TREÅRSUPPFÖLJNING AV GÖTEBORGS UNIVERSITET 2009 APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN

TREÅRSUPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2009 HÖSTEN 2012/VÅREN 2013 TOBIAS DAMGAARD OCH MARIA ANTONSSON STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET PÅ UPPDRAG AV PROGRAMKOMMITTÉN FÖR FARMACI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009... 1 1.1 Introduktion... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Inklusionskriterier... 3 1.4 Metod... 3 1.5 Bortfall... 3 2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER... 4 2.1 Översikt... 4 2.2 Apotekare... 4 2.3 Apotekschefer... 5 2.4 Forskare vid universitet... 5 2.5 Industrianställda... 5 2.6 Kliniska apotekare... 5 2.6 Om man arbetat hela tiden efter examen... 5 3. ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN... 6 3.1 Trivsel med sysselsättningen... 6 4. ARBETSVILLKOR... 6 4.1 Anställningsform... 6 4.4 Lön... 7 5. KARRIÄR... 8 5.1 Yrkesmässigt avancemang... 8 5.2 Nöjd med nuvarande yrkesroll... 9 6. UTBILDNING... 10 6.1 Vilka kunskaper från utbildningen man har haft nytta av respektive saknat i sitt arbetsliv.... 10 6.2 Hur utbildningen förberett inför arbetslivet... 12 7. JÄMFÖRELSER... 12 7.1 Jämförelse med 2010 års uppföljning 1... 12 7.2 Jämförelse med tidigare treårsuppföljningar 2,3... 14 7.2.1 SYSSELSÄTTNING... 14 7.2.2 LÖN... 14 7.2.3 HUR UTBILDNINGEN HAR FÖRBERETT INFÖR ARBETSLIVET... 15 7.2.4 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN... 16 7.2.2 TRIVSEL... 16 8. DISKUSSION... 16 9. ACKNOWLEDGEMENTS... 18 10. REFERENSER... 19 11. BILAGOR... 20 2

1.1 INTRODUKTION På uppdrag av programkommittén för farmaci vid Göteborgs universitet (GU) utför studentstudievägledarna a för apotekarprogrammet en uppföljning av de apotekare som för tre år sedan utexaminerats från universitetet, i detta fall 2009. 1.2 SYFTE Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket medför såväl möjligheten till yrkesmässigt avancemang som olika typer av yrkesroller. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även av intresse att ta reda på utexaminerade apotekares åsikter om programmet för att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningen. De senaste sju åren har en uppföljning genomförts av apotekare ett halvår efter examen, men det finns otillräcklig kunskap om vad som sker därefter. Därför görs nu, för tredje året i rad, en uppföljning av apotekare som för tre år sedan utexaminerats från Göteborgs universitet. 1.3 INKLUSIONSKRITERIER För att medverka i studien krävdes en examination från apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet år 2009 och medverkan i uppföljningen av utexaminerade apotekare som genomfördes våren 2010. Då antalet som kontaktats i den ursprungliga uppföljningen var oklart, kontaktades alla som gjort apotekspraktiken 2009 och en urvalsfråga ställdes om deltagaren deltagit i uppföljningen 2009. 1.4 METOD I mitten av november 2012 skickades ett e-mail till alla apotekare med information om undersökningen (bilaga 1). Till dem som inte svarade skickades dessutom ett brev och ett sms som informerade om undersökningen. Den 13:e november skickades frågeformuläret (bilaga 2) ut i form av en web-enkät till dem som valt att delta. Enkäten var helt anonym för att göra analysen så objektiv som möjligt. Efter att genomförandet av analysen gemensamt diskuterats delades arbetet upp mellan studentstudievägledarna. Av enhetlighetsskäl gjordes den slutgiltiga analysen och sammanställningen av uppföljningen gemensamt. 1.5 BORTFALL 38 av de 62 som deltog uppfyllde alla inklusionskriterier. Ytterligare fyra personer uppgav att de ej kom ihåg om de deltagit i uppföljningen våren 2010. De kommer ändå att inkluderas i denna uppföljning. Av dessa var två apoteksanställda och två doktorander. Resterande 20 personer valde att inte delta eller var oanträffbara. a Studenter på apotekarprogrammets senare del som är anställda ett par timmar i veckan på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 3

