Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (13) Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 Försklan Hörnet En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter flickr sm pjkar ch avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten.
Sida 2 (13) Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Barnknventinen Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsvariatin, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsvariatin missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga
Sida 3 (13) åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsvariatin. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsvariatin med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets upplevelse. Försklan ska alltid utreda m barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan m kränkande behandling men däremt snarast fråga m bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? Försklans utvärdering beskrivs här: Ny mall för arbete med den nya planen har underlättat innehåll ch skrivande. Bildande av arbetsgrupp bestående av pedagger, vårdnadshavare ch försklans ledningsgrupp, sm träffats vid tre tillfällen under vintern. Vid några sammankmster har även studenter under VFU deltagit.
Sida 4 (13) Intressanta ch viktiga samtal har pågått i arbetsgruppen kring begrepp, knkreta exempel ch frågeställningar. Vad menar vi med barn i behv av särskilt stöd? Aktuella ämnen sm exempelvis barns rätt att bestämma över sin egen krpp, integritet, regler ch förhållningssätt i hem ch förskla har diskuterats. Förslag på hur förankring av den nya planen ska ske hs barn, pedagger ch vårdnadshavare. Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. Knkreta exempel från försklan: Att skratta med någn istället för åt någn Att prata med varandra istället för m varandra Våra pedaggiska miljöer förebygger kränkningar ch utanförskap genm rum i rummen. Barnen kan välja mellan lika mötesplatser där man kan vara många eller på egen hand Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av en vuxen m det blir fel eller inte känns k Barnen behöver få möjlighet att vara i fred, det är k att säga nej till en aktivitet
Sida 5 (13) Hur beskriver vi en knflikt? Vi var ense, låta flera kmma till tals, försök få en så mångfacetterad bild sm möjligt Vi väljer litteratur mm där såväl flickr sm pjkar har framträdande rller ch där kränkningar inte förekmmer. Vi talar med barnen m innehållet i film, böcker, teater mm PYT-triangeln (Praktisk YrkesTeri); Vad ch hur gör vi ch är det schysst mt barnen? Vi väljer att inte delta på sciala medier i försklan Olika sätt att låta alla vara med eller få leka i liten grupp en stund. Fråga barnen m lika förslag till lösningar. Hur gör vi demkrati tillsammans? Hur kan vi samla fler case för att stötta varandra? Försklans främjande arbete beskrivs här: Ur Nytrgtes försklrs VP 2016 kring delaktighet ch inflytande Våra försklr ska vara en välkmnande mötesplats för barn, föräldrar ch försklepersnal. En förskla sm är lustfylld, spännande ch kreativ. Fkus på utveckling, lek ch lärande där verksamheten genmgående är tydlig, tillåtande ch tillgänglig. Barnen ska mötas av förskllärare ch barnskötare sm lyssnar ch är ärligt nyfikna på att barn kan. Alla ska ingå i ett meningsfullt sammanhang där vi ser likhet sm tillgång. Vår verksamhet grundar sig på tanken att försklan är en plats där barnen ska ges möjlighet att utvecklas ch lära tillsammans med andra.
Sida 6 (13) Barnens intressen ch nyfikenhet styr verksamhetens innehåll. De vuxna är lyhörda för ch lyssnar in barnens synpunkter ch tankar sm sedan används i försklans kmmande planering av verksamheten. Ett utfrskande ch undersökande arbetssätt förutsätter ett innehåll sm barnen visar intresse för. Arbetssättet grundar sig på att vi vill ha många lika frågr, svar, tankar, idéer kring det sm är i fkus för utfrskandet, där barnen bidrar med nya aspekter ch infallsvinklar. Barnen blir lyssnade på. Barnen ger uttryck för sina åsikter ch önskningar i försklan. Barnen är delaktiga i gemensamma beslut i försklan. Barnen samarbetar ch uppmuntras till prblemlösningar. Försklan låter barnen få utveckla sin förmåga att leka ch lära i grupp, där grunderna är turtagande, samförstånd ch ömsesidighet. Barnen utmanas dagligen i lek, kmmunikatin, förhandling, samarbete ch prblemlösningar. Försklans miljö är tydlig, tillåtande ch tillgänglig. Genm att dela upp barnen i mindre grupper ökar vi möjligheterna för barnen att bli sedda, få ökat talutrymme ch bli lyssnade på. Inbjuda till slidarisk lek där fantasi, inlevelse ch kmmunikatin uppmuntras. Vi ger föräldrarna kunskap m hur vi arbetar med barns inflytande bland annat genm veck-/månadsbrev ch med stöd av pedaggisk dkumentatin. Alla människrs lika värde är grunden för försklans uppdrag ch verksamhet. I försklan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demkrati är. Likabehandling ch inkludering är ett viktigt uppdrag. Vi upprättar årligen en Plan mt kränkande behandling ch frtsätter att förankra den bland medarbetare, barn ch familjer.
