175 år 1835-2010 Årsredovisning 2010
Innehållsförteckning Ordförande och VD har ordet 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 9 Förslag till disposition av årets resultat 11 Resultaträkning 12 Rapport över totalresultat 12 Balansräkning 13 Rapport över förändringar i eget kapital 14 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 15 Noter till de finansiella raporterna 16 Utgående mandatperioder 56 Revisionsberättelse 57 Företagsstyrning 58 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 59 2
Ekonomisk utveckling Global ekonomisk utveckling men på bräcklig grund Den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än förväntat under 2010 efter finanskrisen och dess efterföljande effekter på den reala ekonomin. Bedömningen är att världsekonomin växte med 4,6% under förra året. Konjunkturuppgången drivs dock av flera tillfälliga effekter, varför den höga tillväxten vilar på en bräcklig grund. Låga nominella räntor och en omfattande lageruppbyggnad har gett positiva bidrag till den stigande ekonomiska aktiviteten. Till detta har finanspolitiken varit expansiv i flertalet industriländer, men har samtidigt skapat snabbt försämrade offentliga finanser som på sikt inte är uthålligt. Risken för ett konjunkturbakslag har präglat de globala finansmarknaderna, vilket bland annat har drivit upp priset på guld till rekordhöga nivåer. Den expansiva penningpolitiken tenderar också att driva upp andra råvarupriser samtidigt har råvaruutbudet begränsats av ogynnsamma väderförhållanden och otillräcklig produktionskapacitet. Även om den globala tillväxten har stärkts det senaste året finns det stora regionala skillnader. Den starkaste expansionen sker i tillväxtekonomierna med Kina, Indien och Brasilien i spetsen, vilka drivs av en kraftig strukturell förnyelse, växande köpkraft och som samtidigt inte är lika skuldsatta som de västerländska ekonomierna. Den höga tillväxten och ett växande inflöde av utländskt kapital innebär dock en ökad risk för överhettning och prisbubblor på fastigheter. De nordiska länderna och Tyskland har också uppvisat en återhämtning som varit väsentligt högre än genomsnittet för EU. I länder med stora privata eller offentliga skuldberg, såsom Irland, Grekland och Portugal har tillväxten varit modest och kommer även framgent att vara svag när omfattande utgiftsnedskärningar kommer att implementeras under 2011 i syfte att minska underskotten i de offentliga finanserna. Skillnaden i räntenivåer har ökat mellan länder när kreditvärdigheten har skrivits ned och farhågorna för betalningsinställelse har ökat. Det allvarliga statsfinansiella läget har bidragit till att både Grekland och Irland har fått internationellt stöd från IMF och EU, för att undvika en betalningsinställelse. Eftersom det finns flera och större ekonomier med stora budgetunderskott kvarstår det alltjämt en osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen med risk för förnyad oro på de internationella finansmarknaderna. Obalanserna i de offentliga finanserna har satt avtryck på valutamarknaden. Euron försvagades både gentemot dollarn och den svenska kronan när eurosamarbetet pressades av växande statsfinansiella obalanser med risk att statsskuldskrisen kan sprida sig till de större euroländerna såsom Spanien och Italien. Robust svensk ekonomi Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och var ifjol bland de snabbaste växande ekonomierna i Europa. BNP växte med drygt 5% 2010, vilket innebär att en stor del av produktionsfallet under 2009 är återhämtat. Industrin, som gynnas av en tilltagande global efterfrågan på insats- och investeringsvaror, svarar för den största förbättringen. En stark exportvolymökning med i storleksordningen 10-15% under 2010 och en kraftig industriproduktionsökning har även satt igång företagens nyinvesteringar. Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett ökat nyanställningsbehov både inom den privata tjänstesektorn och i industrin, vilket har pressat ned den öppna arbetslösheten. Nedgången i arbetslösheten begränsas dock av ett ökat arbetskraftsutbud, som delvis drivs av det förbättrade arbetsmarknadsläget men också av regeringens ekonomiska politik för att stimulera till ett högre arbetskraftsdeltagande. Svårigheter att nyrekrytera personal har samtidigt blivit vanligare inte minst inom byggsektorn och IT, vilket tyder på bristande matchning mellan lediga platser och arbetssökande. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, låga räntor och ett minskat sparande bidrog till att hushållens konsumtion växte med drygt 3,5% under 2010, inte minst på sällanköpsvaror såsom bilar. Konsumtionsökningen sker samtidigt som hushållens skuldsättningsgrad växer i snabb takt. Det är framför allt hushållens bostadslån som ökar kraftigt vilket reser frågor huruvida Riksbanken borde agera mer proaktivt för att förhindra bubblor i tillgångspriserna. 3
Den snabba återhämtningen i svensk ekonomi har även inneburit minskade regionala skillnader, vilket bland annat Småföretagsbarometern i höstas visade. Län som tidigare drabbades hårt av nedgången inom industrin, till exempel i västra Sverige och i Smålandslänen, har uppvisat en påtaglig konjunkturförstärkning under det senaste året. De offentliga statsfinanserna har stärkts under 2010 och är bland de starkaste i EU-länderna delvis på grund av det förbättrade arbetsmarknadsläget och färre personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Statsskulden, som i fjol beräknas ha sjunkit till strax under 40% av BNP, förväntas sjunka ytterligare de närmaste två åren. Istället för budgetnedskärningar som flertalet EMU-länder tvingas genomföra under 2011 finns det således utrymme för fler svenska finanspolitiska stimulansåtgärder om den globala konjunkturen skulle bli sämre än förväntat. En penningpolitisk åtstramning har inletts efter den djupa konjunkturnedgången 2009. Riksbanken har höjt styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25% till 1,25% och fler räntehöjningar förväntas under 2011. Samtidigt kan den högre skuldsättningsgraden bland hushållen på sikt leda till en lägre framtida konsumtion när ränteläget gradvis höjs. En penningpolitisk åtstramning i Sverige innebär att räntedifferensen gentemot EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka den svenska kronan, med risk för negativa effekter för landets exportföretag. Bankens utveckling Sparbanken i Enköping har, i skuggan av den globala finanskrisen och dess efterverkningar, fortsatt positiv utveckling men med en något lägre tillväxt än vad som varit vanligt de senaste åren. Minskningen av tillväxten beror främst på en avsevärt lägre ekonomisk aktivitet framför allt inom företagssektorn. Även bostadsmarknaden har visat lägre tillväxtpotential än tidigare år. Det ekonomiska resultatet ökade kraftigt tack vare det successivt ökande ränteläget under året, men framför allt beroende på lägre kreditförluster och en kraftig ökning av försäljningen av bankens produkter och tjänster. Kreditförlustnivån är nu tillbaks på de mycket låga nivåer som rådde före finanskrisen. Nettoresultatet innebär att banken kan förstärka sin finansiella bas med ytterligare 35 miljoner kronor och bankens egna kapital uppgick vid årsskiftet till 469 miljoner kronor. Offensiva satsningar Nya kundkoncept skapar mervärde Under det gångna året har ytterligare steg tagits för utvecklingen av kundanpassade leveranskoncept för privatmarknaden. Inledningen av det förändrade förhållningssättet gjordes med inrättande av Private Banking under 2008 och 2009 har nu efterföljts med helhetslösningar för Premiumkunder och Nyckelkunder. Bankens konceptstruktur förtydligar de mervärden som banken erbjuder kunden och har rönt stor uppskattning. Målet för 2011 är att fokusera på denna struktur och därmed skapa ytterligare mervärden inom ramen för servicelöftet mellan kund och bank. Inom området företagsmarknad har också en ny