Kartläggning av IT på skolor i Nacka

2011-11-26 1 (16) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2012/236-630 Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på skolor i Nacka Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Kundundersökningen visar att fler elever använder dagligen i skolan i januari 2012 än januari 2011. Enkätundersökningen till rektorer visar att på fyra grundskolor har varje elev en dator, och på ytterligare 13 av de 36 skolorna har alla elever i en eller flera årskurser en dator. I gymnasiet har varje elev en dator på fyra av tio skolor, och på ytterligare fyra skolor har elever i viss årskurs eller program dator. Andelen skolor där varje elev har en dator inte ökat i grundskolan, men däremot något i gymnasiet. Sedan föregående år har fler grundskolor klassuppsättningar bärbara datorer, som kan användas i delar av undervisningen. Färre skolor har särskilda datorsalar. Läsplattor har blivit vanligare i grundskolan, och ses som ett bra verktyg i synnerhet för de yngre eleverna. Det har skett en viss ökning av användning och tillgång, men kultur- och utbildningsenheten konstaterar att tillgången är långt från målet i majoritetsprogrammet om att varje elev ska ha en dator 2013. Det finns också betydande skillnader mellan skolor i hur tillgången ser ut. Kartläggningen visar även i år att detta är ett område stadd i stark utveckling och där det finns ett stort engagemang på skolorna. Många skolor, särskilt grundskolor, ser dock brister i drift och uppkoppling samt tillgången till datorer som något som försvårar användningen. Även bristande datorkunnande hos lärare begränsar användningen, enligt många rektorer. Effekterna på arbetssätt och undervisning varierar också i hög grad mellan lärare, enligt rektorernas bedömning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (16) Ärendet Elevers tillgång till datorer och andra IT-verktyg och rektorers syn på användningen har kartlagts genom en enkät till rektorerna i Nacka hösten 2012. En liknande uppföljning genomfördes hösten 2011, och en ny uppföljning planeras hösten 2013. I enkätundersökningen i oktober 2012 var svarsfrekvensen hög. Antal svar: Grundskolor 36 svar, dvs alla har svarat Gymnasieskolor 10 av 11 har svarat 1 Resultat visas också från kundundersökningen, där elever svarar på om de använder dator varje dag i skolan. Inledningsvis redovisas mål och visioner när det gäller IT samt vissa resultat från forskning och utvärderingar. Mål och visioner på olika nivåer 2 Vikten av tillgång till IT och att barn och unga utvecklar digital kompetens betonas såväl på europeisk och nationell nivå som i majoritetsprogrammet i Nacka kommun. Digital kompetens är ett av åtta kompetensområden som definieras i Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). Enligt rekommendationen ska medlemsstaterna se till att alla ungdomar erbjuds möjligheter att utveckla dessa nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetsliv. Digital kompetens definieras som säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. De olika nyckelkompetenserna beskrivs i termer av väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder och handlar om kompetenser som anses avgörande för medborgarnas aktiva samhällsdeltagande. När det gäller de svenska styrdokumenten finns få mål som direkt pekar på ITanvändningen. Ett sådant är att eleverna när de slutar grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11). Skolverket menar dock att informationstekniken syns indirekt i grundskolans nuvarande läroplan i målen om uttryckssätt och medier, samt att de nya kurs- och ämnesplanerna förutsätter tillgång till Internet och att ämnesundervisningen förväntas bidra till elevernas digitala kompetens. I majoritetsprogrammet för Nacka för 2011-2014 anges att den egna datorn ska vara ett naturligt verktyg i det dagliga skolarbetet i Nackas skolor för elever och lärare. Programmet anger Det viktigt att alla delar av utbildningen från första dagen till den sista genomsyras av modern 1 svar saknas från Nacka gymnasium B-enheten 2 Avsnittet baseras främst på Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen, Skolinspektionen, 2011-09-05