2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 ÖVERSIKT Med egna ord fick de 42 deltagarna i studien berätta vad de hade för sysselsättning och beskriva sina arbetsuppgifter. Det var 24 stycken av deltagarna som uppgav att de jobbade inom apoteksväsendet (Figur 1). Tio av dessa var apotekschefer (Figur 2). Fem deltagare uppgav att de forskade som doktorander, varav tre med säkerhet i Sverige. Sex stycken angav att de jobbade inom industrin och tre stycken jobbade som kliniska apotekare. En uppgav sig jobba på Uppsala Monitoring Centre och kommer härmed inkluderas som klinisk apotekare. Tre deltagare studerade vidare, varav en inom ett ämne utanför apotekarens yrkesroll. 6 Nuvarande Sysselsättning 5 4 3 24 Figur 2: Sysselsättningar vid intervjutillfället. (n=42) Apoteksanställda 12 2 10 Apoteksanställda Utbildning och forskning Industrianställda Kliniska apotekare Studerande Apotekschef Öppenvårdsapotek Sjukhusapotek 2.2 APOTEKARE Figur 1: Sysselsättningar bland dem som var apoteksanställda (n=24) Tolv stycken uppgav att de arbetade på öppenvårdsapotek. Av dessa var fem läkemedelsansvariga. Några andra ansvarsområden som uppgavs var inom information, it, egenvård, sälj och lager. Två stycken beskrev att de utförde hälsotjänster och en hade personlig läkemedelsrådgivning. En deltagare jobbade som elevhandledare. Två stycken av de apoteksanställda angav att de jobbade på sjukhusapotek. De hade där varierande uppgifter som t.ex. tillverkning, dosering för doskunder, ansvar för ej avhämtade ordinationer och licenshantering. En person jobbade 20 % på sjukhusapotek och resterande tiden på huvudkontoret. 4

2.3 APOTEKSCHEFER Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009 Tio personer uppgav att de arbetade som apotekschefer. De flesta hade personalansvar, ekonomiansvar och driftansvar. Fyra stycken var även läkemedelsansvariga. En arbetade med administration och en av deltagarna uppgav sig jobba med säkerhet och kvalité. 2.4 FORSKARE VID UNIVERSITET För de som var doktorander var forskning deras huvuduppgift. Vissa av doktoranderna presenterade sin forskning på konferenser. En doktorand arbetade även med andra uppgifter utöver sin forskning vilket var administration och undervisning. 2.5 INDUSTRIANSTÄLLDA Sex stycken uppgav att de jobbade som industrianställda, tre av dessa jobbade med kvalitetssäkring. En jobbade som säkerhetsansvarig med olika uppgifter med t.ex. ansvar för biverkningsavdelning samt med rapporteringar och uppföljningar av olika slag. Två arbetade med Regulatory Affairs. En var ansvarig som sakkunnig, kontaktperson till läkemedelsverket och hade hand om utbildning. 2.6 KLINISKA APOTEKARE En jobbade som äldreapotekare och projektledare för implementering av läkemedelsgenomgångar och med utbildning. En arbetade som projektledare över databaser inom läkemedelssäkerhet. En jobbade i Norge på en klinik i kombination med undervisning samt egen vidareutbildning. Den fjärde hade många arbetsuppgifter som kontaktperson mellan avdelningar, utbildning och information, uppföljning, statistik och användning av läkemedel. 2.6 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN 26 personer (62 %) uppgav att de arbetat hela tiden efter examen, medan 16 personer (48 %) ej gjort det. Av de som svarade nej, uppgav sju personer att de varit föräldralediga, sex personer att de någon gång varit arbetslös, två personer att ledigheten varit självvald och en person på grund av avbrott för studier. Om man arbetat hela tiden efter examen 16 26 Ja Nej Figur 3: Svarsfördelning på frågan om man har jobbat hela tiden efter examen. (n=42) 5

Antal personer Antal personer 3. ÅSIKTER OM SYSSELSÄTTNINGEN 3.1 TRIVSEL MED SYSSELSÄTTNINGEN Deltagarna blev tillfrågade att visa hur de trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Trivseln angavs i en graderad skala från 1 till 4, där 1 motsvarade inte alls och 4 motsvarade mycket bra. De som svarade 1 blev även tillfrågade att berätta orsaken till att de inte trivdes. Av 41 som svarade på frågan var det 17 stycken som uppgav graderingen "4", 20 stycken som uppgav graderingen "3", två stycken som svarade 2 och två stycken som svarade 1. Av de som inte alls trivdes, kommenterade en att den inte hade någon apotekstjänst och den andre trivdes inte med sin arbetsgivare. 90 % graderade sin trivsel antingen som 3 Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009 Figur 4: Trivsel, på en fyrgradig skala, med nuvarande sysselsättning. 1 motsvarar "inte alls" och 4 motsvarar "mycket bra". (n=41) och 4. Av de som uppgav 1 och 2 som trivsel, jobbade 3 stycken som apoteksanställda, varav en som chef, och den sista vidareutbildade sig. 25 20 15 10 5 0 Angiven trivsel 1 2 3 4 4. ARBETSVILLKOR 4.1 ANSTÄLLNINGSFORM 30 av 42 svarade att de hade en tillsvidareanställning. Bland de övriga hade två vikariat, två var Anställningsform projektanställda, fyra erhöll någon 35 sorts bidrag eller stipendium och tre 30 svarade annat. Av de som svarade annat var två studerande och en 25 20 kombinerade stipendium med 15 assistentarbete. Av de som var 10 tillsvidareanställd var elva 5 apoteksanställda, tio apotekschefer, 0 fem inom industrin, fyra kliniska apotekare och en studerande. En apoteksanställd och en apotekschef hade ett vikariat. En industrianställd och en klinisk farmaceut var projektanställda. Alla som erhöll stipendier eller bidrag var doktorander. En av de anställda med vikariat arbetade utomlands. Alla arbetade heltid. Figur 5: Fördelningen av de olika anställningsformerna. (n=42) 6

