Per Ladenvall Apotekarprogrammet 13-11-28 Sjukdomslära Riskfaktorer Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar
Riskfaktorer Definitioner Epidemiologi Symptom Utredning Farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Varför får man kärlkramp? Rökning Höga Blodfetter Diabetes Hypertoni Bukfetma Psykosocial stress
Riskfaktorer för kärlkramp och hjärtkärlsjukdom Rökning Höga Blodfetter Diabetes Hypertoni Bukfetma Psykosocial stress Regelbunden fysisk aktivitet Frukt och grönsaker dagl Måttligt alkoholintag Delvis lånad fr Lipidskolan, SP&MSD, A Himmelman
Kranskärlsjukdom Stabil angina, Kärlkramp Akut koronart syndrom Stroke Aortaaneurysm Perifer kärlsjukdom Claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka) Kritisk benischemi Bröstsmärta/obehag i bröstet. Utstrålning till axlar, armar, hals, underkäke, ibland även övre delen av magen Duration: typiskt upp till 15 min Provoceras av fysisk anstränging Ofta sämre vid blåst, kall väderlek, efter måltid, stress
Kvinnor 45-64 år 5-7% Kvinnor 65-84 år 10-12% Män 45-64 år 4-7% Män 65-84 år 12-14% Hos alla: Anamnes Fysikalisk undersökning inkl blodtryck Vilo EKG Lipidstatus, Hb, Na, K, Kreatinin, Glukos
Utifrån riskfaktorer och initial utredning skattas sannolikheten för kranskärlsjukdom. Utifrån denna och fysisk förmåga väljs nästa steg: Låg sannolikhet för angina (<15%): Inget test, överväg annan orsak till bröstsmärta. Låg-Måttlig sannolikhet för angina (15-85%): Arbets-EKG Myocardscint Stress-ekokardiografi (Magnetkamera (MRI) hjärta) CT angiografi Hög sannolikhet för angina(>85%): Kranskärlsröntgen direkt Konfirmerar diagnosen Riskvärderar patienter, selekterar högriskpatienter till angio Ger läkare och patient uppfattning om prestationsförmåga Funktionellt test
- Dyrare - Sämre tillgänglighet +Bättre urskiljning av sjuk resp frisk Funktionellt test - Dyrare - Sämre tillgänglighet Bättre urskiljning av sjuk resp frisk än A-EKG, oklart om bättre än scint Funktionellt test
Anatomi, ej funktion Kontrast-belastar njurar Slipper sticka patienten Screeningmetod -vid låg misstanke om IHD Kan ej behandla pat, Kranskärlssjuka får göra konventionell angiografi också 120st/år i Göteborg Anatomi, ej funktion Kontrast Stick Kan behandla pat 1200st -Gbg 2011 Komplikationsrisk Blödning 2-4% Stroke <0,5% Hjärtinfarkt 0,2% Död
Livsstilsförändring Rökstopp Fysisk aktivitet (FAR) Kostomläggning
Amish: gör 104 Göteborgsvarv extra per år... Som vardagsmotion! Tack till Mats Börjesson SU/Östra för lånet av bilden
Prevention Statin, ASA ACE-hämmare? Anfallskuperande Nitro Anfallsprofylax Betablockerare, calciumblockerare, nitro, (ivabradine) Nicorandil, ranolazine och trimetazidine finns ej i Sverige
Simvastatin (Zocord) Atorvastatin (Lipitor) Pravastatin (Pravachol) Rosuvastatin (Crestor) mfl - Hämmar HMG-Coenzym A - Sänker LDL-kolesterol - Anti-inflammatoriska effekter? - Positiv effekt på koronarsjukdom, stroke mm Meta-analysis analysis of 38 primary and secondary intervention trials -0.0 Mortality log odds ratio -0.2-0.4-0.6-0.8 Total mortality (p=0.004)( CHD mortality (p=0.012)( -1.0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 % in cholesterol reduction 40 44 48 52 (Adapted from Gould AL, et al.,1998)
Ju lägre desto bättre Frekvens hjärt-kärlhändelser (%) 30 25 20 15 10 5 Statin Placebo HPS 4S LIPID CARE CARE HPS TNT (atorvastatin10 mg) TNT (atorvastatin 80 mg) TNT screening LIPID 4S 0 0 1,8 2,3 2,8 3,4 3,9 4,4 4,9 5,4 LDL-kolesterol (mmol/l) REF: Efter Kastelein et al., Aterosclerosis 1999;143(suppl 1):17-21. Irreversibel inaktivering av enzymet cyklooxygenas, som medverkar vid bildningen av Tromboxan A2 i trombocyter och av prostacyklin i kärlendotel Hämmande effekt på trombocytaggregationen Effekt hela trombocytens livscykel 7-10 dagar Hämmar även den renala prostacyklinsyntesen, av betydelse hos pat med njursvikt