3 (16) teknik, kvalitet och öppenhet mot omvärlden. Programmet anger målet en dator per elev på alla skolor till 2013. Begrepp 3 IT är en förkortning för informationsteknik. Informationsteknik behöver i sig inte vara digital, men begreppet började användas då utvecklingen av digital teknik gav helt nya möjligheter att hantera, modifiera, lagra och sprida information.allt mer används i stället begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, vilket understryker de kommunikativa aspekterna som blivit alltmer betydande i takt med utbyggnaden och utvecklingen av Internet. När man talar om IT i skolsammanhang används ibland begrepp som IT-/IKT-verktyg, IT-/IKT-resurser, digitala verktyg eller digitala lärresurser. Begreppet digitala lärresurser används ibland som en samlingsbeteckning för IT-baserade läromedel. Digital kompetens kan ses som tillgång till ett brett spann av praktiker och kulturella resurser som individen är kapabel att applicera på digitala verktyg. En viktig komponent i detta är också att förstå hur och när digital teknik bäst kan komma till användning som stöd i dessa processer. Det handlar om förmåga att kommunicera och representera kunskap i olika kontexter och för olika mottagare. Utvärdering och forskning om IT i skolor Det finns en hel del undersökningar och forskning om IT i skolan både internationellt och i Sverige. Skolverket redovisar på sin webbplats ett antal rapporter och undersökningar om IT i skolan. 4 Skolinspektionen har sammanställt resultat i litteratur på området. 5 Här redovisas några av de resultat som lyfts fram där. Det räcker inte med tillgång till datorer och grundläggande datorfärdigheter om skolor vill kunna dra nytta av teknikens möjligheter för lärandet. Det gäller även att kunna hantera informationsöverflöd och frånvaro av ordning och struktur på nätet. Det visar rapporten som sammanfattar resultaten från projektet New Millennium Learners. Informationstekniken har drastiskt ökat tillgången på information och möjligheterna till kommunikation, samtidigt som datorn möjliggör nya former för lärande. I stället för att förmedla kunskaper handlar det om att skapa miljöer där elever är aktiva i sin lärprocess och också får möjlighet att lära sig använda de tekniska redskapen (Teknikdelegationen 2010). Trots det förändrade perspektivet verkar skolan ha halkat efter samhällets utveckling när det gäller IT. Regeringen har inför budgetpropositionen 2011 uppmärksammat att även om Sverige ligger i framkant på de flesta områden när det gäller IT så finns indikationer på att 3 http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf 4 http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/rapporter-1.169622 5 http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/it/litteraturoversikt-it.pdf

4 (16) IT-användningen i svenska skolan är lägre än i vissa andra europeiska länder (Regeringen 2010). OECD (2010) konstaterar att användning av IKT har en positiv inverkan på studieresultaten, men att det är användningen i hemmet som har betydelse. Deltagarklyftan vad gäller förmågan att använda IT kan därför förstärka effekten av elevernas socioekonomiska bakgrund vad gäller deras studieresultat. Datorer och uppkopplingar mot Internet i skolan ökar successivt, men det sker inte lika snabbt som i övriga samhället (Hylén 2010). Hylén (2010) betonar tillgången som en inte tillräcklig men nödvändig förutsättning för att IT ska kunna användas på ett effektivt och utvecklande sätt. Han menar till och med att det enklaste sättet att beskriva IT-situationen i skolan är att mäta antalet datorer, eftersom tillgången har en direkt påverkan på användningsmöjligheterna. Även OECD (2005) och Teknikdelegationen (2010) framhåller vikten av tillgång. Skolinspektionen granskade under läsåret 2011/2012 användningen av IT-verktyg i undervisningen i naturorienterande ämnen, idrott och hälsa, svenska (med fokus på läsprocessen) och religionskunskap i ett antal kommuner i landet, dock ej Nacka. Skolinspektionen granskade om IT används på ett sätt som stödjer elevers kunskapsutveckling och om skolan bedriver ett strategiskt arbete för att använda IT i undervisningen. Skolinspektionen drar slutsatsen att satsningar på inköp av IT-utrustning i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet, menar Skolinspektionen. Skolinspektionen är också kritisk till att skolledningen ofta inte styr användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt, och menar att det användningen blir ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse. Skolinspektionen finner att det ofta finns brister i lärarnas tillgång till kompetensutveckling samt tillgång till IT-support i det dagliga arbetet. Elever datoranvändning I kundundersökningen i Nackas skolor finns fr o m 2011 ett påstående om datoranvändning nämligen Jag använder dator varje dag i skolan.