4.4 LÖN Lönerna varierade mellan 12 000 och 72 640 kronor per månad. Medellönen totalt låg på 36 300 kronor och medianlönen på 33 100 kronor. Om doktorander eller studenter inte inkluderas, låg medellönen på 39 400 kronor och medianlönen på 34 000 kronor. Figur 4 visar månadslön för alla deltagarna medan doktorandlönerna har exkluderats i Figur 5. Figur 4: Fördelning av samtliga månadslöner. Medellönen är markerad som helstreckad linje och medianlönen som punkterad. Figur 5: Fördelning av samtliga månadslöner utom doktorander och studerande. Medellönen visas som helstreckad linje och medianlönen som punkterad. 7

Lön sorterat på anställning Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009 I tabell 1 har lönerna sorterats efter Tabell 1: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. Löneintervall, medel och median redovisas(n=40). sysselsättning. Alla löner Sysselsättning Löneintervall* Medellön* Medianlön* baseras på en månatlig Apoteksanställd 27 000-72 600 40 500 34 000 inkomst. Personer som Industrianställd 30 100-55 000 39 100 35 700 saknade inkomst var inte Klinisk apotekare 28 600-46 800 34 300 33 000 med i analysen. I detta fall Doktorand 12 000-21 000 17 200 17 600 gällde det två deltagare som *Avrundat till närmaste hundratal studerade varav en av dem uppgav sig ha studiemedel. En studerande fick behålla sin anställning under utbildningen. Lönen är inkluderad i alla gemensamma uträkningar men presenteras inte i tabellen. En doktorand fick även timlön för undervisning utöver sin angivna lön. 5. KARRIÄR 5.1 YRKESMÄSSIGT AVANCEMANG De som medverkade fick svara på frågan om de känt att de avancerat inom sitt yrke 35 personer svarade Ja och 7 personer svarade Nej (Figur 6). Av deltagarna som svarade Nej var fyra stycken apoteksanställda, en doktorand, en industrianställd och en studerande. Deltagarna som svarade Ja var ombedda att motivera hur. Känner du att du har avancerat inom ditt yrke? 7 Ja Nej Av de apoteksanställda svarade 20 av 24 Ja varav 18 av dem hade motiverat sitt svar. Tio stycken angav att de hade gått från anställda till chefer och på så sätt fått Figur 6: Andel som efter 3 år anser sig ha avancerat i sin yrkesroll. (n=42) mer ansvar och uppgifter. En apoteksanställd gick chefsutbildning och var nu läkemedelsansvarig. Fyra andra uppgav också att de hade gått från anställda till läkemedelsansvarig. En uppgav olika vidareutbildningar. Den sista angav att den fått mer arbetsuppgifter. Fyra av fem doktorander hade avancerat i sitt yrke. Alla de som svarade Ja motiverade sitt svar. De nämnde att de var mer självständiga och att de fått bättre kompetens. Två uppgav även att de fått mer ansvar. 35 8

Fem av sex industrianställda svarade Ja. Av dessa motiverade fyra varför. En hade bytt position och en annan fått "mer avancerade uppgifter. En hade först jobbat som läkemedelsansvarig på apotek sedan gått över till kvalitetssäkring inom industrin. En var först chef på apotek och nu chef inom industrin. Alla kliniska apotekare hade svarat Ja och även motiverat. De uppgav att de fått mer ansvar än tidigare. Två av tre studerande tyckte att de hade avancerat i sina yrken. Båda hade även motiverat varför. En hade en utbildning i personlig läkemedelsrådgivning och den andre hade en anställning som läkemedelsansvarig. 5.2 NÖJD MED NUVARANDE YRKESROLL Deltagarna fick svara på frågan om de var nöjda med sin nuvarande yrkesinriktning som t.ex. apoteksanställd, industrianställd, klinisk farmacevt etc. Av de 41 som svarade var 31 nöjda med sin yrkesroll och 10 missnöjda (Figur 7). Alla som svarade Nej motiverade sitt val. Tre personer skulle vilja byta yrkesinriktning, där en apoteksanställd och en klinisk apotekare skulle vilja jobba inom kliniken och en annan klinisk apotekare ville söka sig till industrin. Fler skäl till missnöje, alla från apoteksanställda, var för mycket Nöjd med nuvarande yrkesroll Figur 7: Fördelningen som ansåg sig vara nöjda med sin nuvarande yrkesinriktning (n=41). stress, en önskan om bättre villkor, bättre utnyttjande av sin kompetens samt en önskan om en ökad respekt från sina arbetsgivare. En apoteksanställd kände sig som en försäljare med för mycket utbildning. En doktorand ville ut och forska i "verkligheten" och en studerande vidareutbildade sig just nu för att bli nöjd. 10 31 Ja Nej 9