konceptstruktur inrättats. Detta innebar lansering av erbjudandet Bättre affärer för våra företagskunder som ger en högre servicenivå och en bättre effektivitet i bankaffären. För våra företagskunder med stora likvida överskott erbjuder vi från 2010 också en tjänst för kapitalförvaltning. Tjänsten ger våra företagskunder möjlighet att optimera avkastningen på sin likviditet. Försäkringsaffären Försäkringsaffären blir allt viktigare för banken och för bankens kunder. Vi erbjuder nu ett komplett försäkringssortiment för såväl privatmarknad som företag. Sortimentet innehåller alla försäkringslösningar inom områdena sak-, liv-, och företagsförsäkring samt pension. Vid årets utgång hade över 2000 kunder valt våra försäkringar för villa hem och fordon. Samarbetsavtal med Swedbank Under 2010 har banken tecknat ett nytt långsiktigt samarbetsavtal med Swedbank AB. Avtalet träder i kraft den 1/7 2011 och löper fram till den 30/6 2017. Avtalet säkerställer bankens tillgång till nödvändiga lösningar inom bland annat IT området. Avtalet medför också att banken fortsättningsvis kan leverera marknadsledande produkter inom ett flertal områden till våra kunder. Som exempel kan nämnas kvalificerade produkter för spara-, försäkrings- och betalningstjänster. Banken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB och innehavet uppgick vid årets slut till 600 000 A-aktier. Styrelsens arbete under året Styrelsens arbete under året har präglats av flera viktiga aktiviteter inom olika områden. Avtalet med Swedbank AB har varit ett av dessa och som nu framgångsrikt kan läggas till handlingarna. Finanskrisens efterverkningar har medfört att en lång rad nya krav och regleringar riktas mot den finansiella sektorn. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att anpassa och förbereda banken på att möta dessa krav. Arbetet med anpassningen till nya regelverk kommer att accelerera under 2011 men också påverka styrelsens arbete under flera år framöver. 4
Utsikter för 2011 Möjligheterna till ett bra bankår 2011 synes goda. Den svenska ekonomin utvecklas väl och det stigande ränteläget medför en stabilisering av bankens intjäningsförmåga. Tillväxten i bankens balansräkning beräknas återgå till de nivåer som rådde före finanskrisen då investeringsviljan hos bankens kunder förväntas öka. Världsekonomin under 2011 prognostiseras också en god tillväxt. Det hot som kan rubba en fortfarande skör återhämtning av världsekonomin är den europeiska krisen med länder som Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien i fokus. En snabb försämring i förtroendet för dessa länders återhämtningsförmåga kan snabbt förändra scenariot även för Sverige. Utvecklingen i Nordafrika och Mellersta östern med bland annat stigande oljepriser kan också komma att påverka den globala återhämtningen och då också svensk ekonomi. Avslutningsvis vill vi tacka bankens medarbetare för en stark och engagerad insats under det gångna året. Vi vill också rikta ett tack till bankens kunder för en förtroendefull relation under 2010. Vi ser fram mot 2011 och en nära kontakt med våra kunder och samarbetspartner. Välkommen till Sparbanken i Enköping en, i verklig mening, lokal bank. Göran Olsson Styrelsens ordförande Göran Hedman Verkställande direktör 5
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Allmänt Allmänt om om verksamheten Sparbanken i i Enköping verkar inom Enköping, Håbo Håbo och och Upplands-Bro kommuner. Bankens vision vision är att är att vara vara den den naturliga bankpartnern och och den den enda enda bank bank våra våra kunder behöver. Affärsidén är att att vara vara en en spar- sparbank med uppgift att skapa ett uthålligt värde för för banken och kunderna. Utveckling av sparbankens av verksamhet, resultat resultat och och ställning Allmänt Allmänt Under Under 2010 2010 har har Sparbanken Sparbanken i Enköping i Enköping haft haft en god en god tillväxt tillväxt i affärsvolym. i affärsvolym. Den Den ligger ligger i nivå i nivå med med de de senastnaste åren åren med med undantag undantag för för 2008 som kan kan ses ses som se- som ett ett mellanår. Under Under 2010 har sparbanken fortsatt med med att att hålla en en hög hög nivå nivå på på sina sina marknadsaktivite- marknadsak- fortsatt tiviteter ter inom verksamhetsområdet. Om Om och och utbyggnad av kontoren av som som inleddes inleddes 2008 2008 har har avslutats under under 2010. 