PROJEKTANSÖKAN REV. PROJEKTPLAN FÖR. Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget, Västmanland

Transkript

1 PROJEKTANSÖKAN Datum: Projektbenämning REV. PROJEKTPLAN FÖR Utveckling av Hälsocenter Västerås Dnr: 2011/23 SFV Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget, Västmanland Projektledare: Elisabeth, Eriksson Tillaeus, Kompetenscentrum för hälsa Bakgrund Sedan 2008 har ett projekt genomförts i Västerås, kallat Hälsokontakt (HK) Bäckby. Projektet har vid utvärdering visat på goda resultat vad gäller levnadsvaneförändringar hos individer med behov av att förändra sin livsstil. Från delrapporter som redovisats under projekttiden har det framgått att hälsocenterverksamheten fyller just behoven av hälsofrämjande insatser som idag saknas. Hälsocenter (HC) kan ses som en arena där hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan tillgodoses för olika målgrupper i befolkningen. Från olika aktörer inom landstinget men också från försäkringskassa, kommun och arbetsförmedling, har behovet av en samlad resurs framförts dit enskilda individer kan hänvisas men också på eget initiativ kan söka sig för att få råd o stöd kring förändring av levnadsvanor. Landstingsfullmäktige fastställde landstingsplanen för , med beslut om att permanenta Hälsocenter fr.o.m I dag finns stora skillnader i hälsa mellan olika länsdelar i Västmanland men också mellan olika bostadsområden i Västerås, mellan kvinnor och män, där kvinnor i högre grad drabbas av hälsobesvär. Hälsoproblemen finns också mellan olika grupper i samhället som äldre, nyinvandrade svenskar, ensamstående med barn, arbetslösa och personer med sjuk eller aktivitetsersättning. En markant ökning kan också noteras för den psykiska ohälsan hos framför allt yngre kvinnor. Vi vet att grunden för en god hälsa är relaterat till levnadsvanor och livsvillkor. Det är därför av stor betydelse att man kan erbjuda såväl ett förebyggandearbete som tillgång till stöd för levnadsvaneförändring för befolkningen i stort. Långsiktiga satsningar och ett helhetsperspektiv behövs för att nå målet om en förbättrad folkhälsa i länet. Det är i huvudsak inom hälsocenter verksamheten som man utvecklat ett sådant helhetsperspektiv med fokus på livsstils förändringar. Hälsocenterverksamheterna har såväl ett befolkningsinriktat som ett patient/kund/klient perspektiv och kan på så sätt utgöra en viktig resurs för samtliga myndigheter. Det handlar om att stödja individer, enskilt eller i grupp för att förändra livsstilen och stärka hälsan vilket är en förutsättning bl.a. för att komma åter i arbete, skaffa sig egen försörjning vilket i sin tur bidrar till ett minskat bidragsberoende och vårdbehov. Deltagarna som kommit till HC och HK har skiljt sig åt i de olika verksamheterna beträffande demografiska och socioekonomiska förutsättningar. Dock kan vi konstatera att de flesta som kommit till hälsocenters verksamheter har kommit på eget initiativ. Generellt har deltagarna i hälsocenterverksamheterna haft en komplex