6. UTBILDNING 6.1 VILKA KUNSKAPER FRÅN UTBILDNINGEN MAN HAR HAFT NYTTA AV RESPEKTIVE SAKNAT I SITT ARBETSLIV. Haft nytta av: Tabell 2 visar en sammanställning av de kunskaper från utbildningen som deltagarna ansett sig ha nytta av i arbetslivet. Då det gick att ange mer än en kunskap, överstiger antalet svar antalet deltagare. Tabell 2: Kunskaper från utbildningen som deltagarna uppgav att de haft nytta av i arbetslivet. (n=37) Kunskap/Ämnesområde Antal Farmakologi/Sjukdomslära 16 Farmakokinetik/-dynamik 12 Bredden 10 Praktiken 7 Galenisk farmaci 6 Anatomi/Fysiologi 6 Enstaka kurser* 5 Analytisk förmåga 3 Informationshantering 3 Läkemedelskemi 3 Biomedicin 2 Samhällsfarmaci 2 Farmaceutiska kunskaper 1 Laborativa moment 1 *Inkluderar kurserna farmakoterapi, immunologi, examensarbete, statistik samt svaret en del av kurserna. De flesta av de apoteksanställda uppgav specifika kurser som var av speciell nytta, speciellt farmakologi samt farmakokinetik, men även galeniska kunskaper, läkemedelskemi, praktik samt samhällsfarmaci. Ett fåtal hade även haft nytta av programmet som helhet samt att de fått en större förmåga att analysera och lösa problem. De som doktorerade hade haft nytta av programmets bredd samt specifikt examensarbetet samt farmakokinetik och immunologi. Utöver det nämndes även ett vetenskapligt tänk, informationshantering och laborativa färdigheter. Bland de som arbetade inom industrin ansågs bredden samt specifika kurser som galenik, läkemedelskemi, farmakologi, mikrobiologi och statistik ha varit nyttiga. Flera av de kliniska apotekarna uppgav helheten och bredden som nyttig. Förmågan att ta till sig och analysera information värderades även det högt. Specifika kurser nämndes som farmakologi, farmakokinetik/-dynamik, galenik samt integrerad biomedicin. Av de som studerade uppskattades helheten, samt kurser som samhällsfarmaci och praktik. 10

Saknat: Tabell 3 visar en sammanställning av de kunskaper från utbildningen som deltagarna ansett sig ha saknat i arbetslivet. Då det gick att ange mer än en kunskap, överstiger antalet svar antalet deltagare. 37 personer av 42 svarade på frågan. Många av de apoteksanställda kände att de saknade farmakoterapeutisk kunskap från utbildningen. De flesta som innehade en chefsposition nämnde även att de gärna haft mer ekonomi och ledarskap som förberedelse till deras yrkesverksamhet. Ett fåtal önskade en tidigare förlagd praktik b. En person saknade utbildning inom egenvård och en person önskade att apotekarprogrammet förlängs till Tabell 3: Kunskaper som hade varit användbara i arbetslivetsom deltagarna uppgav att de saknat från utbildningen (n=37). Kunskap/Ämnesområde Antal Farmakoterapi 20 Ekonomi 8 Ledarskap 5 Tidigare praktik 3 Laborativa kunskaper 2 Större inblick på arbetsplats 2 Övrigt* 11 *Inkluderar svaren: Nöjd, vetenskapligt synsätt, sjukdomslära, skriva vetenskapligt, kommunikation, kvalitetssäkring, topikala läkemedel, egenvård, femårig masterutbildning med praktik utöver, social kompetens och projektledning. 5,5 år och blir ett master-program med fler inriktningar. En annan önskade mer information om vad arbete på apotek innebär. En person saknade mer utbildning inom social kompetens. Bland doktoranderna nämndes mer labbkunskaper, ett vetenskapligt synsätt, samt att uttrycka sig vetenskapligt i skrift. En person var nöjd med utbildningen som den var. De industrianställda kände att de saknade kunskaper inom farmakoterapi, men enskilda personer efterfrågade även kunskap inom kvalitetssäkring samt ledarskapsutbildning. Bland de kliniska farmakologerna saknades farmakoterapeutiska kunskaper hos alla som svarat. En person önskade även fördjupad förståelse inom farmakologi och sjukdomslära. En person önskade även mer kunskap om topikala läkemedel. Hos de studerande svarade endast en person, som saknade farmakoterapi, kommunikation samt företagsekonomi. Många av synpunkterna i tabell 3 fick kategoriseras som farmakoterapi av platsskäl. Det som placerades inom kategorin var äldre och läkemedel, att tolka kliniska labb-prov, läkemedelsgenomgångar, läkemedelsinteraktioner, vätske-/nutritionsbehandling, blandbarhet, syra/bas, utfällning av läkemedel samt dosering. b Praktikkursen är förlagd de sista sex månaderna av utbildningen, termin tio. 11

