Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Hongkong lever upp till högt ställda krav vad gäller yttrandefriheten, samt även ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Trots en allmän välståndsökning under det senaste decenniet kvarstår däremot ojämlikheterna i levnadsförhållanden, och har på senare år i vissa fall förvärrats. Den regering som tillträde 2012 har dock förklarat att man i högre grad vill försöka använda politiska och statsfinansiella instrument för att ta itu med dessa problem. Det demokratiska systemet saknar fortfarande viktiga element. Även om Hongkong som en särskild administrativ zon av Kina styrs enligt principen ett land två system finns ännu inte allmän och lika rösträtt. Det ständiga utskottet i Kinas nationella folkkongress har uttalat att allmän och lika rösträtt ska kunna tillämpas vid valet 2017 av regeringschef och till parlamentsvalet 2020. En begränsad rösträttsreform skedde inför valen 2012. Senhösten 2013 inleddes politiska konsultationer i Hongkong om hur valsystemet ska kunna utformas för att allmän och lika rösträtt ska vara möjlig 2017. Utgången av dessa konsultationer och den därmed påbörjade dialogen är ännu oviss. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Före Hongkongs återlämnande till Kina den 1 juli 1997, hade Storbritannien för Hongkongs räkning ratificerat sex av de centrala MR-konventionerna. Dessa är: - Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheter, Covenant on Civil and Political Rights, ICCPR
- Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, ICERD - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CAT - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC - Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention of the Rights of Persons with Disabilities, CPD, 1998. Kina har accepterat att dessa konventioner är fortsatt tillämpliga i Hongkong samt att rapportering sker till FN om MR-läget. Denna rapportering sänds dock in via Peking. 2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Hongkong är ett rättssamhälle, i vilket rätten till liv och kroppslig integritet generellt sett respekteras. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades i Hongkong 1993. Det finns inga kända uppgifter om senare fall. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Hongkong upprätthåller en stor respekt för rätten till frihet och personlig säkerhet vad gäller de egna medborgarna. Det finns dock enstaka exempel på hur medborgare i andra länder som försökt komma in i Hongkong under oklara omständigheter i stället omhändertagits av myndigheter i Kina. Ett antal av Hongkongs oppositionspolitiker har svårigheter att kunna utnyttja rätten att resa fritt i Kina, vilket alla medborgare i Hongkong är berättigade till. De berörda politikerna klagar regelmässigt över att Hongkongs regering inte protesterar mot detta hos centralregeringen i Peking på ett tillräcklig kraftfullt sätt. Samma politiker samt en del representanter för frivilligorganisationer har på oklara grunder även vägrats inresa till Macao.
3 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet i Hongkong karaktäriseras av självständiga institutioner efter brittisk förebild, vilket utgör den viktigaste garantin för att Hongkong ska förbli en rättsstat. Domarkåren inkluderar ett betydande inslag av domare från andra länder där den anglosaxiska rättsordningen Common Law tillämpas. Under 2010 utsågs Geoffrey Ma till ny ordförande i Högsta Domstolen. Proceduren som ledde fram till detta hanterades utan någon synlig inblandning från Kina. Polisväsendet är mycket väl fungerande och i stort sett fritt från korruption. Viss kritik har riktats mot en sjunkande utbildningsnivå hos poliskåren. En mycket kraftfull anti-korruptionskommission har sedan 1970-talet bidragit en betydande minskning av korruptionen. Under 2012 och 2013 har flera högprofilerade korruptionsundersökningar inletts. Hongkong låg 2013 på plats 15 i Transparency Internationals Corruption Perceptions Index. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om straffrihet i Hongkong. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Rätten till yttrande- och tryckfrihet är inskriven i Hongkongs grundlag, the Basic Law, och har starka traditioner i Hongkong. Även om det från tid till annan förekommer uppgifter om självcensur hos media är mångfalden och friheten i massmedia, liksom på internet, tydlig. Enligt Hongkongs grundlag ska regeringen lägga fram förslag om en lag som förhindrar subversiv verksamhet. Någon tidpunkt har dock inte fastställts. Motståndarna mot lagförslaget hävdar att en sådan lag skulle riskera att undergräva Hongkongs yttrandefrihet. I samband med den nya regeringens tillträde i juli 2012 förklarade justitieministern Yuen att han inte avsåg lägga fram lagförslag mot subversiv verksamhet. Ett tidigare lagförslag 2003-2004 ledde till omfattande protester och tvingade då ansvarig minister att avgå. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes-, och föreningsfriheten, inklusive rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, är inskriven i Hongkongs grundlag och har även starka traditioner.