2 problematik och ofta hamnat mellan stolarna hos myndigheterna och/ eller i samband med rehabilitering. Deras behov har skiftat från att bara vara i behov av social stimulans eller börja träna till att få hjälp med stresshantering, rökslut, kostfrågor mm. Metodutvecklingen inom hälsocenter under åren har resulterat i att man lyckats anpassa utbudet så att fler yngre personer och även män i högre grad har kommit till hälsocenters verksamhet. De målgrupper som identifierats med behov av livsstilsförändringar både i Fagersta och Bäckby är framför allt: * arbetslösa där individen får stöd i en sorts för rehabiliterings aktivering, * individer med ett omfattande och svårdefinierat vårdbehov av psykosocial och psykosomatisk karaktär * individer med behov av socialt stöd/social aktivering, * en grupp med invandrarbakgrund på Bäckby och * individer utan särskilda besvär som vill förbättra sina levnadsvanor. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter som har erbjudits inom ramen för hälsocentersprojektet Bäckby men också inom Självhjälpscentrum Västerås, är aktiviteter som till sin karaktär berör olika huvudmän såsom Försäkringskassa rehabiliteringsinriktade, Arbetsförmedling arbetslivsinriktade, Landstinget hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och Kommuner socialt inriktade. Dessa aktiviteter är också tänkta att utvecklas i det sökta projektet, varför en samverkan mellan berörda aktörer framstår som både önskvärt och nödvändigt för att kunna stödja individer med förebyggande och samordnade rehabiliteringsbehov. Från den utvärdering som genomförts har följande framkommit: Generellt visar resultatet från intervjuer med referensgrupperna både i Fagersta och Bäckby att hälsocenterverksamheten är en resurs för att hitta lösningar kring individens hälsa och sysselsättning. Hälsocenter har haft över personbesök sedan start 2007, varav ca hälften av dessa på Bäckby. Hälsocenter ses av såväl deltagarna som samverkansparter som ett steg på vägen till arbetsåtergång och förbättrad hälsa. Det som framhålls som mest värdefullt är att Hälsocenter upplevs som ett viktigt komplement till annan verksamhet som t.ex. familjeläkarmottagningar, familjecentraler men också som ett värdefullt stöd till olika rehabprojekt där individerna får möjlighet att delta i de olika aktiviteterna. Som mest värdefullt framhålls också att verksamheterna är lokalt placerade, man har inga speciella krav för deltagande, det är enkelt att komma i kontakt med hälsocenter och bemötandet upplevs som mycket positivt. När det gäller utbudet av aktiviteter som erbjuds på hälsocenterverksamheterna så har detta sett lite olika ut. Från intervjuerna är man dock överens om att det är viktigt att ha rätt profil, att det är framför allt stödjande aktiviteter till förändring av levnadsvanor som bör fokuseras. Individuella hälsosamtal som grund för deltagande framförs som värdefullt. Några intervjupersoner menar att hälsocenter inte bör erbjuda aktiviteter som redan finns att tillgå inom andra organisationer. Man ser gärna aktiviteter som vikt minskningsstöd, fysisk aktivitet och råd vid sömnstörning och stress som värdefulla. Därutöver har deltagarna fått möjlighet att delta i mindfulness, yoga, vattengymnastik, Grönkvist kurs (om ekonomisk stress) och självhjälpsgrupper. Då projektet Bäckby Hälsokontakt planerades fanns visionen om att där kunna få till ett samverkansprojekt mellan de ovan beskrivna huvudmännen eftersom det finns så tydliga kopplingar till alla fyra aktörerna. 2

3 Grunden för en god hälsa är relaterat till goda levnadsvanor och goda livsvillkor. För landstingets del innebär uppdraget med folkhälsoarbetet bl.a. att hälsofrämjande och förebyggande insatser ska erbjudas befolkningen. Enligt nationella folkhälsopolitiska målen (2007/08:110) är folkhälsoarbete en gemensam angelägenhet för såväl landsting som kommun. Som ett led i landstingets arbete finns nu ett politiskt beslut att nuvarande verksamhet med hälsocenter, i Fagersta och i Västerås ska permanentas fr.o.m Ett långsiktigt mål är minskade samhällskostnader totalt sett, genom att individen förbättrar sin hälsa och får ökade möjligheter till ett mer aktivt liv och långsiktigt bli självförsörjande i högre grad. En samordning mellan berörda aktörer framstår därför som både önskvärd och nödvändig för att kunna stödja individer med förebyggande och samordnade behov. För att möjliggöra en bredare verksamhet inom Västerås kommun samt att utveckla ett myndighetsgemensamt hälsofrämjande och förebyggande arbete, vill vi genom nedan beskrivna projekt ansöka om bidrag från Samordningsförbundet i Västerås. Den landstingsfinansierade delen av verksamheten (se nedan) ger inte utrymme för en breddad verksamhet eller en utveckling av en specifik Västeråsmodell. Syfte 1. Att rikta insatser av förebyggande karaktär till individer inom målgrupperna (beskrivna nedan) med behov av levnadsvaneförändring genom att myndigheterna tillsammans utvecklar en Västeråsmodell av hälsocenterverksamhet med fokus på de områden i kommunen där behoven är som störst. 2. Att göra verksamheten känd såväl bland befolkningen som hos myndigheterna. Mål Att de fyra myndigheterna/parterna vid en utvärdering 2014 ska uppleva att Hälsocenter i Västerås utgör en värdefull resurs och ett komplement till ordinarie verksamhet för stöd till individer med olika bidragsbehov. Att deltagarna ska följas upp utifrån parametrar som: myndighets hänvisning, deltagande i aktiviteterna och resultat med fokus på sjukskrivning, försörjningsstöd mm. Att verksamheten nått minst 10 % av myndigheterna identifierade individer inom de målgrupper där behov av samordnade insatser är som störst. Målgrupper Projektet riktar sig i första hand till socialt svaga individer och individer (18 64 år) med förebyggande och samordnade rehabiliteringsbehov inom Västerås kommun, t.ex: arbetslösa där individen får stöd i en sorts för rehabiliterings aktivering individer med diffusa psykosociala och psykosomatiska besvär individer med behov av socialt stöd/social aktivering grupper med invandrarbakgrund Organisation Styrgrupp som består av representanter från samtliga myndigheter samt adjungerad samordnare från Samordningsförbundet. Styrgruppen ska följa och stödja arbetet och vid behov ta beslut om insatserna, vara ambassadörer i den egna verksamheten och för projektet i stort. Referensgrupp består av aktörer från myndigheter, föreningar, företagshälsovård, studieförbund mfl. Respektive deltagare ansvarar för att kontakterna med be 3