Sida 7 (13) Kartläggning Underlag för kartläggningen är: Nytrgets verksamhetsidé kring lyssnande, välkmnande, delaktighet, ansvar ch pedaggiska miljöer Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/dialgmöten Analys från eventuella RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Inventering av eventuella riskmråden. Hur väljer vi att ta tillvara ch inreda försklans lkaler inne ch ute? Pedaggernas möjlighet att överblicka verksamheten Fkus på möjligheter ch förmågr istället för prblem ch brister Försklans mötesfrum exempelvis veckmöten ch Arbetsplatsträffar Analys av kartläggningen /Försklespecifikt innehåll Försklans gårdar Försklan Hörnet ch försklan Metaren har två gårdar, här behövs extra tillsyn för att kränkningar inte ska uppstå. Hörnet har även flera in- ch utgångar ch trapphus sm kan bli riskfaktrer. Flera våningsplan Försklan Hörnet, Metaren ch Bnden är försklr i flera våningsplan med interna ch externa trapphus. Här behöver vi iaktta extra försiktighet. Lkalernas utfrmning Försklan Lilla Bnden, Hörnet ch Bnden är försklr med flera smårum där barnen ibland kan ha egen lek. Vuxnas tillsyn ch närvar blir extra viktig då lkalerna har en begränsad möjlighet till överblick.
Sida 8 (13) Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Hur samtalar vi med barnen m krppen, gränser ch sexuella övergrepp? Vi använder handbken Stpp min krpp! utgiven av Rädda Barnen. Hur pratar vi med barnen m krppens gränser, hur säger man ja ch nej, hur vi kan sprida ett förhållningssätt m det sm är bra ch rätt. Fråga ch lyssna på barnet m hur de exempelvis vill bli tröstat. Vill du sitta i mitt knä? Vill du ta emt en kram? Vill du vara ifred en stund? Är et k m ja ftgraferar/filmar det du gör/gjrt?
Sida 9 (13) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Ingen ska bli utsatt för någn frm av kränkande behandling i försklan Arbetssätt: En levande verksamhetsidé ch verksamhetsplan där likheter tas tillvara ch alla människrs lika värde. Försklans pedaggiska miljöer förebygger kränkningar ch utanförskap med rum i rummen med många lika valmöjligheter. Vi lyssna på barn ch kllegr. Använda litteratur, kultur ch IKT sm stöd i samtal med barnen. Använda aktuella blanketter för dkumentatin vid eventuella situatiner Uppföljning: Omedelbart i anslutning till eventuell situatin, efter avslutade åtgärder ch årligen då planen ska skrivas m Ansvar: Försklans ledningsgrupp
Sida 10 (13) Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm eventuellt inträffat under året till exempel incidenter i RISK. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Upptäcka/Utreda/Åtgärda Upptäcka: Fysiskt ch mentalt närvarande pedagger sm lyssnar ch iakttar det sm sker bland barnen. Kartlägga platser ute ch inne där kränkningar skulle kunna uppstå. Försklan har ett fstrande uppdrag enligt lärplanen. Vi behöver sätta gränser, tillrättavisa ett beteende, inte en persnlighet Utreda: Kntakta ALLTID försklechefen m någn anser sig ha blivit kränkt! Använda frågeställningarna från blanketten för dkumentatin; beskrivning av vad sm skett, vem har drabbats? vilka deltg? Hur upplever barnet händelsen? Lyssna Dkumentera/åtgärda: Dkumenterar på förvaltningens blankett för Dkumentatin för utredning av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Vi infrmerar förskleavdelningen m att kränkning skett på försklan! Följa upp: Dkumenterar ckså hur ch när vi tänker följa upp föreslagna åtgärder Följa upp på förvaltningsnivå: Om försklan har haft en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?
Sida 11 (13) Ansvarsfördelning anmälningsplikt Persnal Vi uppmuntrar ALLA PÅ FÖRSKOLAN att reagera vid eventuella kränkningar. Vi nnchalerar inte det sm sker ch tar direkt kntakt med andra vuxna för att gemensamt få stpp på kränkningar. Detta gäller även andra vuxna såsm föräldrar, studenter, vikarier ch andra medarbetare. När persnal får kännedm m att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till försklechefen. Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig.
Sida 12 (13) Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet Hur har barn ch vårdnadshavare varit delaktiga i arbetet: En arbetsgrupp har träffats under 2015-2016 för att upprätta en ny Plan mt diskriminering ch kränkande behandling för Nytrgets försklr. I arbetsgruppen har det funnits föräldrarepresentanter från enhetens samtliga försklr. I gruppen ingår även pedagger från försklrna ch förskle-enhetens ledningsgrupp. Arbetsgruppen har tittat på RISK-rapprter från föregående år, lyft etiska ch pedaggiska dilemman, samtalat kring begreppen funktinsvariatin, kränkningar, knflikter, nrmer, rdval, förhållningssätt, genus ch nrmkritisk medvetenhet. När ch på vilket sätt kan barn kränka varandra? Vårdnadshavarna har lyft frågr kring språkbruk, hundraspråklighet ch hur infrmatinen mellan hem ch förskla kan underlättas. Påbörjade diskussiner m hur barnen kan invlveras i arbetet med denna plan. Kmmunikatin Försklans Plan mt diskriminering ch kränkande behandling gäller mellan barn, mellan barn ch vuxna ch mellan vuxna på försklan. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Infrmatin till vårdnadshavare vid höstteminens första föräldramöte. Planen finns tillgänglig såväl digitalt sm i pappersfrmat Bjuda in vårdnadshavarna till att delta vid en eller flera tillfällen i försklan
Sida 13 (13) Dialgmöte med vårdnadshavare kring Planen mt diskriminering ch kränkande behandling Infrmatin till försklans medarbetare på ett apt i samband med att den nya planen är skriven Infrmatin till försklans vikarier ch studenter i samband med intrduktin Regelbundna samtal med barnen i försklan m allas lika värde. I vardagliga situatiner, då tillbud inträffat, i samband med kulturell inspiratin (utställningar, teater, litteratur mm) ch dilemman