HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen 2015-03-31 1(4) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 73 07 E-post: kommunstyrelsen@halmstad.se Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum 2015-04-07 Tid: 08:45-17.00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Petersson OBS! FM Gullbrannagården i Eldsberga! Sammanträdet startar redan 08.45 med kaffe och presentation av Gullbrannagårdens verksamhet. Gemensam lunch 11.45-12.15 med information om kommande studieresa. EM Sammanträdet fortsätter kl 13.00 i KS sessionssal.
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2015-03-31 2(4) ÄRENDEN Tid Sida 1 KS Val av justerare 2 KS Godkännande av dagordning 3 KS KS 2015/0101 Tematiskt arbete 3 - Inkluderande arbetsmarknad och sysselsättning Pernilla Thornberg - Berner 08.45-12.15 5 4 KS KS 2015/0242 Kollektivtrafikplan 2016 information Katarina Löfquist Eriksson, Hallandstrafiken 13.00-13.30 7 5 KS KS 2015/0235 Förtätningsstudie Andersberg Jonna Kignell, Fredrik Ottosson, Henry Bengtsson 13.30-13.45 83 6 KS KS 2015/0171 Kommunal energiplan Uppdragsbeskrivning Karin Larsson 13.45-13.55 110 7 KS KS 2015/0179 Yttrande över fördjupad översiktsplan södra och norra kusten, Falkenbergs kommun 116 8 KS KS 2015/0178 Yttrande över remiss gällande inrättande av marina Natura 2000-områden i danska delen av Kattegatt 120 9 KS KS 2015/0182 Internkontroll - uppföljning 2014 och planer 2015 143 10 KF KS 2015/0264 Delägarskap IUC Halland AB Karolina Davidsson, Angela Kristiansson 14.00-14.10 159
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2015-03-31 3(4) ÄRENDEN Tid Sida 11 KS KS 2015/0263 Remittering av motion angående effektivisering / samordning av teknisk drift i Halmstads kommun 12 KS KS 2015/0158 Årsuppföljning av kommunens krisberedskapsarbete 2014 Karin Martini 14.10-14.20 169 173 13 KS KS 2015/0260 Vilka strategiska arenor ska Halmstads kommun medverka på 2015? Erik Sigward 14.20-14.30 249 14 KS KS 2014/0342 Slutredovisning av KS handlingsplan för genomförande av IT-riktlinjerna 2012-2014 information Carl Westman 14.30-15.05 257 15 KS KS 2011/0594 Halvtidsredovisning av e-förvaltningssatsningen 2013-2016 information Carl Westman 15.05-15.25 270 16 KS KS 2015/0170 Resecentrum - överföring av medel Ulf Holm, Mikael Wallin, Christer Johansson, Tommy Andersson 15.25-15.40 341 17 KS KS 2015/0035 Finansiella placeringar information Björn Petersson 15.40-15.50 18 KS KS 2015/0299 Höghastighetsjärnväg västlig dragning 349 19 KS KS 2015/0025 Anmälningsärenden KS 2015-04-07 350
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2015-03-31 4(4) ÄRENDEN Tid Sida 20 KS KS 2014/0288 16.00-16.30 Kommunövergripande samordning av flyktingmottagning information Annika Vannerberg, Henry Bengtsson 21 KS KS 2015/0035 Entreprenörsregionen - Information 22 KS KS 2015/0035 Kommunberedningen - Information 23 KS KS 2015/0035 Information från utskotten 24 KS KS 2015/0035 Ordförandens/kommunchefens information 25 KS KS 2015/0016 Övriga frågor
Ärende 3 1(2) Information 2015-03-25 Diarienummer: KS 2015/0101 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Utvecklingsavdelningen Pernilla Thornberg-Berner E-post: pernilla.thornberg-berner@halmstad.se Telefon: 0702 261291 Tematiskt arbete 3 - Inkluderande arbetsmarknad och sysselsättning Frågeställningar Hur kan vi tillsammans kraftsamla för att nå ännu längre för att finna bra lösningar till arbete, praktik och sysselsättning för den grupp av funktionsnedsatta som behöver extra hjälp från samhället? Detta tredje tillfälle inom ramen för KS tema 2015 fokuserar på arbete och sysselsättning för funktionsnedsatta i Halmstads kommun. Föreläsare vid detta tillfälle är Jonas Huldt, civilekonom, med inriktning på samhällsekonomiska utvärderingar om sociala investeringars effekter. Nulägesbeskrivning, behov och utmaningar för Halmstads kommuns del presenteras därefter av en grupp med representanter från HNAB, Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen. Detta följs av en gemensam diskussion utifrån nuläge och framtid: Vilken kunskap är viktig att ta med sig och vad behöver vi kraftsamla kring? - På kort sikt? - På längre sikt? Bakgrund I Planeringsdirektiv med budget 2015-2017 för Halmstads kommun beskrivs kommunstyrelsens tematiska arbete under övriga prioriteringar Halmstad- den inkluderande kommunen och ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Där beskrivs att det ska tas fram möjliga åtgärder på såväl kort sikt som lång sikt. 1
Effektmålet för temaåret på längre sikt är en inkluderande kommun utifrån delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Mål och syfte med temaåret 2015 är att med fokus på funktionsnedsatta och delaktighet: Skapa en gemensam kunskapsbas och ta fram åtgärder som kan genomföras. Ta fram förslag till åtgärder som kan innebära omprioriteringar, nya resurser eller som av andra skäl kräver beslut av kommunfullmäktige antingen inom ramen för Planeringsdirektiv med budget eller genom särskilt ärende. Finna arbetsformer för att kunna arbeta över nämnds- och bolagsgränserna. Under 2015 kommer det genomföras en rad olika tematillfällen (6 stycken) med olika inriktningar kopplat till funktionsnedsatta och delaktighet. Första tillfället fokuserade på universell design och tillgänglighet och tillfälle nummer två hade inriktningen utbildning för alla. En halvårssummering av det samlade temaarbetet presenteras till sommaren. Som en del av temaåret kommer det även att genomföras en studieresa för KS, ett dialogtillfälle, deltagande i en mässa och en för året avslutande workshop för att sy ihop helheten. Under våren arbetas det tillsammans med förvaltningarna kring vilken kunskap (inom respektive tematillfälle) som är viktig att ta med sig framöver och som kan landa i konkreta insatser på kort och lång sikt. Detta sammanställs från förvaltningarna och kommer att presenteras vid uppföljningstillfället med KS inför sommaren. Föredragningens syfte Skapa en gemensam kunskapsbas och identifiera behov som vi behöver fokusera på i Halmstads kommun. 2
Ärende 4 1 Information till KS Datum: 2015-03-05 Diarienummer: KS 2015/0242 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen Katarina Löfquist E-post: katarina.lofquist@halmstad.se Telefon:035-13 97 44 Information från Hallandstrafiken om kollektivtrafikplan Hallandstrafiken (Hlt) arbetar med framtagande av Kollektivtrafikplan 2016. Remisstiden kommer att sträcka sig från 30 mars till 4 maj 2015. Under inledningen av remisstiden har Hlt möjlighet att komma till kommunstyrelsen (KS) och ge information om planen och om övriga frågor som rör kollektivtrafik. Den 7 april har föreslagits som lämpligt datum. Under samrådstiden kommer yttrandet till remissen att formuleras. Planeringen är att yttrandet kommer att föredras för kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (KSU) den 14 april och i KS den 28 april. Hallandstrafiken har under en tid dragits med underskott. Hlt:s uppdrag är att tillhandahålla kollektivtrafik till skol- och arbetsresor. Linjedragningar bör göras rakt och gent för att minska restidskvoten i förhållande till bil och på så vis tilltala flera resenärer. Samtliga dessa faktorer påverkar möjligheten till trafikering och framförallt möjligheten till utveckling av kollektivtrafiken, vilket representanterna från Hlt kan berätta mer om under mötet. 1
