Omvärld och intressenter viktigt i nya ISO 14001

Nr 1 februari 2016 Årgång 26 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Omvärld och intressenter viktigt i nya ISO 14001 Nu finns kartan för den nya ISO 14001. Under 2016 vill MIS medlemmar ha hjälp och stöd att tolka kartan. Redan vid MIS höstmöte deltog bland annat Caroline Rosenberg från Goodpoint, Marie Berglund från NCC, Carina Lundberg Markow från Folksam, konsulten Hans Skalin, Charlotta Szczepanowski och Lina Öien från Riksbyggen med sina kunskaper. MIS har påverkat och följt revideringen av ISO 14001 och MIS ordförande Anne Swartling menar att nya ISO 14001 nu öppnar för ett helhetsperspektiv som gör jobbet enklare för Miljörevisorer. Sid 2, 3, 4, 8 Fyra ordförander och fyra hedersmedlemmar var på plats, liksom många av MIS mångåriga och nya medlemmar när MIS firade 25 år. Sid 4, 5, 6, 7, 8

Styrelsemöte 11 mars Årsmöte 20 april Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Nya medlemmar Petra Holmgren Reichler, Uppsala Universitet, Uppsala Per Carlsson, Landstinget Uppsala län, Uppsala Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: www.miiljorevisor.se Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: www.miljorevisor.se Ny bok tar avstamp i senaste standarden ISO 14001 för små och medelstora företag av Torbjörn Brorson och Richard Almgren, har precis i dagarna kommit ut i en ny uppdaterad version som bygger på den senaste versionen av standarden ISO 14001:2015. Boken tar upp de senaste nyheterna och ger handfast ledning till hur man genomför ISO 14001 i små och medelstora företag. Boken finns på SIS förlag. MIS höstmöte 2015 Nya ISO 14001 och 25-årsjubileum lockade till MIS höstmöte Trots att MIS höstmöte fick flyttas fram till veckan före jul var intresset stort bland MIS medlemmar. Många tog sig tid att få de senaste nyheterna från den alldeles färska och nypublicerade ISO 14001 och att fira MIS 25 år som förening. Miljömissivet passade på att fråga vad medlemmarna vill att MIS fokuserar på 2016. Svaren var samstämmiga: Tolkning, kalibrering, workshops om ISO 14001 Marianne Kemnert, Mobility Motors Jag vill ha fler nätverksdiskussioner om nya ISO 14001! Förr jobbade vi miljörevisorer mest inne i företagen, men trenden är att vi nu jobbar mer utåtriktat. Vi behöver diskutera det. Petra Michélsen och Helena Faxelid på Yggdrasil Mer samtal och diskussioner om nya standarden, ISO 14001, hur vi ska få in intressentperspektivet i internrevisionen. Vi behöver hitta bra verktyg och modeller för det arbetet. Vi vill också diskutera hur vi kan mäta de faktiska miljöförbättringarna och minska miljöpåverkan Bosse Falgard, Notisum Jag vill att vi fortsätter diskutera ISO 14001. För mig handlar det om hur vi på Notisum bäst ska kunna ta fram och utveckla bra och användbara verktyg för miljörevisorerna. Vårt jobb är att underlätta miljörevisorernas arbete. Stefan Enblom, Hållbarhetscirkeln Jag vill ha fler kalibreringsövningar där vi diskuterar hur vi ska tolka nyheterna i ISO 14001, var vi ska lägga ribban. Framför allt är riskbedömningar en stor nyhet. Mer implementering av ISO 14001 under 2016. Ingalill Nyberg, Ingalill Nyberg miljökonsult Nya ISO 14001 är vår karta, nu behöver vi kompass och hjälp att tolka kartan! Vi är här, vad gör vi nu? Vi behöver den praktiska kunskapen att gå vidare. Kan MIS kanske ordna workshops om till exempel intressentanalyser? MIS höstmöte 2015 Viktiga nyheter i reviderade ISO 14001 Hänsyn till omvärld och intressenter Den tredje, reviderade versionen av ISO 14001 kom i september 2015. Vad innebär den nya kartan för miljörevisorerna? Vid MIS höstmöte berättade Caroline Rosenberg vid Goodpoint om de viktigaste nyheterna. De viktigaste nyheterna i ISO 14001 är att företag och organisationer nu måste ta hänsyn till omvärld och intressenter. Det är grunden för arbetet, menade Caroline Rosenberg. Vilka är våra intressenter, internt och externt? Hur ser det deras behov och förväntningar ut, vilka hänsyn ska vi ta, vilka hänsyn är bindande? Här finns ett nytt begrepp att ta hänsyn till, utkontrakterade processer. Det är processer utanför organisationen som krävs för att uppfylla kraven i standarden eller på annat