Internationell konferens referat

Relevanta dokument
BIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

drofus & Building Smart / Open BIM

BIP fortsättning, gemensamma beteckningar, koder och egenskaper för installationer - SBUF ID Text från databasen på

BIM Alliance Sweden. För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

BIM Alliance i Umeå

Testbädden Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Ingemar Lewén Trafikverket

BIM Alliance Sweden. För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

Strategisk standardisering

S Verifiering IFC Alignment & InfraGML

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Riktlinje BIM-samordning

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

BIM en metod för effektivare byggprocesser. SKL och BIM Alliance

Bygg- och förvaltningsprocesserna

SBUF 1(8) BIP för installationer ID och BIP för bygg CEB bipkoder.se

Workshop om BuildingSMART standarder

Building Information Modelling

BIM i Förvaltning Samverkanforum

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna

Viktigast för oss 2018

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Onsdagsfrukost med BIM Alliance

Standardisering nyckeln till effektivare processer Praktiskt fall - Från idé till förvaltning i ett standardiserat flöde

Rollbeskrivning i BIM-projekt

Workshop om BuildingSMART standarder

KALKYL VIA MODELL FÖR VVS ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

Symposiet rörande branschsamverkan Södra Bancohuset, Järntorget den 24 mars 2009

Nyttan med BIM i förvaltningsskedet Symetri FM

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Projekt BSAB 2.0. April 2015

Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion

UPPHANDLING INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016

Gränslös data. Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Infrastructure Life Cycle Management

Onsdagsfrukost med BIM Alliance

Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

S å s k a p a r B I M f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r l i v s c y k e l a n a l y s o c h h å l l b a r a b y g g p r o c e s s e r

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Vianova Systems. Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari Cuong Nguyen Anders Lisspers. Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

Virtuell produktionsplanering BIM för installatörer

BIM FÖR INFRASTRUKTUR: ÄR VÄG- OCH VATTENBYGGNAD PÅ VÄG ATT BLI FÖRLEGAT?

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Digitalisering och samhällsbyggandets Olle Samuelson och Jan-Anders Jönsson

Varför CAD-krav i förvaltning?

BIM standardiseringsbehov. SBUF-projekt nr 12690

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet

Byggmaterialinformation i digitalt format

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016

Del 1: Projektdefinition

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

BIM konceptuell överblick och utblick

openbim Stockholm 22 april 2013 Kraven på BIM är här

Integration av BIM och GIS

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

FI2Energi. Samordnad informationshantering för energi och media. Informationsseminarium Energiprojekt.blogspot.com

Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken

Projektstyrning med stöd av digitala arbetssätt och BIM

DIGITALA TVILLINGAR PLANERA FÖR, INFORMERA OM OCH DRIVA SAMHÄLLSOMVANDLING

Bort med informationsglappen! - Inom planering, fastighetsbildning och bygglov

Banbrytande BIM-projektering

Temaområdet Informationsinfrastruktur Lägesrapport. Det obrutna informationsflödet i samhällsbyggnadsprocessen

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Landstinget betalar för ett fullt fungerande sjukhus i 30 år

ICT-BIM för hållbart samhällsbyggande

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

7 visions for the future of BIM

IVL rapport C 264-P ISBN Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen

VIPP - Visualisering i Projektering och Produktion

Framtidens byggande och BIM

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

Objektsmodeller i förvaltning

Kraftindustrins betongdag 14 mars Resan mot en uppkopplad anläggning har börjat. Karin Anderson BIM specialist Stora projekt Förbifart Stockholm

Totalentreprenader med BIM - en entreprenörs syn

European Spallation Source (ESS) från Projektmodeller till Plant/Product Lifecycle Management

BIM Alliance. Vad sker i föreningen? Olle Samuelson

KONSULTBRANSCHENS SYN PÅ FRAMTIDEN

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

1. Är Ditt företag medlemmar i Föreningen för Förvaltningsinformation (FFi)?