6.2 HUR UTBILDNINGEN FÖRBERETT INFÖR ARBETSLIVET De som deltog i undersökningen ombads att gradera på en skala hur mycket de ansåg att utbildningen hade förberett dem för arbetslivet. Graderingen var 1 till 5 där 1 innebar mycket bra och 5 motsvarade inte alls. Totalt svarade fem stycken 1, tolv stycken svarade 2, 19 stycken svarade 3 och sex stycken svarade 4. Ingen svarade inte alls. I tabell 4 beskrivs fördelningen av hur deltagarna svarade utefter deras yrken. Tabell 4: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. (n=42) Grad 1 2 3 4 5 Apoteksanställda 4 7 10 2 0 Industrianställda 0 4 3 0 0 Doktorander 1 1 2 1 0 Kliniska apotekare 0 0 3 2 0 Studerande 0 0 1 1 0 7. JÄMFÖRELSER Lönejämförelser försvåras av att antalet deltagare som arbetat utomlands och antalet doktorander inte följer samma utveckling som övriga anställda. Då löner ofta är högre i utlandet (t.ex. Norge), och doktorander har en lägre löneutveckling än övriga, kommer antalet personer som arbetar i utlandet eller doktorerar att påverka jämförelsen. Det är därför viktigt att ta dessa parametrar i beaktan vid tolkning av resultaten. 7.1 JÄMFÖRELSE MED 2010 ÅRS UPPFÖLJNING 1 Följande jämförelser är baserade på data från Uppföljning av apotekare utexaminerade 2009 från Göteborgs Universitet som gjordes under våren 2010. Syftet med jämförelserna är att se skillnader i sysselsättning, trivsel och lön under de tre år som apotekarna varit yrkesverksamma. Endast 72 % av dem som deltog i 2009-års uppföljning medverkade i årets 3- årsuppföljning vilket bör finnas i åtanke vid tolkning av data. 7.1.1 SYSSELSÄTTNING Figur 8 visar en jämförelse av 80% sysselsättningar år 2010 och år 2012. Apoteksanställda har minskat från 69 % till 57 %. År 2012 har kliniska farmaceuter 60% 40% tillkommit, vilket inte fanns 2010. 20% Industrianställda har ökat och de som inkluderar övrigt" har minskat, inklusive 0% de som valt att sysselsätta sig utanför yrkesrollen. År 2010 var 5 % arbetssökande vilket har minskat till 0 % år 2012. Antalet som studerar vidare har ökat sedan 2010, då ingen vidareutbildade sig. Sysselsättning Figur 8: Fördelning av yrkesroller. Idag 3 år sedan 12

7.1.2 LÖN 2009 års löner jämfördes med lönerna år 2012 (Figur 9 och 10). Utöver en direkt jämförelse, beräknades teoretiska löner baserat på konsumentprisindex (KPI) c som ett mått på hur mycket lönerna påverkas av inflation. KPI ökade mellan 2010 till 2011, medan 2012 ligger under 2011 års nivå. Differensen mellan den observerade löneförändringen och KPI benämns som reell löneökning i jämförelserna. Om alla löner inkluderades syntes en löneökning på 32 % (medel) och 37 % (median) mellan uppföljningarna. De reella löneökningarna var 27% (medel) och 32% (median). År 2009 arbetade 16 personer i Norge (28%), jämfört med fem i denna uppföljning (12%). Då de norska lönerna generellt ligger högre än de svenska, beräknades även löneökningen utan dessa för att få en representativ bild av lönerna i Sverige. Löneökningen var då 43% (medel) och 29% (median) samt den reella löneökningen 37% (medel) respektive 24% (median). Om även doktoranderna exkluderades blev löneökningen 38% (medel) och 29% (median) samt den reella löneökningen 33% (medel) och 23% (median). 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medellön Alla Utan doktorander Utan doktorander och Norge 2010 Figur 9: Medellön i svenska kronor. På y-axeln anges lön i tusentals kronor. KPI är dagens värde av 2010 års lön baserat på konsumentprisindex. KPI Idag 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medianlön Alla Utan doktorander Utan doktorander och Norge 2010 Figur 10: Medianlön i svenska kronor. På y-axeln anges lön i tusentals kronor. KPI är dagens värde av 2010 års lön baserat på konsumentprisindex. KPI Idag 7.1.3 TRIVSEL Trivsel Figur 11 visar angiven trivsel på en fyrgradig skala där 1 motsvarade inte alls och 4 motsvarade mycket bra. I 2010-års uppföljning utgjorde de som svarade 3 eller 4 80 % av alla svar medan motsvarande procentsats i årets uppföljning var 88 %. 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 Idag 3 år sedan Angiven trivsel Figur 11: Angiven trivsel på en fyrgradig skala. 1 motsvarar "inte alls" och 4 motsvarar "mycket bra". c Konsumentprisindex Statistiska Centralbyrån (www.scb.se), jämförelse mellan november 2010-2012. 13