sätt är avgörande för organisationens miljöprestanda. Det kan exempelvis vara att ta fram eller genomföra interna revisioner om detta sköts av annan organisation. Dessa processer måste då ingå i certifikatets omfattning trots att de inte ingår i organisationen., förklarade Caroline Rosenberg. Strategi och ledarskap Miljö ska framöver integreras tydligt i företagens strategiska arbete. Och det strategiska och operativa arbetet ska hänga samman. Högsta ledningen ansvarar för miljöledningssystemet och ska säkerställa att resurser finns och att det integreras i organisationens verksamhetsprocesser. Ledarskapet blir viktigare i nya ISO 14001. Ledningens har ansvar för att det finns ett ledningssystem, miljöpolicy och miljömål. Kraven på miljöpolicy utökas och större krav på kommunikation kräver resurser. Planering, risker och livscykler Andra viktiga aspekter i nya ISO 14001 är att hantera risker och möjligheter. Ett riskbaserat tänkande kan faktiskt vara en möjlighet, påpekade Caroline. Livscykeltänkande blir också bredare och innebär att organisationerna måste tänka utanför grinden. Indirekta miljöaspekter och leverantörskedjor ska ingå. Nya ISO 14001 är utformad enligt den gemensamma strukturen för alla ledningssystem, det så kallade annex SL. Det innebär att det finns en gemensam kärna med identiska krav för alla ledningssystem som vi kan känna igen oavsett om det handlar om miljö, kvalitet, arbetsmiljö eller andra områden, sa Caroline Rosenberg. Kort historik för ISO 14001 1996 kom standarden för miljöledningssystem, ISO 14001. 1998 fick IBM det första globala certifikater. 2004 kom den första reviderade utgåvan med marginella förändringar. 2015 kom den andra reviderade utgåvan med stora förändringar.

MIS höstmöte 2015 Vi har stor nytta av miljörevisorer - Vi blir jätteglada när vi hittar miljörevisioner i företag. Då vet vi att de tänker i organisationen och det smittar av sig, sa Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande i Folksam, på MIS höstmöte. Folksam är en av landets stora förvaltare av det svenska pensionskapitalet. Ett kapital som ska förvaltas ansvarsfullt och med låg risk. Carina Lundberg Markow var med och tog fram kriterierna till ansvarsfulla investeringar som drogs igång av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Carina talar gärna om global compact och de tre M:en, miljö, mutor och människor. De ska respekteras i de företag som Folksam investerar i. Vi analyserar alla företag från de tre M:en. Ju högre risk vi ser, desto högre krav ställer vi. Vi synar dem noga, kontrollerar hur de agerar när något händer. De företag som ofta har problem, de har också ledningsproblem. Ägande är ett sätt att påverka Folksam investerar dock både i företag som klarar analyserna bra och de som klarar dem mindre bra. Vi jobbar intensivt med de företag som har problem. Nyckeln är de ska jobba med ständiga förbättringar. Vi har exempelvis aktier i oljeberoende företag där vi ser att de jobbar för att minska sitt beroende. Som stor aktieägare kan vi påverka. Vi för samtal med företaget, går på bolagsstämmor, lämnar förslag som de måste ta ställning till. Men det händer också att Folksam avinvesterar i företag som är beroende av kol och inte alls jobbar med frågan. Men det är inga enkla beslut. Vem påverkar bolagens arbete om vi säljer våra aktier? Vi är en stark och viktig kraft på bolagsstämmorna. Miljörevisorerna är mina vänner Carina Lundberg Markow gillar miljörevisioner, det är positiv signal, ett plus i kanten. Hon kallar miljörevisorerna för sina vänner. Vi blir jätteglada när vi hittar miljörevisioner. Då vet vi att företagen tänker och det smittar av sig även på andra aspekter. Det visar att företagen vill identifiera och minimera sina risker. Miljörevisioner är positiv mereffekt som gör företagen mer attraktiva för investerare. MIS firade 25 år med sång och koldioxidbantning Vad tittar de på? Kanske Anne Swartling som berättade om MIS 25 år, kanske på Magnus Rignell som hade sin egen snabbversion av historien eller kanske på koldioxidbantaren... Koldioxidbantaren Staffan Lindberg underhöll med specialskriven revisionsvisa. Järnvägens livscykelperspektiv räddar fåglar, grodor, kräldjur