Datum: 2011-11-16 PROJEKTANSÖKAN Dnr: 2011/22-SFV Projektbenämning MEDVIND Samordning genom brobyggande informatörer för invandrare Medicinsk och individuell kartläggning av invandrare för handlingsplan Projektledare och projektägare Projektägare: Socialkontor ekonomi Projektledare: Maline Fält, Folkhälsobyrån Bakgrund Det finns en stor grupp individer med utländsk bakgrund som har svårt att delta i och tillgodogöra sig befintliga aktiviteter som har till syfte att leda till självförsörjning. På grund av bristande kunskaper om samhället och språksvårigheter har många individer i målgruppen fastnat i mångåriga och diffusa sjukskrivningar och är vanliga som besökare på vårdcentralerna och i övriga sjukvården. Läkarintygen har inte sällan karaktären av sociala intyg. Många har gjort uppehåll i SFI-studierna pga sjukdom eller/och social situtation. Målgruppen har ingen SGI-placering och finns i huvudsak inom försörjningsstödet och på Arbetsförmedlingen och har ibland förlorat sin motivation till att bli självförsörjande. Under 2009 och 2010 har Socialkontor ekonomi haft samverkansprojekt med Folkhälsobyrån vars informatörer haft i uppdrag att hjälpa klienterna på sina egna språk att tydliggöra sina behov för att bli självförsörjande och att klargöra arbetsförmåga tillsammans med Landstinget. Projektet omfattade totalt 91 individer och resultatet blev att 70 % av deltagarna kunde bryta sin sjukskrivning efter i genomsnitt 10 års sjukdomshistoria bakom sig och utforma en genomförandeplan och påbörja någon aktivitet som på sikt skulle leda till självförsörjning. 13 personer hade blivit helt självförsörjande och 4 personer behövde kompletterande försörjningsstöd. 20 % som bedömdes vara sjuka och i behov av rehabiliterande åtgärder aktiverades inom sjukvården via informatörerna och fick hjälp att söka sjukersättning. Övriga 10 % behövde ny genomförandeplan. Vissa sjukdomar och viss problematik betraktas socialt som särskilt besvärligt inom vissa kulturer och det har varit speciellt värdefullt för klienterna att få hjälp med brobyggandet av någon från egna kulturen. Erfarenheten är att målgruppen frekvent finns inom primärvården och önskar få olika intyg för att styrka sitt bidragsberoende. Det har inte alltid gjorts behandlingsplanering och/eller rehabiliteringplanering. Erfarenheter från tidigare projekt är att målgruppen har uppskattat det stöd de fått på sitt hemspråk. Deras önskan har varit att få hjälp att bli friska och hjälp att bli självförsörjande.
Syfte Mål Målgrupp Organisation Tid & aktivitetsplan Erfarenheterna är också att målgruppen uppskattat att informatörerna inte är handläggare inom myndighetsutövningen och kan uppfattas som ett eget reellt stöd. Steg 1: Öka individernas insikt om sina styrkor och svagheter Vid behov klargöra arbetsförmågan tillsammans med vårdcentral/specialister Utreda och identifiera behov, hinder och möjligheter för att bli självförsörjande och att upprätta en genomförandeplan Steg 2: Genom informatörer motiveras individen till föreslagen adekvat insats/aktivitet utifrån behov och får stöd att i början ta del av/förstå och påbörja föreslagna samordnade insatser Skapa möjligheter för individer med utomnordisk bakgrund i behov av språkstöd att komma in på arbetsmarknaden och/eller att påbörja en väg mot självförsörjning. Samordna insatser hos Landstinget, kommunen och Arbetsförmedlingen. Individer som inte bedöms ha möjligheter att komma ut i arbetslivet pga sjuksom får hjälp att ansöka om aktivitets- eller sjukersättning Minska antalet besök för sjukintyg till Socialkontor ekonomi samt hos familjeläkarna. Målgruppen är individer som är bidragsberoende och ser sig själva som sjuka och som bedöms behöva stöd på sitt eget språk för att kunna utforma realistiska genomförandeplaner tillsammans med sin handläggare. Individerna är oförsäkrade i socialförsäkringssystemet. Målgruppen har ofta en lång sjukdomshistoria med diffusa sjukskrivningar, sociala och/eller psykiska problem. Individernas sjukdomsbild och arbetsförmåga har varit oklar och handläggare har inte kunnat få något tydligt grepp om individens resurser eller problematik. Individerna har ibland påbörjat aktiviteter som avbrutits pga sjukskrivningar. Styrgrupp som utgörs av chefer som representerar Arbetsförmedlingen, Kommunens Socialkontor ekonomi och vårdvalsenhet inom Landstinget samt Folkhälsobyrån Projektet riktar sig till 6 vårdcentraler i Västerås där erfarenhetsmässigt många ur målgruppen är listade. Dessa vårdcentraler informeras särskilt om projektet. Vårdcentralerna som ingår i projektet är Bäckby Familjeläkarenhet, Carema Vårdcentral Vallby, Oxbackens Familjeläkarmottagning, Herrgärdet Familjeläkarmottagning, Hemdal Familjeläkarmottagning samt LäkarGruppen. Projektet planeras pågå under 2012 och 2013 med minst 40 deltagare varje år. I genomsnitt beräknas varje deltagande person behöva 20 timmar under en genomsnittlig tid av 3-4 månader. Eftersom det finns stora individuella skillnader i behov hos varje enskild person, uppskattas tiden för individerna variera mellan 15-40 timmar. Inbyggda kontrollstationer möjliggör behovsjustering av projekttimmar. Individer som inte behöver 20 timmar 2