2010. Detta Detta har har medfört medfört ett ett avslutandslutande av av ombyggnaderna i Kungsängen, i an- an- avpassningapassningar av lokalerna av lokalerna i Bålsta i Bålsta och och avslutande avslutande av större större ombyggnader i Enköping. i Enköping. Bankens Bankens samarbetsavtal samarbetsavtal med med Swedbank Swedbank AB AB har har förnyats förnyats under under året året och och gäller gäller från från och och med med 2011-07-01 2011-07-01 till och till och med med 2017-06-30. 2017-06-30. Balansomslutningen 2010 ökade med 7 % (2 %) 1 jämfört med Balansomslutningen föregående år och 2010 uppgick ökade till 4 med 882 7 (4 % 563) (2 %) Mkr. jämfört med föregående år och uppgick till 4 882 (4 563) Mkr. Inlåningen från allmänheten uppgick till 4 378 (4 088) Mkr, Inlåningen vilket var från en ökning allmänheten med uppgick 7 % (2 %) till 4 eller 378290 (4 088) (89) Mkr, Mkr. vilket Förmedlat var en sparande ökning med till Swedbank 7 % (2 %) Robur eller 290 har (89) ökat Mkr. med Förmedlat 22 % eller sparande 491 Mkr till till Swedbank skillnad från Robur föregående har ökat år med då 22 det % ökade eller 491 med Mkr 42 % till eller skillnad 663 från Mkr föregående 748 Mkr. år Nettosparandet då ökade med i fonder 42 % och eller försäk- 663 Mkr till 2 ringar till 2 har 748 visat Mkr. på Nettosparandet en ökning med i fonder 91 (159) och Mkr. försäkringar har visat inlåning på en och ökning förmedlade 91 (159) sparande- Mkr. Spar- Sparbankens volymer bankens uppgick inlåning till totalt och 7,8 förmedlade (6,9) miljarder sparandevolymer kronor. Utlåningen uppgick till till allmänheten, totalt 7,8 (6,9) brutto, miljarder var kronor. vid årsskiftet 3 577 Utlåningen (3 468) till Mkr, allmänheten, en ökning med brutto, 3 % var (7 vid %) årsskiftet eller 1113 (222) 577 (3 Mkr. 468) Mkr, Förmedlade en ökning krediter med 3 till % (7 Swedbank %) eller 111 Hypotek (222) Mkr. ökade Förmedlade med 383 (686) krediter Mkr till och Swedbank uppgick Hypotek vid årets slut ökade till 7 med 293 383 (6 (686) 910) Mkr. Mkr och Av den uppgick sammanlagda utlåningsökningen på 494 (910) Mkr hänförs vid årets slut till 7 293 (6 910) Mkr. Av den sammanlagda utlåningsökningen på 494 (910) Mkr hänförs till hushåll till hushåll 457 (734) Mkr och företag -35 (168) Mkr. Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer 457 (734) Mkr och företag -35 (168) Mkr. Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer var vid var vid årsskiftet totalt 11,5 (11,0) miljarder kronor. Sparbankens årsskiftet totalt likviditet 11,5 har (11,0) 2010 miljarder ökat, kronor. speciellt mot slutet av rapportperioden. Under året har strategin Sparbankens likviditet har 2010 ökat, speciellt mot slutet av rapportperioden. Under året har strategin 1 Uppgifter inom parentes avser 2009 varit varit att att utöver utöver checkräkningen checkräkningen ha ha placerat placerat i i likviditetsreserver likviditetsreserver hos hos Swedbank. Swedbank. Vid Vid ingången ingången av av 2011 2011 har banken bytt strategi på grund av begränsningen har banken bytt strategi på grund av begränsningen av placeringen hos en part enligt nytt regelverk om av placeringen hos en part enligt nytt regelverk om stora exponeringar. stora exponeringar. 