En viktig del i nya ISO 14001 är miljöaspekternas livscykelperspektiv. Vid MIS höstmöte berättade Marie Berglund, tidigare ordförande i MIS, om bygget av Botniabanan, 190 kilometer järnväg mellan Kramfors och Umeå. Marianne Kemnert och Hans Skalin pratar säkert om ISO 14001. Redan innan järnvägsprojektet startade beslöt Botniabanans styrelse 1999 att projektet skulle miljövarudeklareras. Visionen var en tågbiljett som jämförde koldioxidutsläpp på en resa längs Botniabanan med en bilresa på samma sträcka, berättar Marie Berglund, som var miljöchef på Botniabanan. Vid genomgången av miljöaspekter fokuserade de på de indirekta miljöaspekterna som landskaps- och intressentanpassning, barriärer, gestaltning, konstruktion och material. Botniabanan var ett riktigt miljöprojekt. Vi hade över 800 miljöärenden hos miljödomstolar, länsstyrelser och kommuner och vi tog fram ett väldigt bra verksamhetssystem. Hänsyn till djur underlättade underhållet Det blev många miljörevisioner, revisioner som gav flera speciallösningar för vilt, grodor, kräldjur, fiskar och fåglar. Breda trummor gav fisken möjlighet att vandra, särskilda rör för grodor och kräldjur (som är fridlysta i norr) gjorde att de inte fastnade i kabelbrunnar. Hängkablar med grön plastisolering hindrade fåglar att flyga in i högspänningsledningar och kontaktledningsstolpar fick kinahattar, konformade trattar, som hindrade fåglar att sätta sig på dem och spana efter dött småvilt och köras ihjäl av tågen. Det blev inte dyrt eftersom vi planerade för det i förväg, påpekar Marie. I efterhand visade det sig att det också gjorde underhållet enklare. För dem som skulle ned i kabelbrunnarna var det skönt att slippa grodor och kräldjur. Än idag brukar Marie besöka våtmarker och bäckar längs Botniabanan. Åtgärderna fungerar, säger hon. Olika uppföljningar och djurinventering visar det. Kretslopp, kretslopp, kretslopp Marie började sin karriär i skogsindustrin där kretsloppstanken var självklar. Den stora miljöaspekten där var transporterna. Botniabanan har bidragit till bättre järnvägstransporter för industrin. Idag är hon råvaruchef på NCC Roads och får bidra till bättre vägtransporter. Vi pratar mycket om green roads som bland annat ger lägre bränsleförbrukning och lägre buller. En nuvarande och tre tidigare ordförander fanns på plats: Anne Swartling, Torbjörn Brorson, Staffan Söderberg och Marie Berglund. Fyra hedersmedlemmar var på plats: Torbjörn Brorson, Marie Berglund, Richard Almgren och Eva Otti. Anders Johansson diskuterar nya standarden med Staffan Söderberg.

Det allra första numret av Miljömissivet som gavs ut 1994 med Per Storhammar som redaktör. Några nedslag från MIS 25-åriga historia: 1990 - MIS bildas som en underkommitté till IIR (Institutet för intern revision). 1991 - Axel Wenblad blir MIS förste ordförande vid ett konstituerande styrelsemöte. 1992 - MIS tar fram etiska regler. MIS har två typer av medlemmar, vanliga och associerade. 1994 - Miljömissivet startar med Per Storhammar som redaktör 1997 - Miljömissivet får ny redaktör, Gunilla Schönning efterträder Per Storhammar. De första miljörevisorerna personcertifieras: Marie Berglund (då ordförande i MIS), Torsten Westling och Michael Bengtsson (medlemmar i MIS styrelse). 1998 - Nya stadgar slår fast att MIS ska ha en enda medlemskategori. MIS bildar regionala nätverk. 1999 - MIS får en hemsida. MIS får 50 000:- ur Carl XVI Gustavs 50-årsfond. 2000 - MIS firar tioårsjubileum. 2001 - Miljömissivet blir pdf och skickas ut med e-post. MIS blir remissinstans för miljöstandarder. MIS inför begreppet MIS under 25 år MIS har uppnått den aktningsvärda åldern av 25 år. Med hjälp av Miljömissivet som började ges ut 1994 har vi gjort några nedslag i MIS historia. hedersmedlem för personer som främjat föreningens verksamhet. 2003 - MIS tar fram kriterier för MIS-godkänd miljörevisor för att även interna miljörevisorer ska kunna visa sin kompetens. 2004 - MIS tar också fram kriterier för MISgodkänd utbildning. Susanne Claesson blir den första MISgodkända miljörevisorn. MIS inför gratis medlemskap under ett år för studenter. 2005 - Torbjörn Brorson blir ordförande i MIS för nio år framåt. MIS tar fram en ny grafisk profil och en folder. 