Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen 2014-11-11 Ks 1 Inledning... 2 Ks 2 Kommunal skattesats 2015... 3 Ks 3 Förslag till budget 2015 och plan för 2016-2017... 4 Ks 4 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Ks 5 Redovisning av obesvarade medborgarförslag... 8 Ks 6 Redovisning av obesvarade motioner... 11 Ks 7 Förslag till e-policy... 12 Ks 8 Förslag till IT-policy... 13 Ks 9 Serveringstider under Skid-VM 2015... 14 Ks 10 Medlemskap i Södra Dalarnas Samordningsförbund - FINSAM... 15 Ks 11 Tidplan för verksamhetsplaner och budget 2016-2018... 16 Ks 12 Avtal om tilläggstrafik Dalabanan... 17 Ks 13 Risk och sårbarhetsanalys... 18 Ks 14 Kalendarium 2015... 19 Ks 15 Strategiska mål för planperioden 2015-2017... 20 Ks 16 Svar på medborgarförslag om upphandling av banktjänster... 21 Ks 17 Kartläggning av ungdomars fritidsintressen... 22 Ks 18 Val av kommunstyrelsens arbetsutskott... 23 Ks 19 Val av krisledningsnämnd... 24 Ks 20 Val av näringslivs- och utvecklingsutskott... 25 Ks 21 Val av personalutskott... 26 Ks 22 Kommunens firmatecknare, bemyndigande att underteckna handlingar m m... 27 Ks 23 Verksamhetsinformation... 29 Ks 24 Redovisning av delegationsärenden... 30 Ks 25 Delgivningar... 31

Kommunstyrelsen 2014-11-11 1 Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl. 08.30- Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (S) Elsa Efraimsson Vestman, vice ordförande (C ) Tommy Andersson, andre vice ordförande (M) Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S) Hans Johansson ( C) Erik Kall (MP) Göran Johansson (V) Lotta Bergstrand (FP) Jenny Nordahl (SD) Ej tjänstgörande ersättare Iris Carlsson-Rustas (S) Abdullah Khaledian (S) Sten-Olof Eklund, (V) Roger Karlsson (SD) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekreterare Bert Stabforsmo, ekonomichef Malin Karhu-Birgersson tf kommunchef Lars Gabrielsson, förslagsställare Brittmari Niglis, IT-chef Torbjörn Orr, föreningssamordnare Klas Jansson, driftsansvarig IT-enheten Per Nordahl, säkerhetssamordnare Anette Wikblom, förvaltningschef Utses att justera Justeringens plats och tid Elsa Efraimsson Vestman Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-25 Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Abbe Ronsten Elsa Efraimsson Vestman Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen 2014-11-11 Datum för anslags uppsättande 2014-11-18 Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Datum för anslags nedtagande 2014-12-10 Underskrift Margareta Jakobsson

Kommunstyrelsen 2014-11-11 2 Ks 1 Inledning Ärendebeskrivning: Abbe Ronsten hälsar nya kommunstyrelsen välkommen. Därefter informerar Klas Jansson om hantering och funktioner i e-postsystemet First Class där kallelser och protokoll finns.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 3 Ks 2 Dnr KA14/254 Kommunal skattesats 2015 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa den kommunala skattesatsen 2015 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot 2014. Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2014 är 22:79 kronor.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 4 Ks 3 Dnr KA14/235 Förslag till budget 2015 och plan för 2016-2017 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2015, 591 200 kkr enligt bilaga 1 Ks 3/14. 2. Fastställa investeringsbudgetramar för 2015, 55 927 kkr enligt bilaga 2 Ks 3/14. 3. För 2016 och 2017 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: - - Driftbudgetram 2016: 608 300 kkr - - Driftbudgetram 2017: 628 900 kkr - - Investeringsram 2016: 44 274 kkr - - Investeringsram 2017: 44 357 kkr 4. Fördela 2016 års driftbudgetram i preliminära ramar enligt bilaga 2 5. Fastställa finansiella mål 2015-17, bilaga 3 Ks 3/14 6. Fastställa verksamhetsmål 2015-17, bilaga 4 Ks 3/14 7. Investeringsobjekt som överstiger 2 mkr skall föreläggas kommunstyrelsen för beslut om igångsättning innan upphandling påbörjas. 8. Bemyndiga kommunstyrelsen att i anspråkta upp till 500 000 kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet. 9. Bemyndiga samhällsbyggnadsnämnden att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst 500 000 kr per ärende. 10. Bemyndiga kommunstyrelsen under år 2015 rätt att omsätta och uppta nya lån upp till 60 000 000 kr, samt utnyttja krediten om 36 000 000 kr på kommunens koncernkonto. 11. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 145 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 12. Såsom för egen skuld ingå borgen för Säters Kommuns Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 2 400 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 13. Bemyndiga kommunstyrelsen att senast i januari 2015 omfördela beslutade driftbudgetramar om genomförd uppföljning av kommunens organisation leder till förändrat verksamhetsansvar. 14. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om budgetförutsättningar för 2016-18 forts