5 (16) Figur 1: Elevers svar på påståendet Jag använder dator varje dag i skolan, skolor i Nacka (avser januari) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% åk 5-2011 åk 5-2012 12 17 27 40 6 3 24 25 25 19 åk 8-2011 åk 8-2012 57 54 20 26 3 2 7 11 14 7 gy åk 2-2011 gy åk 2-2012 39 41 24 26 3 1 15 16 19 15 Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Vet ej + Ej Svar Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Datoranvändningen har ökat något mellan januari 2011 och januari 2012. Högst datoranvändning är det i åk 8. Svaren visar också att datoranvändning varierar en hel del mellan skolorna. Högst andel som instämmer har i åk 5 Sickla skola och Myrsjöskola, i åk 8 Internationella Engelska skolan, Vittra Saltsjö-Boo samt Myrsjöskolan samt i gymnasiets åk 2 YBC, Designgymnasiet och Nacka Enskilda. Pojkar svarar i högre grad än flickor att de använder dator dagligen i skolan. Grundskoleelevers tillgång till IT Enkäten till rektorer visar att elever ges tillgång till datorer på alla 36 grundskolor i Nacka, men hur tillgången ser ut varierar mellan skolorna (se resultat per skola i bilaga). På fyra grundskolor (11% av samtliga) har varje elev tillgång till en egen bärbar dator i skolan. Det är Björknässkolan, Eklidens skola, Saltsjöbadens samskola samt Snitz Resursskola, dvs tre stora grundskolor samt en liten skola med ett fåtal elever,. På ytterligare 13 grundskolor (36%) har varje elev i en eller flera årskurser på skolan försetts med en egen dator. På ytterligare åtta skolor har elever i behov av särskilt stöd försetts med dator. Kartläggningen visar att en till en lösningar är lika vanliga 2012 som 2011. På Björknässkolan, Eklidens skola, Saltsjöbadens samskola hade varje elev en dator även hösten 2011 6. Snitz svarade inte i den mätningen. 14 skolor hade då en till en lösning i någon årskurs. Det är vanligare att eleverna har tillgång till en egen dator i de högre årskurserna. På de fjorton skolor som har åk 9 har varje elev tillgång till en egen bärbar dator på tio av skolorna 2012. 6 Även Alphyddeskolan och Centrumskolan hade i föregående mätning en dator till varje elev. Dessa enheter ingick inte som egna skolor i årets undersökning.

6 (16) Den vanligaste lösningen på skolorna är att elever får låna bärbara datorer i vissa delar av undervisningen. Så är det på 31 skolor, vilket är en ökning från 22 föregående år. Det är också vanligt att det finns enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalar eller arbetsrum. 20 skolor har denna lösning, en minskning från 24 föregående år. Datorer i datorsalar är alltmer ovanligt det finns på fyra skolor, jämfört med elva ett år tidigare. Många skolor kombinerar olika lösningar. Läsplattor har blivit vanligare. Det finns på 27 skolor, jämfört med 14 skolor föregående år. Figur 2: Grundskolor, enkätundersökning till rektorer i oktober 2012 2. Hur ser elevernas tillgång till datorer och läsplattor ut? Andel grundskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Eleverna har "egna" bärbara datorer (genom skolan) 11% 58% 31% Eleverna lånar bärbara datorer i vissa delar av undervsningen 39% 47% 14% Datorer i datorsalar 6% 6% 89% Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum 28% 28% 44% Eleverna har "egna" läsplattor (genom skolan) 0% 31% 69% Eleverna lånar läsplattor i vissa delar av undervisningen (t ex 11% 53% 36% Annat sätt, beskriv 17% 11% 72% Ja, alla elever En del elever Nej, inga elever Användningsområden på grundskolor Tabellen nedan visar de vanligaste användningsområdena i grundskolan, enligt rektorernas svar. Datorerna används i hög grad för att söka information. På så gott som samtliga skolor används datorerna som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, samt för program med undervisningssyfte och för läs- och skrivinlärning. Det är också mycket vanligt att använda datorer för att hantera musik, foto och film och för presentationer. En hel del skolor använder datorer för samarbete av olika slag samt för sociala medier. Att elever gör prov på datorn förekommer också på en hel del skolor.