4 Arbetsmodell rörda handläggare inom sin myndighet fungerar. Referensgruppen behandlar bl.a. frågor kring metodutveckling och logistik i de gemensamma frågorna och utgör en resurs till projektledaren. Arbetsgrupp består av projektledare, personal samt representanter från Tobaksenheten, Självhjälpscentrum Västmanland. Här ingår planering, utveckling, arbetsfördelning, kontakter med olika aktörer i kommunen. Modellen bygger på att deltagarna i Hälsocenters verksamhet kommer antingen på eget initiativ eller är hänvisade från myndigheterna eller våra samarbetspartners. Via bokat hälsosamtal inklusive frågeformulär (se bil. 1 sid 1) slussas individen sedan till olika aktiviteter inom Hälsocenter men kan också komma att slussas till deltagande i lämpliga föreningsaktiviteter, till självhjälpsgrupper eller till andra aktiviteter/insatser samordnade av Samordningsförbundet Västerås t.ex Vägen in. Samverkan mellan berörd personal inom olika myndigheter ska ske genom kontinuerliga direktkontakter med handläggare, läkare, socialsekreterare mfl. Det handlar om ett nätverksbyggande (se bilaga 2) mellan olika aktörer i samhället, tex. områdessamordnare, myndighetshandläggare mfl. men också att inbjuda berörda yrkesgrupper till informationsträffar och föreläsningar på hälsocentret i syfte att skapa deltaktighet och samarbete. Personal från hälsocentret kan också besöka myndigheter och arbetsplatser för att öka kunskapen om verksamheten och det förebyggande arbetet vilket också bidrar till att få ett gemensamt synsätt och en metod för samverkan, där ett exempel är intentionen att ta fram lösningar för riktade insatser åt parterna/myndigheterna. Aktiviteterna på Hälsocenter genomförs och leds av utbildade hälsovägledare med kompetens att ge kvalificerad rådgivning (enl. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011). Arbetsmetodiken bygger på lösningsfokuserat förhållningssätt och aktiviteterna kan utgöras av t.ex. Hälsosamtal, ( kan även inkludera flera samtal) Hälsosam vikt Komiform grupper (balans mellan kost och motion) Mindfulness grupp Fysisk aktivitet (utifrån behov o förmåga) Föreläsningar 1gång/månad baserat på månadens tema och lunchföreläsningar, diskussionsgrupper Självhjälpsgrupper (exempel se bilaga 3) Tobaksslutarstöd och är också kopplat till Hälsocenter Tid & aktivitetsplan. Projektet beräknas pågå Fas I våren 2012: inventering lokaler, förankringsarbete inom myndigheterna, placering och planering av aktiviteter i kommunen. Fas II hösten 2012 hösten 2013: genomförande och metodutveckling. Kontinuerlig uppföljning. Fas III våren 2014: utvärdering och rapportskrivning 4