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Företagspresentation. Din leverantör av dryckesutrustning

Agenda. Addnode Group Q Ägare och aktie Trender och Addnode Group som investering

BIM ALLIANCE ONSDAGSFRUKOST: INFORMATIONSPROCESSER MED BIM VAD KAN VI LÄRA AV ANDRA?

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling

BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2

Transkript:

Internationell konferens referat Referat från den internationella konferensen International requirements, examples of Integrated BIM som ägde rum i Stockholm den 20 mars 2014. Konferensen arrangerades av BIM Alliance Sweden och buildingsmart Nordic. Presentationerna från dagen finns att hämta på www.bimalliance.se. Inledning Under konferensen betonade arrangörerna affärsnyttan med BIM. Talare från Sverige, Finland, Danmark, Norge, Holland, England, Tyskland och USA instämde och visade praktiska exempel på projekt från företag och myndigheter som kräver att man använder öppna standarder. Det blev tydligt att kraven på BIM kommer att blir ännu mer omfattande inom kort. Användningen av BIM och allt mer avancerade tillämpningar ökar i flera länder. Informationsleveranser mellan projektörer, byggare och förvaltare måste följa öppna standarder för att bli effektiva. Bilden nedan visades i flera presentationer. Den är framtagen av UK BIM Task Group, för att vägleda det nationella arbetet med kraven på BIM Government Construction Strategy. Informationsutbyten blir allt mer omfattande och många länder ligger på nivå 1. UK är på väg mot nivå 2 medan Finland och Norge tillhör de länder som kommit längre. BIM Alliance c/o IQ Samhällsbyggnad, Drottninggatan 33, SE-111 51 Stockholm. Telefon +46 70-645 16 40 www.bimalliance.se info@bimalliance.se

Presentationer från konferensen COBie, Construction Operations Building information exchange Flera presentationer redogjorde för hur COBie används. COBie kommer från US Corps of Engineering som äger många fastigheter och som samarbetat med NASA. Man har utvecklat systematik för informationsleveranser som spar tid och kostnader. Läs mer om COBie på www.bimtaskgroup.org/cobie/ Förste talaren var Tom Gay, USA, från försäkringsbolaget FM Global. Han visade betydelsen av att ha information om de byggnader man försäkrar i sin mycket omfattande verksamhet världen över. Det finns naturligtvis många äldre byggnader med handritade dokument. För de nya försäkringsobjekten är det mycket enklare att hantera informationen om man dokumenterar digitalt enligt öppen standard. De kunder som levererar information på detta sätt får ett mervärde genom mycket snabbare hantering från försäkringsbolaget som spar mycket arbets- och kalendertid och därmed också kostnader. Ett ärende förkortas från dagar till timmar. Både BIM och GIS bidrar till detta. Ca 1000 ärenden per vecka sysselsätter ca 1300 ingenjörer som just nu kan spara någon timme per person och vecka, det vill säga många miljoner dollar per år. Ju mer man använder standarder desto större blir besparingarna. Adam Matthews, Autodesk UK och aktiv inom building SMART, medlem av UK BIM Task Group, beskrev hur COBie blir ett krav från Storbritanniens regering om cirka ett år. Detta berör många företag, även mindre, på en stor marknad med många projekt. Strategierna är sänkta kostnader, snabbare leveranser, lägre utsläpp och bättre konkurrenskraft för export. De uppföljningar som gjorts hittills visar på nyttovärden som 20 % lägre kostnader och bättre förståelse för projektet. Utformning av krav och arbetssätt har skett i etapper och pågår till och med 2015. Government will require fully collaborative 3D BIM, with all project and asset information, documentation and data being electronic, as a minimum by 2016. Graham H Stewart, Ramböll UK kompletterade informationen om COBie med att ge aktuella exempel på tillämpningar i projekt och speciellt informationsleveranser. Projektörer och byggare ska i princip leverera de olika 3D-modellerna i sina ursprungsformat, vyer ur modellerna i 2D-dokument och specificerad ytterligare information om objekten i standardiserade format, som IFC, som ska kunna användas av drift och förvaltning under byggnadens livscykel. Flera informationsleveranser beskrivs i COBie från tidiga skeden till förvaltning med till exempel önskad detaljeringsgrad. Adina Jägbeck, Skanska beskrev arbetet med BIM i Nya Karolinska Solna, NKS. Det är ett mycket, mycket stort sjukhusprojekt med tidiga krav på information från bland andra förvaltaren Coor som ansvarar för driften till ca 2040. I nära samverkan mellan byggherre, byggare och projektörer skapades arbetssätt och kodsystem, som nu används som utmärkt grund för ytterligare utveckling av flera av de företag som medverkat. Det sker öppet för branschen. CAD-system och kompletterande databaser ger tillgång till information om objekten i Sida 2 (6)