100 90 80 70 60 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal årsarb Mkr/årsarbetare 220 200 180 160 140 120 100 Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare Sparbankens insättare har visat ett fortsatt stort förtroende Sparbankens och insättare inlåningen har har visat varit ett stabil fortsatt under stort hela förtroende och inlåningen har varit stabil under hela året. året. Banken köpte i slutet av året ytterligare 300 000 Swedbankaktier. Banken köpte i slutet av året ytterligare 300 000 Swedbankaktier. Kapitaltäckningskvoten för sparbanken blev 1,68 (1,78). Kapitaltäckningskvoten Kapitalbasen har för minskat sparbanken till 412 (426) blev 1,68 Mkr och (1,78). minimikapitalkravet Kapitalbasen har har minskat ökat till från 412 240 (426) Mkr Mkr till 245 och Mkr. minimikapitalkravet har ökat från 240 Mkr till 245 Mkr. Sparbankens resultat Räntenettot Sparbankens uppgick resultat till 110 (96) Mkr, en ökning med Räntenettot 15 % till uppgick skillnad till från 110 föregående (96) Mkr, en års ökning minskning med med 15 % 21 till %. skillnad Ökningen från föregående beror på större års minskning volymer med och bättre 21 %. marginaler Ökningen under beror på året. större volymer och bättre marginaler under året. Provisionsnettot var i stor sett lika med föregående års Provisionsnettot utfall, 65 Mkr. var Det i kan stor jämföras sett lika med med föregående föregående års års ökning utfall, 65 med Mkr. 9 Mkr Det kan eller jämföras 16 %. I årets med utfall föregående minskade års ökning utlåningsprovisionerna med 9 Mkr eller 16 med %. I drygt årets 5 utfall Mkr minskade värdepappers- utlåningsprovisionerna och övriga med provisioner drygt 5 Mkr ökade me- medan med dan drygt värdepappers- 4 Mkr. och övriga provisioner ökade med drygt 4 Mkr. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av realiserade förluster på 1,8 mkr och icke realiserade vinster på 0,2 Mkr. Därutöver redovisas valutakursvinster på 0,4 Mkr. I I övriga rörelseintäkter ingår till till största delen hyresintäkter. 1 Uppgifter inom parentes avser 2009 6 6
Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster har Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster har minskat med 0,2 % (3 %) inklusive avskrivningar på totalt 3 Rörelsekostnaderna minskat med 0,2 % (3 exklusive %) inklusive kreditförluster avskrivningar har på minskat totalt 3 (3) med Mkr. 0,2 Övriga % (3 %) administrations- inklusive avskrivningar och rörelsekostnader totalt 3 (3) uppgick Mkr. Övriga till 123 administrations- (124) Mkr, en och minskning rörelse- på (3) Mkr. Övriga administrations- och rörelsekostnader kostnader med uppgick 1 Mkr till att 123 uppgick jämföra (124) Mkr, till med en 123 fjolårets minskning med 1 Mkr att (124) Mkr, ökning en med minskning 4 Mkr. med jämföra 1 Mkr med att fjolårets jämföra med ökning fjolårets med ökning 4 Mkr. med 4 Mkr. 30 000 30 25 000 25 20 000 20 15 000 15 10 000 10 5 000 5 000 0 0 06 07 08 09 10 Självbetjäning 06 07 Personlig 08 09 service 10 Självbetjäning Personlig service Utveckling av självbetjäning och personlig service telefonbank Utveckling av självbetjäning och personlig service telefonbank Kreditförluster har medfört en nettokostnad på 4 (11) Mkr Kreditförluster och omfattar har har såväl medfört konstaterade en en nettokostnad som på befarade på 44 (11) (11) förluster, Mkr och omfattar samt återföringar såväl konstaterade av tidigare som befarade förluster. förluster, samt Sparbankens återföringar reserveringsgrad av av tidigare tidigare befarade är befarade 54 för- % förluster. (72 %) Sparbankens och andelen osäkra reserveringsgrad fordringar av är 54 nettoutlåningen %) och %) 0,50 och andelen andelen % (0,25 osäkra %). osäkra fordringar fordringar av nettoutlåningen av nettoutlå- är % 54 (72 % (72 ningen 0,50 % 0,50 (0,25% %). (0,25 %). Rörelseresultatet före kreditförluster ökade under Rörelseresultatet året Rörelseresultatet till 51 (48) Mkr. före före Rörelseresultatet kreditförluster kreditförluster efter ökade ökade kreditförluster året under under året till till blev 51 51 (48) 47 (48) (37) Mkr. Mkr. Mkr. Rörelseresultatet Rörelseresultatet efter efter kreditför- kreditförluster blev 47 (37) Mkr. 30 000 