

28 Rekrytera & utbilda jourens stödjare På många platser i landet är det populärt att ägna sig åt frivilligarbete inom en brottsofferjour. I Stockholm kom engagemang i BOJs jourer med på den tio-i-topp-lista för volontäruppdrag som Volontärbyrån gör varje år. Viljan att göra nytta för andra är en viktig drivkraft för att engagera sig ideellt, liksom viljan att utvecklas som person. Nästan halva Sveriges befolkning är engagerad i ideellt arbete. Det finns alltså gott om människor som vill göra en insats men de har å andra sidan omkring före ningar att välja på. Hur ska BOJ gå till väga för att lyckas rekrytera de stödjare som organisationen behöver i konkurrens med andra frivilligorganisationer? 4

29 Rekrytera rätt Rekryteringen av brottsofferjourens stödjare handlar inte bara om att värva tillräckligt många intresserade personer. Det handlar lika mycket om att rekrytera rätt personer och att på rätt sätt utbilda dessa personer och sedan vägleda dem i uppdraget. Då blir utbytet mellan stödjare och jour ömsesidigt BOJ kan driva sin verksamhet och nå sina mål genom att stödjarens resurser tas i anspråk och hon eller han får möjligheten att utvecklas. Å andra sidan kan en felrekrytering leda till mycket extra arbete för samordnaren eftersom det i hög grad påverkar arbetet på jouren. Vem är det vi söker? I Policy för stödpersoner och vittnesstöd och i Föreningshandbok för brottsofferjourer finns tydliga beskrivningar av vad som ska känneteckna stödjarens personliga profil. Där står också att jouren bör sträva efter mångfald när det gäller stödpersonernas kön, ålder och kulturella bakgrund. Motsvarande kriterier finns också i Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten. Det som saknas i både policyn och de nationella riktlinjerna är att ta med funktionsförmåga som en mångfaldsfråga. BOJs verksamhet kan med all säkerhet berikas genom att ha stödjare med egen erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning. Tänk på att BOJ eftersträvar en mångfald i medarbetarnas ålder, kön och bakgrund personer med aktivt missbruk och personer som befinner sig i kris får inte vara stödperson eller vittnesstöd. BOJs medarbetare ska vara villiga att verka efter brottsofferjourernas grundprinciper vara över 18 år ha en positiv människosyn, god självkännedom, personlig mognad, vara psykiskt stabila och ha stor förmåga till medkänsla vara goda lyssnare kunna avsätta den tid som behövs för uppdraget. Läs mer om vad som krävs för att bli stödjare i Policy för stödpersoner och vittnesstöd, i Föreningshandbok för brottsofferjourer (s 50-52) och i Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten ( under Material och publikationer). Riktlinjerna har fastställts av Brottsoffermyndigheten i nära samarbete med Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund. Rekrytera & utbilda jourens stödjare 29

30 Vilka rekryteringssätt fungerar? Olika brottsofferjourer har olika sätt att rekrytera. Ett vanligt sätt är att befintliga stödjare berättar om sitt engagemang i olika sammanhang. De är helt enkelt goda ambassadörer för jouren och lyckas på det sättet väcka andras intresse. Fördelen med sådan rekrytering är att den inte medför några kostnader. En nackdel kan vara att man kanske rekryterar människor med samma bakgrund och missar möjligheten till mångfald. Annonsera klokt Den vanligaste rekryteringsmetoden är att annonsera i till exempel dagstidningar, fackpress, lokala annonsblad och på anslagstavlor. Volontärbyrån har till exempel en webbsida som förmedlar kontakt mellan frivilliga och frivilligorganisationer. Du kan också söka nya stödjare via sociala medier, som jourernas Facebook-sidor. För att motverka osäkerhet och onödiga samtal bör rekryteringsannonsen innehålla tydlig information om vad uppdraget innebär, vad jouren erbjuder, en kort beskrivning av BOJ som organisation samt önskemål och krav på dem som engagerar sig i jouren. Det ska naturligtvis också finnas kontaktuppgifter till dig som rekryterar. I en mindre annons får inte allt plats, men då kan du istället hänvisa till hur man kan få mer information kanske via jourens hemsida? Sök medarbetare bland annat via Volontärbyrån (länk finns på se), Facebook och annons i tidningar, annonsblad och på anslagstavlor. Tänk på att vara tydlig med vad uppdraget innebär. Då ökar chansen att de stödjare som BOJ utbildar också genomför sina uppdrag. Verktyg från BOJ Riksförbundet har tagit fram rekryteringsfoldrar. Du beställer dem via Tänk på att annonsering, rekrytering och utbildning kan göras i samverkan med andra jourer i regionen. Intervjuer och reportage i lokala medier Att annonsera kan innebära en relativt stor kostnad. Därför arbetar många jourer även med alternativa rekryteringmetoder. Ett reportage i den lokala dagstidningen, i lokalradio eller lokal-tv har visat sig få stor genomslags kraft. Någon från jouren (ordförande, samordnare eller stödjare) kan berätta om verksamheten och passa på att berätta att jouren är i behov av nya stödjare. Rekrytera & utbilda jourens stödjare 30