de löpande uppdaterade modellerna både under projektering och produktion samt under drift och förvaltning. Data drops, dvs informationsleveranser till byggherre och förvaltare har skett på ett sätt som liknar COBie. Dessutom har informationsleveranserna från projektörer till byggare och installatörer styrts i projektet för att ge fördelar genom en helhetssyn. System för information om utrymmen är mycket viktiga i alla skeden. Systematik för märkning av installationer, komponenter i byggnader och system, miljömärkningar med mera har skapats för att underlätta för drift och förvaltning. Arbetet med att förbättra system och arbetssätt fortsätter. Andreas Udd, Skanska gav exempel från projektering och produktion av el och tele i Nya Karolinska Solna, NKS. Sweco har projekterat noggrant med objekt i CAD-systemet och i samverkan med Skanska installation skapat en kompletterande databas med information om objekt som kan återanvändas i flera olika system. Utdata har med måttliga insatser kunnat tas ut till bland annat kalkyler, tidplanering, inköp, förvaltningssystem och märkning på ritningar, kablar och apparater. Den initiala extra insatsen har gett stora vinster inom projektet och skapat en värdefull plattform för kommande projekt. Lars Lidén, Specialfastigheter och Per Bjälnes, Tyréns redogjorde för BIM i staten. Akademiska hus, Fortifikationsverket, Sveriges Riksdag, Specialfastigheter och Statens fastighetsverk har för sitt långsiktiga ägande med hjälp av Tyréns tagit fram strategier och riktlinjer som grund för implementering i projekt. BIM är ett modernt verktyg för effektiv och hållbar fastighetsförvaltning. Information som berör till exempel verksamhetens förvaltare, hyresgäster och samhället kan effektiviseras och göras lättare tillgänglig för att. förbättra miljö och livscykeltänkande. En viktig effekt är att man kan attrahera IT-och internetgenerationen. Utbildning av anställda är en viktig utmaning och del i planeringen. Strategin är att skapa gemensamma krav på processer och information från offentliga sektorn baserade på IFC i samarbete inom BIM Alliance. Informationen ska ge ett stöd i många arbetsuppgifter för hela organisationen. Informationen skapas, förädlas och hanteras i samverkan mellan aktörer i alla skeden från projektutveckling till förvaltning med allt högre ambitionsnivå. Building Information Management är grunden. Marianne Thorbøll, The Danish Building & Property Agency visade liknande strategier som föregående talare. Hon gick in på kraven vid tävlingar och förslag med digitala utlysningar och informationsleveranser av 3D-modeller med primära byggdelar, inklusive areor, energi- och klimatdata, kostnader med mera. Kontroller av informationens kvalitet ingår i konceptet. Kraven berör alla offentliga projekt och sociala husbyggnadsprojekt över 3 M Euro. Ann-Therese Albertsson, Trafikverket visade ett nytt EU-direktiv för upphandlingar: For works contracts and design contents, Member States may require the use of specific electronic tools, such as of building information electronic modelling tools or similar. Trafikverket kräver att BIM i någon form används i alla investeringsprojekt från 2015 för vägar och järnvägar. Man arbetar för att i steg öka graden av samverkan till allt högre nivåer. Det tar tid att lära sig så det är viktigt att börja nu. Information Management i alla led från projektering till förvaltning inklusive trafikplanering omfattas för att effektivisera verksamheten. Gemensamma standarder och språk, neutrala programvaror och verktyg, objekt i stället för Sida 3 (6)