2006 - MIS deltar i SIS tolkningsgrupp för ISO 14001. 2007 - MIS uppdaterar sin hemsida och startar en chatsida. 2008 - Alla som deltar i en MISgodkänd utbildning erbjuds ett år gratis medlemskap i MIS. 2009 - MIS börjar samarbeta med SIS för att ge medlemmarna bland annat rabatt på litteratur och standarder. 2010 - MIS börjar samarbeta med advokatbyrån Vinge för att få senaste nytt om rättsfall på miljöområdet. 2010 - MIS får en ny hemsida, startar en miljöblogg och en sida på Linkedin. 2011 - MIS uppdaterar folder och presentationsmaterial. 2014 - MIS börjar diskutera en breddning av perspektiven. Framtidsgruppen bildas. Envima tar över Vinges roll och bidrar med senaste nytt om rättsfall på miljöområdet. 2015 - MIS arrangerar egen utbildning om ISO 14001. MIS firar 25-årsjubileum. 2008 gjorde MIS en medlemsenkät och tog reda på vad medlemmarna ville ha ut av sitt medlemsskap. Nya och reviderade standarder, ny lagstiftning för miljöområdet är frågor som ofta speglats i Miljömissivet. Frågan om MIS ska samarbeta med andra revisorer och bredda sina perspektiv är ständigt aktuell, nu kanske mer än någonsin. Strategiskt viktigt att vara MIS-godkänd 001 Susanne var den allra första som blev MIS-godkänd miljörevisor 2004. 2004 blev Susanne Claesson den första MIS-godkända miljörevisorn. Det var strategiskt viktigt både för mig och för konsultföretaget Envima där jag jobbade då. Susanne Claesson var den allra första som blev MIS-godkänd miljörevisor. Hon fick certifikat nummer ett. Jag var redan personcertifierad miljörevisionsledare så det var ganska självklart och enkelt att också bli MISgodkänd, minns Susanne. För konsultföretaget Envima var det en strategisk fråga att lyfta fram konsulternas kompetens och Susanne tror att de hade nytta av det i sin marknadsföring och sina kundkontakter. MISgodkänd definierade MIS Staffan Söderberg var den drivande kraften när MIS egna kvalitetsstämplar MIS-godkänd miljörevisor och MISgodkänd miljörevisionsutbildning togs fram 2003-2005. För många interna miljörevisorer var det svårt att bli personcertifierade. Kraven på både utbildning och erfarenhet var ganska tuffa. Staffan Söderberg, som då var ordförande i MIS, såg behovet av en kvalitetsstämpel, ett slags steg på vägen till att bli personcertifierad. Resultatet blev MIS-godkänd miljörevisor och något senare MIS-godkänd utbildning. Susanne Claesson var den första som blev MIS-godkänd miljörevisor, WSP ett av de första företag som fick en utbildning MISgodkänd. Synlig kompetens För Staffan handlade det om att göra miljörevisorernas kompetens synlig. Vi vill visa att även de interna revisorerna var välutbildade, hade hög kompetens och gjorde ett bra arbete internt i företag och organisationer. Sedan var det ett naturligt steg att också ta fram kriterier för MIS-godkänd utbildning, säger Staffan. Kriterierna för MIS-godkänd var något lägre än för personcertifierade, men fortfarande var kraven höga. I mars 2004 utsågs de femton första MISgodkända miljörevisorerna. De som var personcertifierade klarade även kriterierna för att bli MIS-godkända och många tog det steget direkt. Med MIS-godkännandet definierade vi också MIS roll både för personer och utbildning, säger Staffan Söderberg. Skallkrav i upphandlingar Några år senare började Stockholms läns landsting att ställa skallkravet MIS-godkänd Susanne jobbar fortfarande med miljörevision, men idag med mer integrerade revisioner som Senior Environmental Engineer på BT Products inom Toyota Material Handling. Hon är fortfarande medlem i MIS för att hålla sig ajour med nyheter på miljöområdet och hålla kontakt med kollegor, men hon har inte förnyat sitt MIS-godkännande.Men hon menar att det nog inte är omöjligt att hon kommer att göra det. För att behålla min attraktionskraft på marknaden kan det vara viktigt att få min kompetens bedömd och verifierad. Som MIS-godkänd miljörevisor får jag ju en tredjepartbedömning av en oberoende part. Jag tror att jag har haft nytta av att kunna visa att jag både var MIS-godkänd och personcertifierad, avslutar hon. MIS-godkännandet definierade MIS roll, säger Staffan Söderberg, tidigare ordförande i MIS och den drivande kraften bakom begreppen MIS-godkänd miljörevisor och MIS-godkänd miljörevisionsiutbildning. eller likvärdigt i sina upphandlingar. Fler landsting följde efter och så småningom även en del företag och organisationer. Staffan Söderberg har själv haft stor nytta av sitt MIS-godkännande och använder det i sin nya roll som konsult i mellanöstern. Jag använder det som inspirationskälla i mitt internationella hållbarhetsarbete. Så jag kan väl säga att jag sprider MIS idéer över världen, konstaterar Staffan Söderberg

