BANGÅRDEN KRISTINEHAMN Utredning av buller från diesellok Rapport 2015-03-06 Uppdragsnr:10204162.01 Upprättad av: Tomas Jerson Granskad av: Johan Scheuer Godkänd av: Tomas Jerson
BANGÅRDEN KRISTINEHAMN Utredning av buller från diesellok KUND Trafikverket Ingegerd Johansson 781 89 Borlänge KONSULT WSP Akustik Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +4610 722 50 00 Fax: +4610 722 74 20 WSP Environmental Sweden Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Tomas Jerson - Uppdragsledare WSP Akustik Göteborg Tel: 010 722 71 21 Epost: tomas.jerson@wspgroup.se Andreas Colebring - Byggnadsakustiker WSP Akustik Göteborg Tel: 010 722 72 89 Epost: andreas.colebring@wspgroup.se 2 (24)
INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 SAMMANFATTNING 5 3 SYFTE 5 4 MÄTNING 6 4.1 Planering 6 4.1 Datum 6 4.2 Mätmetoder 7 4.2.1 Bulleremission 7 4.2.2 Fasadljudisolering 8 4.2.3 Bullerimmission 10 4.3 Mätinstrument 10 5 BERÄKNING 11 5.1 Bullerimmission vid fastigheter 11 5.2 Ljudnivå inomhus 11 6 RIKTVÄRDEN 12 6.1 Industribuller 12 6.2 Buller inomhus 12 7 RESULTAT 13 7.1 Beräkningar bullerimmission vid fastigheter 13 7.1.1 Kommentarer bullerberäkningar vid fastigheter 14 7.2 Mätning bullerimmission vid fastigheter 15 7.2.1 Allmänbuller vid fastigheten Vävaren 1 15 7.2.2 Allmänbuller vid fastigheten Vävaren 6 16 7.2.3 Kommentarer bullermätningar fastigheter 16 7.3.1 Bullernivåer inomhus 17 7.3.2 Hög bullernivå inomhus 18 7.3.3 Kommentarer bullernivåer inomhus 19 7.3.4 Åtgärder husfasader 20 7.4 Bulleremission lok 21 7.4.1 Ljudeffekt diesellok TMZ tomgång 21 7.4.2 Ljudeffekt diesellok T43 tomgång 22 3 (24)
7.4.3 Ljudeffekt diesellok Z70 tomgång 22 7.4.4 Ljudeffekt ellok Rc2 ventilatorer i drift 23 8 SLUTSATSER 23 8.1 Beräknad bullerimmission 23 8.2 Uppmätt bullerimmission 23 8.3 Beräknat buller inomhus 24 8.4 Buller med toner 24 9 BILAGOR 24 4 (24)
1 INLEDNING Klagomål om störande buller från verksamheten på Kristinehamns bangård, fastigheten Broängen 1:4 har inkommit till Miljö och hälsa i Kristinehamns kommun, Dnr. 2010-904. Klagomålen som kommer från boende i närheten av bangården omfattar främst störningar av lågfrekvent buller från diesellok som under kortare eller längre stunder står på tomgång. Störande buller förekommer även från ellokens ventilatorer speciellt under sommartid. Klagomålen omfattar även i vissa fall även verksamhetsljud från bangården i samband med rangering, underhåll och trafikering. Kristinehamns kommun har förelagt Trafikverket att utföra en bullerutredning med anledning av klagomålen. Tomas Jerson vid WSP Akustik har av Ingegerd Johansson vid Trafikverket fått i uppdrag att göra en utredning av buller från diesellok på tomgång och dess störningspåverkan vid aktuella fastigheter. 2 SAMMANFATTNING Resultaten från utredningen av lågfrekvent buller från dieselloken på tomgång visar att beräknade bullernivåer överstiger riktvärden såväl utom- som inomhus. Bedömningen av bullerstörning är baserad på vid vilka tidpunkter som dieselloken är verksamma. Resultaten visar att de A-vägda ekvivalenta bullernivåerna utomhus nattetid uppgår till 42 46 db vid två av de aktuella fastigheterna. Detta innebär att riktvärde för industribuller nattetid 40 db överskrids vid dessa fastigheter. Vid beräkningar av buller inomhus så har bl.a. ett hypotetiskt värsta fall antagits då buller från tre diesellok på tomgång förekommer samtidigt. Förekommande bullernivåer överskrider Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus i tersbandet 40 Hz i två av fastigheterna. Att reducera det lågfrekventa bullret från dieselloken utomhus med bullerskärmar är inte realistiskt. Tomgångsbullret från de tunga dieselloken domineras av ljudnivåer i tersbanden 31,5 80 Hz. Buller i så låga frekvensområden kräver orimliga skärmhöjder för att uppnå en ljudreduktion av betydelse. Normalhöjden på en bullerskräm är ca 3 4 m, i detta fall skulle krävas en mer än dubbelt så hög skärm för att påverka det lågfrekventa bullret från dieselloken. För att erhålla en nödvändig effekt i detta fall så krävs i stället källnära åtgärder på loken såsom effektivare ljuddämpare alternativt byte till tystare motorer eller inköp av moderna tystare diesellok. I de fall som bullerriktvärdet överskrids inomhus så finns möjligheter att vidta förbättringar på fasadljudsisoleringen så att dessa riktvärden innehålls. Avslutningsvis kan konstateras att i samband med mätningarna av fasadljudisoleringen så kunde lågfrekvent buller från diesellok på tomgång höras utanför två av fastigheterna som låg närmast bangården. Bullret från dessa lok kunde i viss mån även uppfattas inomhus. 