30 25 000 25 20 000 20 15 000 15 10 000 10 5 000 5 000 0 0 06 07 08 09 10 06 Giro 07 - privat 08 Internet 09 10 Giro - privat Internet Utveckling av av Internet mot Giro -- privat Utveckling av Internet mot Giro - privat Personal Personal Under året har medelantalet anställda legat still på Under 94 personer, året har beräknat medelantalet efter arbetstidsmåttet anställda legat still 1 730 på 94 timmar personer, år. beräknat Utbildning efter har arbetstidsmåttet genomförts under 1 730 året timmar med 2 420 per år. (2 (2401) Utbildning timmar. timmar. har Sparbanken genomförts Sparbanken hade under hade 25 året (18) 25 (18) med SwedSeclicensierade 2 SwedSec-licensierade 420 (2 timmar. medarbetare medarbetare Sparbanken och 35 (30) hade och certifierade certifierade SwedSec-licensierade rådgivare rådgivare vid utgången vid medarbetare utgången av 2010. av 2010. och 35 25 35 (18) (30) (30) certifierade rådgivare vid utgången av 2010. Investeringar Investeringar Investeringar Maskiner och inventarier har införskaffats för 2 (2) Maskiner Mkr. Maskiner Investeringarna och inventarier och inventarier avser har har införskaffats tjänstebilar införskaffats 975 för 2 för 2 kkr, (2) (2) Mkr. Mkr. Investeringarna Investeringarna avser avser tjänstebilar tjänstebilar 975 975 kkr, kkr, sä- säkerhetssystem 437 kkr, arbetsplatsutrustning 271 kkr kerhetssystem 437 kkr, arbetsplatsutrustning 271 säkerhetssystem och övriga inventarier 437 kkr, 427 arbetsplatsutrustning kkr. 271 kkr kkr och övriga inventarier 427 kkr. och övriga inventarier 427 kkr. Finansiella instrument och riskhantering Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av Finansiella instrument och riskhantering risker I sparbankens som indelas verksamhet i kredit-, finansiella uppstår och olika operativa typer av risker. risker I sparbankens För som att begränsa indelas verksamhet i kredit-, och kontrollera finansiella uppstår risktagandet olika och operativa typer i av verksamheten risker. som För att indelas fastställer begränsa i kredit-, sparbankens och finansiella kontrollera styrelse, och risktagandet operativa som är risker. i ytterst verksamheten För ansvarig att begränsa för fastställer den och interna kontrollera sparbankens kontrollen risktagandet i styrelse, sparbanken, i som verksamheten är policies ytterst och ansvarig fastställer instruktioner för den sparbankens för interna kreditgivning, kontrollen styrelse, i finansverksamhet sparbanken, som är ytterst policies ansvarig samt övrig och för verksamhet. instruktioner den interna kontrollen för kredit-givning, finansverksamhet policies och samt instruktioner övrig verksamhet. för kredit- sparbanken, Bankens givning, finansiella finansverksamhet utveckling samt följs övrig dagligen verksamhet. och stäms Bankens löpande finansiella av mot mål utveckling för till exempel följs dagligen likviditetsreserver, Bankens stäms löpande duration finansiella av på mot in- utveckling mål och för utlåning, till följs exempel räntekänslig- dagligen likviditets- och och het stäms reserver, och kreditutveckling. löpande duration av mot på in- mål och för utlåning, till exempel räntekänslighet och kreditutveckling. duration på in- och utlåning, räntekänslig- likviditetsreserver, Årligen het och revideras kreditutveckling. den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, finanspolicyn och policyn för operativa Årligen revideras den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, risker Årligen samt därtill revideras finanspolicyn hörande instruktioner. den övergripande och policyn De riskpolicyn, för tre operativa områdena, kreditpolicyn, risker kreditrisk, samt finanspolicyn därtill finansiell hörande och risk instruktioner. policyn och säkerhetsrisk, för De operativa tre områdena, löpande samt kreditrisk, därtill genom hörande finansiell kommittéarbete. instruktioner. risk och Styrelsen säkerhetsrisk, De tre får om- styrs risker därefter rådena, styrs löpande