Kommunstyrelsen 2014-11-11 5 Ks 3 forts Ärendebeskrivning Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2015 och plan för 2016-2017. Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. Yrkande investeringsbudget: Abbe Ronsten (S) (majoriteten) yrkar att 8000 Tkr i investeringsbudget flyttas från 2015 till 2016. 2015 års investeringsbudget fastställs till 55927 Tkr. Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (FP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till investeringsbudget 2015 med 63927 Tkr. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Abbe Ronstens yrkande (majoritetens förslag) att 8000 Tkr i investeringsbudget flyttas till fram till 2016. 2015 års investeringsbudget fastställs till 55927 Tkr. Yrkande driftsbudget: Abbe Ronsten yrkar att av tillkommande ekonomiskt utrymme tillfaller 250 Tkr kommunstyrelsen och 250 Tkr till socialnämnden. Som en konsekvens ger det ett högre resultat. Tommy Andersson (M) med instämmande av Lotta Bergstrand (FP) yrkar att nämndernas ramar sänks med 0,5%, 500 Tkr avsätts till integrationsprojekt med egen rad, resterande tillfaller kommunstyrelsen för utvecklingsinsatser. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Abbe Ronstens yrkande (majoritetens förslag). Votering begärs. Ja-röst till Abbe Ronstens ( majoritetens) yrkande. Nej-röst till Tommy Anderssons (M) yrkande. Elsa Efraimsson Vestman, (C ) Tommy Andersson (M) Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S) Hans Johansson ( C) Erik Kall (MP) Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja forts

Kommunstyrelsen 2014-11-11 6 Ks 3 forts Göran Johansson (V) Lotta Bergstrand (FP) Jenny Nordahl (SD) Abbe Ronsten, ordförande (S) Ja Nej Avstår Ja Omröstningsresultat: Med 8 ja- röster för Abbe Ronstens yrkande mot 2 nej röster för Tommy Anderssons yrkande beslutar kommunstyrelsen enligt Abbe Ronstens yrkande. 1 avstår.

Bilaga 1 Ks 3/14 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr KF Ram Prognos Förslag ram Förslag ram Bokslut sep KS preliminär Nämnd/förvaltning 2013 2014 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen exkl pensioner 31 890 35 388 34 363 36 475 37 533 Pensioner 11 365 11 500 11 500 11 700 12 040 Verksamhet i samverkan 0 Räddningstjänst Dalamitt 9 059 8 503 8 503 8 939 9 198 Överförmyndare i samverkan ÖiS 661 753 753 831 855 Upphandling FBR 660 774 774 770 792 Samhällsbyggnadsnämnd 1) 48 050 52 777 52 577 54 534 56 117 Kulturnämnd 12 251 12 742 12 742 13 121 13 502 Barn- och utbildningsnämnd 2) 223 934 231 094 232 694 238 660 245 587 Ung i Säter 1 654 1 927 1 927 1 969 2 026 Socialnämnd 203 374 214 724 213 335 221 281 227 704 Revision 651 818 818 920 946 Central reserv 0 2 000 2 000 2 000 2 000 SUMMA 543 549 573 000 571 986 591 200 608 300

Bilaga 2 Ks 3/14 Investeringsbudget 2015-2017 1000-tal kr Säters Kommun Nämnd Utfall 2013 Budget 2014 Inkl till. anslag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 S:a perioden 2015-17 Totalnivå 37 566 86 177 55 927 47 247 44 357 147 530 Kulturnämnd 80 160 360 160 160 680 Barn- och utbildningsnämnd 1 296 2 750 1 800 1 800 1 800 5 400 Socialnämnd 209 400 400 400 1 600 2 400 Samhällsbyggnadsnämnd skattefinansierat 28 953 72 847 43 577 22 457 24 457 90 490 SBN VA/Renhållningsenhet 4 551 6 650 6 450 18 300 12 600 37 350 Kommunledningskontor 111 100 100 600 100 800 IT-enhet 2 366 3 270 3 240 3 530 3 640 10 410

Bilaga 3 Ks 3/14. Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11 000 invånare. 2008 2010 minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen. 2030 skall kommunen ha 12 000 invånare. För perioden 2015 17 är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året.

De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 40 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. SKL:s senaste makroekonomiska prognos och skatteunderlagsprognos publicerades så sent som den 18 augusti. Vår syn på den ekonomiska utvecklingen är densamma nu som då. BNPtillväxten reviderades då ned relativt kraftigt för innevarande år. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. De enda förändringarna vi nu gjort är marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt, vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Skatteunderlaget beräknas öka med 4,8 % 2015. 2016 ökar skatteunderlaget med 5,1 % och 2017 ökar skatteunderlaget med 4,8 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen har inför 2014 beslutad revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än 2013. För 2015 beräknas de demografiska förändringarna ge en 2 mkr högre avgift än 2014. Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2015 beräknas utjämningsavgiften öka med 1,2 mkr och uppgå till 4,4 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas som en följd av ny taxering av småhus öka med 1,4 mkr 2015 jämfört med 2014 och uppgå till 23,3 mkr. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast på 2014 års nivå. I regeringens budgetproposition redovisas ingen uppräkning men vissa justeringar görs enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2015 med 17,7 mkr jämfört med 2014. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt.

Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 7,5 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflations-mål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 7,5 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås 2016. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2015: + 0,8 mkr 2016: + 7,5 mkr 2017: + 10,1 mkr Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat 8 969 8 818-3 795 5 569 7 438 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 128-4 069-3 915-3 858 Andra öronmärkningar m m -4 261-12 154 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 6 600 8 700 5 800 6 500 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 Balanskravsresultat 4 433 2 136 836 7 454 10 080

Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2015: 55,9 mkr (Varav VA/Renhållning 6,4 mkr) 2016: 47,2 mkr (Varav VA/Renhållning 18,3 mkr) 2017: 44,4 mkr (Varav VA/Renhållning 12,6 mkr) Säters kommun har 2014-01-01 en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar 2014 17 kommer en utökad upplåning att behöva göras med 100 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under 2015. Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under 2016. I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket 2015 0ch 2016. För 2017 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2015-2017 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,0 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2013 till 2014-2015.

2013; 7,2 mkr 5 mkr = 2,2 mkr 2014: 5,1 mkr + 1,5 mkr = 6,6 mkr 2015: 5,2 mkr + 3,5 mkr = 8,7 mkr 2016: 5,8 mkr 2017: 6,5 mkr

Resultaträkning R E S U L T A T R Ä K N I N G Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 129 570 114 152 131 115 134 822 138 177 142 531 Verksamhetens kostnader -649 115-659 196-675 206-694 296-711 574-733 993 Avskrivningar -18 258-20 606-21 045-23 426-24 603-25 138 Jämförelsestörande poster 8 539 0 3 154 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -529 264-565 650-561 982-582 900-598 000-616 600 Skatteintäkter 448 843 460 265 461 185 482 110 502 580 519 791 Generella statsbidrag och utjämning 85 610 96 819 95 812 92 594 98 497 102 769 Finansiella intäkter 2 294 1 383 10 583 1 215 1 077 1 061 Finansiella kostnader -1 011-1 308-908 -883-2 500-3 441 RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL 6 472-8 491 4 690-7 864 1 654 3 580 Pensionsförvaltning 2 497 4 128 4 128 4 069 3 915 3 858 ÅRETS RESULTAT 8 969-4 363 8 818-3 795 5 569 7 438 N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,2% 97,8% 97,7% 97,3% 95,4% 95,0% Finansnettots andel av skatteint. -0,2% 0,0% -1,7% -0,1% 0,2% 0,4% Andel av skatteint. disp. för investeringar 3,0% 2,2% 4,1% 2,7% 4,4% 4,6% Årets resultat 8 969-4 363 8 818-3 795 5 569 7 438 Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) 5 945-49 194-65 260-36 296-17 075-11 781 Soliditet 71% 67% 71% 67% 64% 65% Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat 8 969 8 818-3 795 5 569 7 438 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 128-4 069-3 915-3 858 Andra öronmärkningar m m -4 261-12 154 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 6 600 8 700 5 800 6 500 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 Balanskravsresultat 4 433 2 136 836 7 454 10 080

Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2014 2015 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 969-4 363 8 818-3 795 5 569 7 438 Justering för avskrivningar 18 258 20 606 21 045 23 426 24 603 25 138 Just. för förändring pensionsavsättning 1 023 0 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat 0 0 0 0 0 0 Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apital 28 250 16 243 29 863 19 631 30 172 32 576 +/- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr. 0 0 0 0 0 0 +/- Försäljn/inköp exploateringsmark 0 0 0 0 0 0 +/- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr. 4 443 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder 105 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder 10 482 0 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 43 280 16 243 29 863 19 631 30 172 32 576 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Försäljning av immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Investering i fastigheter o inventarier -37 335-65 437-86 123-55 927-47 247-44 357 Invest.bidrag fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Försäljning av fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Investering i aktier o andelar 0 0-9 000 0 0 0 Försäljning av aktier o andelar 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -37 335-65 437-95 123-55 927-47 247-44 357 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Minskning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg. -275-4 128-4 128-4 069-3 915-3 858 Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg. 0 6 600 6 600 8 700 5 800 6 500 Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 0 30 000 0 30 000 30 000 0 Amortering långfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Minskning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -275 32 472 2 472 34 631 31 885 2 642 Årets kassaflöde 5 670-16 722-62 788-1 665 14 810-9 139 Likvida medel vid årets början 27 869 33 539 33 539-29 249-30 914-16 104 Likvida medel vid årets slut 33 539 16 817-29 249-30 914-16 104-25 243 Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank 5 670-16 722-62 788-1 665 14 810-9 139 Årets kassaflöde 5 670-16 722-62 788-1 665 14 810-9 139

Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Immateriella anl.tillg. 230 115 115 0 0 0 Fastigheter o inventarier 279 155 324 101 344 348 376 964 399 608 418 827 Materiella anläggningstillgångar 279 155 324 101 344 348 376 964 399 608 418 827 Aktier o andelar 17 308 17 308 26 308 26 308 26 308 26 308 Räntebärande långfr. fordr. 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 Övr. långfristiga fordr. 468 468 468 468 468 468 Finansiella anläggningstillgångar 19 564 19 564 28 564 28 564 28 564 28 564 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 298 949 343 780 373 027 405 528 428 172 447 391 Exploateringsmark 3 393 3 393 3 393 3 393 3 393 3 393 Övriga kortfrist. fordr. 64 356 64 356 64 356 64 356 64 356 64 356 Pensionsmedel, omsättn.tillg. 136 019 133 547 133 547 128 916 127 031 124 389 Kassa och bank 33 539 16 817-29 249-30 914-16 104-25 243 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 237 307 218 113 172 047 165 751 178 676 166 895 SUMMA TILLGÅNGAR 536 256 561 893 545 074 571 279 606 848 614 286 Årets resultat 8 969-4 363 8 818-3 795 5 569 7 438 Resultatutjämningsreserv 8 936 5 936 5 936 5 936 5 936 5 936 Övrigt eget kapital 362 337 374 306 374 306 383 124 379 329 384 898 EGET KAPITAL 380 242 375 879 389 060 385 265 390 834 398 272 Pensionsavsättning 8 323 8 323 8 323 8 323 8 323 8 323 AVSÄTTNINGAR 8 323 8 323 8 323 8 323 8 323 8 323 Långfristiga lån 30 000 60 000 30 000 60 000 90 000 90 000 Övriga långfrist. skulder 2 570 2 570 2 570 2 570 2 570 2 570 Långfristiga skulder 32 570 62 570 32 570 62 570 92 570 92 570 Kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfristiga skulder 115 121 115 121 115 121 115 121 115 121 115 121 Kortfristiga skulder 115 121 115 121 115 121 115 121 115 121 115 121 SKULDER 147 691 177 691 147 691 177 691 207 691 207 691 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 536 256 561 893 545 074 571 279 606 848 614 286 Soliditet 71% 67% 71% 67% 64% 65%

Bilaga 4 Ks 3/14 Mål för ver ksamheten Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har 2030 12 000 invånare Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Strategiska mål för mandatperioden 2015-18 Kommunstyrelsen skall lägga förslag till 1 3 strategiska mål. Kommunstyrelsen lägger förslag för mandatperioden under våren 2015 som sedan föreläggs kommunfullmäktige för beslut. Mätbara effektmål och uppföljning Varje nämnd/styrelse lägger förslag till 2 3 mål för verksamheten. Kommunstyrelsen Mål 1: Företagsklimat Aktivt och framgångsrika företag bidrar i hög grad till att höja Säters attraktivitet som boendeort. Kommunen kan på flera sätt bidra till att skapa ett gott företagsklimat. Mätmetod: Säters Kommun ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat och att vi har en positiv utveckling vad gäller enkätfrågorna; Service till företag, Sammanfattande omdöme, kommunpolitikers attityder, kommunala tjänstemäns attityder och skolans attityder. Mål 2: Kundtjänst Kundtjänsten skall förbättra tillgängligheten och mottagandet i kontakten mellan kommunen och medborgarna och på så sätt bidra till att öka kommunens attraktivitet som boendeort. Mätmetod: Förbättringen ska kunna avläsas i den servicemätning som görs 2015 inom Kommunens Kvalitet i Korthet. Säters kommuns resultat på mått 1 3 i KKiK skall vara bättre 2015 än 2014. Resultaten för 2015 redovisas i januari 2016. Samhällsbyggnadsnämnden Mål 1: Kollektivtrafik Kollektivtrafik i alla kommundelar som möjliggör pendling till skola, arbete och handel.