3 SYFTE Syftet med mätningar och beräkningar är att utreda om förekommande tomgångsbuller från dieselloken på bangården överstiger riktvärden som kan anses tillämpliga i sammanhanget. I det aktuella uppdraget så tillämpas för buller utomhus Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller och för buller inomhus så tillämpas Folkhälsomyndighetens riktvärden. I de fall som något av riktvärdena överskrids så beskrivs tänkbara bullerreducerande åtgärder. 5 (24)
4 MÄTNING 4.1 Planering Att på plats vid enskilda fastigheter mäta buller utomhus från specifika störkällor är ofta mycket svårt och ibland även omöjligt. Ofta förekommer mycket störningar från ovidkommande bullerkällor vilket är speciellt vanligt i tätorter. Är avstånden långa mellan störkällor och fastigheter påverkar även meteorologiska faktorer såsom vindriktning och vindhastighet mätresultaten. Av nämnda anledningar så är det därför också svårt eller till och med omöjligt att mäta störningar från specifika 1externa bullerkällor inomhus. Dessutom är ofta konstruktionen i fristående byggnader som enfamiljshus okänd. Denna brist på teknisk information är ett problem om man skall föreslå bullerreducerande åtgärder. I det aktuella fallet stod det därför på ett tidigt stadium klart att andra metoder var tvungna att tillämpas för att syftet skulle uppnås. Utredningen har därför planerats enligt följande: Källmätning bulleremission Beräkning bullerimmission Långtidsmätning bullerimmission Mätning fasadljudisolering Beräkning buller inomhus Förslag bullerreducerande åtgärder Genom att göra källnära mätningar vid loken så minskar risken för ovidkommande störningar. Mätresultaten räknas sedan om till ljudeffekt för varje specifikt lok och används sedan som indata i en beräkningsmodell. Detta förfarande ger möjlighet att bestämma bullerimmission i det angränsande bostadsområdet. Fördelen med detta tillvägagångsätt är att det erhållna resultatet är fritt från andra störande bullerkällor och att man enkelt kan få bulleruppgifter vid de fastigheter som önskas. Som ett komplement så utförs långtidsmätningar med loggande ljudnivåmätare. Det är inte oväsentligt att få en uppfattning om det allmänna omgivningsbullret. Det ger möjlighet att ställa allmänbullret i relation till det specifika bullret från dieselloken. För att kunna prediktera vilka bullernivåer som förekommer inomhus från dieselloken på tomgång så mäts de aktuella byggnadernas fasadljudisolering. Detta innebär att ljudreduktionen till ett specifikt rum kan bestämmas utan att ha uppgifter om fasadens uppbyggnad. Utvalda rum väljs med avseende om de helt eller delvis vetter mot järnvägen och om de används för vila eller sömn. Varje byggnad granskas även på plats med avseende på fönstertyp och dess status samt fasadtjocklek och material. 4.1 Datum Mätningar har utförts vid tre tillfällen under senare delen av 2014. Under perioderna 5-7 november och 11 12 november utfördes mätningar av bulleremission från utvalda lok och mätningar av fasadljudisolering i de aktuella byggnaderna. Mätningarna utfördes av Tomas Jerson och Stefan Broqvist från WSP Akustik. Under perioden 24 november 5 december utfördes långtidsregistrering av bullerimmission vid två av fastigheterna. Ljudnivåmätarna var loggande och fjärrstyrdes från telenätet, mätarna monterades av Tomas Jerson och demonterades av Stefan Broqvist. 6 (24)
4.2 Mätmetoder 4.2.1 Bulleremission Närfältsmätningarna av tomgångsbuller från loken är i tillämpliga delar utförda enligt ISO3095:2013. Mätningar av lokens bulleremission utfördes på en del av bangården som hade minimalt med omgivningsbuller och inte några vagnar eller andra reflekterande objekt i närområdet. Foto 1: Område på bangården där mätningar av tomgångsbuller från stationära lok utfördes Rådande bakgrundsnivåer under mätningarna var låg (<10 db relativt lokens källnivåer) och området kring mätplatsen var slätt utan några buskar eller annan hög vegetation. Inga reflekterande föremål (byggnader, uppställda vagnar m.m.) fanns inom minimiavståndet 25 m som är föreskrivet i mätmetoden. De meteorologiska förhållandena var goda med svaga vindar < 5 m/s och torr barmark. 7 (24)