Falkenberg 2014-03-25 Samtliga kommuner i Halland REMISS Kollektivtrafikplan 2016 Hallandstrafiken AB översänder Kollektivtrafikplan 2016 för yttrande. Kollektivtrafikplanen beskriver Hallandstrafikens verksamhet och föreslagna trafikförändringar för 2016 samt med utblick 2017-2018. Kollektivtrafikplanen utgår från fastställda mål och principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. I övrigt baseras Kollektivtrafikplanen på synpunkter som kommit till Hallandstrafiken från allmänheten, kommunernas kontaktpersoner och entreprenörerna samt egen personal. Hallandstrafiken har sedan hösten haft två samrådsmöten med respektive kommun där planens innehåll och upplägg diskuterats. Vidare har planen presenterats vid de så kallade Kollinfra-mötena som Region Halland är ansvarig för. Hallandstrafiken kommer att behandla denna remiss, Kollektivtrafikplan 2016, på styrelsens presidie den 29 maj för beslut på styrelsemötet den 8 juni. Innan planen tas upp i Hallandstrafikens presidie kommer avstämning att ske med Region Halland. Med refererande till ovanstående tidsplan emotser Hallandstrafiken AB ert remissvar senast 2015-05-11. Remissvar skickas till Björn Stenbäck lämpligen per e-post enligt kontaktuppgifter nedan. HALLANDSTRAFIKEN AB Daniel Modiggård Planeringschef Kontaktperson: Björn Stenbäck Trafikutredare Epost: bjorn.stenback@hlt.se Telefon: 0346-712 575 Besöksadress Holgersgatan 29, Falkenberg 311 34 Postadress Box 269, 311 23 Falkenberg Växel 0346-712 500 Upplysning 0771-33 10 30 Fax 0346-712 501 (502, 503) E-mail hallandstrafiken@hlt.se Hemsida www.hallandstrafiken.se Organisationsnummer 556225-2998 Bankgiro 812-9546 Postgiro 182014-1
Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2016 Remissversion 2015-03-25
Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Kollektivtrafikplan 2016... 6 Bakgrund... 6 Styrande dokument... 6 Mål för kollektivtrafiken... 7 Målstyrning... 8 Måluppföljning 2014... 9 Resandeutveckling... 9 Resandeutveckling Halland... 9 Tågtrafik...11 Regionbusstrafik...15 Stadsbusstrafik...17 Närtrafik...19 Nöjdkundindex och marknadsandel...19 Leverans...20 Miljö...21 Infrastruktur...22 Planerade och genomförda aktiviteter...24 Trafikutveckling...24 Kommunikation och marknad...25 Trafikförändringar 2016...28 Tågtrafik...29 Regionbusstrafik...30 Stadsbusstrafik...30 Lågfrekvent resande...31 Infrastruktur...31 1
Priser...32 Utblick 2017-2018...33 Tågtrafik...33 Regionbusstrafik...33 Stadsbusstrafik...33 Infrastruktur...33 Ekonomi...34 Ekonomi 2016-2018...34 Samhällsnytta...34 Särskild kollektivtrafik...36 Skolskjuts...36 Anropsstyrd trafik...37 Färdtjänst...37 Sjukresor...38 Allmän anropsstyrd trafik...38 Verksamheten...39 Bilagor...40 Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2015...40 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014...41 Bilaga 3: Ekonomi 2016...44 Bilaga 4: Trafikförändringar 2016...45 Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg 2016...65 Bilaga 6: Infrastruktur...67 2
Förord Hallandstrafiken bästa resvalet Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i ordningen som framarbetats av Hallandstrafiken. Planen redovisar måluppfyllnad för kollektivtrafiken samt förslag på hur trafiken ska förändras under period 2016-2018. Kollektivtrafiken är ett starkt medel i strävan mot visionen Halland bästa livsplatsen. De förslag till trafikförändringar som redovisas i denna plan utgår från strategiska inriktningar fastställda i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin, detta som konsekvens av kompletterande persontågtrafik på Västkustbanan under året. Hallandstrafikens primära uppdrag är att tillgodose behovet av vardagsresande med särskilt fokus på arbets- och studiependling medan det enligt lagstiftning är marknaden som ska tillse trafik av interregional karaktär. Bolaget har analyserat verksamheten och en åtgärdsplan är upprättad tillsammans med Region Halland för att komma tillrätta med nämnda obalans i ekonomin. Halland är en av landets starkaste tillväxtregioner. Under 2014 ökade befolkningen i länet med drygt 3800 personer, omräknat innebär det att två fullsatta bussar alternativt en fullsatt tågvagn varje vecka anländer med nya invånare. Kollektivtrafiken är en viktig anledning till nämnda tillväxt genom att möjlighet skapas att pendla till arbete och studier kombinerat med Hallands attraktiva boendemiljöer. Goda resmöjligheter stärker Hallands attraktivitet och skapar förutsättningar för framtida utveckling. Resandet med Hallandstrafiken fortsätter att öka. Under 2014 genomfördes 377 000 fler resor jämfört med 2013, en ökning med 2,4 procent. I snitt genomförde varje Hallänning 53 resor med kollektivtrafik under året. Resandet med Öresundstågen ökade med 4,9 procent jämfört föregående år, vid jämförelse med startåret 2009 påvisas en resandeökning med 121 procent. Vardagsresandet i form av arbets- och studiependling är den resandekategori som ökar mest vilket väl möter bolagets primära uppdrag. Öresundstågen inkluderat anslutande kollektivtrafik bidrar starkt till att företag inom Halland samt angränsande regioner kan rekrytera rätt kompetens. Hallands geografiska läge medför ökade krav på förbättrade resmöjligheter i nord och sydlig riktning. Kollektivtrafiken behöver än tydligare stärka Hallands koppling till angränsande arbetsmarknadsregioner. I december 2015 öppnas äntligen tunneln genom Hallandsås för tågtrafik vilket medför en förkortad restid mellan Helsingborg och Halmstad med cirka tio minuter. Därutöver ökar tillförlitligheten för tågtrafiken då befintlig sträckning över åsen historiskt förorsakat följdförseningar inom Halland. Hallandstrafiken arbetar för tätare tågtrafik söderut, dock är det trångt på spåren söder om Ängelholm. Ett arbete pågår gemensamt med vår grannregion Skåne med önskan att tillse ett förbättrat tågtrafikutbud. Hallandstrafikens övergripande mål är att öka kollektivtrafikens marknadsandel ställt mot vår konkurrent bilen. Viktigt är då att stärka alla effekter som minskar restiden då denna har en avgörande roll ifall kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt resalternativ. Ökad medelhastighet påverkar kollektivtrafikens ekonomi då ökad attraktionskraft ger högre intäkter samt att kostnader minskar då mer trafik kan utföras med samma fordon. Vår inriktning är att det enda som accepteras vilket sänker medelhastighet är stopp vid hållplatser. Insatser behöver tillses som ger kollektivtrafiken fördel jämfört med bilen. 3
Hallandstrafiken gemensamt med ansvariga väghållare har här en resa att göra, en resa som tar oss från gamla synsätt på samhällsutveckling till ett modernt tänk där kollektivtrafiken utgör norm för hur vi förflyttar oss. Goda exempel från det gångna året finns beskrivna i planen där man tydligt ser hur kollektivtrafiken och samhällsbyggnad kan gå hand i hand. I årets plan redovisas satsningar men även förslag på neddragningar. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet. En utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av utbudet. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt stråkstudier där befintligt utbud analyseras. I årets kollektivtrafikplan kan läsas om förändringar i stråk Kungsbacka Varberg, Varberg Falkenberg, Halmstad Falkenberg, Halmstad Hylte, Halmstad Laholm samt Laholm - Båstad. Utöver beskrivna trafikförändringar testar Hallandstrafiken under året en ny variant av fordon. En komfortbuss av högre standard med tillhörande mervärden ska på allvar ta upp konkurrensen med bilen eftersom restiden kan nyttjas i form av att arbeta, vila, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Test genomförs med avsikt att faktabaserat utvärdera fordonstyp inför kommande upphandling av busstrafiken länet. Vår största utmaning under året är den skiftning av tågtider som sker från december 2015. En förskjutning av tågtiderna med tio minuter sker genom hela länet vilket medför nya tågtider i våra städer. Minskad restid genom tunneln samt några färre minuter ståtid för genomgående tåg i Halmstad förkortar restid mellan Malmö och Göteborg till under tre timmar. Anslutande kollektivtrafik ska i möjligaste mån anpassas till nya avgångstider i våra städer. Detta ställer stora krav på årets planeringsprocess samt att information om förändring tillses våra kunder. Daniel Modiggård, planeringschef 4
Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året, d.v.s. 2016 men också med utblick mot 2017-2018 där en mer övergripande beskrivning ges. Även övriga aktiviteter inom bland annat kommunikation och marknad beskrivs närmare. Kollektivtrafiken är ett verktyg för att uppnå Region Hallands mål och visioner som finns fastställda i den Regional utvecklingsstrategin (RUS). Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland finns beskrivet i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet och lyder: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Utifrån det övergripande målet finns tre delmål formulerade som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Målen för 2016 är följande: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Antalet resor ökade med 2,4 procent under 2014 jämfört med föregående år vilket innebär att målet på 5 procent i resandeökning inte nåddes. Totalt genomfördes drygt 16 miljoner resor med Hallandstrafiken. Flest antal resor skedde med regionbusstrafiken (31%), följt av stadsbusstrafiken (30%) och Öresundstågstrafiken (27%). Gällande andel nöjda kunder var 65 procent nöjda. Andelen nöjda invånare var 51 procent. Detta innebär att målen för 2014 angående nöjdhet inte uppnåddes. Hallandstrafikens marknadsandel var drygt 12 procent. Föreslagna trafikförändringar i Kollektivtrafikplanen utgår från fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Huvudprincipen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor. Lagda förslag på trafikförändringar innehåller såväl utökningar och neddragningar inom ramen av begreppet lågfrekvent resande. Detta innebär en nettobesparing på 2 miljoner kronor vilket är en del i beslutad åtgärdsplan för att uppnå balans i Hallandstrafikens ekonomi. Inom utblickens år, d.v.s. 2017-2018 har Hallandstrafiken för avsikt att utöka tågtrafiken söderut på Västkustbanan. Justering av linjenät i Halmstad finns också med i planeringen i samband med att etapp 2 Resecentrum färdigställs. 5
Kollektivtrafikplan 2016 Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) bildades på Region Halland. Dessutom förändrades Hallandstrafikens ägarstuktur i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare till Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2016 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december 2015. Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin 2005-2020 med visionen Halland bästa livsplatsen. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Under 2014 antogs Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. För att Halland ska uppnå målet krävs det att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Hallänningarna ska ha ett högt deltagande på arbetsmarknaden och det ska finnas goda förutsättningar att etablera och utveckla företag. Hallands ekonomiska tillväxt ska vara hållbar med hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framarbetade med grund i den ekonomiska ram som satts i Mål Bild 1: Kollektivtrafikplan i ett sammanhang 6
och budget 2015. 2012 antogs det första Regionala Trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram kollektivtrafik för en hållbar utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till visionen Halland bästa livsplatsen som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Revideringsarbete pågår i dagsläget av nuvarande program och det nya Trafikförsörjningsprogrammet ska börja gälla från december 2015. Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling och är ett av många medel för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen. Kollektivtrafiken vidgar Hallands arbets- och studiemarknad genom att skapa goda pendlingsmöjligheter i framförallt nordsydlig riktning gentemot Göteborgsregionen och Skåne. Vidgade arbets- och studiemarknader ökar också företagens möjlighet till kompetensförsörjning genom ett större upptagningsområde av arbetskraft. Kollektivtrafiken kan också ses som ett medel för att skapa attraktiva boendemiljöer, såväl i stad som tätortsnära landsbygd. Kollektivtrafiken bidrar till minskad trängsel och säkrare trafikmiljö genom minskad användning av bil. I strävan mot en koldioxidneutral ekonomi med fossiloberoende transporter har kollektivtrafiken en viktig funktion att fylla som alternativ till bilen. Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland finns beskrivet i Trafikförsörjningsprogrammet och lyder: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt För att uppnå målet om att öka resandet med kollektivtrafiken samt öka attraktiviteten tillämpas huvudprincipen att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor. Utifrån det övergripande målet har tre delmål formulerats som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Nedan redovisas målen för 2016. Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. 7
Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Huvudprocesserna i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen illustreras med hjälp av bilden ovan. Nulägesbilden (längst till vänster) kännetecknas av ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafikens verksamhet. Längst till höger är önskad målbild med fler och nöjdare kunder. Första steget är att identifiera resbehovet. Utifrån kännedom om resbehovet kan förbättringsåtgärder i form av trafikförändringar planeras, d.v.s. skapa tidtabell. Vald trafiklösning måste sedan marknadsföras och paketeras på ett tydligt sätt för att nå kunden. Sedan följer kontinuerlig uppföljning och kontroll av leverans för att garantera god kvalitet samt identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetsprocessen kring verksamhetsutvecklingen är cyklisk och avslutas aldrig, resbehoven kan förändras vilket kräver anpassning av trafik. Hallandstrafiken påbörjade under 2013 arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier genomarbetats och förtydligats. Arbetet fortgick under 2014 och arbetsprocessen med balanserat styrkort förväntas implementeras under 2015. Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål i vilket alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Hur kollektivtrafiken ska utvecklas finns formulerat i ett antal strategier i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Syftet med Hallandstrafikens målstyrning är att mäta hur dessa strategier efterföljs och i vilken grad insatser i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser gett önskat resultat. 8
Måluppföljning 2014 Hallandstrafikens målstyrningsarbete fokuserar på resandeutveckling, kundnöjdhet, marknadsandel, leverans, miljö och infrastruktur. Uppföljning sker årligen av ovan nämnda nyckeltal och i detta kapitel följer en redovisning av dessa. Resandeutveckling Resandeutvecklingen redovisas först ur perspektivet hela Halland. Sedan följer genomgång av tågtrafiken, regionbusstrafiken, stadsbusstrafiken och närtrafiken. Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Detta mål uppfylldes inte under 2014, resandeökningen stannade på 2,4 procent jämfört med 2013. Exkluderat Öresundstågstrafiken blev resandeökningen 0,9 procent. Det totala resandet under 2014 i Halland inklusive Öresundstågstrafiken uppgick till 16,4 miljoner. 18 000 000 Resandeutveckling Halland 2006-2014 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 Länsjärnvägar Kungsbackapendel Anropsstyrt Öresundståg Stadsbuss Regionbuss 2 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1: Resandeutveckling Halland 2006-2014 En starkt bidragande orsak till varför resandemålet på 5 procent inte uppnåddes är den tre veckor långa strejken i Öresundstågstrafiken som inleddes i början av juni. Även Kungsbackapendeln påverkar utfallet starkt på grund av att Västtrafik justerade den så kallade stämplingsbenägenheten (se avsnitt Kungsbackapendeln). 9