Arbetsmodell/metod möjliggör att timmarna kan användas för en annan individ med behov av fler timmar. Projektet drivs genom uppdrag till Folkhälsobyrån vars metodik innebär individuella stöd- och informationsinsatser som ges på eget språk till invandrare i frågor som rör socialtjänsten, eget ansvar, ohälsa, neuropsykiatrisk problematik, särskoleplaceringar, hedersrelaterade frågor med mera. Folkhälsobyrån har funnits sedan 1998 och fick vid starten ekonomiskt stöd av kommunen och landstinget eftersom man såg behovet av kulturinformatörer som kunde agera och förklara utanför den traditionella tolkrollen, så att klienterna/patienterna fick ökad möjlighet att förstå och att vara delaktiga i samtal och beslut. Informatörerna är utbildade och fungerar som brobyggare mellan invandrare och yrkesverksamma så att parterna ska kunna samarbeta, kommunicera och förstå varandra, samt att missförstånd ska undanröjas. Informatörerna är själva invandrade och väl insatta i sitt hemlands och svensk kultur, religion och tradition. Fördelar med denna metod är språk- och kulturkompetens då förklaringar kan ges på individens nivå med förståelse för den kulturella kontexten och specialkompetens om såväl tankesystem, traditioner och vanor samt olika synsätt gällande olika ämnesområden. Informatörerna vet vad som gäller i hemlandet och vilka krav som har en kulturell förankring och som är allmänt accepterad, det vill säga att informatörerna har mer redskap att vid behov konfrontera individen och ta bladet från munnen. Metoden bygger på individuell anpassning utifrån behov och individuella möten: Identifierar behov tillsammans med handläggare Etablerar kontakt och förtroende med klienten kartläggande fas där individerna ges möjlighet att se styrkor, svagheter och formulerar och konkretiserar mål tillsammans med klient och handläggare motivationssamtal, information och klargörande utformar genomförandeplan tillsammans med individen och handläggaren på Socialkontor ekonomi eller Arbetsförmedlingen gemensamma tider hos läkare, Arbetsförmedlingen, socialkontor eller annan samverkanspartner följer upp, utvärderar, går med klienten till olika instanser förnyar, förändrar eller förstärker aktivitet, målbilder avstämningsmöte och överlämningsmöte med handläggare uppföljning efter att genomförandeplanen påbörjats avslut 7-10 personer ur samma språkgrupp startar individuellt samtidigt och alla individer har 20 timmar till förfogande. Genom att en språkgrupp startar samtidigt kan resurserna utnyttjas bättre. Om en person inte behöver alla timmar och en annan många fler timmar kan projekttimmarna utnyttjas effektivt. 3
Flöde Planerad budget Handläggare på respektive myndighet och läkare på vårdcentralen anmäler individ till Folkhälsobyrån och har kommit överens med individen vilket uppdrag informatören ges Handläggaren/läkaren får besked om startdatum Familjeläkarna på de sex vårdcentralerna är informerade om projektet och samverkar kring gemensamma målgruppen Folkhälsobyråns informatörer engageras för totalt 40 personer/år Varje individ beräknas få 20 timmar Kostnad 2012 2013 2014 590 000 590 000 25 000 Specificering av kostnaden: 538 400 för informatör 20 timmar åt 40 personer, tid som används direkt klienterna/patienterna. Kostnaden 673 kr/timme innefattar i jämförelse med en vanlig tolksituation kostnader för resor, mobiltelefon samt bokningar av lokaler. Till skillnad mot en vanlig tolk som är en ordmaskin behöver informatören göra strategiska planer för hur man skall arbeta med klienten, dvs. bygga upp förtroende för att kunna få bra samarbete med klienten. Informatören behöver även lägga upp och planera hur man skall föra arbetet mot målet med klienten. Informatörerna följer med klienterna till olika myndigheter/instanser, hjälper till att skriva ansökningar och att fylla i blanketter. Om en traditionell tolk används så betyder en timme med tolk två timmar effektiv tid, eftersom även handläggaren deltar. Informatörerna arbetar självständigt utifrån uppdraget och stämmer av med handläggaren. 20 timmar kan vara aningen kort tid per klient, men utvärderingen får utvisa om antalet timmar är tillräckligt eller behöver utökas. Det är en ökning med timmar jämfört med tidigare pilotprojekt där vår erfarenhet var att informatören inte hann delta i starten av genomförandeplanen. 51 600 för Folkhälsobyråns administration som innebär ta emot anmälningar till projektet och fördela arbetet bland informatörerna. Regelbundna kontrollstation för justering av och utnyttjande av antalet projekttimmar, rapportera in till projektägare, uppföljningar, samordning och uppdatering till informatörer. Uppföljning 25 000 under 2014 är tänkt för kostnader för rapportering, utvärdering. Kostnaden kan fördelas utifrån ansvarsuppgifter mellan projektägare och projektledare. Uppföljning och återrapportering till styrgruppen regelbundet. Uppföljning 6 månader efter avslut i projektet och efter att individerna gått vidare enligt genomförandeplan. Kontrollstationer med uppföljning sker under hela projekttiden av projektledaren. Projektet följs upp och rapporteras enligt självvärderingsmodellen. Eftersom arbetet ingår i en samverkansfinansierad verksamhet läggs projektet in i SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet). 4
Utvärdering Utvärdering med fokus på att mäta förändringen av målgruppen, livskvalité och hälsa och hur bidragsberoendet påverkas i samarbete projektägare och projektledare. Projektets framtid efter avslut Om erfarenheterna av projektet visar sig vara framgångsrikt föreslås metoden bli en permanent resurs för invandrargrupper förslagsvis inom Samordningsförbundet. Informatörer/brobyggare med kulturell och språklig kompetens finns inte i ordinarie myndigheters verksamheter. Datum Underskrift Uppdragsgivare Projektledare 5