Mätmetod: Följs upp årligen genom utvärdering av kollektivtrafiken. Mål 2: Plan- och Byggverksamhet God planberedskap för att möta mål om 12 000 invånare. Mätmetod: Uppföljning av planlagda områden utifrån behov. Mål 3: Avloppsverksamhet Ta hand om avloppsvatten samt arbeta för att minimera dess miljöpåverkan, anpassa och utveckla avloppverksamheten mot satt mål om 12 000 invånare och ett förändrat klimat. Mätmetod: Uppföljning sker genom förmåga att möta aktuella behov. Kulturnämnden Mål 1: Läsförmåga Biblioteket ska prioritera läsfrämjande insatser för att öka läsförmågan bland barn och unga samt för personer med annat modersmål än svenska. Mätmetod: Just nu är biblioteket i ett utvecklingsläge vad det gäller läsfrämjande insatser. Under året ska uppföljningsmetoder för att mäta, samt att analysera läsfrämjande utarbetas, det kan röra sig om både kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Arbetet för att utveckla metoder för läsfrämjande kommer antagligen att ske i projektform och själva projektet kan även utvärderas. Följs upp i delårsbokslut och årsbokslut. Mål 2: Underhåll av kulturmiljöer Säters kulturmiljöer och konst utomhus ska underhållas och renoveras. Mätmetod: Uppföljning sker genom rapportering av genomförda renoveringar i årsbokslutet. Barn- och utbildningsnämnden Mål 1: Barn och elevers delaktighet och inflytande Barn, elever, och personal möts av höga förväntningar. Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Mätmetod: Mäts genom egna enkäter Mål 2: Kunskapsresultaten Kunskapsresultateten inom grundskolan förbättras och överstiger det förväntade resultatet (enligt SALSA). Andel elevers om fullföljer sin gymnasieutbildning vid Dahlander kunskapscentrum inom fyra år ökar. Andelen elever med studieavbrott inom vuxenutbildningen minskar Andelen undervisningstimmar per elev och vecka för särvux ökar. Mätmetod: Mäts genom betygsresultatet, meritvärde och Salsavärde, samt genom statistik från Skolverket/SCB Socialnämnden Mål 1: Brukarnas nöjdhetsgrad i äldreomsorgen Brukarnas nöjdhetsgrad skall öka. För 2015 är målet att 90 % av brukarna i hemtjänsten och 85 % av brukarna på särskilt boende skall vara nöjda med verksamheten. (2013: 88 respektive 83 % i Säters kommun. 89 respektive 80 % i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år utifrån Socialstyrelsens brukarenkät, måttet helhetssyn. Mål 2: Väntetid för plats i särskilt boende Väntetiden för att få plats i särskilt boende ska minska. För 2015 är målet att den genomsnittliga väntetidenska uppgå till max 60 dagar. (2013: 141 dagar i Säters kommun.66 dagar i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet

Mål 3 Handläggningstiden inom individ och familjeomsorgen Handläggningstiden inom Individ- och familjeomsorgen skall vara kort. 2015 skall den genomsnittliga väntetided i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd vara max 14 dagar. (2013: 18 dagar i Säters kommun. 12 dagar i jämförbara kommuner) 2015 skall den genomsnittliga utredningstiden i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20år vara max 69 dagar. (2013: 69 dagar i Säters kommun. 133 i jämförbara kommuner) Mätmetod: Uppföljning sker varje år efter inrapportering till Kommunens Kvalitet i Korthet Uppföljning Målen följs upp vid budgetuppföljning per 30/4, 30/8 och 30/10, samt i delårsrapport och årsredovisning.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 7 Ks 4 Dnr KA14/257 Förslag till reviderade riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om revidering av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning enligt förslag Bakgrund och ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige har 2013-10-31 tagit beslut om lokala riktlinjer. riktlinjerna innefattar ett lånetak på 100 mkr. Lånetakets syfte är att utgöra en broms mot alltför höga investeringsnivåer vilket ökar kommunens driftkostnader. Vid tillämpningen av lånetaket har det visat sig att regelverket behöver modifieras till att gälla enbart kommunens skattefinansierade verksamheter. Då de avgiftsfinansierade verksamheterna finansierar sina lånebehov ökade driftskostnader med avgiften bör detta behov ligga utanför lånetaket. En förtydligad skrivning föreslås enligt nedan; En ökad upplåning leder till ökade räntekostnader, vilket påverkar utrymmet för verksamhetskostnader. För att begränsa denna effekt läggs ett tak för skuldsättningen. Kommunen låneskuld skall understiga 100 mkr, inklusive utnyttjande av kredit på kommunens koncernkonto. Lånetaket skall ej gälla taxefinansierad verksamhet. För att kunna särskilja den taxefinansierade verksamhetens behov av upplåning skall en särredovisning av denna göras.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 8 Ks 5 Dnr KA 14/218 Redovisning av obesvarade medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningen. 2. Medborgarförslagen kvarligger för beredning. Ärendebeskrivning: Enligt kommunfullmäktige arbetsordning, 31, ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska ske på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober. Medborgarförslag om att förbättra miljön vid Dnr KA14/031 järnvägsstationen Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014. Medborgarförslag om bostäder för 55 plussare Dnr KA14/037 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-03-31. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Därefter har arbetsutskottet remitterat förslaget till samhällsbyggnadsnämnden och Säterbostäder AB för yttrande. Beredning pågår. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014. Medborgarförslag om att bygga en ny idrottsanläggning Dnr KA14/078 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-04-28. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Därefter har arbetsutskottet beslutat uppdra till kommunchefen utreda det totala behovet av en anläggning i kommunen. Slutbehandlas vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014. Medborgarförslag lampor i pulkabacken Dnr KA14/132 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om en ny högstadieskola i Mora by Dnr KA14/133 i Gustafs Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny innebandyhall i Säters Dnr KA14/134 kommun Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. forts