jan06-dec06 jun06-maj07 nov06-okt07 apr07-mar08 sep07-aug08 feb08-jan09 jul08-jun09 dec08-nov09 maj09-apr10 okt09-sep10 mars10-feb11 aug10-jul11 jan11-dec11 juni11-maj12 nov11-okt12 apr12-mar13 sep12-aug13 feb13-jan14 jul13-jun14 dec13-nov14 Fördelning av resande per trafikslag - 2014 1% 0% 11% 31% Regionbuss Stadsbuss 27% Öresundståg Anropsstyrt Kungsbackapendel 30% Länsjärnvägar Figur 2: Fördelning av resande per produktslag 2014 I cirkeldiagrammet ovan redovisas resandet per trafikslag under 2014. Mest resande sker med regionbusstrafiken följt av stadsbusstrafiken och Öresundståg. Kungsbackapendeln står för 11 procent av Hallandstrafikens totala resande. Resandet på de före detta länsjärnvägarna ligger kring 1 procent. Dock är det viktigt att poängtera att detta enbart inkluderar Hallandstrafikens färdbevis, därmed redovisas inte resor genomförda med färdbevis från Västtrafik och Jönköpings länstrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. 8000000 Skolkortsanvändning 2006-2014 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 Skolkort Andra färdbevis 1000000 0 Figur 3: Skolkortsanvändning 2006-2014 10
Skolkortsanvändingen varierar från år till år men har sedan 2006 legat i spannet 1-1,3 miljoner färdbevis årligen. Under 2014 utgjorde skolkorten cirka 18 procent av Hallandstrafikens färdbevis. Tågtrafik Hallandstrafikens persontågtrafik utgörs av Öresundstågen på Västkustbanan. På Västkustbanan trafikerar även Kungsbackapendeln (Västtågen). Tågtrafik finns också på Viskadalsbanan (Västtågen) samt Halmstad-Nässjöbanan (Krösatågen). Öresundståg Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. I november 2013 vann Transdev upphandlingen av Öresundstågstrafiken. Ny avtalsperiod inleddes i december 2014 och löper fram till december 2019. I hela Öresundstågssystemet har det under 2014 skett en resandeminskning med 2 procent. Av samtliga stationer i Öresundstågssystemet har resandet ökat mest i Mölndal (+16 %), Falkenberg (+12 %), Bromölla (+12 %) och Varberg (+11 %). 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 Öresundståg, resandeutveckling Halland 2009-2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resande Figur 4: Öresundståg, resandeutveckling Halland 2006-2014 I diagrammet ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland från starten 2009. En resandeökning på 121 procent har skett jämfört 2014 med trafikstart 2009. Under 2014 genomfördes ca 4,4 miljoner resor vilket ger en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år. Stor del i ökningen har Åsa station som invigdes i december 2013, exkluderat Åsa station skulle ökningen varit 0,1 procent. Ytterligare faktorer som påverkat resandet är den tre veckor långa strejken bland tågpersonalen i början av juni. Om strejken inte hade inträffat visar beräkningar en ungefärlig resandeökning på 13 procent för 2014. 11
SJ:s återinträde på Västkustbanan från och med december 2013 har påverkat resandeutvecklingen med Öresundstågen negativt. SJ trafikerar sträckan Göteborg Malmö med uppehåll i Halmstad, Helsingborg och Lund med sju dubbelturer under vardag och sex dubbelturer på helgerna. Långväga resenärer som tidigare åkte med Öresundstågen har valt att åka med SJ istället. Därmed har det skett en minskning av långväga resenärer på Öresundstågen vilket påverkar resandeutvecklingen och intäkterna i Halland. I hela Öresundstågssystemet uppskattas resandeminskningen på grund av SJ:s återinträde till 0,5 miljoner resor under 2014. Varje år genomförs återkommande resanderäkningar i Öresundstågssystemet. Under året sker räkning på våren, sommaren och hösten vid totalt tre tillfällen. Med utgångspunkt från räkningen på hösten har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje avgång är räknad dagligen i en vecka. Vid varje station räknas antalet på- och avstigande. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt att få en korrekt notering av samtliga på- och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4535) följt av Varberg (4439). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring 2400. Åsa station som invigdes i december 2013 uppvisar en god utveckling med ca 750 på- och avstigande per vardag vilket är fler än i Laholm. Jämfört med 2013 i motsvarande räkning har antalet på- och avstigande ökat med 13,1 procent i Halland varav Åsa station bidrar med 5 procentenheter. Öresundståg, på- och avstigande per vardag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kungsbacka 1387 1576 1805 1833 2362 2442 Åsa 577 749 *fr dec 2013 Varberg 2937 2924 3259 3464 4003 4439 Falkenberg 1417 1563 1757 1919 2082 2335 Halmstad 2839 3214 3192 3908 4298 4535 Laholm 451 537 447 507 569 552 Figur 5: Öresundståg, på- och avstigande per vardag 2006-2014 Figur 6 nedan visar antal påstigande och riktning, d.v.s. nord/syd, för varje station i Halland. För samtliga stationer är det flest resenärer som ska norrut. Mest tydligt är det i Åsa där 88 12
procent av resandet sker norrut. I Halmstad, Varberg och Falkenberg är det också en majoritet av de påstigande som ska norrut. För Kungsbacka och Laholm är skillnaderna mindre mellan nord och syd, dock med viss övervikt norrut. 2500 Öresundståg, påstigande riktning - vardagar 2014 2000 34% 33% 1500 66% 67% Syd 1000 48% 42% Nord 500 0 52% 12% 88% Kungsbacka Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm 58% 47% 53% Figur 6: Öresundståg, påstigande riktning vardag 2014 På Öresundstågen görs kvalitetsmätningar varje vår och höst. Kvalitetsmätningen genomförs genom att resenärer får besvara enkäter med frågor om bland annat punktlighet, tågpersonal, fordon, information, ersättningstrafik etc. Vid varje tillfälle undersöks 100 turer och omkring 7000 enkäter besvaras. Generellt har det skett en viss försämring i upplevd kvalitet mellan vår och höst 2014 i hela Öresundstågssystemet. I höstmätningen har sträckan Köpenhamn-Göteborg högst betyg och Köpenhamn-Karlskrona lägst betyg. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka Göteborg inom samarbetet Västtågen. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken och i oktober 2014 vann SJ Götalandståg upphandlingen gällande pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet samt regionaltågen i västra Sverige. Avtalet sträcker sig från trafikstart december 2015 till december 2024. Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln och Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar. Sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. 13
6 000 000 Kungsbackapendeln, resandeutveckling 2006-2014 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Totalt resande Hallands andel 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 7: Kungsbackapendeln, resandeutveckling 2006-2014 Från 2013 har det skett en viss överflyttning av resenärer från Kungsbackapendeln till Öresundstågen vilket drar ned resandet på Kungsbackapendeln. Enligt resandestatistiken genomfördes 1,9 miljoner resor under 2014 vilket innebär en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa räkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket betyder att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. I slutet av 2013 genomförde Västtrafik en justering av stämplingsbenägenheten vilket innebar att resandet på Kungsbackapendeln drastiskt skrevs ned. I oktober 2013 justerades stämplingsbenägenheten upp något från 53 till 55 procent vilket ger en resandeökning med ett par tusen resor för perioden april september. Från och med december 2015 kommer det att finnas automatisk passagerarräkning vid samtliga dörrar på tågen som trafikerar Kungsbackapendeln. Med hjälp av passargerarräkning kan Hallandstrafiken och Västtrafik bilda sig en bättre uppfattning av resandet på Kungsbackapendeln. Från 2010 har det skett ett fortlöpande arbete med att förlänga stationsplattformar sträckan Alingsås Kungsbacka. Totalt handlar det om 19 stationer och syftet är att öka kapaciteten genom att möjliggöra längre tåg. De nya plattformarna har en längd på omkring 225 meter. Under 2014 färdigställdes Hede station i Kungsbacka kommun vilket också var den sista stationen på sträckan som berördes av arbetet. 14