rapportering kreditrisk, genom om finansiell kommitté-arbete. utvecklingen. risk och säkerhetsrisk, Styrelsen får Enligt därefter styrs lagen löpande rapportering om genom kapitaltäckning kommitté-arbete. utvecklingen. och stora Styrelsen exponeringar får därefter ska sparbanken rapportering årligen om utvecklingen. visa att det egna kapitalet Enligt är tillräckligt lagen om stort kapitaltäckning för att möta de och risker stora som exponeringar lagen ska kan uppkomma Enligt i verksamheten. sparbanken om kapitaltäckning årligen Detta ställer och visa stora att krav det exponeringar kapitalet ska är tillräckligt sparbanken stort årligen för att möta visa de att risker det egna som på egna att sparbanken har en väl fungerande riskhantering som kapitalet kan uppkomma är tillräckligt i verksamheten. stort för att möta Detta de ställer risker som krav kontrollerar och följer upp utvecklingen av kreditrisker, finansiella risker samt operativa risker. kan på att uppkomma sparbanken i verksamheten. har en väl fungerande Detta ställer riskhantering att som sparbanken kontrollerar har och en följer väl fungerande upp utvecklingen riskhanter- av krav på Sparbankens ing kreditrisker, som kontrollerar organisation finansiella och risker är följer anpassad samt upp operativa utvecklingen efter dessa risker. av krav. kreditrisker, Kontroll och finansiella uppföljning risker av samt risker operativa ligger på risker. avdelningen Sparbankens Risk & organisation Compliance, är anpassad som är oberoende efter dessa gentemot Sparbankens krav. Kontroll sparbankens organisation och uppföljning affärsverksamhet. anpassad av risker efter ligger Denna dessa på avdelning krav. avdelningen Kontroll har även Risk och & ansvar uppföljning Compliance, för beräkning av som risker är av oberoende ligger spar-pbankens avdelningen gentemot kapitalbehov sparbankens Risk & Compliance, i en intern affärsverksamhet. kapitalutvärdering som oberoende Denna som gentemot avdelning ska tillställas har sparbankens även Finansinspektionen ansvar affärsverksamhet. för beräkning för deras av Denna bedömning. avdelning bankens kapitalbehov har även ansvar i en intern för beräkning kapitalutvärdering av spar- sparbankens som ska kapitalbehov tillställas Finansinspektionen i en intern kapitalutvärdering för deras Övrigt som bedömning. beträffande ska tillställas riskexponering Finansinspektionen se not 3. för deras bedömning. Byte Övrigt av redovisningsprinciper beträffande riskexponering se not 3. Övrigt beträffande riskexponering se not 3. Under 2010 har banken ändrat redovisningsprinciper beträffande avstämning av eget kapital. Detta Byte av redovisningsprinciper Byte av redovisningsprinciper innebär Under att 2010 totalresultatet har banken specificeras ändrat redovisningsprinciper resultaträkning beträffande 2010 har och avstämning banken övrigt ändrat resultat. av eget redovisningsprinci- kapital. Detta i resultat enligt Under per innebär beträffande att totalresultatet avstämning specificeras av eget kapital. i resultat Detta enligt resultaträkning och att totalresultatet processer och övrigt för specificeras ersättningar resultat. i resultat och för- en- Principer innebär måner ligt resultaträkning till ledande befattningshavare och övrigt resultat. Principer och processer för ersättningar och I januari Principer förmåner 2010 och till antog ledande processer styrelsen befattningshavare för den ersättningar nya ersättningspolicyn förmåner som till följde ledande av Finansinspektionens befattningshavare FFFS och I januari 2010 antog styrelsen den nya ersättningspolicyn januari som 2010 följde antog av styrelsen Finansinspektionens den nya ersättnings- FFFS 2009:6 om ersättningssystem. Styrelsen har inom I sig utsett ordföranden som särskilt ansvarig styrelseledamopolicyn 2009:6 som ersättningssystem. följde av Finansinspektionens Styrelsen har FFFS inom 2009:6 sig utsett för om ordföranden ersättning till ersättningssystem. som anställda. särskilt Styrelsen ansvarig Ersättning har styrelseledamot utsett ordföranden direktören till inom verkställande sig ersättning beslutas som till anställda. särskilt av styrelsen ansvarig Ersättning styrelseledamot för ersättning till anställda. Ersättning och till till 7 7 7