4.2.2 Fasadljudisolering Mätningarna av fasadljudisolering är utförda enligt ISO 140-5:1998 vid följande fastigheter: Foto 1: Vaktmästaren 22, Fastingsgatan 11 Mätningar av fasadljudisolering utfördes i vardagsrum och sovrum på plan 1. Vardagsrummet vetter mot bangården och i den bortre ändan av bostadens sydostliga långsida är sovrummet beläget. Foto 2: Vävaren 1, Fastingsgatan 12 Mätningar av fasaljudsisolering utfördes i vardagsrum och arbetsrum på plan 1. De båda rummen är båda belägna i den av husets långsidor som vetter mot bangården. 8 (24)
Foto 3: Vävaren 6, Schervingegatan 14 Mätningar av fasadljudisolering är utförd i sovrum på plan 2. Sovrummet ligger på den nordvästliga kortsidan av huset som till viss del vetter mot bangården. Foto 4: Litografen 9, Västra Spårgatan 19 Mätningar är utförda i vardagsrum och sovrum på plan 2 samt i sovrum på plan 1. Rummen på 2:a våningen ligger i riktning mot bangården. Sovrummet på plan 1 ligger i sydostlig riktning och vetter till viss del mot bangården. 9 (24)
4.2.3 Bullerimmission För att få en uppfattning om de allmänna bullernivåerna i bostadsområdet men även påverkan av buller från rangerbangården så har mätningar utförts vid två av fastigheterna som framfört klagomål om bullerstörning från bangårdsverksamheten. Den ena fastigheten Vävaren 1 har ett enplanshus på Fastingsgatan 12 beläget ca 100 m från närmaste järnvägsspår. Mätningarna är utförda med mikrofonen monterad på fasaden utanför arbets- och vardagsrummen i en s.k. +6 db position i riktning mot järnvägen. Den andra fastigheten Vävaren 6 har ett tvåplanshus på Schervingegatan 14 som är beläget ca 200 m från närmaste järnvägsspår. Mätningarna är utförda med mikrofonen monterad på fasaden på 2:a våningen utanför sovrummet i en s.k. +6 db position som vetter mot järnvägen. Förekommande A-vägda maximala och ekvivalenta ljudnivåer har loggats i 10 s intervaller under mätperioden. 4.3 Mätinstrument I tabell 1 så redovisas mätinstrumenten som använts vid de olika mätningarna. Tabell 1: Använda mätinstrument Instrument Tillverkare Typ Serienr. Ljudanalysator Svantek 977B 34825 Förförstärkare Svantek SV121 33023 Mikrofon ACO 7025E 55919 Ljudanalysator Svantek 977B 36450 Förförstärkare Svantek SV121 40653 Mikrofon ACO 7025E 57354 Akustisk kalibrator Larson Davis CAL200 2022 Loggande ljudnivåmätare Sigicom S50 3143-1 Loggande ljudnivåmätare Sigicom S50 7064-1 Ljudanalysatorn och tillhörande utrustning uppfyller kraven för mätinstrument klass I enligt SS EN 61672. Samtliga delar i mätutrustningen som använts vid mätningarna är kalibrerad i enlighet med vårt kvalitetssystem. WSP Akustik har ett dokumenterat system för kalibrering och felrapportering. Kalibrering i fält före och efter mätningarna utfördes utan anmärkning. 10 (24)
5 BERÄKNING 5.1 Bullerimmission vid fastigheter Beräkningarna har utförts med datorprogrammet Soundplan 7.3 i enligt den Nordiska beräkningsmetoden för externt industribuller. Christoffer Westas Janco från WSP Akustik har utfört beräkningarna. Ljudnivåerna vid fastigheterna är generellt beräknade på 1,5 m över marken men då fastigheten Vävaren 6 har ett tvåplanshus med sovrum på andra våningen så är även ljudnivån beräknad på höjden 5 m över mark vid denna bostad. I foto 5 så är källpunkter och beräkningspunkter markerade. Foto 5: Källpunkter, lok (röda ringar) och beräkningspunkter, fastigheter (gula ringar) 5.2 Ljudnivå inomhus Beräkningarna av ljudnivåer inomhus samt förslag till förbättring av fasadljudsisoleringen är utförda av Andreas Colebring från WSP Akustik. 11 (24)