Hållbarhet blir alltmer självklart framöver Paragrafryttare med 25 år i MIS styrelse MIS ordförande Anne Swartling summerar hur MIS utvecklats till en självklar tolkare, remissinstans och samarbetspart vid utvecklingen av miljöstandarder. MIS är en betydelsefull och välrenommerad del i miljösverige idag och bidrar till att driva utvecklingen framåt. Våra medlemmar har bidragit till att miljöfrågorna flyttat från miljöavdelningarna och in i styrelserummen, säger Anne Swartling. MIS har fyllt 25 år och är idag en självklar aktör i miljösammanhang. De första åren diskuterade MIS medlemmar etik, utbildning och miljörevisorns roll. Sedan kom personcertifieringen, MIS utvecklade sina egna kvalitetsstämplar; MIS-godkänd miljörevisor och MISgodkänd revisionsutbildning. De delarna är fortfarande den viktiga grunden för MIS, samtidigt som MIS nu jobbar alltmer utåtriktat. MIS har blivit en allt tyngre och självklar samarbetspart, remissinstans och uttolkare och stöd i tolkningsgrupper och när miljöstandarder ska revideras. Många MISmedlemmar jobbar internationellt, både i organisationer, företag och med utveckling av internationella standarder. MIS medlemmar har bidragit väsentligt till att miljöfrågorna flyttat från miljöavdelningarna och in i lednings- och styrelserummen, säger Anne Swartling. Dessutom är det många medlemmar som idag reviderar ledningssystem med fler perspektiv än miljö och det ger ytterligare djup och tyngd åt revisionen. Etiska regler 1992 MIS började 1990, som en kommitté inom IIR (Institutet för intern revision) där de diskuterade Naturvårdsverkets förslag till extern miljörevision. Kommittén blev snabbt en egen fristående förening för miljörevisorer med Axel Wenblad som MIS förste ordförande. Efter en trevande start antogs MIS etiska regler 1992 och grunden för MIS seriösa förhållningssätt till revision var lagd. Anne Swartling var inte med från början, men deltog i slutet av 1990-talet i sin första MIS-utbildning som hölls av Curt Henricson, tidigare ABB och SIS TK305 som driver MIS kansli idag. Diskussionen mellan certifieringsorganen och MIS om tolkning av standarden var lika högaktuell då som den troligen blir nu också. MIS satte tidigt en etisk standard för miljörevisorer och våra etiska regler är en viktig referens i många revisionsutbildningar även utanför MIS idag. MIS etiska regler är i högsta grad levande. Personcertifiering 1997 När personcertifieringen kom 1997 var MIS med och tog fram de kriterier som användes av certifieringsorganet Intégria. Erfarenhetskraven och kunskapstestet för att bli personcertifierad var tuffa och de etiska reglerna var viktiga även här. MIS mångårige tidigare ordförande Torbjörn Brorson var en av examinatorerna för personcertifieringen. Idag är Richard Almgren, en av MIS hedersledamöter, examinator och personcertifieringen har på senare år administrerats av SIS och kommer framöver att skötas av SP. MIS-godkänd 2004 Kraven för att bli personcertifierad är fortfarande höga, både vad gäller utbildning och erfarenhet. För interna miljörevisorer var det nästan omöjligt att klara kraven på erfarenhet och bli personcertifierad. MIS, med dåvarande ordföranden Staffan Söderberg, började därför diskutera en egen kvalitetsstämpel som var realistisk att nå även för dem som jobbade med interna revisioner. Samtidigt diskuterade MIS även innehåll och kvalitet på miljörevisionsutbildningar. 