Kommunstyrelsen 2014-11-11 9 Ks 5 forts Medborgarförslag om att bygga ut Kungsgårdsskolan Dnr KA14/135 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om nya läktare och ny löparbana på IP Dnr KA14/136 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag att bygga om grusplanen framför Dnr KA14/138 sågverket Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om konstgräsplan på Säters IP Dnr KA14/139 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny inomhushall i Säters Kommun Dnr KA14/141 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 1 Dnr KA14/142 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om ny idrottshall i Gustafs nr 2 Dnr KA14/143 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om Enbacka idrottshall Dnr KA14/144 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en ny fotbollsplan på IP mot Dnr KA14/158 Hagavägen Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en giftfri förskola Dnr KA14/164 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till kommunstyrelsen för beredning. forts

Kommunstyrelsen 2014-11-11 10 Ks 5 forts Medborgarförslag gällande skötsel av parker och Dnr KA14/176 grönområden Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Medborgarförslag om babysim Dnr KA14/181 Medborgarförslaget är inlämnat till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-09-22. Hänskjutet till samhällsbyggnadsnämnden för beslut.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 11 Ks 6 Dnr KA14/219 Redovisning av obesvarade motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningen. 2. Motionerna kvarligger för beredning. Ärendebeskrivning: Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 30, ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Motion om att ge barnen en giftfri vardag Dnr KA14/127 Motionen är inlämnad till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-05-26. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen 2014-06-17 till samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet skall ha inkommit till kanslienheten senast 31 oktober. Slutbehandling vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014. Motion om lokal upphandling av mat Dnr KA14/127 Motionen är inlämnad till kommunfullmäktiges sammanträde 2014-05-26. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade motionen 2014-06-17 till den gemensamma nämnden för upphandling för yttrande. Yttrandet skall ha inkommit till kanslienheten senast 31 oktober. Slutbehandling vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december 2014.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 12 Ks 7 Dnr KA14/041 Förslag till e-policy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag till e-policy för Säters kommun. Ärendebeskrivning Informationsteknik (IT) är numera en självklar del i vardagen, i såväl arbete som fritid. Utvecklingen av IT-samhället ställer stora krav på kommunen att tillhandahålla modern och effektiv service för fler med nya tjänster Säters kommun ska genom att utveckla e-tjänster göra vardagen enklare för medborgare och företagare. Kommunen ska genom interaktiva e-tjänster förbättra servicen till medborgare och företagen, stärka medborgarnas insyn och deltagande samt öka kvalitet och effektivitet i den kommunala organisationen. Dokumentet e-policy ingår i en sammanhållen dokumentsamling för verksamhetsutveckling med IT som stöd, IT-Policy samt informationssäkerhet BITS e-demokrati, e-tjänster och e-förvaltning representerar målområden för vad Säters kommun avser att åstadkomma med hjälp av information-och kommunikationsteknik.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 13 Ks 8 Dnr KA14/043 Förslag till IT-policy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag IT-policy för Säters kommun. Ärendebeskrivning IT-policyn anger underlag och anvisningar för kort- och långsiktiga IT-investeringar i Säters kommun samt att följa e-strategin. Ny teknik ger oss nya sätt att kommunicera och bedriva verksamhet. Tekniken har betydelse för möjlighet till nya arbetstillfällen, utbildning, information, stöd till handikappade etc. Utvecklingen på bl a kommunikationsområdet gör att informationssamhället ställer nya krav på kommunen. Detta gäller bl a myndighetens kontakt med medborgarna, företagens kontakter med kunder och leverantörer och skolans utbildning av elever. IT påverkar alltmer samhällsutvecklingen. Kommunen har ett ansvar för att alla invånare får del av kommande satsningar och att klyftorna i samhället mellan de som använder modern teknik och övriga minskar. Det är dock viktigt att klargöra att informationsteknologi enbart är ett hjälpmedel att uppnå uppsatta verksamhetsmål. Dokumentet IT-Policy fastställs av kommunfullmäktige och förvaltas av kommunstyrelsen. Dokumentet IT-Policy ingår i en sammanhållen dokumentsamling för verksamhetsutveckling med IT som stöd, e-policy samt informationssäkerhet BITS.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 14 Ks 9 Dnr KA14/222 Serveringstider under Skid-VM 2015 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Under Skid-VM 2015-02-18 03-01 kan ansökan om utökad serveringstid beviljas till max kl. 03:00. 2. De tillfälliga tillstånden till allmänheten som beviljas under skid-vm 2015-02- 18 03-01 ska behandlas separat, dvs. utöver de tillfälliga tillstånd som normalt beviljas högst tolv gånger per år eller för en sammanhängande period av maximalt två månader. Ärendebeskrivning: Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel föreslår 2014-09-30 respektive kommuns kommunfullmäktige besluta: 1. Under Skid-VM 2015-02-18 03-01 kan ansökan om utökad serveringstid beviljas till max kl. 03:00. 