7.2 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE TREÅRSUPPFÖLJNINGAR 2,3 Följande jämförelser är baserade på data från Treårsuppföljning av apotekare från Göteborgs Universitet som utförts under hösten 2010 till och med 2012. Syftet med jämförelserna är att se skillnader i sysselsättning, trivsel och lön mellan olika avgångskullar tre år efter deras examen. Deltagarantalen var 55 % år 2010, 53 % år 2011 samt 73 % år 2012. I treårsuppföljningen av studenterna som tog examen 2007 var yrkeskategorierna annorlunda. Två kliniska apotekare hade placerats in i gruppen anställda på apotek. Dessa har nu fått en ny bedömning och blivit en egen grupp. Informationen har därför fått omarbetats i denna jämförelse. 7.2.1 SYSSELSÄTTNING Figur 12 visar en jämförelse mellan treårsuppföljningarna utförda 2010 till 2012. Som figuren visar finns det ingen synlig trend. Dock har antalet apoteksanställda återigen stigit efter 2008 års minskning. Industrianställda och doktorander följer samma trend, med en ökning från 2010 till 2011 och sedan en minskning år 2012. Arbetslösheten, när treårsuppföljningarna har utförts, har i alla tre fallen varit 0 %. 80% 60% 40% 20% 0% Sysselsättning 2010 2011 2012 Figur 12: Fördelning av yrkesroller. 7.2.2 LÖN Precis som i jämförelse 7.1 påverkas lönejämförelsen av antalet yrkesverksamma utomlands och antalet doktorander. Därför presenteras även statistik med yrkesverksamma enbart i Sverige som referens. Andelen som arbetade utomlands var 4,5 % år 2010, 4,2 % år 2011 och 12 % år 2012. Medellönerna har stadigt ökat mellan 2010 och 2012 års undersökning (Figur 13 och 14). Då alla är inkluderade har den procentuella ökning år 2012 varit 14 % jämfört med år 2010 och 11 % jämfört med år 2011. Om de yrkesverksamma i Norge räknas bort, är den procentuella ökningen 9 % (2010) och 5 % (2011). Om även doktorander och studerande räknas bort, var ökningen 10 % (2010) och 5 % (2011). Medianlönerna har också ökat. Då alla är inkluderade var ökningen från 2012 på 17 % (2010) och 6 % (2011). Utan apotekare i Norge ökade lönen 7 % (2010) men sjönk med 4 % jämfört med år 2011. Om även doktorander och studerande räknas bort var ökningen 10 % (2010) och 5 % (2011). 14

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medellön Alla Alla utom Norge Alla utom Norge, doktorander och studerande Figur 13: Medellön i svenska kronor. På y-axeln anges löni tusentals kronor. 2010 2011 2012 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medianlön Alla Alla utom Norge Alla utom Norge, doktorander och studerande Figur 14: Medianlön i svenska kronor. På y-axeln anges lön i tusentals kronor. 2010 2011 2012 Ett KPI har även beräknats från 2010 års lön. Differensen mellan den observerade löneökningen och KPI får anses vara inflationsoberoende och bör därför spegla en reell löneförändring på arbetsmarknaden. Den reella löneökningen går att se i Figur 15. Idag är den reella medianlönen ca 3500 kronor över motsvarande lön 2010. Reell lönekurva utöver KPI 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Medellön Medianlön 500 0 2010 2011 2012 Årtal Figur 15: Inflationsoberoende löneförändring mellan år 2010 och 2012. Y-axeln motsvarar svenska kronor. 7.2.3 HUR UTBILDNINGEN HAR FÖRBERETT INFÖR ARBETSLIVET Ingen skillnad mellan uppföljningarna upptäcktes i hur deltagarna anser att utbildningen förberett inför arbetslivet (Figur 16). Svarsalternativ 1 motsvarar mycket väl och 5 motsvarar inte alls. Frågan ställdes inte i treårsuppföljningen år 2010. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur utbildning förberett inför arbetslivet 1 2 3 4 5 2012 2013 Figur 16: Fördelning av hur väl utbildningen förberett deltagarna inför arbetslivet där 1 motsvarar mycket väl och 5 motsvarar inte alls. 15