4 Varje år genomförs stora manifestationer särskilt vid tre tillfällen; den 1 maj, på årsdagen av Tiananmen-massakern den 4 juni och på dagen för Hongkongs återlämnande till Kina den 1 juli. Det har förekommit anklagelser om polisbrutalitet gentemot folkmassor i samband med demonstrationer. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfrihet är inskriven i Hongkongs grundlag. De flesta religiösa samfund finns representerade i Hongkong och kan verka fritt. Falun Gong har ett mindre antal anhängare som tillåts att sprida information om sin verksamhet på vissa allmänna platser. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Demokratiseringen av Hongkong inleddes först efter undertecknandet av överenskommelsen mellan Storbritannien och Kina 1984 om Hongkongs återlämnande. Sedan dess har en ständig kamp förts om införande av allmän och lika rösträtt. De partier som förespråkar en snabb demokratisering har fått cirka två tredjedelar av rösterna i varje val, dock något mindre under senare år. Det ständiga utskottet i Kinas Nationella folkkongress meddelade 2007 att allmänna och fria val av regeringschefen kan införas 2017 och till parlamentet 2020. Därefter har diskussionerna fokuserat på vilka steg som kan tas mot detta mål, först inför valen 2012 och nu inför valet 2017. Förändringar i valsystemet kräver att Hongkongs regering, två tredjedelar av parlamentet, samt det stående utskottet i Nationella folkkongressen i Peking är överens. I juni 2010 gjordes en överenskommelse som gav alla röstberättigade Hongkongbor två röster vid parlamentsvalen 2012, en i de geografiska valkretsarna och en i de så kallade funktionella valkretsar vilka främst består av företrädare för olika yrkesgrupper. Tidigare hade endast drygt 200 000 Hongkongbor rösträtt i de funktionella valkretsarna. Överenskommelsen är ett steg i riktning mot demokratisering av Hongkong. Målet för den demokratiska oppositionen är dock alltjämt att helt avskaffa de funktionella valkretsarna. När den nye regeringschefen Leung Chunying utsågs 2012 skedde detta i en elektorsförsamling om 1 200 personer, vilket var 400 elektorer fler än vid valet 2007. Alltjämt har dock centralregeringen i Peking ett avgörande inflytande över vem som blir vald. Viss begränsning har gjorts i rätten att överlämna petitioner till representanter för det kinesiska förbindelsekontoret. Hongkongs regering inledde i december 2013 politiska konsultationer om hur ett reformerat valsystem inför valet 2017 skulle kunna se ut. Enligt beslutet
2007 i Nationella folkkongressens stående utskott har indikerats att allmänna val av regeringschefen skulle äga rum, med reservationen att kandidaterna först måste utses av en representativ nomineringskommitté. Debatten har hittills i hög grad handlat om vilka som ska ingå i denna kommitté, kommitténs storlek, samt hur kandidaterna till regeringschefsämbetet ska utses av kommittén. Utgången av dessa konsultationer är ännu oklar. Införandet av allmän och lika rösträtt är nödvändigt men inte tillräckligt för att Hongkong ska bli en parlamentarisk demokrati fullt ut. Regeringen har i det nuvarande systemet inte något givet parlamentariskt underlag och har därför ofta svårt att genomföra sina politiska ambitioner. Parlamentet kan stoppa lagförslag men får till exempel inte besluta om utgiftsökningar. Kvinnor förekommer på ledande poster i det politiska livet. Några exempel är den biträdande regeringschefen och partiledaren för det största oppositionspartiet. Den biträdande regeringschefen är den enda kvinnliga ministern. 5 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten i Hongkong är låg, cirka tre procent. En stor andel av arbetskraften finns i låglöneyrken. Medianlönen är cirka 11 000 HKD per månad (knappt 10 000 SEK) och har inte nämnvärt förändrats på tio år. Inkomstfördelningen är mycket ojämn och de stora inkomstskillnaderna har kritiserats av FN vid granskningen av Hongkongs efterlevnad av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Fackföreningarna har en relativt svag ställning i Hongkong med en organisationsgrad på drygt 20 procent. Det beror delvis på att det finns två konkurrerande organisationer, dels en som till stor del styrs av mot fastlandet lojala krafter och dels en oberoende fackförening. Kollektivavtal är ovanliga. 2011 infördes för första gången en lag om minimilön, vilken för närvarande ligger på 30 HKD per timme. Strejker är tillåtna, men det är vanligt förekommande att arbetskontrakt stipulerar att arbetsnedläggelse utgör grund för uppsägning. Regeringen har 2013 initierat en kommission med uppgift att analysera för- och nackdelar med att införa arbetstidslagstiftning. Hongkong har ratificerat samtliga grundläggande ILO-konventioner fyra av dem (bland annat 87 och 98) innan Hongkong återförenades med Kina.