5 Planer ad budget och landstingsbudget Projektledare ~ 100 % Övrig personal ~ 80 % Kontorskostnader projektet Ord. personal Lt. Utvärdering Verksamhet, aktivitet Inkl. marknadsföring Resor, IT, utbildning övriga kostnader Lokaler hyra + externa lokaler* Städ mm 2012 Lt. budget 2013 Lt. budget Summa: ** Totalt söks från Samordningsförbundet i Västerås för perioden SEK tkr. * Kostnader för externa lokaler är helt relaterade till utvecklingsprojektet för att kunna ha aktiviteter i olika områden där behov finns. ** Ord. Verksamhet inom landstinget fortsätter 2014 med Lt. budget som vi i dagsläget inte vet omfattningen på. Uppföljning: Återrapportering sker varje halvår samt slutrapportering enl. Samordningsförbundets 9 fältsmodell. Därutöver sker uppföljning i form av enkät (bil 1 sid 2) efter genomförda insatser och åtgärder på individ och gruppnivå som sedan återkopplas till resp. myndighet. Då insatsen ingår i en samverkansfinansierad verksamhet rapporteras projektet in i SUS (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) för nationell uppföljning. Utvärdering: Projektet processutvärderas dels utifrån Samordningsförbundets 9 fältsmodell som sker i dialog och samverkan mellan respektive myndigheter. Dels sker utvärdering med extern medbedömare som följer projektet över tid. Förändringar hos individen mäts genom självskattade hälsoenkäter, t.ex. ORS/SRS 1 och olika mätvärden, tex. av vikt, kondition och grad av rökslut men också med hänsyn tagen till inskrivnings/utskrivningsvärdena (bil.1 och 2). 1 ORS/SRS, Outcome and Session Rating scale. ORS består av 4 frågor/skalor, krig: personligt välbefinnande, interpersonellt välbefinnande (dvs familj och nära relationer), sociala relationer och allmänhet (livet som helhet). SRS består av 4 frågor, som mäter klientens uppfattning om relationen i mötet (respekt och förståelse), relevans gällande mål och ämnen, sättet att arbeta/metoden i mötet i vilken grad samtalet i allmänhet passade. Fortlöpande mätning kring klientåterkoppling har i flera studier visat sig bidra med förbättrade resultat (Clinical outcomes) och minskade dropouts. 5

6 Projektets värde för framtiden Förhoppningsvis kommer resultaten att kunna bidra till utvecklingen av hälsocenterverksamhet i Västerås samt till en Västeråsmodell för lokal samverkan till nytta för alla myndigheter och till nytta för de ovan beskrivna målgrupper och som finns inom respektive myndighet. Det handlar om att ge stöd till individer för att stärka hälsan vilket är en förutsättning bl.a. för att komma åter i arbete och skaffa sig en egen försörjning på lång sikt. Datum Underskrift Uppdragsgivare Ann Sophie Hansson Projektledare Elisabeth Eriksson Tilleaus Miller, S.D, and Duncan, B.L (2004). The outcomes and Session Rating Scales: Administration and Scoring manuals. Ft. Lauderdale, FL: Author 6

7 Bilaga 1 7

8 8

9 Bilaga 2 Samverkansparter Familjeläkare Familjecentraler Läkemedelskommit Apoteket Gymnasie Skolan NVU Arbetsförmedling Folkhälsobyrån Rehab Medicinkliniken Politiker Hälsocenter Andra projekt projekt Folktandvården Handikappcentrum BUP Företagshälsovård Västerås stad Föreningar Studieförbund Kyrkan Försäkringskassa SFI Friskvårdinspiratö Externa föreläsare Samhall 9

10 Nedan följer några exempel på självhjälpsgrupper: Bilaga 3 Ung och stressad Stress/utmattning Självkänsla Att duga Oro/ängslan Kvinna 50+ Nybliven pensionär Utförsäkrad/på väg tillbaka till arbetet Att vara arbetssökande Separation Ensamhet Adopterad Att leva med smärta Att kämpa med övervikt Att ha en kronisk sjukdom Att vara deprimerad Bipolär sjukdom Kvinna med hjärtproblematik Att vara förälder till barn eller ungdom med funktionshinder Att vara anhörig till en psykiskt sjuk Att vara anhörig till sjuk närstående Att ha barn sedan tidigare och en ny relation Att ha blivit utsatt för psykiskt el. fysiskt våld Ny grupp startar när minst 5 personer anmält sig. 10