ritningar är exempel på en strävan i samarbete med BIM Alliance Sweden för att skapa infrastruktur som ger bra transportsystem för en positiv samhällsutveckling. Kjell Ivar Bakkmoen, South-Eastern Norway Regional Health Authority deltar i en utveckling sedan 2011 av gemensamma krav på BIM med öppna standarder som IFC etcetera från beställarna Forsvarsbygg, Statsbygg, Helse Sör-Öst och Helse Midt. Endast certifierade programvaror tillåts från 1 juli 2016. Att lösa utformningen av byggnader med sina arbetsmiljöer i olika utrymmen är en viktig funktion som underlättas av att projektörer och verksamhetspersonal arbetar gemensamt i modellen. Man har kommit långt i tillämpningarna på många områden. Kjell Ivar Bakkmoen visade en ny programvara som till exempel kan användas för att lätt hitta information om ett objekt, exempelvis en komponent i en installation, när man pekar på denna i en bild i en läsplatta med modellen inlagd. David Jellings, Solibri UK beskrev hur programvaran Solibri Model Checker används för att verifiera att informationen har önskad kvalitet. Många företag har deltagit i ett arbete för att studera att kraven från COBie, som är ett sub set av IFC, uppfylls. Programvaror kan certifieras, modellbyggnad, koder, mängdavtagning med mera kan kontrolleras. Man kontrollerar att data finns och är korrekt mot givna regler. Även utvecklingen i form av förbättringar måste tas om hand. Arbetet, som skett under 2013 och fram till april 2014, ger ett bra bidrag till vidare implementering av COBie. Birgitta Foster, ACAI Technologies, berättade om hur man i USA tillämpat COBie på ett kostnadseffektivt sätt. Både myndigheter och andra företag har nytta av detta. Modelleringen ger möjlighet till information management både i byggande och förvaltning. COBie använder tre format:.xlsx, dvs Excel för data samt IFC och xml för geometrier och data, men detta byggs in i tillämpningarna så en vanlig användare behöver inte kunna programmera. Det primära är att förstå informationen. Det tar flera år att förändra arbetssätt. Utbildning krävs även om många programvaror ger viss hjälp. Det gäller att börja nu. Inge Aarseth, Vestfold Hospital Trust, har haft fokus på informationsutbyte inom fastighetsförvaltning, FMie, Facility Management information exchange. Samarbete är allt viktigare, ofta mellan parallella grupper. En databas med norska och engelska texter underlättar arbetet. Objektens namn, beteckningar och beskrivningar, egenskaper i olika nivåer, informationskällor är exempel på information av stor vikt. Per Erlandsson, Regionservice Skåne ska bland annat tillhandahålla lämpliga utrymmen och tjänster till sjukvården. Alternativa lösningar för tjänster kan vara centrala lager och mycket utspridda lager nära brukaren, vilket till exempel ger olika utrymmesbehov, rutiner och bemanning. Informationsleveranser enligt standarden fi2xml med IFC geometri används mellan olika ITsystem för att effektivisera arbetet. Brandklass, area, rumsnummer och funktionskoder är exempel på innehåll i leveranser. Det är mycket information som finns i olika system så det finns stora besparingar i att återanvända informationen. Sida 4 (6)