6 RIKTVÄRDEN 6.1 Industribuller Enligt Naturvårdsverkets övergångsvägledning* RR 1978:5, rev. 1983, Externt industribuller - allmänna råd gäller följande riktvärden för industrier Tabell 2: Riktvärden enligt SNV RR 1978:5, rev. 1983 Period Dagtid kl. 07-18 Kvällstid kl. 18-22 samt sön och heldag kl. 07-18 Nattetid kl. 22-07 Ekvivalent ljudnivå, (frifältsvärden) vid bostäder 50 dba 45 dba 40 dba Momentant ljud (maximalnivå mätt med tidsvägning F) natt kl. 22-07: 55 dba *RR 1978:5 är upphävd men bullerkraven skall tillämpas som övergångsvägledning till dess nya riktlinjer uppges träda i kraft under 2015. I remissen från myndigheten föreslås att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå skall vara 45 dba och omfatta såväl kväll och natt samt heldag. Den nya perioden föreslås gälla mellan kl. 18 06. 6.2 Buller inomhus I Folkhälsomyndighetens publikation FoHMFS 2014:13 så anges följande riktvärden för buller. Riktvärden Dessa riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger. Såväl värdena i tabell 1 som tabell 2 bör beaktas vid bedömningen. Tabell 1: Buller inomhus LpAeq LpAFmax Maximalt ljud 45 Ekvivalent ljud 30 Ljud med hörbara tonkomponenter 25 Ljud från musikanläggningar 25 Tabell 2: Lågfrekvent buller inomhus Tersband (Hz) 31,5 40 50 63 80 L peq 56 49 43 42 40 Tersband (Hz) 100 125 160 200 L peq 38 36 34 32 12 (24)
7 RESULTAT 7.1 Beräkningar bullerimmission vid fastigheter Beräkningar av buller vid aktuella fastigheter har utförts med stationära lok i totalt 9 olika källkonfigurationer. I tabellerna 4-8 och i bullerkartor bilagorna 1-9 redovisas bullerimmissionen utanför de fyra bostäderna. Tabell 4: A-vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer (fri fält) vid fastigheter från TMZ-lok på tomgång 1 A 35 B 44 C 43 D 34/37 2 A 35 B 31 C 34 D 26/31 3 A 33 B 27 C 31 D 28/31 4 A 26 B 23 C 31 D 27/31 5 A 34 B 32 C 31 D 33/34 Tabell 5: A-vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer (frifält) vid fastigheter från T43-lok på tomgång 1 A 34 B 46 C 42 D 33/36 Tabell 6: A-vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer (frifält) vid fastigheter från Z70-lok på tomgång 1 A 30 B 40 C 38 D 27/31 Tabell 7: A-vägda ekvivalenta ljudtrycksnivåer (frifält) vid fastigheter från Rc2-lok med kylfläktar Källpunkt Källpunkt Källpunkt Källpunkt 1 A 38 B 49 C 47 D 38/41 13 (24)
Tabell 8: A-vägda ekvivalenta ljudnivåer (frifält) vid samtliga fastigheter från två TMZ-lok, källpunkterna 2 och 3 samt ett T43-lok i källpunkt 1, samtliga lok på tomgång Källpunkt 1,2,3 A 41 B 47 C 44 D 36/39 Förklaring indexeringar tabellerna 4 8: A) Litografen 1, Västra spårgatan 19, ljudnivå 1,5 m över mark B) Vakmästaren Fastingsgatan 11, ljudnivå 1,5 m över mark C) Vävaren 1, Fastingsgatan 12, ljudnivå 1,5 m över mark D) Vävaren 6, Schervingegatan 14, ljudnivå 1,5 och 5 m över mark E) Fetstilsmarkerade bullernivåer överskrider riktvärdena i RR 1978:5, rev. 1983 7.1.1 Kommentarer bullerberäkningar vid fastigheter Beräkningarna av bullerimmissionen vid fastigheterna är baserade på verksamhets- och trafikuppgifter på bangårdsområdet från Lars Nyman vid Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab). Följande uppgifter erhölls om verksamheterna: Lok- och motorverkstaden (lokaler i lokstallarna vid vändskivan) är verksam måndag fredag kl. 07:00 22:00. Enligt Naturvårdsverkets nuvarande definition omfattar verksamhetstiden både dag och kvällstid. Provkörning av lok utomhus kan förekomma under tidsperioden. P.g.a. klagomålen på störande buller från diesellok så har man har uppmanats att vid varje enskilt tillfälle inte låta lokens motorer gå på tomgång under längre tid än 10 minuter. Vagnsverkstaden är verksam måndag fredag. kl. 07:00 16:00. Lok som drar vagnar till och från verkstadslokalen kan därför förekomma under denna tidsperiod som enligt Naturvårdsverket definieras som dagtid. Tågab bedriver regelbunden godstågtrafik måndag fredag med första avgång kl. 05:03 och sista avgång kl. 15:29. Merparten av denna trafik sker dagtid med diesel- eller ellok som dragkraft. Två av avgångarna sker enligt Naturvårdsverkets nuvarande definition båda under nattetid. Den ena avgången är en godstransport med ett tungt diesellok och som sker kl. 05:03. Den andra godstransporten sker med ett ellok kl. 06:03. Enligt uppgift från tågoperatören så kan dragande diesellok gå på tomgång upp till en timma före varje planerad avgång. Lokens motorer driver även en kompressor som ger tryckluft till godstågens vagnar. Trycksättning