Blodförtunnande- påverkar blodplättarna, trombocyterna Biverkningar: Vanliga (1/10-1/100) Magbesvär Ökad blödningsbenägenhet. Mindre vanliga (1/100-1/1000) Allergiska reaktioner (urticaria, rinit, astma). Sällsynta (1/1000-1/10000) Svår gastrointestinal blödning. Intrakraniell blödning. Njurfunktionsstörningar. Kortverkande nitroglycerin under tungan Nitroglycerin Recip 0,25 eller 0,5 mg resoriblett Nitrolingualspray 0,4 mg/dos Medellångverkande- under överläppen (Suscard 2,5 eller 5 mg- tillhandahålls fn ej) ALLA NITROPREPARAT ÄR KONTRAINDICERADE VID SAMTIDIGT INTAG AV VIAGRA PGA RISK FÖR LÅNGVARIGT SVÅRHÄVT BLODTRYCKSFALL MED BESTÅENDE SKADOR I HJÄRTA OCH HJÄRNA
Vidgar blodkärl, sänker blodtryck och avlastar hjärtat Biverkningar Huvudvärk (ca 25%) -oftast övergående! Blodtrycksfall som kan leda till: hjärtklappning yrsel svimning Illamående Nitropreparat Kortverkande - Glyceryltrinitrat Nitroglycerin Recip Nitrolingualspray Medellångverkande- Glyceryltrinitrat Suscard 2,5 eller 5 mg- Långverkande Imdur - Glyceryltrinitrat Ismo - Glyceryltrinitrat Sorbangil - Isosorbiddinitrat (Intravenöst- vid hjärtinfarkt & svår smärta) Nitroglycerin - Glyceryltrinitrat
Dilaterar vener >artärer Metaboliseras till NO i kärlväggen BIVERKNINGAR/ NACKDELAR Huvudvärk (ca 25%) Blodtrycksfall -> svimning Toleransutveckling God smärtlindrande effekt Hjärtfrekven s Blodtryck Kontraktilite t Venöst återflöde Koronarflöde Syrgasmättnad Syrgastillförsel Syrgasbehov ß1-selektiva betablockerare C07AB02 Metoprolol C07AB03 Atenolol C07AB07 Bisoprolol mfl Icke-selektiva betblockerare (ß1 & ß2 rec) C07AA03 Pindolol C07AA05 Propranolol C07AA06 Timolol C07AA07 Sotalol C07AA28 Karvedilol mfl
Hämmar sympaticus ß1 rec Sänker Hjärtfrekvens Sänker Blodtryck Sänker Syrgasbehov i myokardiet genom sänkt pumpkraft ( strypa motorn ) ß2 rec Kontraktion av glatt muskel i bronker, kan ge obstruktiva besvär Akut obehandlad hjärtsvikt Hörnsten i behandling av stabil hjärtsvikt Låg puls, AV block Behandling aktuell efter pacemaker? Akut astma bronkiale ß1 selektiva funkar ofta i stabil fas
Bradykardi, AV block Mardrömmar, sömnstörningar Erektil dysfunktion Trötthet, yrsel, stum i benen Perifer kyla i extremiteter; mest uttalat hos oselektiva betablockerare Obstruktvitet hos KOL/astma pat ; mest uttalat hos oselektiva betablockerare Ensam eller i komb med nitro Verapamil Diltiazem Dihydropyrediner (med ßblock) Nifedipin Felodipin Amlodipin
Dilatation av kranskärl minskar spasmbenägenhet Dilatation av perifera kärl minskar afterload Dihydropyrediner kan ge reflektorisk takykardi vid monoterapi (Dosberoende) Flush Ankelsvullnad Obstipation
Ballongvidgning PCI ofta tillsammans med stent CABG (=ACB) För patienter med refraktär angina (symptom trots 3 preparat och ingen ytterligare revaskularisering möjlig) Neurostimulatorer SCS eller TENS (gatecontrol) EECP (enhanced external counter-pulsation)
PCI = (percutaneous coronary intervention)
CABG=coronary artery bypass grafting ACB= arterial coronary bypass Rökfrihet Fysisk aktivitet >30min fem ggr per vecka Blodtryck <140/90 (Diabetiker <130/80) HbA1c <52 mmol/mol LDL kolesterol <1.8mmol/L Kost Minskad mängd mättat fett, ökad mängd fisk, frukt, grönt, fullkorn BMI <25 Midjemått kvinnor <88cm, män 102cm
http://www.lakemedelsboken.se/pdf/ischemi skhjärtsjukdom.pdf (=Google: Läkemedelsboken Ischemisk hjärtsjukdom) Persons Kardiologi J Person, M Stagmo 2008 Kardiovaskulär medicin, Dahlström mfl, 2010