7.2.4 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN Från 2010 års treårsuppföljning till idag arbetar allt färre personer hela tiden efter examen (Figur 17). Det finns ingen uppenbar trend i skälet varför, men de senaste två uppföljningarna har arbetslöshet varit en bidragande faktor (Figur 18). 80% 60% 40% 20% 0% Arbetat hela tiden efter examen 2011 2012 2013 Figur 17: Andel som arbetat hela tiden efter examen. 100% 80% 60% Ja 40% Nej 20% 0% Skäl till arbetsfrånvaro 2011 2012 2013 Föräldraledighet Självvald ledighet Arbetslöshet Övrigt Figur 18: Uppgivna skäl baserat på andelen som uppgivit att de ej arbetat hela tiden efter examen. 7.2.2 TRIVSEL 60% Trivsel Vid jämförelse av trivsel syntes ingen skillnad mellan år 2011 jämfört med 2012. Båda skiljer sig däremot från år 2010, där en större andel svarade "4" jämfört med 2011 och 2012. Andelen deltagare i procent som svarat 3 eller 4 skiljer sig inte mellan de olika treårsuppföljningarna. 40% 20% 0% 1 2 3 4 Figur 19: Angiven trivsel på en fyrgradig skala. 1 motsvarar "inte alls" och 4 motsvarar "mycket bra". 2010 2011 2012 8. DISKUSSION Då endast två tredjedelar av de som tog examen 2009 hade möjlighet att besvara enkäten, är det ovisst om resultaten och jämförelserna ger en fullständig bild av arbetsmarknaden tre år efter examen från apotekarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Ett större deltagande hade kunnat ge en bättre uppfattning och ytterligare information om hur arbetsmarknaden förhåller sig. Urvalet utfördes annorlunda denna treårsuppföljning jämfört med tidigare treårsuppföljningar. Tidigare har det inte funnits oklarheter i vilka som blivit tillfrågade att medverka i den ursprungliga uppföljningen strax efter examen. I år fick en urvalsfråga användas som baserades på tidigare erfarenheter. Risken för ett felaktigt urval vägdes mot risken för minnesbias, och vi bestämde oss för att ta med de som tagit examen år 2009 men som var osäkra på sin tidigare medverkan i uppföljningen (9,5 %). Ingen svarade definitivt nej. Det är därför inte orimligt att 16

resultaten kan vara något missvisande för populationen, speciellt i jämförelserna. Förhoppningsvis går denna urvalsmetod att undvika i kommande uppföljningar. De flesta deltagare anser att utbildningen har förberett dem till arbetslivet, även om endast ett fåtal anser att den gjort det mycket väl. Att alla grupper hade stor spridning inom sig påvisar att utbildningen inte försummar en specifik yrkesroll. Endast de som valt att vidareutbilda sig uttryckte att de blivit dåligt förberedda. Alla yrkesroller uttryckte att de haft nytta av programmets bredd i sin yrkesutövning. I övrigt uppskattas programmets karaktärsämnen som farmakologi, farmakokinetik, galenisk farmaci med mera. Deltagare på chefsposition ansåg sig sakna ekonomi och ledarskap och i övrigt var det väldigt mycket individuella önskemål som saknades inklusive generiska färdigheter, fördjupade kunskaper inom intresseområden med mera. Över hälften av de svarande från alla yrkesgrupper, förutom doktoranderna, ansåg sig dock ha bristande kunskaper i farmakoterapi för sin yrkesutövning, trots en obligatorisk kurs i farmakoterapi i programmet. Jämfört med 2011 års treårsuppföljning 3 är det en fördubbling (28 % till 54 %) som behöver farmakoterapi i sin yrkesroll och sträcker sig över de flesta yrkesområden. Det skulle kunna tyda på en förändring i apotekarens yrkesroll, arbetsuppgifter och förväntade yrkeskunskaper från omgivningen. Deltagarna arbetar inom en mängd olika områden och inriktningar. Detta visar utbildningens bredd och olika möjligheter till olika arbeten, vilket är väldigt glädjande. En intressant aspekt är att de olika yrkesrollerna har gemensamma arbetsuppgifter i form av kvalitetsgranskning, administrativa uppgifter samt undervisning. Efter tre år verkar de allra flesta trivas med sin yrkesroll. Få har uttryckt att de velat ändra sina arbetsuppgifter och ifall de har varit missnöjda har det ej berott på just yrket som apotekare. Men det finns även deltagare som vill vidareutbilda sig och inrikta sig på andra yrkesroller inom apotekaryrket, till exempel som klinisk apotekare. Det är positivt att många finner en yrkesroll de trivs med redan inom tre år. Alla utom sju (17 %) känner att de avancerat inom sin yrkesroll. De flesta har fått fler ansvarsområden som läkemedelsansvarig. Många inom apoteksvärlden har även blivit chefer. Många av de som deltagit har en tillsvidaretjänst och endast tre stycken var anställda på vikariat. Detta är faktorer som kan förklara den höga trivseln. Sett till tidigare har trivseln ökat något sedan strax efter examen och ligger på samma nivå som för kullen året innan. Trots en ökad andel som arbetar inom apotek, har lönen kontinuerligt ökat år 2012, både aktuell lön och reell lön (justerad efter inflation). Detta kan bero på att en större andel valt att stanna utomlands efter tre år och därmed fått en bättre löneutveckling än i Sverige. Framtida undersökningar får avgöra om löneökningen håller i sig. Det är tydligt att arbetslösheten blivit ett återkommande skäl till att personer inte arbetar kontinuerligt efter examen. Det är dock viktigt att se att ingen som blivit tillfrågade varit arbetslös under intervjutillfället vid någon av de treårsuppföljningar som genomförts. Det kan vara ett tecken på att det råder en balans på arbetsmarknaden av nyutexaminerade apotekare. 17