av vagnarnas bromssystem sker vid de rutinmässiga bromsproven samt för att behålla bromstrycket i tågsetet inför väntan på avgångsbesked från trafikledningen. Även om godstågens avgångstider är fastställda enligt tidplan så kan dessa tider både tidigare- och senareläggas. Godstågens lok står enligt uppgift normalt i väntan på avgång vid källpunkt 1. Beräkningar av bullerimmission från sådana fall redovisas i avsnitt 7.1 tabellerna 4 8 samt i bullerkartorna bilagorna 1, 6 8. I bullerkartan bilaga 9 så har ett hypotetiskt extremfall (på begäran av Miljö och hälsa vid Kristinehamns kommun) beräknats med ett godståg draget av ett T43 diesellok i källposition 1, ett diesellok TMZ som klargörs i källposition 2 samt ett diesellok TMZ som provkörs i källposition 3 vid lok- och motorverkstaden. 14 (24)
7.2 Mätning bullerimmission vid fastigheter 7.2.1 Allmänbuller vid fastigheten Vävaren 1 Förekommande bullernivåer har uppmätts utomhus vid fastigheten Vävaren 1 under närmare 11 dygn från tisdag 2014-11-25 till fredag 2014-12-05, diagram 1. I tabellerna 13 och 14 samt diagrammen i bilagorna 10 och 11 redovisas resultat från de loggade mätningar under de dagar som vindriktningen uppfyllt mätkraven optimalt och vinden blåst från bangården mot fastigheten. Redovisade ljudnivåer är korrigerade till fritt fält. Tabell 13: A-vägda ekvivalenta och maximala ljudtrycksnivåer vid fastigheten Vävaren 1 Period 1 Datum 1) L pafmax2) Tidpunkt Händelse 3) Dag 2014-11-25 50 72 16:06 Personbil Kväll 2014-11-25 49 70 19:20 -- Natt 2014-11-25 45 67 23:17 -- Dygn 2014-11-25 49 72 16:06 Personbil Tabell 14: A-vägda ekvivalenta och maximala ljudtrycksnivåer vid fastigheten Vävaren 1 Period 2 Datum 1) L pafmax2) Tidpunkt Händelse 3) Natt 2014-12-03-04 44 70 06:17 -- Dag 2014-12-04 50 76 11:27 Personbil Kväll 2014-12-04 47 71 20:31 Personbil Natt 2014-12-04-05 42 74 00:31 Tågsignal Dygn 2014-12-04 48 76 11:27 Personbil Förklaring indexeringar tabellerna 13 14: 1) Ekvivalentnivå under angiven period 2) Maximalnivå under angiven tidpunkt 3) P.g.a. av frekvent allmänbuller så har endast händelser 70 dba har kunnat spelas in för avlyssning 15 (24)
7.2.2 Allmänbuller vid fastigheten Vävaren 6 Förekommande bullernivåer har uppmätts utomhus vid fastigheten Vävaren 6 under ca 11 dygn från tisdag 2014-11-25 till fredag 2014-12-05, diagram 1. I tabellerna 15 och 16 samt diagrammen i bilagorna 12 och 13 redovisas resultat från de loggade mätningar under de dagar som vindriktningen varit optimal från bangården mot fastigheten. Redovisade ljudnivåer är korrigerade till fritt fält. Tabell 15: A-vägda ekvivalenta och maximala ljudtrycksnivåer vid fastigheten Vävaren 6 Period 1 Datum 1) L pafmax2) Tidpunkt Händelse 3) Dag 2014-11-25 47 75 10:27 -- 4) Kväll 2014-11-25 46 65 20:58 -- Natt 2014-11-25 43 66 23:36 -- Dygn 2014-11-25 46 75 10:27 -- 4) Tabell 16: A-vägda ekvivalenta och maximala ljudtrycksnivåer vid fastigheten Vävaren 6 Period 2 Datum 1) L pafmax2) Tidpunkt Händelse 3) Natt 2014-12-03-04 42 62 23:40 -- Dag 2014-12-04 -- 5) 72 14:52 Fågelskrän Kväll 2014-12-04 -- 5) 64 20:58 -- Natt 2014-12-04-05 -- 5) 64 00:31 -- Dygn 2014-12-04 -- 5) 72 14:52 Fågelskrän Förklaring indexeringar tabellerna 15 16: 1) Ekvivalentnivå under angiven period 2) Maximalnivå under angiven tidpunkt 3) P.g.a. av frekvent allmänbuller så har endast händelser 70 dba har kunnat spelas in för avlyssning 4) Inspelning saknas p.g.a. för lång varaktighet på händelse 5) Registreringsfel ekvivalenta ljudnivåer 7.2.3 Kommentarer bullermätningar fastigheter För att få en uppfattning om det omgivningsbullret fluktuationer och om möjligt buller från rangerbangården under en längre tidsperiod så har två loggande ljudnivåmätare monterats vid två av fastigheterna. Såväl maximalt som ekvivalent buller registrerades var 10 sekund under närmare 11 dygn. Problemet vid långtidsregistrering av buller är att väderförhållandena många gånger växlar under mätperioden. Idealtillståndet med rätt vindriktning (från bangård till fastigheter) har i de aktuella fallen endast rått i början och i slutet av mätperioden. För höga vindhastigheter (> 5 m/s ger störande brus) och ihållande regn (kan ge ökat brus men i det aktuella fallet då det gäller bullerstörning från den angränsande bangården så reduceras hjulgissel genom växlar genom vattnets smörjande effekt). 16 (24)