7 (16) Användningsområdena är i hög grad de samma som föregående år, men något fler har svarat att de använder datorerna för spel, medan något färre har svarat sociala medier. Tabell 1: Grundskolor: Vad använder eleverna datorer till i undervisningen på din skola? Enkätundersökning till rektorer i oktober 2012 Procent Antal skolor Söka information 100% 36 Särskilda program med undervisningssyfte 97% 35 Presentationer och redovisning av skolarbeten 97% 35 Stöd för elever i behov av särskilt stöd 97% 35 Läs- och skrivinlärning 92% 33 Arbete med olika uttrycksformer som bildhantering, musik- och filmredigering 81% 29 Se på TV-program eller film 69% 25 Samarbete, t ex wikis, projektytor 61% 22 Spel, installerade eller on-line 56% 20 Sociala medier, bloggar, facebook etc 50% 18 Eleverna gör prov på datorn 31% 11 De ämnen där datorer oftast används är SO-ämnen, svenska och NO-ämnen. Användningen i andra språk har ökat enligt rektorernas svar. Tabell 2: Grundskolor: I vilka ämnen används ofta datorer i undervisningen? Enkätundersökning till rektorer i oktober 2012 Procent Antal SO-ämnen 97% 35 Svenska 97% 35 NO-ämnen 89% 32 Engelska, moderna språk, modersmål 83% 30 Matematik 75% 27 Bild, Slöjd, Hem- och konsumentkunskap, Musik 64% 23 Idrott 14% 5

8 (16) Gymnasieelevers tillgång till IT På fyra av de tio gymnasieskolorna som har svarat i undersökningen har varje elev en egen dator (se resultat per skola i bilaga). Det är Designgymnasiet, Nacka gymnasium A-enheten, Nacka Enskilda gymnasium och YBC. På fyra skolor har man försett eleverna i vissa årskurser eller program med egna datorer. Föregående år var det två skolor där alla elever hade varsin dator, och fyra skolor där alla elever på vissa program hade datorer. 7 Jämfört med föregående år har det blivit mindre vanligt med enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalarna. Läsplattor är ovanliga på gymnasieskolorna. Figur 3 Gymnasieskolor, enkätundersökning till rektorer i oktober 2012 2. Hur ser elevernas tillgång till datorer och läsplattor ut på skolan? Andel gymnasieskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Eleverna har "egna" bärbara datorer (genom skolan) 40% 50% 10% Eleverna lånar bärbara datorer i vissa delar av undervsningen 20% 30% 50% Datorer i datorsalar 30% 10% 60% Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum 40% 30% 30% Eleverna har "egna" läsplattor (genom skolan) 0% 100% Eleverna lånar läsplattor i vissa 0% delar av undervisningen (t ex 100% Annat sätt, beskriv 20% 10% 70% Ja, alla elever En del elever Nej, inga elever Användningsområden på gymnasieskolor Datorer används på alla gymnasieskolor som stöd för elever i behov av särskilt stöd, för informationssökning och läs och skrivinlärning. 7 Designgymnasiet och Nacka praktiska lämnade dock inget svar 2011. Nacka gymnasium B-enheten deltog dock 2011 men inte 2012.

9 (16) Tabell 3: Gymnasieskolor: Vad använder eleverna datorer till i undervisningen på din skola? Enkätundersökning till rektorer i oktober 2012 Procent Antal Söka information 100% 10 Läs- och skrivinlärning 100% 10 Stöd för elever i behov av särskilt stöd Särskilda program med undervisningssyfte Arbete med olika uttrycksformer som bildhantering, musik- och filmredigering Presentationer och redovisning av skolarbeten Sociala medier, bloggar, facebook etc 100% 10 90% 9 90% 9 90% 9 70% 7 Se på TV-program eller film 70% 7 Eleverna gör prov på datorn 50% 5 Samarbete, t ex wikis, projektytor 50% 5 Spel, installerade eller on-line 30% 3 Liksom i grundskolan används datorer oftast i SO-ämnen och svenska och övriga språk. Hälften av skolorna använder dator ofta i NO-ämnen och matematik. Tabell 4: Gymnasieskolor: I vilka ämnen används ofta datorer i undervisningen? Procent Antal SO-ämnen 100% 10 Svenska 100% 10 Engelska, moderna språk, modersmål 100% 10 NO-ämnen 60% 6 Bild, Slöjd, Hem- och konsumentkunskap, Musik 60% 6 Matematik 50% 5 Idrott 30% 3 Andra ämnen 30% 3 Goda exempel och svårigheter Rektorerna fick frågan om de hade goda exempel på användning av datorer och andra ITverktyg som andra kan lära av. Flera grundskolerektorer nämner användningen av elever i behov av särskilt stöd, bl a för läs- och skrivinlärning och matematik. IPAD har varit mycket