6 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den offentliga sjukvården är väl utbyggd och med låga avgifter och ingen får vägras sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. 20 procent av Hongkongs statsbudget går till hälsovården som anses vara av hög klass. 14. Rätten till utbildning Skolgång till gymnasienivå är oftast kostnadsfri men vid privatskolor i vissa fall avgiftsbelagd, dock med stöd av starka subventioner. Högskoleundervisningen är i toppklass med åtta universitet vilka erbjuder goda möjligheter till stipendier för mindre bemedlade elever. Utbildningssystemet håller i alla avseenden en mycket hög standard med god tillgänglighet för alla. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Hongkongs största enskilda problem är tillgången på bostäder till ett överkomligt pris. En tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder, men efterfrågan på bostäder till rimligt pris ökar kraftigt. På grund av en stigande efterfrågan från relativt förmögna fastlandskineser har fastighetsmarknaden under senare år ensidigt inriktat sig på att producera lyxbostäder, vilket regeringen nu söker ändra på genom bland annat nya skatteregler. Regeringen har även ökat anslagen till bostadspolitiska åtgärder. Hongkong placerar sig på 13:e plats på UNDP:s Human Development Index. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter All relevant lagstiftning innehåller principen om likabehandling mellan män och kvinnor. Det förekommer dock ofta rapporter om att kvinnor som fött barn riskerar särbehandling på arbetsmarknaden. En särskild kommission, Equal Opportunities Commission, arbetar med övervakning och rådgivning för att minska negativ särbehandling av kvinnor inom främst offentlig förvaltning, där många kvinnor numera förekommer på framträdande poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor och kvinnor innehar förhållandevis många framträdande platser även inom näringslivet. I regeringen är endast en av 16 ministrar kvinna och i parlamentet är 11 av 70 ledamöter kvinnor. Ett problem som uppmärksammats allt mer under senare år är våld i hemmet. Efter en skärpning av lagstiftningen 2008 har antalet fall som lett till åtal ökat och stödet till utsatta kvinnor förbättrats.
7 17. Barnets rättigheter Den kritik som riktats mot Hongkongs bristande efterlevnad av barnkonventionen har handlat om att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i Hongkong. Detta gäller i huvudsak arbetskraft från fastlandet. En del fall av bristande tillsyn av minderåriga barn har väckt medial uppmärksamhet. Myndigheterna tycks i samtliga fall ha agerat mycket beslutsamt. Rapporter har också förekommit om prostitution med minderåriga flickor, vilka utannonserat sina tjänster på internet. Även här har myndigheterna gjort ingripanden. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Invandrade hushållsanställda från främst Filippinerna och Indonesien (cirka 300 000 personer, varav så gott som alla är kvinnor) är underkastade strängare immigrationsbestämmelser än annan utländsk arbetskraft. De omfattas till exempel inte av rätten att få permanent uppehållstillstånd efter sju års vistelse. Hongkongs befolkning är till stor del invandrare, främst från fastlandet. Etnisk och religiöst betingad diskriminering är ovanlig, men regeringen har fått kritik för att etniska minoriteter i praktiken har begränsad tillgång till utbildning av god kvalitet. Detta är en anledning till att regeringen nyligen har beslutat att utöka undervisningen i kinesiska som andraspråk. Efter återföreningen 1997 har endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet I ett utslag i Hongkongs högsta domstol 2006 slogs fast att Hongkongs lagstiftning om en åldersgräns på 21 år för sexuellt umgänge mellan personer av samma kön innebar en diskriminering som stred mot grundlagen. En översyn av lagstiftningen pågår i syfte att harmonisera lagen med den åldersgräns på 16 år som tillämpas för heterosexuella. 20. Flyktingars rättigheter Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention och saknar ett regelverk för hur asylsökande skall behandlas. Årligen anländer cirka 3 000 flyktingar. I praktiken finns ett relativt väl fungerande system för hur flyktingar tas om hand. De flesta sökanden avvisas, eller så söker myndigheterna finna andra mottagarländer i samarbete med UNHCR:s lokala kontor.
8 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det finns stora tillgänglighetsproblem för personer med funktionsnedsättning, framför allt i byggnader och allmänna kommunikationsmedel. Vissa förbättringar har skett på senare år för de cirka 350 000 berörda. Verksamma medel har varit en skärpt lagstiftning samt ett enträget arbete av Equal Opportunities Commission. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Hongkong har en rik flora av frivilligorganisationer som bidrar till en öppen och livlig debatt om mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch med flera har kvalificerade företrädare på plats och egna lokala nätverk. Dessa organisationer är främst inriktade på att stödja MR-arbetet i Kina, med Hongkong som bas. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter De flesta MR-organisationer i Hongkong får internationellt stöd. EU-kretsen upprätthåller ett nätverk av MR-organisationer som träffas regelbundet. Sida ger stöd till vissa MR-organisationer med verksamhet i Hongkong. Olof Palmes Internationella Center samarbetar med China Labour Bulletin som stöder arbete för bättre arbetsvillkor i Kina.