Ur resultaten från mätningarna konstateras att stor del enskilda bullerhändelsers maximalnivåer > 55 dba (se bilagorna 10 13) härrör från personbilspassager på angränsande gator, flygbuller, hundskall, fågelskrän, mattskakning m.m. Buller från aktiviteter på bangården och den allmänna tågtrafiken bidrar också under mätperioden. Det är dock inte möjligt att från mätningar identifiera det specifika klagomålet om lågfrekvent buller från dieselloken på tomgång. Ett fåtal andra kortvariga akustiska händelser har dock kunnat uppfattas, exempelvis så gäller det klonk från vagnskopplingar på godståg, buller från passerande tåg samt signalerande lok. 7.3.1 Bullernivåer inomhus Resultaten från mätningar och beräkning av bullerimmission från loken och mätningar av fasadljudisoleringen har använts vid beräkningar av förekommande bullernivåer inomhus i respektive byggnad. Beräkningarna av inomhusnivåer är utförda med de tre fall av lokbuller som ger högst buller vid husfasaden och resultaten redovisas i tabellerna 17 20. Tabell 17: Bullernivåer inomhus i bostadshus på fastigheten Litografen 9 från stationära lok Rum R w 5) L pceq Sovrum, plan 1 34 13 1)/ 18 2) /12 3) 46 1) /49 2) /26 3) Sovrum, plan 2 35 13 1) /17 2) /8 3) 44 1) /48 2) /26 3) Vardagsrum, plan 2 38 13 1) /16 2) /4 3) 42 1) /45 2) /25 3) Tabell 18: Bullernivåer inomhus i bostadshus på fastighet Vaktmästaren 22 från stationära lok Rum R 5) w L pceq Sovrum, plan 1 28 22 1)/ 24 2) /11 3) 54 1,4) /54 2,4) /31 3) Vardagsrum, plan 1 39 14 1)/ 16 2) /12 3) 46 1) /47 2) /33 3) Tabell 19: Bullernivåer inomhus i bostadshus på Vävaren 1 från stationära lok Rum R 5) w L pceq Vardagsrum, plan 1 34 17 1)/ 18 2) /17 3) 52 1) /50 2) /33 3) Arbetsrum, plan 1 36 18 1)/ 21 2) /12 3) 49 1) /52 2) /33 3) Tabell 19: Bullernivåer inomhus i bostadshus på fastighet Vävaren 6 från stationära lok Rum R 5) w L pceq Sovrum, plan 2 34 11 1)/ 15 2) /11 3) 43 1) /45 2) /27 3) 17 (24)
Förklaring indexeringar tabellerna 17 19: 1) 1 st TMZ-lok på tomgång i källpunkt 1 2) 1 ST T43-lok på tomgång i källpunkt 1 och 2 st. TMZ-lok på tomgång i källpunkterna 2 och 3 3) 1 st. Rc2-lok med ventilatorer i drift i källpunkt 1 4) Fetstilsmarkerade bullernivåer överskrider riktvärdena i FoHMFS 2014:13 5) Mätningen av fasadljudisoleringen är utförd i frekvensområdet 20 10000 Hz emedan fasadens reduktionstal R w beräknas i frekvensområdet 50 5000 Hz, diesellokens grundfrekvens ligger i tersbanden 31,5 och 40 Hz där sannolikt fasadens reduktionstal är lägre. 7.3.2 Hög bullernivå inomhus Resultaten visar att bostadshusen på fastigheterna Vaktmästaren 22 och Vävaren 1 har för höga bullernivå inomhus från diesellok på tomgång relaterat till Folkhälsomyndighetens riktvärden. I diagrammen 3 5 redovisas förekommande bullernivåer i tersband jämfört med riktvärdena för lågfrekvent buller. Diagram 3: Frekvensspektra inomhus i sovrum, Vaktmästaren 22 från 3 st. diesellok på tomgång 18 (24)
Diagram 4: Frekvensspektra inomhus i arbetsrum, Vävaren 1 från 3 st. diesellok på tomgång Diagram 5: Frekvensspektra inomhus i vardagsrum, Vävaren 1 från 3 st. diesellok på tomgång 7.3.3 Kommentarer bullernivåer inomhus Förekomsten av lågfrekvent ljud har värderats genom att studera skillnaden mellan beräknade A- och C- vägda nivåer men även med avseende på linjära värden i tersbanden 31, 5 200 Hz. Ur mätteknisk synpunkt används ofta C-vägning (dbc) istället för den normalt använda A-vägningen (dba) för att ta 19 (24)