2. De tillfälliga tillstånden till allmänheten som beviljas under skid-vm 2015-02- 18 03-01 ska behandlas separat, dvs. utöver de tillfälliga tillstånd som normalt beviljas högst tolv gånger per år eller för en sammanhängande period av maximalt två månader. Skid-VM i Falun kommer att genomföras under perioden 18 februari till 1 mars 2015. ATL-kontoret har fått frågor från olika näringsidkare, även utanför Falu kommun, om utökad serveringstid kan beviljas. Vidare ställs frågor om de tillfälliga tillstånden under VM kommer att räknas in i de perioder eller antal tillfällen som finns angivna i riktlinjerna. Enligt gemensamma nämndens riktlinjer, antagna hösten 2013, gäller följande: Kl. 01.00 skall anses som normal sluttid och gälla allmänt för serveringsställen. Serveringstiden kan dock tidigareläggas eller senareläggas. Polismyndighet och miljönämnden är obligatoriska remissinstanser och deras yttranden är av stor betydelse vid prövning av serveringstiden. Serveringstiden kan, inom den gemensamma nämndens verksamhetsområde, utökas till maximalt kl. 02.00. Med tanke på att Skid-VM är ett alldeles speciellt tillfälle och som inte kommer att återkomma inom de närmaste åren anser gemensamma nämnden att serveringstiden borde kunna utökas för några restauranger/tillställningar utöver gällande riktlinjer samt att de tillfälliga tillstånden behandlas separat. Varje ansökan bedöms ändå individuellt och för tillfälligt utökad serveringstid är de en förutsättning att inte polismyndigheten och miljönämnden har något att invända.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 15 Ks 10 Dnr KA14/216 Medlemskap i Södra Dalarnas Samordningsförbund - FINSAM Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att Säters kommun ansöker om att bli medlem i Södra Dalarnas Samordningsförbund. Ärendebeskrivning Socialnämnden föreslår 2014-09-24, 201, att Säters kommun ansöker om att bli medlem i Södra Dalarnas Samordningsförbund. Socialförvaltningen fick under våren 2014 i uppdrag av dåvarande kommunchef Stefan Lundqvist att utreda möjligheterna och behovet av att kommunen blir medlem av ett av de näraliggande samordningsförbunden, Borlänge och Södra Dalarna. Bakgrund 2004 kom lagen om FINSAM, finansiell samordning, i syfte att åstadkomma samverkan mellan de stora välfärdsaktörerna, kommun, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Tanken bakom var att sammansatt problematik kräver sammansatta lösningar. Genom att gå samman i samordningsförbund kan gemensamma insatser göras som bättre mäter människors behov. I dagsläget är Säters kommun den enda kommunen i länet som inte finns med i något samordningsförbund. Behovet har diskuterats inom socialförvaltningen under några år då det blivit uppenbart att samverkan är en nödvändighet för att ge de personer som står längst från arbetsmarknaden den hjälp de behöver på bästa sätt. Trots en låg arbetslöshet och låga försörjningsstödskostnader finns det en växande grupp av personer med dessa sammansatta behov. Staten delar varje år ut anslag till Samordningsförbundet, för närvarande 280 miljoner. Samordningsförbunden står sedan gemensamt för samma kostnad som man tilldelats. Södra Dalarnas samordningsförbund har i sitt äskande inför 2015 räknat på en budget om ca 5 miljoner. Säters kommun del bli, om äskandet går igenom 290 000 kronor. Vid en mindre tilldelning minskar kostnaden.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 16 Ks 11 Dnr KA14/240 Tidplan för verksamhetsplaner och budget 2016-2018 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar anta tidplan för verksamhetsplanering och budget 2016-2018. Ärendebeskrivning: Förslag till tidplan för verksamhetsplanering och budget 2016-2018 presenteras.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 17 Ks 12 Dnr KA14/228 Avtal om tilläggstrafik Dalabanan Beslut: Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till avtal och finansiering för tilläggstrafik Dalabanan. Ärendebeskrivning: Tidigare under året har politiska diskussioner förts mellan de direkt berörda kommunerna på sträckan och Landstinget Dalarna kring ytterligare tågturer, främst tidig morgon och sen kväll, på Dalabanan mellan Falun och Uppsala/Stockholm. Parterna har nu kommit överens om att gemensamt delfinansiera ett uppdrag till Tåg i Bergslagen att genomföra ett tillägg till dagens trafik på Dalabanan. Syftet med trafiken är att underlätta arbetspendling och vardagsresande. Parterna i denna överenskommelse och därmed till förslag till avtal kring finansieringen är Landstinget Dalarna, Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Hedemora kommun, Sala kommun och Säters kommun. Detta ärende med förslag till avtal behandlar enbart delfinansieringen av trafiken parterna emellan. Vidare hantering av den nu aktuella tilläggstrafiken, till exempel eventuella beslut av kollektivtrafikmyndighet, är skild från denna fråga och kommer att behandlas i särskild ordning. Detta förslag är utarbetat efter förfrågan från parterna.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 18 Ks 13 Dnr KA14/225 Risk och sårbarhetsanalys Beslut: Kommunstyrelsen beslutar anta reviderad Risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2011-2014. Ärendebeskrivning: Enligt 2 kap 1 Lagen om kommuner och landstings ansvar vid extra ordinära händelser, ska kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen antas inför varje ny mandatperiod med årlig uppföljning 1ggr/år. Årlig uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas för Länsstyrelsen senast 15 september. Efter genomförd övning i krisledning mars 2014, samt höjd krisledningsberedskap i samband med skogsbranden i Västmanland, framkom brister i krishanteringsförmågan vid Säters kommun. Med anledning av uppdagade brister har Säters kommun erhållit anstånd med redovisningen av årlig uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys 2014. Nytt datum för redovisning är 2014-10-15. Krishanteringsförmågan för Säters kommun bedöms i risk- och sårbarhetsanalys 2014 vara god, men med vissa brister. Inför 2014 års uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys har länsstyrelsen uppdragit till kommunerna i länet att utöka årlig uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys med avsnitt rörande sociala risker.