2004 lanserade MIS MIS-godkänd miljörevisor och något senare MISgodkänd revisionsutbildning. Därmed fick MIS en tydlig roll som kvalitetsgranskare. Anne Swartling kom i kontakt med i MIS i slutet av 1990-talet. Hon jobbade då som extern revisor och såg MIS som ett bra forum att diskutera miljörevision och tolkningar, att få utbildning, seminarier och nätverka. Det tycker hon fortfarande. MIS har betytt - och betyder fortfarande - mycket för utvecklingen av miljörevisioner och miljörevisorer. MIS deltar i tolkningsgrupper, i revisioner av standarder, som remissinstans, som påverkansfaktor i företag och myndigheter. MIS utvecklar, utbildar och påverkar! Design för miljön Nya ISO 14001 öppnar nu för ett helhetsperspektiv där revisionerna blir bredare. Bredden och perspektiven är också en fråga som diskuteras inom MIS. Anne Swartling välkomnar bredden och menar att MIS kommer att ha en viktig tolkningsroll när den nya standarden nu ska börja användas. Den nya standarden gör jobbet enklare för oss miljörevisorer. Miljö blir en ännu mer självklar och strategisk fråga för ledning och styrelser. Arbetet blir mer proaktivt när både miljö, kvalitet och andra perspektiv kommer in i verksamhetsstyrningen. Miljö blir en utgångspunkt redan vid designborden. Det är där livscykelperspektivet börjar. Behövs miljörevisorn om 25 år om det blir så självklart? Jag vill vända på frågan. Vad händer om vi släpper miljöfokus? Det viktiga framöver är att miljöfrågorna finns med och att ledning och styrelser förstår att de har ansvar för att jobba hållbart på alla områden. De måste attrahera medarbetare, vara flexibla och snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden för att vara fortsatt hållbara. Personcertifierad 001 med rätt att revidera Marie Berglund blev i april 1997 den allra första personcertifierade miljörevisorn, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Hon har också uppdaterat sin personcertifiering vart tredje år och har fortfarande certifikat nummer 001. Tillsammans med Torsten Westling och Michael Bengtsson certifierades Marie Berglund 1997 enligt ISO 14012. Det var den globala standarden som fastställde kraven för miljörevisorer och miljörevisionsledare. Det var en enorm uppmärksamhet, både internt och externt, minns Marie. Examinationen var svår och jag hade pluggat väldigt mycket. Jag kände att jag verkligen skaffat mig en viktig kvalitetsstämpel. Efter personcertifieringen blev jag mycket tryggare i min revisorsroll. Marie har upprätthållit sitt certifikat, förnyat det i nya examinationer vart tredje Några frågor som MIS diskuterat under åren: 1990-1995 Utbildning och kompetens. Miljörevision i små och medelstora företag. Utvidgning av EMAS. 1996-2000 Samordnade revisioner. Miljölednings lönar sig. EMAS II harmoniseras med ISO 14001. 2001-2005 Certifieringsföretag gör olika bedömningar. Ny lag om energiledning. ISO 26000. år. Varje gång läser hon in sig på nya lagar, på alla förändringar om bland annat kemikalier, avfall och vatten. Nu har hon haft sitt certifikat i 18 år! Det är nyttigt att uppdatera sin kunskap och jag har haft stor nytta av certifikatet framför allt i kontakter med leverantörer. Visst har det påverkat min karriär, både när jag jobbade på Modo, sedan på Botniabanan och nu på NCC. Vad är svårast? Hmm, jag pluggar varje gång, men svårast är kanske att göra tillräckligt många revisioner, det har jag svårt att hinna med idag. I kraven på erfarenhet ingår att man som miljörevisor ska göra minst fyra revisioner och som miljörevisionsledare minst tre kompletta miljörevisioner på plats. 2006-2010 Miljö blir business. Småföretagen skaffar miljöledningssystem. GRI:s riktlinjer. REACH. Global uppvärmning. Förenkla EMAS. Miljöledningssystem hos myndigheter. 2010-2015 Gemensam struktur, annex SL. EMAS Easy gör EMAS enklare. Fler kräver personcertifiering vid upphandling. Vem som ska granska hållbarhet beror på var den redovisas. Sverige klarar inte miljömålen. Redan 1990 blev Lars-Erik Westergren suppleant i MIS styrelse, året efter blev han ordinarie styrelseledamot. De senaste nio åren har han varit föreningens kassör.han har sett vad MIS har åstadkommit under 25 år. Viktigast är att MIS har skapat en kompetensbas, ett erfarenhetsutbyte och aktivt påverkat och utvecklat miljöstandarder, säger han. Lars-Erik har varit aktiv i MIS under föreningens alla 25 år. Han minns utvecklingen och MIS aktiva arbete med ISO 14001, MIS-godkänd miljörevisor och utbildning och