10 (16) bra för elever i behov av särskilt stöd och framförallt de yngsta eleverna, skriver rektor på Sigfridsborgsskolan. Några nämner användningen för att dokumentera elevers lärande, t ex digitalportfolio, som används i utvecklingssamtal på Vilans skola. Några tar upp användningen av bloggar, som här Solsidans rektor: Ett exempel är att flera klasser nu har gjort egna bloggar där eleverna får bli reportrar och göra inläggen på bloggen. Det har ersatt lärarnas veckobrev och därmed sparat tid. I gymnasieskolan lyfter några det positiva med att ha en gemensam tillgång till underlag som stöd för arbetet på skolan, t ex Kunskapsskolan och Nacka gymnasium A-enheten. Även här lyfts värdet i dokumentation. Datorn bidrar till varierad undervisning, skriver rektor på Nacka Enskilda. När det gäller sådant som inte fungerat som tänkt från början tar flera grundskolerektorer upp bristande teknik, t ex långsam uppkoppling till nätverk. Några lyfter fram att det krävs planering, särskilt om inte varje elev har en dator. Det är också viktigt att läraren prövat först och vet var fallgroparna finns. En annan rektor skriver: Arbetssättet måste utvecklas hela tiden, nya ytor och nya former så att det inte stagnerar. På gymnasieskolan tar flera upp svårigheten att en del elever använder datorn till annat. Om man inte har fungerande rutiner för användandet, kan datorer bidra till att elever spelar eller facebookar på undervisningstid. En rektor tar upp sårbarheten vid kommunens datakrasch då man inte nådde lärplattformen med avsevärda problem för den pedagogiska verksamheten. Vad leder användningen till? Hur påverkar då den ökade tillgången till IT arbetssätt och elevernas resultat? Nackarektorernas svar tyder på att påverkan på arbetssätt är stor på en del skolor, men på många skolor varierar påverkan mellan lärarna.

11 (16) Figur 4: Hur bedömer du att tillgången till datorer och andra IT-verktyg i klassrummen hittills påverkat arbetssätten i undervisningen på skolan jämfört med tidigare? Oktober 2012 9. Hur bedömer du att tillgången till datorer och andra ITverktyg i klassrummen hittills påverkat arbetssätten i undervisningen på skolan jämfört med tidigare? Andel skolor 0% 20% 40% 60% 80% Stor påverkan hos samtliga lärare på skolan 22% 20% Stor påverkan för en del lärare, men mindre för andra 67% 60% Inte så stor påverkan ännu Vet ej Grundskolor 6% 10% 6% 10% Gymnasieskolor Rektorerna fick också frågan om hur de bedömer att tillgången till datorer och andra ITverktyg i klassrummen hittills påverkat elevernas resultat i termer av prov- och/eller betygsresultat. De flesta svarar att det är för tidigt att bedöma effekter. Men 25 procent av grundskolerektorerna och 20 procent av gymnasierektorerna svarar att resultaten förbättrats, vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående år. Finns det negativa effekter? Flertalet rektorer svarar nej på frågan om de finns negativa effekter. De utmaningar som tas upp gäller främst kraven på organisation och ekonomi, och att det finns annat som lockar på datorerna för eleverna; Den största negativa effekten är kostnaden och organisationen som måste till för att supporta. Det finns också negativa ergonomiska effekter som måste lösas. Arbetsuppgifterna med datorn som pedagogiskt verktyg behöver vara intressanta och motiverande för att eleverna ska vara fokuserade annars finns risk för att de använder datorn till annat än de ska. Svårt med fokus. Elever som har svårt att komma igång får ytterligare något som distraherar eller lockar mer. Önskad tillgång och användning av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet Hur önskar skolorna att tillgång och användning såg ut? Flera skolor skriver att de önskar att varje elev hade en dator. En rektor önskar: Att vi hade 1:1 datorer som kunde användas spontant och regelbundet i varje klass. Flera rektorer skriver att de ser att läsplattor är ett bra alternativ till datorer, särskilt bland yngre elever. Jag anser att vi behöver fler läsplattor. Det är ett enkelt verktyg att hantera, skriver en rektor.