31 Andra sätt att rekrytera stödjare Jouren kan också väcka intresse för verksamheten genom att delta i olika aktiviteter i lokalsamhället. Det kan vara utställningar och mässor, till exempel på biblioteket eller i kommunhuset, på internationella brottsofferdagen eller på internationella frivillighetsdagen. Representanter för jouren kan besöka gymnasier och högskolor och delta i temaaktiviteter med anknytning till brottsofferfrågor. Jouren kan även hålla öppet hus för att visa upp verksamheten. Det går också att skapa intresse genom olika former av samverkan med kommuner, landsting och myndigheter samt med andra ideella organisationer. Några av landets jourer har goda erfarenheter av samverkan med kommunens integrationsenhet, med invandrarföreningar och med arbetsförmedlingen. Rekryteringsmetoder Mun-till-mun-metoden Volontärbyrån/Volontärcentrum Facebook Informationsmöten Besök och temadagar på skolor Intervju i lokala TV-nyheter och andra lokala medier Samarbete med kommunens integrationsverksamhet Samverkan med andra ideella organisationer Annons i facktidningar (människovårdande yrken) Pluggannons i lokalpress Annons i lokala annonsblad Anslagstavlor Arbetsförmedlingen Uställningar och mässor Öppet hus på jouren Rekrytera & utbilda jourens stödjare 31

32 Den första kontakten Den första kontakten med en presumtiv stödjare är ofta ett telefonsamtal eller ett mail efter att jouren till exempel annonserat efter fler medarbetare. Det kan också vara ett personligt möte, till exempel i samband med att jouren presenterar en utställning eller håller i en annan utåtriktad aktivitet. Det första samtalet ger dig en möjlighet att beskriva uppdraget och berätta att det handlar om frivilligt arbete utan lön och att stödjare måste ha tid att avsätta för uppdraget. När det står klart att ni båda är intresserade av fortsatt kontakt, bokar du tid för rekryteringsintervju. Be också den intresserade personen att fylla i en intresseanmälan. Riksförbundet har tagit fram en mall att använda sig av. I intresseanmälan finns bland annat frågor om motivet för att söka sig till ideellt arbete, förväntningar på uppdraget och om egen eller nära anhörigs erfarenheter av att vara brottsutsatt. Svaren kan sedan användas för att formulera frågor till en kommande intervju. Mall för intresseanmälan finns i bilaga 1: Mallar och på Tänk på att bekräfta att BOJ har fått tillbaka intresseanmälan bekräfta också tid och plats för en rekryteringsintervju. Urvalsprocessen Ditt fortsatta arbete med att välja rätt person beskrivs på följande sidor i detta kapitel. Urvalsprocessen i korthet En första kontakt personlig, via telefon eller e-post Intresseanmälan Bekräftelsebrev med information om intervju och obligatorisk utbildning Intervju Utdrag ur belastningsregistret Utbildning Godkännande av jourens styrelse Rekrytera & utbilda jourens stödjare 32