samarbete med SIS. Och han minns förstås alla MIS ordförander. Jag har överlevt dem alla, från Axel Wenblad till Torbjörn Brorson och fortfarande är jag med i styrelsen. Tidigt bildade han tillsammans med Kenneth Wulff och Staffan Modig en arbetsgrupp för stadgefrågor - som de snabbt döpte till paragrafryttarna. De jobbade bland annat med MIS etiska regler och kriterier för hedersmedlemskap. Viktigast - Men de viktigaste stadgeändringarna var dels när vi genomförde att MIS skulle ha en enda medlemskategori, vi hade två från början, och dels när vi utarbetade kriterier för kvalitetssäkring av miljörevisorer. Kvalitetssäkringen, både arbetet med personcertifieringen och med MISgodkänd miljörevisor bedömer jag som MIS viktigaste insatser. Plus att vi påverkat och utvecklat ISO 14001. Vad blir nästa stora paragraffråga? En fråga som varit ständigt aktuell är om och hur MIS ska bredda sina perspektiv. Kanske kan det bli en paraffråga, men då krävs mer resurser, både i form av ekonomi och någon som kan jobba mer aktivt, inte bara ideellt, med MIS frågor.

Direktiv blir ny lag 1 juli 2016 Ökad öppenhet med hållbarhetsrapport och mångfaldspolicy Större öppenhet om icke-finansiell information är grundläggande för att nå en hållbar global ekonomi. Stora företag och företag av allmänt intresse ska därför upprätta hållbarhetsrapporter. Vissa börsnoterade företag ska också lämna information om sin mångfaldspolicy i sina bolagsstyrningsrapporter. En ny lag, som förväntas träda i kraft 1 juli 2016, bygger på Europaparlamentets och Europarådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter. Syftet med direktivet från juni 2013 är att öka öppenheten om företags sociala och miljörelaterade arbete. Icke-finansiell information anses vara grundläggande för att skapa förändring som leder till en hållbar global ekonomi och med direktivet ska redovisningarna nå samma höga nivå inom samtliga EU-länder. Nästa steg i processen är att Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till lagstiftning för att säkra en mer likartad tillämpning av det ansvaret. Det kan dock vara svårt att avgöra vilka företag som omfattas av direktivet samt vilka undantag som gäller inför att den slutgiltiga lagen träder i kraft 1 juli 2016. Aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag Direktivet antogs 2013-07-19 och berör aktiebolag, vissa handelsbolag samt kommanditbolag. Utredningen är skriven av justitiedepartementet och omfattar företag som på balansdagen överskrider mer än ett av följande tre gränsvärden: Balansomslutning om 20 miljoner euro Nettoomsättning om 40 miljoner euro Mer än 250 anställda De företag som överskrider mer än ett av de ovan nämnda kriterierna klassas som stora företag och de omfattas även av koncernredovisning. Hållbarhetsrapportens innehåll Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat samt konsekvenserna av dess verksamhet. Upplysningarna ska beskriva: Företagets affärsmodell. Miljöpolicy eller liknande med tillhörande granskningsförfaranden. Redogörelse av väsentliga risker Källor Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av ickefinansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy. inom verksamheten. Redogörelse för affärsförbindelser samt produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser. Hur företaget hanterar riskerna. Andra icke-finansiella förhållanden som är relevanta för verksamheten. Kritik riktad mot direktivet Svenska företagare har genom Svenskt Näringsliv utryckt en del kritik mot det nya direktivet. Till exempel lyfts i ett remissvar, att den utökade omfattningen av företag som ska omfattas av kravet, saknar tillräckligt skäl och att de nya kraven innebär orimliga kostnader för att ta fram fram interna rapporterings- och kontrollsystem. Svenskt näringsliv menar även att det nya rapporteringskravet går emot frivilligheten i Corporate Social Responsibility (CSR) som i huvudsak avser ett hållbarhetsarbete som bygger på frivilliga initiativ. Konsekvensen blir i sammanhanget att företagen tvingas in i en rapporteringsmodell som inte är anpassad efter CSR eller den nuvarande relationen och kommunikationen med intressenter. Koldioxidbantarens visa Hej godkväll