12 (16) Bland skolor som redan har god tillgång på datorer skriver flera rektorer om användningen som pedagogiskt verktyg, t ex: När det gäller användandet så vill jag se ytterligare utveckling av det pedagogiska användandet. Kompetensutveckling i hur vi använder IT i det pedagogiska arbetet, så att det blir mer än "bara" ett skrivverktyg (word), sökverktyg eller presentation (PPT). Utmaningar inför framtiden Många grundskolor anger att de största svårigheterna och utmaningarna ligger i brister i drift och uppkoppling liksom tillgången på datorer. Jämfört med föregående höst uppger fler grundskolor tillgången till datorer som en svårighet. Andelen rektorer som anger bristande datorkunnande hos lärare har istället minskat något, men en dryg tredjedel fortfarande ser detta som en utmaning. Färre än tidigare bedömer att det är svårt att få med lärare i arbetet. Gymnasierektorerna ser mindre problem med tekniken och tillgången än grundskolans rektorer utan här kommer datorkunnandet hos lärare högst bland utmaningarna. Fler i gymnasiet ser också svårigheter med att få in IT i det pedagogiska arbetet. Under annat nämner flera ekonomin. En rektor menar att kostnaden för datorsatsningen är stor och undrar om vi verkligen har råd med detta.

13 (16) Figur 5: Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna i användningen av datorer och andra IT-verktyg på din skola? Oktober 2012 Andel skolor 0% 20% 40% 60% Brister i drift och uppkoppling 20% 53% Tillgången till datorer och andra verktyg 10% 50% Bristande datorkunnande hos lärare 40% 36% Svårigheter att få med lärare i arbetet 10% 25% Annat, nämligen 20% 22% Finns inga stora hinder Svårigheter att få in IT i det pedagogiska arbetet Brist på program 17% 20% 14% 30% 0% 10% Grundskolor Gymnasieskolor Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Kundundersökningen visar att fler elever använder dagligen i skolan i januari 2012 än januari 2011. Andelen skolor där varje elev har en dator har dock inte ökat i grundskolan, men däremot något i gymnasiet. På fyra grundskolor har varje elev en dator, och på ytterligare 13 av de 36 skolorna har alla elever i en eller flera årskurser en dator. I gymnasiet är tillgången bättre. Där har varje elev en dator på fyra av tio skolor, och på ytterligare fyra skolor har elever i viss årskurs eller program dator. Sedan föregående år har fler grundskolor klassuppsättningar bärbara datorer, som kan användas i delar av undervisningen. Färre skolor har särskilda datorsalar. Läsplattor har blivit vanligare på grundskolorna, och ses som ett bra verktyg i synnerhet för de yngre eleverna. Det har alltså skett en viss ökning av användning och tillgång, men vi måste samtidigt konstatera att tillgången är långt från målet i majoritetsprogrammet om att varje elev ska ha en dator 2013. Det finns också betydande skillnader mellan skolor i hur tillgången ser ut. Att inte tillgången ökat mer kan sannolikt förklaras av att många skolor haft ekonomiska svårigheter, och då inte bedömt att de kunna prioritera datorer. Flera rektorer skriver om