Kommunstyrelsen 2014-11-11 19 Ks 14 Dnr KA14/238 Kalendarium 2015 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslag till kalendarium för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott för 2015. Bilaga 1 Ks 14/14. Ärendebeskrivning: Förslag till kalendarium för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättats av kanslienheten.

Bilaga 1 Ks 14/14 Kalendarium 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen Månad Ksau Ks Kf Plats/ort (KF) Januari 20 27 - Februari 17-16 Säter Mars 10 24 - April 21-13 Säter Maj 4,5 19 - Juni 9 8 Säter Juli Augusti 25 - September 15 1,29 21 Säter Oktober 13-19 Säter November 3,17 10 30 Säter December 8 15 - Postadress: Säters kommun, Box 300, 783 27 Säter Besöksadress: Rådhuset, Åsgränd 2, Säter Tfn vx: 0225 550 00 Fax: 0225-517 92 E - post: kommun@sater.se Hemsida: www.sater.se

Beredningar och kommunchefsträffar 2015 Ärendeberedningar inför KSAU Måndagar 13.15 Januari 12 Februari 9 Mars 2 April 13 Maj 25 Juni Juli Augusti 17 September 7 Oktober 5, 26 November 9,30 December Kommunchefsträffar Måndagar kl 14.15 (efter beredningen) Januari 12 Februari 9 Mars 2 April 13, 27 Maj 25 Juni Juli Augusti 17 September 7 Oktober 5,26 November 9,30 December Ordförandeberedningar Måndagar kl 15.00 (efter beredningen) Januari 12 Februari 9 Mars 2 April 13 Maj 25 Juni 9 Juli Augusti 17 September 7 Oktober 5 November 9 December

Kommunstyrelsen 2014-11-11 20 Ks 15 Dnr KA14/239 Strategiska mål för planperioden 2015-2017 Beslut: Kommunstyrelsen lägger förslag till 1 3 strategiska mål. Kommunstyrelsen lägger förslag för mandatperioden under våren 2015 som sedan föreläggs kommunfullmäktige för beslut under april månad. Ärendebeskrivning: Kommunstyrelsen skall inför budget 2015-17 ta fram 1-3 förslag till strategiskt viktiga mål för planperioden. Till underlag för diskussionen om vilka strategiska mål KS skall föreslå finns dels rapporten från Hedmark, dels rapporten från Medborgarundersökningen. Attraktivitetprojektet syftar till att ta fram en handlingsplan för hur kommunen skall nå befolkningsmålet 2030. Det är ett långt tidsperspektiv. Målen för planperioden har ett treårsperspektiv men är också inledningen av arbetet mot 2030. Vad bör kommunen fokusera på för att nå framgång? I Medborgarundersökningen får vi veta vad våra kommuninvånare tycker om kommunen som boendeort och vad de tycker om kommunens verksamhet. Vi kan se våra starka och svaga sidor. Är det något vi vill förbättra för att höja attraktiviteten som boendeort? Beslutsunderlag: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-10-14 uppdra till kommunchefen och ekonomichefen ta fram förslag till mål inom följande områden: Skolan - jämförelse med omvärlden. Bostäder-kopplat till antal invånare. Antalet arbetsplatser