Viskadalsbanan Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom samarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. I likhet med Kungsbackapendeln ingår trafiken på Viskadalsbanan i samma avtal. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken på Viskadalsbanan. SJ Götalandståg vann även upphandlingen gällande pendeltågstrafiken i Göteborg och regionaltågen i västra Sverige med trafikstart 2015 fram till 2024. Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis ökade under 2014 med 0,7 procent jämfört med 2013. Det nuvarande resandet uppgår till omkring 83 000 resor per år. Till detta kommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Resandet ökar därmed utan att några större förändringar gjorts gällande trafikutbud. Halmstad-Nässjöbanan Persontågstrafiken mellan Halmstad och Nässjö ingår i samarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. DSB Småland utförde trafiken från december 2010 fram till den 1 mars 2014. Avtalet avslutades i förtid av DSB Småland efter tvister om ersättning. Ny entreprenör för Krösatåg Nord blev istället Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) som därmed utför trafiken i hela Krösatågssystemet. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras vid tidtabellsplanering även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Antalet registrerade resor med Hallandstrafikens färdbevis på Halmstad-Nässjöbanan är lägre jämfört med Viskadalsbanan. Under 2014 genomfördes ca 62 700 resor med Hallandstrafikens färdbevis. Detta är en ökning med 2,4 procent jämfört mot föregående år. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiks färdbevis samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till Öresundståg. Huvudlinjerna utgörs av linjerna 320/324, 350/351, 316/400, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express och 720. Huvudlinjerna har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som i Regionalt Trafikförsörjningsprogram är utpekade som huvudstråk. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, har ibland ett annat syfte som att till exempel tillgodose serviceoch skolresor. 15
4 500 000 Regionbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 Övriga linjer Huvudlinjer 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 8: Regionbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 Resandet med regionbusslinjerna har sedan toppnoteringen 2008 påvisat en negativ utveckling. Denna utveckling beror på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när dessa började trafikera 2009. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Resandet med regionbusstrafiken ökade med 3,1 procent 2014 jämfört med föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 4,4 procent. Gällande övriga linjer minskade resandet med 0,4 procent. Denna utveckling ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade stråken där huvudlinjerna trafikerar. I samband med att Åsa station invigdes i december 2013 driftsattes anslutande busstrafik i syftet att möjliggöra för hela resan med kollektivtrafik. Redan från första veckan översteg antalet påstigande från Åsa station ca 300 per vardag. Anslutande linje 777 har omkring 50 påstigande från Åsa station under en vardag vilket får betraktas som lågt. Potential finns därför att höja resandet med linje 777 framöver. Linjen har brottats med vissa tidhållningsproblem vilket skapar en osäkerhetsfaktor för resenären särskilt när det gäller anslutning till tåg för vidare resa. För att förbättra punktligheten har linje 777 under året fått ny rakare körväg i Limabacka och Bua. Hallandstrafiken har gjort dessa justeringar utifrån analys där restidsvinst vägts mot gångavstånd efter principen bäst för flest. För att ytterligare öka robustheten finns fler planerade åtgärder för linje 777 som beskrivs närmare i bilaga 4. 16
Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Figur 9 påvisar tydligt skillnaden i antalet resor för de olika stadsbussystemen i Halland. Klart störst är Halmstad följt av Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Vid jämförelse med utgångsåret 2006 påvisas en positiv utveckling för stadsbusstrafiken, resandet har ökat med 21 procent. Under 2014 ökade resandet med 3,8 procent ställt mot föregående år. Förhoppningsvis indikerar resandeökningen ett trendbrott mot den resandeminskning som skedde mellan 2012 och 2013 på grund av svag utveckling i Halmstad stadsbusstrafik. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån anpassad till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för resenärer som reser med persontågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 Halmstad 2 500 000 Falkenberg 2 000 000 Varberg 1 500 000 Kungsbacka 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 9: Stadsbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 Halmstad Halmstad har det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik 23 procent av resorna. För 2014 registrerades ca 3,8 miljoner resor i stadsbusstrafiken. Resandet 2014 ställt mot basåret 2006 påvisar en ökning på 11 procent. Under 2014 har resandet ökat jämfört med 2013 med 2,8 procent. Den negativa trenden från 2012/2013 har därmed vänt och resandet för 2014 ligger närmare årsnivåerna för 2011 och 2012. Halmstad stadbusstrafik brottas med vissa framkomlighetsproblem vilket innebär sänkt medelhastighet och därmed försämrad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att skapa bättre framkomlighet för stadbusstrafiken i Halmstad är en av de stora utmaningarna inför framtiden. Detta kräver fortsatt gott samspel och tät dialog mellan Hallandstrafiken och ansvarig väghållare, Halmstad kommun. Från och med hösten 2015 påbörjas byggnationen av Resecentrum etapp 2. Beräknad byggtid är till början av 2017. Byggnationen kommer att medföra stora framkomlighetsproblem vid Laholmsvägen/Enslövsvägen. Detta kommer att påverka stadsbusstrafiken i Halmstad i form av ökade restider samt ökade 17
produktionskostnader. Hallandstrafiken och Halmstad kommun för dialog kring olika lösningar för stadsbusstrafiken under byggnationstiden. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i resterande halländska städer ligger i spannet 250 000 500 000 resor årligen. Störst är Falkenberg följt av Varberg och Kungsbacka. 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 10: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka (resandeutveckling) 2006-2014 Falkenberg har under flera år uppvisat en mycket positiv utveckling sett till resandet. En bidragande orsak till detta är Falkenberg station som invigdes 2008, drygt 2 kilometer nordost om stadens centrum. På grund av det perifera läget inrättades i samband med trafikstart den så kallade stationspendeln, linje 10. Linje 10 ansluter till varje Öresundståg och fungerar därmed som en förlängning av tåget. Linje 10 står för omkring 50 procent av resandet i Falkenbergs stadsbusstrafik. Resandeökningen på linje 10 har dock under senaste året mattats av något. Trots den tre veckor långa tågstrejken i början av sommaren som framförallt drabbade linje 10 har resandet ökat med 5 procent jämfört mot föregående år. På samtliga linjer har det skett en resandeökning, förutom linje 6. Ökningen kan härledas till den trafikomläggning som genomfördes 2011 vilket innebar att trafikupplägget renodlades genom att två huvudlinjer infördes, linje 1 och 7. Med ett tätt turutbud över hela dagen samt koppling mot linje 10 för vidare resa med tåget erbjuder det nya linjenätet goda möjligheter för arbets- och studiependling. Övriga linjer utgörs till exempel av industriturer eller trafik avsedd för serviceresor. Resandet med stadsbusstrafiken i Varberg har under ett flertal år legat på en relativt jämn och låg nivå. Under 2014 har dock resandet jämfört med föregående år ökat med 18 procent. En starkt bidragande faktor till ökningen under 2014 är linje 10 som trafikerar sträckan Varberg station Sjukhuset med koppling mot Öresundstågens ankomst- och avgångar. Linje 10 tillkom i december 2013 och är en del i det nya stadsbusslinjenätet i Varberg med planerad start i december 2015. Kungsbacka stadsbusstrafik har haft ett lågt men jämnt resande under flera år. Resandet för 2014 är relativt oförändrat ställt mot 2013. Inom Västtrafiks område har det under 2014 skett 18