14 (16) kostnaderna som IT-satsningen innebär. Önskedrömmen för många rektorer är att varje elev har en dator. Kartläggningen visar även 2012 att detta är ett område stadd i stark utveckling och där det finns ett stort engagemang på skolorna. Många skolor, särskilt grundskolor, ser dock brister i drift och uppkoppling samt tillgången till datorer som något som försvårar användningen. Även bristande datorkunnande hos lärare begränsar användningen, enligt många rektorer. Effekterna på arbetssätt och undervisning varierar också i hög grad mellan lärare, enligt rektorernas bedömning. Svaren pekar på att det fortfarande finns relativt stora behov av kompetensutveckling bland lärare inom detta område. I undersökningen ställdes dock inte några direkta frågor om vilken kompetensutveckling som skolorna erbjuder lärare. Bland skolor som har bättre tillgång till datorer är det tydligt att det krävs medvetet arbete för att IT-verktygen ska bli en del av det pedagogiska arbetet. Kartläggningen visar liksom föregående år att datorer används i hög grad i Svenska och SO, men i Matematik används inte datorer på alla skolor, vilket kan tyckas förvånande. Kartläggningen visar att datorer används i mycket hög grad som stöd till elever i behov av särskilt stöd. En ny kartläggning av tillgången till IT på grundskolor och gymnasieskolor planeras hösten 2013, i enlighet med utvärderingsplanen som antagits för Utbildningsnämnden. Kundundersökningen kommer också 2013 att innehålla frågor om elevers datoranvändning. Carina Legerius Utvärderingsexpert Kultur- och utbildningsenheten Bilaga: Tillgång till datorer per skola

15 (16) Bilaga Tabell 5: Tillgång till datorer på grundskolor i oktober 2012 Varje elev har en dator Varje elev i viss åk har dator Vissa elever har dator Elever lånar Datorer i bärbara datorsalar datorer i vissa delar av undervisningen Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum Vissa elever har läsplattor Elever lånar läsplattor i vissa delar av undervisningen Backeboskolan Ja Ja Ja Ja Ja Björknässkolan Ja Ja Boo Gårds skola Ja Ja Ja Ja Borgvallaskolan Ja Ja Ja Da Vinciskolan Ja (åk 5) Ja Ja Ja Ja Eklidens skola Ja Ektorps skola Ja (åk 5-6) Ja Ja Ja Fisksätraskolan Ja (åk 4-6) Ja Futuraskolan AB Lännbo Ja Ja Ja Idunskolan Nacka-Värmdö Waldorfskola Ja Ja Ja Igelboda skola Ja (åk 5-6) Ja Ja Ja Ja Internationella Engelska Skolan i Nacka Ja (åk 8-9) Ja Jarlabergs skola Ja Ja Ja Ja Johannes Petriskolan Ja (åk 6-9) Ja Ja Ja Ja Järla skola Ja Ja Ja Kunskapsskolan i Nacka Ja Ja Ja Ja Kunskapsskolan Saltsjöbaden Ja Ja Lännersta skola Ja Ja Ja Maestroskolan Ja Ja Montessoriskolan Castello Ja (åk 6-9) Ja Ja Ja Ja Myrsjöskolan Ja (åk 4-9) Ja Ja Nacka strands skola Ja Neglinge skola Ja Ja Orminge skola Ja Ja Ja Saltsjöbadens samskola Ja Saltsjö-Duvnäs skola Ja (åk4-6) Ja Sickla skola Ja (åk5-6) Ja Ja Ja Ja Sigfridsborgs skola Ja Ja Ja Ja Ja Skuru skola Ja (åk 5-9) Ja Ja Ja Snitz Resursskola Ja Solsidans skola Ja (åk 4) Ja Ja Stavsborgsskolan Ja Ja Ja Ja Ja Sågtorpsskolan Ja Ja Vilans skola Ja Ja Ja Ja Vittra i Saltsjö-Boo Ja (åk 6-9) Ja Ja Ja Älta skola Ja Ja

16 (16) Tabell 6: Tillgång till datorer på gymnasieskolor i oktober 2012 Skola Varje elev har en dator Varje elev i viss åk eller program har dator Vissa elever har dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen Datorer i datorsalar Enstaka datorer utplacerade i undervisningssalar/ arbetsrum Tillgång till läsplattor Designgymnasiet Ja Kunskapsgymnasiet Ja (åk 2+3) Ja Ja Observatoriet Mediagymnasiet Ja (åk 1+2) Ja Ja Nacka Enskilda gymnasium Ja Ja Nacka gymnasium A-enheten Ja Ja Nacka gymnasium B-enheten.............. Nacka gymnasium C-enheten Ja (en del program) Ja Ja Ja Nacka Praktiska gymnasium Ja Rytmus Ja Ja Ja Ja Vittragymnasiet Sickla Ja (åk 1) Ja Ja YBC Ja Ja