mer hänsyn till högre ljudtryck i lägre frekvensområde. Om nivåskillnaden mellan dbc och dba värdet är större än ca 15-20 db så brukar man uppleva det buller som störande även om dba-nivån är förhållandevis låg. I de aktuella fallen kan man konstatera att A-vägda ekvivalenta ljudnivåer inomhus i samtliga fall är så låga att de inte överstiger riktvärdet 30 db. Det är i stället riktvärdena för lågfrekvent buller i tersbanden 31.5 200 Hz som i samtliga fall överskrids i tersbandet 40 Hz. Bullret kommer från de och lågvarviga och volymmässigt stora 2-takts dieselmotorerna på tomgång. 7.3.4 Åtgärder husfasader Följande förslag till åtgärder i de aktuella bostäderna är generella. De bedöms ändå ge ett resultat som innebär att bullerkraven inomhus sannolikt innehålls. Beslutas konkreta åtgärder vidtas så ombeds Andreas Colebring vid WSP Akustik i Göteborg kontaktas före åtgärder planeras. Vaktmästaren 22 - Sovrum Förutsättningar: - Exponerad fasadarea = 9,7 m 2, varav fönsterarea = 2,1 m 2 - Minst 110mm tegelfasad à 176 kg/m 2-2-glas fönster med kopplad båge. Fönsterglas högst 3mm tjockt à 7,3 kg/m 2 => 14,6 kg/m 2 (om det befintliga fönstret väger mer bedöms inte effekten av föreslaget nedan att bli tillräckligt stor, då måste denna åtgärd dimensioneras om). Åtgärd: - Dreva fönsterkarm och täta fönster ordentligt. - Fönsteråtgärd: Addera massa, minst 14,6 kg/m 2 genom att laminera på 3mm glas på inre fönster och 3mm på yttre fönster. Alternativt kan glasen i befintligt fönster bytas ut mot 2 st 6mm glas. Vävaren 1 - Arbetsrum Förutsättningar: - Exponerad fasadarea = 17,9 m 2 (6,3 m 2 mot jvg och 11,6 m 2 vinkelrätt mot jvg) varav fönsterarea = 1,5 m 2 - Förutsatt yttervägg: 25 lockbrädor, 25 bottenbrädor, läkt, vindtätning (ex tjärpapp), ca 195 reglar inkl. mineralull, plastfolie, 13 gips. Totalt högst 22 kg/m 2 (om ytterväggen väger mer så bedöms inte effekten av åtgärden bli tillräckligt stor). Då måste åtgärden dimensioneras om) - 3-glas fönsterpaket. Fönsterglas högst 4mm tjockt à 9,7 kg/m 2 => 29,1 kg/m 2 (om befintligt fönster väger mer så bedöms inte effekten av åtgärden bli tillräckligt stor, då måste åtgärden dimensioneras om) Åtgärd: - Dreva fönsterkarm och täta fönster ordentligt - Ytterväggsåtgärd: Addera massa, minst 18 kg/m 2 genom att bygga på befintlig yttervägg med minst 2x13mm gips på insida yttervägg. 20 (24)
Vävaren 1 - Vardagsrum Förutsättningar: - Exponerad fasadarea = 13,6 m 2, varav fönsterarea = 3,0 m 2 och dörrarea = 2,1 m 2. - Förutsatt yttervägg: 25 lockbrädor, 25 bottenbrädor, läkt, vindtätning (ex tjärpapp), ca 195 reglar inkl. mineralull, plastfolie, 13 gips. Totalt högst 22 kg/m 2 (om ytterväggen väger mer så bedöms inte effekten av åtgärden bli tillräckligt stor). Då måste åtgärden dimensioneras om) - 3-glas fönsterpaket. Fönsterglas högst 4mm tjockt à 9,7 kg/m 2 => 29,1 kg/m 2 (om befintligt fönster väger mer så bedöms inte effekten av åtgärden bli tillräckligt stor, då måste åtgärden dimensioneras om) - Ytterdörr med glasning. Både dörrdel och fönsterdel förutsätts ha en ytvikt av minst 29,1 kg/m 2. Åtgärd: - Dreva fönsterkarm och täta fönster ordentligt - Dreva ytterdörr och täta dörren ordentligt - Ytterväggsåtgärd: Addera massa, minst 9 kg/m 2 genom att bygga på befintlig yttervägg med minst 1x13mm gips på insida yttervägg som vetter mot jvg. 7.4 Bulleremission lok Källnära mätningar av bulleremissionen från lok har utförts i syfte att från dessa mätresultat och åtföljande erhålla respektive loks ljudeffekt. De enskilda lokens ljudeffekt har sedan använts som källdata vid beräkningarna av bullerimmissionen vid de aktuella fastigheterna. 7.4.1 Ljudeffekt diesellok TMZ tomgång Foto 5: Tungt diesellok TMZ på tomgång Tabell 17: A-vägd ljudeffekt i tersband från TMZ-lok på tomgång L wa 31,5 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 Hz 96 81 88 80 85 91 90 87 83 70 dba 21 (24)
7.4.2 Ljudeffekt diesellok T43 tomgång Foto 6: Tungt diesellok T44 på tomgång Tabell 18: A-vägd ljudeffekt i tersband från T43-lok på tomgång L wa 31,5 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 Hz 96 82 84 83 87 93 89 85 74 65 dba 7.4.3 Ljudeffekt diesellok Z70 tomgång Foto 7: Lätt diesellok Z70 på tomgång Tabell 19: A-vägd ljudeffekt i tersband från Z70-lok på tomgång L wa 31,5 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 Hz 93 54 67 79 78 85 89 87 79 69 dba 22 (24)