en generell resandeminskning med 1-2 procent. I juni 2015 planeras ett nytt stadsbusslinjenät i Kungsbacka införas med tre genomgående linjer med rakare linjedragning samt passning mot Hede och Kungsbacka station. Det nya linjenätet skapar goda förutsättningar för att hela resan ska fungera vilket möjliggör arbets- och studiependling. Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till linjelagd kollektivtrafik. Reglerna för närtrafiken finns beskrivet i kapitel Särskild kollektivtrafik. Nedan redovisas resandeutvecklingen av närtrafiken i Halland under perioden 2006-2014. 5000 Närtrafik, resandeutveckling 2006-2014 4000 3000 2000 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal resor Figur 11: Närtrafik, resandeutveckling 2006-2014 Antalet resor med närtrafiken sjönk mellan åren 2006-2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökning i antalet resor. Under 2014 genomfördes 325 färre resor med närtrafiken jämfört med 2013 vilket är en minskning med 11 procent. Nöjdkundindex och marknadsandel Hallandstrafiken strävar ständigt efter att utveckla och förbättra verksamheten. Genom att sätta upp mål för kundnöjdhet och marknadsandel kan Hallandstrafiken följa utvecklingen år för år. I Kollektivtrafikplanen sätts varje år mål angående ovanstående punkter. Målen för 2014 var att andelen nöjda kunder (resenärer) skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Figur 12 visar andelen nöjda resenärer och invånare. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. 19
% Nöjda kunder Betyg 4 + 5 Vid jämförelse med uppsatta mål används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda resenärer hos Hallandstrafiken var 65 procent 2014. Detta innebär att målet på 72 procent inte nåddes. När det gäller nöjdheten hos invånarna i Halland uppnås inte heller här målet. Nöjdheten för 2014 var 51 procent och målet var satt till 53 procent. Marknadsandelen för 2014 var 12,47 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 65% 57% 51% 45% Resenärer (exl. Kungsbacka) Resenärer hela Halland Invånare (exl. Kungsbacka) Invånare hela Halland Figur 12: Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? Leverans Hallandstrafiken arbetar ständigt med att förbättra sin verksamhet för att på så vis möta resenärernas behov och kravbild. Att resenärerna är nöjda med resan och med Hallandstrafiken är en absolut nyckelfaktor för att öka det kollektiva resandet i Halland. För att garantera och säkerställa en god kvalitet i verksamheten gör Hallandstrafiken kontinuerlig uppföljning av leverans av utförd trafik enligt gällande avtal. Detta gäller såväl trafiken, fordonen, tekniken i fordonen och förarnas bemötande. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en attraktiv kollektivtrafik är att turerna utförs och att de utförs i rätt tid. Vid alla typer av förseningar, oavsett om det är buss eller tåg, gäller det att så snabbt som möjligt få ut information till resenärerna. Om bra och snabb information når resenärerna ökar acceptansen för uppkomna förseningar. Att förbättra informationen är något Hallandstrafiken arbetar intensivt med. Ett gott bemötande från personal är också en starkt bidragande faktor till att skapa en bra upplevelse för kollektivtrafikresenären. Ett bra personalbemötande kan i många fall väga upp en dålig upplevelse, till exempel försening. Fordonen i Halland håller generellt en hög klass eftersom medelåldern är relativt låg. All busstrafik är tillgänglighetsanpassad och teknik i bussarna möjliggör resor för synsvaga genom automatiska utrop i och från bussarna. Arbetet med att hela tiden följa upp brister i leveransen tillsammans med Hallandstrafikens operatörer leder till att verksamheten bättre lever upp till de löften som ges till kunderna. 20
Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. I statistik nedanför redovisas endast busstrafiken. En stor del av resandet i Halland sker med Öresundstågen vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2014 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används två typer av förnyelsebara drivmedel, biodiesel (RME) och biogas. Gällande stadsbusstrafiken har 69 procent av trafiken utförts med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Regionbusstrafiken utfördes till 73 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 20 procent jämfört med 2013. Vid jämförelse 2014 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 30 procent. Under 2014 har koldioxidutsläppen minskat med nära 1000 ton (14 %) ställt mot föregående år vilket motsvarar 74 000 mil av bilkörning. Nedan följer ett antal diagram med statistik hämtade från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka inte är inkluderat i FRIDA och därmed inte i statistiken. Figur 13: Drivmedel total förbrukning, Hallandstrafiken 2006-2014 Figur 13 visar att dieselanvändningen successivt minskat främst till förmån för biodiesel (RME) och biogas. Diagrammet nedanför visar den genomsnittliga utsläppsmängden för koldioxid räknat i kilogram per mil. Här påvisas en god utveckling där mängden mer än halverats 2014 jämfört med utgångsåret 2006. 21
Figur 14: Co2, genomsnittligt utsläpp kg/mil, Hallandstrafiken 2006-2014 Infrastruktur Infrastruktur spelar en viktig roll i skapandet av en attraktiv kollektivtrafik. För till exempel busstrafiken krävs god framkomlighet på vägar för att uppnå en kort restid som är konkurrenskraftig gentemot bilens. Även hållplatser och ytorna omkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan det konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Under 2014 har Hallandstrafikens arbete fortlöpt med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatserna för att effektivisera byggandet. I slutet av 2014 var sammanlagt 46 hållplatslägen under utredning av Trafikverket för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Under 2013-2014 har sex hållplatslägen blivit färdigställda. Utöver dessa byggdes hållplatser i andra projekt på Trafikverkets vägar. När GC-väg mellan Trönninge (Varberg) till Lindberg byggdes tillgänglighetanpassades sex hållplatslägen. Vid anläggandet av GC-tunnel under väg 154 byggdes två nya hållplatslägen på väg 154 vid Ljungby kyrka. I samband med byggnation av cirkulationsplats vid södra infarten till Träslövsläge byggdes två nya hållplatslägen. Laholms kommun På vägar där Laholms kommun är väghållare har tio hållplatslägen i Laholms tätort byggts om och tillgänglighetsanpassats under 2014. Under 2015-2016 finns planer för ytterligare 4 lägen. 22