Regionservice har under många år verkat för att utveckla lösningar och standarder och vill inom BIM Alliance bidra till att höja nivån i Sverige för lösningar som COBie baserade på IFC. Man arbetar för kvalitetssäkring, revisionshantering och tydlighet i kommunikation med öppna format. Håvard Bell, Catenda, och Espen Schulze, cobuilder, visade programvaror som via dator eller smart telefon kan uppdatera modeller för att skapa relationshandlingar med produktdata på objekt med hjälp av produktregister. Man kan t.ex. scanna streckkoder med smart telefon för att underlätta arbetet. Snabbt och enkelt är ett motto. Mikael Malmkvist, Trafikverket arbetar med V-con, Virtual Construction for roads, ett EUprojekt med myndigheter och forskningsinstitut i samverkan. Utveckling av standarder samt informationsöverföring mellan BIM och förvaltning samt semantik och teknik är viktiga delar i projektet. Det finns flera olika tillämpningar och standarder som man avser att använda för att i flera steg skapa nya, kommersiella gemensamma lösningar fram till 2016. Johan Asplund från Trafikverket, som arbetar med det mycket stora projektet Förbifart Stockholm, utvecklar arbetssätt och krav för BIM som är programvaruneutrala och objektorienterade. Modeller ska vara en del i kontraktet och handlingar ska tas ut ur modellerna. Projekteringen är långt gången och upphandlingar av entreprenader börjar inom kort. Henk Schaap, konsult hos Rijkswaterstaat, arbetar tillsammans med runt 35 kollegor med implementering av BIM i fyra byggprojekt. Standarder, verktyg, processer, utbildning med mera utvecklas. Ett av projekten är en omfattande utbyggnad av en motorväg mellan Amsterdam, Shiphol och den växande staden Almere med breddningar, bro och tunnel. Informationen innehåller databaser, GIS, IFC med mera som ska utbytas mellan byggare, beställare och förvaltare i flera skeden. Modeller i 3D, verktyg och standarder för informationsleveranser, objektbibliotek, processmodeller och förvaltningsmodeller med funktionskrav är under utveckling och ger erfarenheter för kommande projekt. Juha Liukas, Sito, och Juha Hyvärinen, VTT visade exempel från Finlands satsning på InfraBIM baserat på openbim och GIS i alla skeden. Erfarenheter från flera projekt är grunder för krav från 2014. Många företag med olika kompetenser har medverkat och erfarenheter från bland annat Norge har utnyttjats. Man har börjat med samverkan mellan projektering och byggande. Olika typer av projekt har studerats: grunddata från terrängmodeller, väg- och järnvägsplaner, gator i tätort, broar, muddring och underhåll av beläggningar. Klassificering, terminologi, regler för modellering samt formaten Inframodel3, med LandXML som grund, samt IFC är hörnstenar. Modeller skapas för olika discipliner inom infraprojekt.starten sker med publicering av InfraBIM-krav, utveckling av processer, utbildning med mera. Herman Winkels, Rijkswaterstaat beskrev hur CEDR, Conference of European Directors of Roads, arbetar med en European BIM Workplan för att minska problem och kostnader med informationshantering i och mellan olika programvaror i olika skeden. Arbetet sker i steg med inventering av erfarenheter, ett objektbibliotek EU-style, en guide baserat på IFC, en vision, EU-rekommendationer, upphandling och en slutrapport. Sida 5 (6)

Väino Tarandi, KTH visade hur BIM Collaboration Hub fungerar. Ett BIM Collaboration lab på KTH används för forskning, utveckling och utbildning. Många system för stadsplanering, projektering, produktion, förvaltning m m finns på plats för analyser av möjligheter inom många områden. Hållbara byggnader och städer kräver tillgång till information av många slag under lång tid lagrade i servrar för kommunikation med olika system. PLM-system (Product Lifecycle Management) har länge använts i andra branscher och kommer nu inom byggande och förvaltning. Byggnader, mark, ledningsnät, gator, försörjningssystem behöver hanteras från planering till rivning. Det finns inga hela modeller för allt detta. Standarder för information är givetvis en förutsättning. System för PLCS, Product Lifecycle Support behövs. Lösningar finns redan till stora delar i programvaran och plattformen BIM Collaboration Hub. Rogier Jongeling, PlanB och BIM Alliance Sweden summerade dagen kortfattat och framförde ett välförtjänt tack till alla som föreläst och som bidragit till detta seminarium. Vi fick en mycket bra bild av att BIM finns i bruk i verkligheten inom många områden sedan en tid och att många olika företag och organisationer arbetar för att utnyttja och utveckla möjligheterna för att förbättra branschens arbetssätt, effektivitet och lönsamhet. Vid noteringarna, Carl-Erik Brohn Sida 6 (6)