7.4.4 Ljudeffekt ellok Rc2 ventilatorer i drift Foto 8: Ellok Rc2 med ventilatorer i drift Tabell 20: A-vägd ljudeffekt i tersband från Z70-lok på tomgång L wa 31,5 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 Hz 102 61 73 81 91 98 97 90 82 70 dba 8 SLUTSATSER 8.1 Beräknad bullerimmission Resultaten från utredningen av buller från dieselloken på tomgång visar att beräknade bullernivåer överstiger myndigheternas riktvärden såväl utom- som inomhus. Beräknade fall baseras på uppgift om ordinarie godstågstrafik och att de A-vägda ekvivalenta bullernivåerna utomhus nattetid uppgår till 42 46 db vid två av de aktuella fastigheterna. Resultatet innebär att Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller nattetid 40 db överskrids vid dessa fastigheter. Vid beräkningar av buller inomhus så bl.a. en hypotetisk värsta fallet situation antagits då buller från tre diesellok på tomgång förekommer samtidigt. Förekommande bullernivåer överskrider Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus i tersbandet 40 Hz i två av de aktuella bostäderna. Att reducera det lågfrekventa bullret från dieselloken utomhus med bullerskärmar är inte realistiskt. Tomgångsbullret från de tunga dieselloken domineras av ljudnivåer i tersbanden 31,5 80 Hz, buller i så låga frekvensområden kräver orimliga skärmhöjder för att uppnå en ljudreduktion av betydelse. 8.2 Uppmätt bullerimmission Då det gäller de uppmätta bullernivåerna utomhus så visar de loggade långtidsmätningarna vid fastigheterna Vävaren 1 och 6 visar att A-vägda ekvivalenta bullernivåer nattetid uppgår 42 45 db, se tabellerna 13-16. De uppmätta bullernivåerna är komplexa och innehåller allehanda bidrag såsom fågelskrän, hundskall, mopeder och, flygtrafik m.m. Det är ändå så att de loggade mätningarna även innehåller bidrag från tågpassager och andra händelser på bangården. Det enskilda bullerbidraget från 23 (24)
ett tungt diesellok på tomgång under max en timma nattetid (exemplet avgången vardagar 05:30) ligger med denna förutsättning ca 10 dba under det uppmätta allmänbullret och påverkar därför inte den ekvivalenta bullernivåen nattetid. I stycket Tillämpningsanvisningar från Naturvårdsverkets övergångsvägledning för Buller från industrier står dock följande: I de fall verksamhet pågår endast del av en period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår. Alltså innebär denna skrivning att det timslånga tomgångsbullret från dieselloken inte får späs ut under nattens övriga timmar. I sammanhanget så bör man hålla i minnet att då det gäller buller från tågtrafik i området så är Tågab inte är den enda aktören på bangården. Andra trafikoperatörer såsom Green Cargo, Hector Rail, Stena Recycling och TX Logistic har enligt uppgift regelbunden trafik som passerar bangården, gör uppehåll och vissa fall även servar och reparerar fordon i lokverkstaden. 8.3 Beräknat buller inomhus Vid beräkningar av buller inomhus så har bl.a. ett hypotetisk värsta fall antagits då buller från tre diesellok på tomgång förekommer samtidigt. Förekommande bullernivåer överskrider Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus i tersbandet 40 Hz i två av bostäderna. Fasadljudsmätningarna visar att samtliga husfasader har reduktionstal som i medeltal ligger kring R w 35 db. Förekommande reduktionstal är låga jämfört med moderna villor som p.g.a. bättre värmeisolering typiskt har reduktionstal på R w 40-45 db. En av fastigheterna har trots en tung tegelfasad ett mycket lågt reduktionstal på R w 28 db in till sovrummet. Orsaken till denna brist kan inte förklaras fullständigt. Vid fasadljudsmätningen så konstaterades att tätningslister till stor del saknades i rummets fönster, möjligen så kan drevning runt fönsterkarmen också saknas. Om det blir aktuellt med en åtgärd i den aktuella fastigheten så bör sovrummet granskas noggrant innan någon åtgärd vidtas. 8.4 Buller med toner Då det gäller tomgångsbullrets tonkaraktär så är det inte självklart att grundfrekvens utgör den ur hörselsynpunkt tonalaste delen i dieselmotorns buller utan det kan i stället vara andra områden i övertonsspektrumet som ger denna subjektiva tonuppfattning. Det är inte heller givet att tomgångsbullret vid en ingående analys kvalificerar sig som objektivt tonalt. Risken för objektivt tonalt buller kan eventuellt vara större för bullret från ellokens ventilatorer. Fläktarna går dock inte under så långa tidsrymder som diesellokens motorer och utgör vad som framkommit inte samma störningsproblem. 9 BILAGOR Bilaga 1 9 Bullerkartor Buller från diesellok på tomgång i bostadsområdet Bilaga 10 13 Loggmätningar Allmänbuller i kontrollpunkter vid fastigheter 24 (24)