Halmstads kommun I Halmstads kommun byggdes 16 hållplatslägen om under 2014. Planeringen av nya hållplatslägen för stadsbusstrafiken i anslutning till Regionbussterminalen pågår. I samband med detta utreds även hur bussarna kan få prioritet i trafiksignalen vid Bolmengatan. Kommunen har för avsikt att göra åtgärder i gaturummet för att få fler bilister att använda Wrangelsgatan för att trafiken på Laholmsvägen-Viktoriagatan ska minska. Hallandstrafiken har framfört farhågor om försämrad framkomlighet för kollektivtrafiken (linje 40 och 73) i korsningen Österängsgatan/Wrangelsgatan. Under 2015 kommer affärsområdet Eurostop att påbörja en stor ombyggnad som påverkar busstrafikens linjesträckning redan från augusti 2015. Linje 30/31 får ny hållplats i norra delen av affärsområdet ca 100 m från entré och linje 20 flyttas ut till väg 15 och hållplats Fyllebro där Trafikverket är väghållare. Ombyggnad av hållplats Fyllebro har varit aktuellt sedan 2013 och kommer förhoppningsvis ske under hösten 2015. Falkenbergs kommun Vägar med Falkenbergs kommun som väghållare ligger i huvudsak inom stadsbusslinjenätet men även för hållplatsen i Ullared är kommunen väghållare. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared planeras till slutet av 2015. I Falkenbergs tätort samordnas hållplatsombyggnader med asfalteringsarbete eller annan ombyggnad i vägområdet. Under 2014 byggdes åtta hållplatslägen om och för 2015-2016 finns inga bestämda planer ännu. Utredning pågår om vissa hållplatser liksom framkomligheten i bl.a. Tångarondellen. Hylte kommun I Hylte kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Utredning pågår om den centrala hållplatsen i Torup. Hållplatser i Hyltebruk ingår i Trafikverkets planerade åtgärder under 2015-2016. Varbergs kommun På vägar med Varbergs kommun som väghållare färdigställdes under 2014 ny vändplats med hållplats i Bua och nya hållplaster i Trönninge i samband med byggnation av cirkulationsplats. Under året pågick ombyggnad av Engelbrektsgatan i centrala Varberg där nya hållplatser beräknas vara klara under första kvartalet 2015. Under 2015 kommer Västra Vallgatan att byggas om på sträckan utanför gallerian där även nya hållplatser anläggs för det nya stadsbusslinjenätet som startar i december 2015. Ytterligare sex hållplatslägen behöver förbättras före december 2015. Varbergs station har en stor brist i tillgängligheten där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om bussfickan bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast 2023. Under byggtiden kommer en provisorisk bussterminal att behövas, ev. från 2018 eller 2019 och denna kan då få en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kungsbacka kommun I Kungsbacka byggde kommunen under 2014 tre nya hållplatslägen vid Kungsbacka station. Under 2015 bygger kommunen om många hållplatser i tätorten som beräknas vara klara till planerad start av nytt stadsbusslinjenät i juni 2015. I Onsala-Vallda ingår många hållplatser i 23
Trafikverkets nationella projekt för tillgänglighetanpassning som beräknas vara klart 2021. Kommunen byggde även om hållplatslägen på Trafikverkets vägar, Lerkilsvägen och Valldavägen, i samband med utbyggnad av GC-väg. Planerade och genomförda aktiviteter Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten i syftet att uppnå målen för kollektivtrafiken i Halland. I detta kapitel följer en redovisning av aktiviteter som genomförts under 2014 samt framtida planerade aktiviteter. Trafikutveckling Inom trafikutvecklingsarbete sker kontinuerlig uppföljning och justering av den allmänna linjetrafiken samt den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, anropsstyrd trafik) efter fastslagna trafikeringsprinciper i Trafikförsörjningsprogrammet. En viktig del i arbetet är också att sammanställa kunskapsunderlag genom olika typer av utredningar och undersökningar. Utredningar och sammanställningar Under 2014 har Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland sammanställt en kartläggning av nuvarande kollektivtrafikutbud i Halland samt faktorer som styr resbehovet. Underlaget fungerar som inspel inför revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet som ska vara färdigt i december 2015. De sista av sammanlagt sex stråkstudier har slutförts under året. Stråkstudierna har genomförts med hjälp av extern part. Syftet med stråkstudierna är att ge förslag på trafiklösningar för att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik. Den generella slutsatsen för samtliga stråk är att utbudet ligger rätt. Stråkstudierna visar att det finns samband mellan infrastrukturella förutsättningar och framkomlighet, d.v.s. snitthastighet. Hallandstrafiken har hämtat inspiration från stråkstudierna i utformning av specifika trafiklösningar såsom linjedragning och hållplatslokalisering för att på så vis höja kollektivtrafikens attraktivitet. Halmstad stadsbusstrafik har varit föremål för utredning där analys har skett av dagens linjenät och alternativ till framtida linjenät i förhållande till konkurrenskraft gentemot bilen. Utredningens slutsatser var att det nya linjenätet inte fullt ut kan konkurrera med bilen och därmed vinna över bilister till kollektivtrafiken. Hallandstrafiken har tagit till sig delar av utredningens slutsatser och utvecklingsarbetet av det nya linjenätet fortlöper under 2015. Hallandstrafiken har också tagit fram en rapport som belyser de nyttor som kollektivtrafiken genererar i Halland, nyttor utöver de traditionellt företagsekonomiska. Det kan innebära allt från minskade utsläpp, minskad trängsel och minskat antal olyckor. En beräkningsmodell har tagits fram med vilken samhällsnyttan kan beräknas. Under 2015 kommer uppföljning ske gällande kollektivtrafikens samhällsnytta. En djupare beskrivning av rapporten finns i kapitel Ekonomi, avsnitt Samhällsnytta. Framtagning av en hållplatshandbok påbörjades under 2014 och arbetet är i dagsläget i dess slutskede. Hallandstrafiken kommer under våren motta synpunkter på hållplatshandboken från väghållare och andra intressenter. 24
Åtgärdsvalstudier kollektivtrafikstråk Två så kallade åtgärdsvalstudier (ÅVS) inleddes under 2014 för stråken Varberg Kungsbacka samt Halmstad Falkenberg. Åtgärdsvalstudier är Trafikverkets arbetsmetodik i planering av transportsystem. Åtgärdsvalstudien utgår från den så kallade fyrstegsprincipen där olika typer av åtgärder ska övervägas innan man går vidare i projektet. Huvudsyftet i nämnda ÅVS:er är att identifiera åtgärder gällande bland annat infrastruktur, trafikering och informationsinsatser som kan få invånarna att resa mer kollektivt. ÅVS för kollektivtrafikstråket Varberg Kungsbacka är i det närmaste avslutad medan ÅVS för Halmstad Falkenberg fortsätter fram till sommaren 2015. Geografiska informationssystem (GIS) Under 2015 kommer Hallandstrafiken få tillgång till Region Hallands GIS-system. Region Halland har under flera år arbetat med GIS inom området Regional utveckling och är anslutna till Geodatasamverkan vilket ger god tillgång till olika typer av GIS-data. Hallandstrafiken kan använda GIS för bland annat kartläggning av hållplatser, stråkanalyser, marknadsanalyser etc. Kommunikation och marknad Inom området kommunikation och marknad sker löpande analys av kollektivtrafiken i Halland. För att kunna stärka Hallandstrafikens varumärke och produkter krävs olika typer av insatser. Under 2014 har ett antal aktiviteter genomförts. Störningsinformation Att snabbt delge korrekt information till resenärer vid till exempel trafikstörningar är ett prioriterat område hos Hallandstrafiken. I dagens samhälle är människor allt mer vana att finna svar på internet under dygnets alla timmar med dator, surfplatta eller mobil. Detta ställer ökade krav på Hallandstrafikens informationskanaler. Under 2014 har Hallandstrafiken aktivt arbetat med att snabbt få ut information på framförallt hemsidan och Facebook. Om resenärer delges snabba och korrekta svar gällande exempelvis trafikstörningar kan toleransen öka för uppkomna förseningar. Förbättringsarbetet kring störningsinformation fortsätter under 2015. Försäljning av Sommarkortet och företagserbjudande Inför sommaren genomfördes en marknadsföringskampanj för Sommarkortet. Sommarkortet gäller under sommaren i hela Halland för samtliga trafikslag. Försäljningen av sommarkortet ökade 2014 med 15 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen av företagserbjudande såsom Företag Flex -kortet går också framåt. Under 2014 genomfördes ca 10 200 resor med Företag Flex -kort. Även försäljningen av företagserbjudande i form av årskort för anställda ökade med 56 procent under 2014 jämfört med 2013. Fria resor - kampanj Ökat fokus har lagts på mobilitetsåtgärder främst i syfte att få bilförare att välja kollektivtrafiken. Under hösten 2014 genomfördes en Fria resor - kampanj i Laholm där anställda på företag inom vissa postnummer erbjöds två veckors fritt resande. Erbjudandet skickades ut till drygt 400 företag och under kampanjveckorna märktes en tydlig uppgång på 25