33 Dags för intervju Har jouren ett stort antal intresserade personer är det ett omfattande arbete att genomföra intervjuer men det har visat sig vara väl satsad tid. Dels är de blivande stödjarna mer klara över sin kommande roll, dels kan jouren redan på ett tidigt stadium tacka nej till personer som inte bedöms vara lämpliga. Det är bra om ni är två som intervjuar och kan stämma av med varandra efteråt. Två personer kan uppfatta olika saker i samtalet och risken för felrekrytering minskar. Förbered intervjusamtalet Gå igenom kravprofilen som finns i Policy för stödpersoner och vittnesstöd, så du vet vilka kompetenser och egenskaper jouren efterfrågar. Du kan också gå igenom intresseanmälningar och anteckningar från tidigare kontakter och fundera på uppföljningsfrågor att ha i beredskap. Välj en plats där ni kan sitta och prata ostört. Avsätt ungefär en timmes tid för intervjun. Om intervjun blir för lång är det lätt att tappa koncentration och fokus. Förbered material du behöver ha tillgängligt under samtalet. Det kan vara information om brottsofferjouren och uppdraget, till exempel policyn för stödpersoner och vittnesstöd, den skriftliga förbindelsen för jourens stödjare och tystnadslöftet samt verksamhetsberättelsen. Tänk efter hur strukturerat du vill att samtalet ska vara. Vill du kunna informera om hur intervjun går till i förväg? Vill du uppmuntra intervjupersonen att ställa frågor när som helst under samtalets gång eller bara vid särskilda avsnitt? Kom ihåg att syftet med intervjun är att ge både den presumtive stödjaren och brottsofferjouren möjlighet att avgöra om person och uppdrag passar ihop. Riksförbundets verktyg Riksförbundet har tagit fram en mall med förslag till upplägg för intervju och förslag på frågor att ta upp. Du kommer inte att kunna ställa alla frågor som förslås i mallen. Välj utifrån vad du redan känner till om den intresserade och efter vad som kommer fram under samtalets gång. Samtliga blivande stödjare bör dock få frågor om jämlikhet och mångfald, till exempel: Vad Material att ha till hands allmän information om brottsofferjouren information om uppdraget, till exempel policyn för stödpersoner och vittnesstöd den skriftliga förbindelsen (inklusive tystnadslöftet) för jourens medarbetare jourens verksamhetsberättelse. Förslag på frågor att ställa vid rekryteringsintervjun finner du i bilaga 1: Mallar. Du kan också ladda ner en intervjumall via under Jourarbetarmenyn. Rekrytera & utbilda jourens stödjare 33

34 innebär jämlikhet och mångfald för dig? Vad kan det innebära för dina möten med människor på brottsofferjouren? Det är viktigt att stämma av att personen delar BOJs värderingar inom BOJ ska vi inte göra någon åtskillnad mellan människor. Förtydliga uppdraget Under intervjun är det viktigt att tydligt beskriva uppdraget som stödperson eller vittnesstöd. Berätta vilka förväntningar brottsofferjouren har på stödjarna generellt och tidsmässigt. Informera om hur det går till att bli stödperson eller vittnesstöd. Berätta om kravet på utdrag ur belastningsregistret, den obligatoriska grundutbildningen, praktik, styrelsegodkännande, diplom och stödpersons- och vittnesstödsbevis. Berätta också vilket stöd jouren erbjuder i form av till exempel stödpersons- och vittnesstödsträffar, vidareutbildning, vägledning, årliga uppföljningssamtal, kostnads ersättning och liknande. Avsluta med att sammanfatta vad ni kommit fram till under samtalet. Se fler möjligheter Om du och den du intervjuar kommer fram till att uppdraget som stödperson eller vittnesstöd inte är lämpligt, kanske det finns andra frivilliga uppdrag som kan utföras som volontärinsats i föreningen. Det kan vara att sprida information, sköta hemsidan, skicka ut nyhetsbrev, sammanställa statistik eller något annat som jouren behöver hjälp med. Rekrytera & utbilda jourens stödjare 34

35 Utdrag ur belastningsregistret I de nationella riktlinjerna för vittnesstödsverksamheten står det väldigt tydligt att man måste visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för att få vara verksam som vittnesstöd. Motsvarande tvingande policy finns inte för stödpersoner, men flertalet jourer ställer ändå det kravet. Om jouren har både stödpersoner och vittnesstöd faller det sig naturligt att inte göra någon skillnad. Det är inte förenligt med BOJs inriktning på stöd till brottsutsatta att ha stödjare som är eller har varit kriminellt aktiva. Om den person som vill bli stödjare förekommer i belastningsregistret rekommenderas stor restriktivitet. När jouren känner osäkerhet kring bedömning av en uppgift i belastningsregistret bör jouren kontakta riksförbundet för samråd. En fråga som brukar leda till diskussion är om personen i fråga har strafföreläggande för fortkörning. Det är inget problem om det handlar om en enstaka fortkörning och personen i övrigt är lämplig. Om det däremot handlar om upprepade strafförelägganden är det ett hinder för att styrelsen ska godkänna personen som stödjare. Är du osäker på om en person är lämplig? Kontakta riksförbundet för samråd. Lästips Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten kan laddas ner via www. brottsoffermyndigheten.se (Material och publikationer). Rekrytera & utbilda jourens stödjare 35