revisorsfolk Jag ska göra mig till tolk För ett litet blågrönt klot Som aldrig käftat mot Det har fram till nu stått pall För många meteoranfall Men nu har det fått ett nyp av ett litet kryp Detta är en munter sång Om domedag och undergång Men ska vi råka illa ut Gör vi t med ett med ett tjut Krypet Homo Sapiens Ordnat så att kol förbränns Vilket på klimatet känns Vi har nått en gräns För ändrar man vår atmosfär Smälter varje glaciär Och då får vår biosfär Klimakteriebesvär Och var det inte nog med det Hugger vi ned skogen med Fisken har vi fiskat ut och tigrarna är slut Det är både synd och skam Huru mänskan drager fram Över våran sköna jord Sanna mina ord Men nu ska vi byta stil Käka bönor skippa bil Aldrig mer sortera fel Bygga solpanel Vi har bara en planet Men om vi i planeten sket Blir det bara massa dret Nu så vet ni det SP har tagit över SIS personcertifiering SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, tog i somras över den ackrediterade personcertifieringen för bland annat miljörevisorer från SIS. Richard Almgren, examinator och mångårig medlem i MIS följer med i köpet. Förra sommaren tog SP över den ackrediterade personcertifieringen av miljörevisorer från SIS. Ett 40-tal miljörevisorer är personcertifierade, de flesta av dem är också medlemmar i MIS. Richard Almgren på Green Business var en av dem som personcertifierade sig tidigt och senare blev examinator för personcertifieringen av miljörevisorer hos SIS. Han har examinerat ett 30-40-tal miljörevisorer genom åren och följer också med som examinator till SP. Richard Almgren är examinator för den ackrediterade personcertifieringen av miljörevisorer och följer med till SP. MIS tog fram kriterier Jag följer med i köpet, säger han och påminner om att MIS var med och tog fram kriterierna för personcertifierad miljörevisor en gång i tiden. Hur svårt är det att bli personcertifierad? Nålsögat är smalt men de flesta med erfarenhet kan komma igenom med lite extra insatser. Det finns ett antal grundkrav på relevant utbildning, erfarenhet och antal miljörevisioner. Dessutom krävs att man ska hålla sig uppdaterad om revisionsteknik, miljöskyddsteknik, miljöpåverkan, lagar och regler, det vill säga frågor som en miljörevisor måste behärska för att kunna fullgöra sin uppgift. Mitt råd till den som vill bli personcertifierade miljörevisor är att läsa på ordentligt. Det finns inga genvägar. Examinationen består av ett skriftligt test och den sökande ska också styrka sin lämplighet med en självdeklaration. Vilka är fördelarna med att vara personcertifierad? Personcertifieringen innebär en kvalitetsstämpel som visar att du har hög kompetens. Det är en opartisk bekräftelse av dina fackkunskaper som kan vara bra när du söker jobb eller uppdrag som miljörevisor, säger Richard Almgren. Här hittar du kriterierna: http://www.sp.se/sv/index/services/miljorevisor/sidor/ default.aspx SOU 2014:22 http://www.regeringen.se/contentassets/3a68550e2e6546dba9ba9df6b1c1ef37/genomforande-av-eus-nyaredovisningsdirektiv-sou-201422 Svenskt näringsliv, Departementspromemorian. Förtegens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45) http://www.svensktnaringsliv.se/material/remissvar/remissvar-214-2014pdf_614351.html/binary/ Remissvar%20214-2014.pdf Departementsserie (Ds) 2014:45 Göran Sjöblom är utbildad jurist vid Uppsala universitet med fördjupade kunskaper inom svensk och internationell miljörätt. Han arbetar idag på miljökonsultbolaget Envima AB. Vid frågor, kontakta honom på: goran.sjoblom@envima.se Föreläsaren, trubaduren och koldioxidbantaren Staffan Lindbergs underhöll vid MIS 25-årsjubileum. Ansvarig utgivare: Anne Swartling, ordf MIS Tel: 070-927 48 34 e-post: anne.swartlng@rsmco.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 070-762 07 04 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: 013-28 16 79 j e-post: jonas.ammenberg@liu.se Anders Johansson, Envima, Tel: 013-31 42 93, e-post: anders.johansson@envima.se Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, 168 51 Bromma Tel: 0705-855 373 e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: 41 77 887-9 MIS hemsida: www.miljorevisor.se Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.