verkställande direktören beslutas av styrelsen och ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. I övrigt beträffande ersättning till andra och ledande förmåner befattningshavare hänvisas till not 10. be- ersättning slutas av verkställande direktören. I övrigt beträffande Förväntningar ersättning och avseende förmåner den hänvisas framtida till not 10. utvecklingen Förväntningar avseende den framtida utvecklingen I prognosen för 2011 förväntas räntenettot öka något. Pressen på räntemarginalerna fortsätter medan I volymerna prognosen beräknas för 2011 förväntas växa. Övriga räntenettot rörelseintäkter öka något. förväntas Pressen bli på något räntemarginalerna lägre. Sammantaget fortsätter beräknas medan volymerna en något högre beräknas intäktsnivå växa. Övriga än 2010. rörelseintäkter förväntas bli något lägre. Sammantaget beräknas en något högre intäktsnivå än 2010. Rörelsekostnaderna totalt förväntas öka något under 2011 jämfört med 2010. Kostnaderna för personal kommer att öka då genomförda rekryteringar Rörelsekostnaderna och ett nytt löneavtal totalt kommer förväntas att öka få effekt. något Övriga under kostnader 2011 jämfört beräknas med 2010. bli högre Kostnaderna då en för allmän personanadsökning kommer att kommer öka då genomförda att slå igenom. rekryteringar och kost- ett nytt löneavtal kommer att få effekt. Övriga kostnader Utvecklingen beräknas bli för högre placeringen då en allmän i Swedbankaktier kostnadsök-haning fortsatt kommer varit att mer slå stabil igenom. under 2010. Den nuvarande kursnivån medför att banken för närvarande inte Utvecklingen behöver överväga för placeringen ytterligare i Swedbankaktier nedskrivning av värdet har fortsatt under varit 2011. mer stabil under 2010. Den nuvarande kursnivån medför att banken för närvarande inte behöver överväga ytterligare nedskrivning av värdet under 2011. Sparbanken i Enköpings aktuella organisationsschema Sparbanken i Enköpings aktuella organisationsschema 8 8
Fem år i sammandrag Nyckeltal År 2010 2009 2008 2007 2006* Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 19 337 17 896 16 048 15 132 13 635 förändring under året, % 8,1 % 11,5 % 6,0 % 11,0 % 11,9 % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 9,6 % 9,4 % 8,3 % 9,8 % 9,7 % Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,68 1,78 1,68 1,96 Kapitalbas/minimikapitalkrav Primärkapitalrelation** 14,6 % 15,1 % 13,8 % 16,2 % 15,4 % risk Primärkapital/riskvägda placeringar exklusive operativ Resultat Placeringsmarginal 2,14 % 2,14 % 2,94 % 2,84 % 2,82 % Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 0,94 % 1,01 % 1,20 % 1,18 % 1,24 % Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,26 % 0,19 % 0,23 % 0,39 % 0,46 % Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 7,76 % 5,63 % 7,99 % 11,81 % 14,51 % Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,71 0,73 0,65 0,64 0,62 Summa kostnader exkl kreditförluster och värde- förändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,73 0,79 0,69 0,65 0,63 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeför- ändr ingar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 54 % 72 % 43 % 39 % 50 % Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,50 % 0,25 % 0,48 % 0,31 % 0,43 % Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,11 % 0,35 % 0,29 % 0,04 % 0,10 % Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantalet anställda 94 94 94 89 89 Antal kontor 4 4 3 3 3 * Enligt lagbegränsad IFRS, med undantag för IAS 39 och IFRS 7. ** 2007-2010 beräknade enligt de nya kapitaltäckningsreglerna och de övriga åren enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna. 9 9