9. ACKNOWLEDGEMENTS Vi vill tacka följande personer: Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009 Medlemmarna av programkommittén för farmaci för förtroendet att utföra detta arbete Anette Nilsson för utbildning i Webropol. 18

10. REFERENSER 1. Andersson och Hulo Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2009. Våren 2010. http://gul.gu.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publisheditemid=21296626&cour seid=38178&fileid=19756658 2. Hulo och Börstell Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2007. Hösten 2010/Våren 2011. http://gul.gu.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publisheditemid=21296626&cour seid=38178&fileid=19942331 3. Börstell och Damgaard Treårsuppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 2008. Hösten 2011/Våren 2012. http://gul.gu.se/public/pp/public_file_archive/archive.html?publisheditemid=21296626&cour seid=38178&fileid=19942332 19

11. BILAGOR BILAGA 1 Vi behöver Din hjälp! Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring vilket innefattar såväl möjligheten till jobb som vilka typer av yrkesroller en apotekare kan ha. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som jobbar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden och därför görs nu en uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet (GU). Vi som är studentstudievägledare för apotekarprogrammet har fått i uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet, att göra en undersökning om hur arbetsmarknaden för utexaminerade apotekare ser ut tre år efter examen. Undersökningen kommer grunda sig på en enkätundersökning av de som fått sitt examensbevis utfärdat under juli och augusti månad 2009, samt deltog i uppföljningen 2010. Eftersom du är en av dem skulle vi uppskatta ditt deltagande och hoppas att du har möjlighet att ställa upp! Enkäten tar ungefär 15 minuter och du kommer givetvis att vara anonym i all resultatredovisning. Då vi inte vet om denna e-mailadress är aktuell, önskar vi gärna att du besvara detta mail oavsett om du vill medverka eller ej. Vill du delta, skickas enkäten som en länk till dig.. Tack på förhand! Studentstudievägledare för apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet Har du några frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss: 031-786 30 36 (tisdagar och torsdagar kl. 16-18) apotekarstudent@sahlgrenska.gu.se 20

BILAGA 2 Uppföljning av utexaminerade apotekarstudenter - Enkät Fråga 1. Har du blivit kontaktad av studentstudievägledare och deltagit i en uppföljning via telefon år 2010? Om ja, var vänlig fortsätt till fråga 2. Om nej, kan du skicka in enkäten direkt. Ja Nej Kommer inte ihåg Fråga 2. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Fråga 3. Vilken anställningsform har du idag? (Sätt ett kryss i den ruta som motsvarar din anställningsform) Anställningsform Heltid Deltid Tillsvidare Vikariat Timanställning Anställning via bemanningsföretag Projektanställning Stipendium (t.ex. doktorand) Praktik Annan anställning, i så fall vilken? Fråga 4. Om du i frågan ovan svarade annan anställning, vilken? Fråga 5. På en skala från 1 till 4, hur bra trivs du med din nuvarande sysselsättning? (1 = inte alls och 4 = mycket bra) 1. Varför? 2. 3. 4. Fråga 6. Vad har du för lön idag? 21

Fråga 7. Beskriv översiktligt ditt arbete samt dina ansvarsområden? Fråga 8. Har du arbetat hela tiden efter din examen? Ja Nej, pga: Självvald ledighet Arbetslöshet Föräldraledighet Annat: Fråga 9. Till vilken grad anser du att utbildningen har förberett dig för arbetslivet. 1. Mycket bra 2. 3. 4. 5. Inte alls Fråga 10. Vilka kunskaper från programmet känner du att du har haft nytta av respektive saknat i ditt arbetsliv? Haft nytta av: Saknat: Fråga 11. Känner du att du har avancerat inom ditt yrke (dvs. har du fått nya ansvarsområden sedan du började arbeta)? Ja Om ja: På vilket sätt? Nej Fråga 12. Är du nöjd med din nuvarande yrkesroll (t.ex. öppenvårdsfarmaceut/ klinisk farmaceut/forskare/industrianställd etc.)? Ja Nej Om nej: Vad skulle du vilja förändra? 22