bland annat linje 320 och 324. Även fyra veckor efter avslutad kampanj syntes en viss resandeökning på ovan nämnda linjer vilket kan härledas till kampanjen. I Halmstad genomfördes det under hösten en Fria resor - kampanj riktad mot företag i centrala Halmstad som fick gott utfall i många svarande. På grund av att mycket trafik är riktad in mot centrum är det i detta fall svårare att utläsa effekt av kampanjen. Riktade prova-på - kampanjer av detta slag är en erkänt effektiv metod för att öka kollektivtrafikresandet. Översyn zon- och prisstruktur Hallandstrafiken har påbörjat översyn av både taxe- och zonstrukturen i Halland. Syftet är att skapa en mer logisk prismodell, tydligare färdbevissortiment samt på sikt en omarbetad zonstruktur som bättre matchar morgondagens resande. Arbetet innefattar bland annat kundundersökningar, fokusgrupper och omvärldsanalys. Översynen har hittills resulterat i en justerad prismodell som började gälla från december 2014. Utgångspunkten för den nya prismodellen är ett grundpris med därefter fasta påslag för tillkommande zoner. Korta resor får därmed ett lägre eller bibehållet pris medan de längre resorna får ett högre pris jämfört med tidigare prisnivå. I den tidigare modellen var priset för de korta resorna proportionellt högre än för de längre vilket korrigeras med den nya modellen. I december infördes studentrabatt på periodkort för lokal resa men även vid resa i Sydtaxan. Sydtaxan är ett samarbete mellan länstrafikbolagen i södra Sverige som möjliggör resor över länsgräns med samma färdbevis. Rabatten (25 %) ges till den som går en eftergymnasial vuxenutbildning på universitet, högskola eller vuxenutbildning som är studiemedelsberättigande av CSN och med en studietakt på minst 75 procent - 22,5 poäng - över en hel termin. Samtidigt som studentrabatten infördes togs rabatten som tidigare givits personer under 26 år bort. Sedan december 2014 är det tio procent rabatt på enkelbiljetter inom Halland vid köp av resa med Hallandstrafikens mobilapplikation. Marknadsföringsåtgärder 2015 Under 2015 kommer det att ske en kraftig satsning på marknadsföringsåtgärder. Tre huvudspår har identifierats: 1. Öresundståg: Ökad marknadsföring av Öresundståg där enkelheten, snabbheten och priset lyfts fram. Syftet är att öka resandet med speciellt fokus på företags- och fritidsresenärer. Marknadsföringen kommer att ske både lokalt och gemensamt med övriga samarbetspartners i Öresundståg i form av film, tidningsannonser, hållplatsreklam, radio, fönsterskyltar, flygblad, hemsida, sociala medier och direktreklam. 2. Fria resor - kampanjer: Fler utskick till företag och privatpersoner med fria resor - erbjudande i syfte att marknadsföra och öka resandet med kollektivtrafiken. Erbjudandet gäller under två veckor. Kampanjer riktade mot privatpersoner genomförs främst i områden med ny bebyggelse eller där det sedan tidigare finns bra trafik men ett lågt resande. Till företag skickas erbjudande som möjliggör för anställda att resa fritt under två veckor. Målsättningen för 2015 är att nå ut med Fria resor - kampanjer till 25 000 personer (både hushåll och företag) och att minst 25 procent provar på erbjudandet. 26
3. Företagsförsäljning: Mer riktad försäljning mot företag av Företag Flex, Företag 365 samt personalerbjudanden. Fokus på såväl nykundsförsäljning och merförsäljning till redan befintliga kunder. Målet är att varje vecka besöka minst tolv företag och säljare ska veckovis redovisa aktiviteter. Mobilapplikation Under året har olika IT-lösningar fortsatt att utvecklas däribland möjlighet att betala med mobiltelefon. Hallandstrafiken har i detta arbete tillsammans med Jönköpings länstrafik, länstrafiken Kronoberg och Kalmar länstrafik utvecklat en ny mobilapplikation som ytterligare nio länstrafikbolag anslutit sig till. Sammankoppling av mobillösningen över större områden har under 2014 genomförts mot bland annat Skåne, Göteborg, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge vilket innebär länsöverskridande mobilbiljettköp. I december 2014 introducerades funktionen Buss på karta som en integrerad del i Hallandstrafiken mobilapplikation. Till exempel visas hållplatstider, klicka på en linje och avgång och se den aktuella bussens position på karta. Utveckling och förbättring av mobilapplikationen är ett led i att skapa ett mer flexibelt och överblickbart resande för kollektivtrafikresenärerna. Nästa generations betalsystem Arbetet med nästa generations betalsystem fortlöper under 2015 inom ett samverkansprojekt mellan länstrafikbolagen i Sydtaxesamarbetet. Projektets effektmål är att identifiera en eller flera vägar för att på bästa sätt utveckla lösningar för framtida betalsystem. Projektmålen redovisas nedan: Presentera handlingsalternativ för beslut om framtida betal/biljett-lösningar. Presentera nya lösningar så som exempel tjänstebaserade system. Presentera lösning för en successiv utfasning av befintligt biljettsystem och successivt införande av ett nytt biljettsystem. Presentera lösningar som klarar att läsa biljetter från flera olika bärare. Presentera lösningar för samverkan backoffice mellan olika biljettsystem. Parallellt driver X2AB en nationell utredning om gemensamma framtida biljett- och betallösningar i samverkan med regionala kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag och trafikföretag. Målsättningen är att knyta samman aktörernas system och göra det enkelt för resenärer att köpa biljetter i kollektivtrafiken. En av målbilderna var att lägga till köpfunktion i nationell reseplanerare, Resrobot vilket gjordes i januari 2015. 27
Trafikförändringar 2016 I tabellen nedan redovisas de trafikförändringar som Hallandstrafiken föreslår för trafikåret 2016. Objekten i tabell 1 beskrivs mer ingående i bilaga 4, Trafikförändringar 2016. Alla förändringar som föreslås planeras att ske i samband med tidtabellsskiftet i december 2015. Bedömningar är gjorda utifrån de strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet. En utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av erbjudandet. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin. Hallandstrafiken föreslår utökningar av trafikutbud samtidigt som neddragningar föreslås inom ramen av begrepp lågfrekvent resande (se avsnitt Lågfrekvent resande). Nettobesparing beräknas ske med 2 miljoner vilket är en del av beslutad åtgärdsplan för att på sikt uppnå balans i bolagets ekonomi. Föreslagna justeringar av trafikutbud bidrar till att fler kan nyttja kollektivtrafiken. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Varje objekt i tabell 1 har tilldelats att nummer utifrån söder till norr. Under objekt beskrivs vilken linje, område som berörs. I beskrivningen görs en kort sammanfattning av åtgärden. Linje förkortas med L och dubbeltur förkortas med DT. Summorna som anges är nettokostnad, d.v.s. trafikens totala kostnad minskat med biljettintäkter. Mkr står för miljoner kronor. En mer omfattande genomgång av objekten finns i Bilaga 4 Trafikförändringar 2016. Objekt Beskrivning - 2,0 mkr (netto) 1 Ny trafik till Båstad nya station L225 görs om för att möjliggöra anslutning till Båstad nya station. Ökat turutbud. + 0,5 mkr 2 Linje 226 Laholm Båstad 3 Linje 228 Laholm Hishult/Kornhult L226, utökat driftsbidrag från Skånetrafiken. Samma utbud med anslutning till Båstad nya station samt angöring i Skottorp samhälle. Reducera trafiken till 2 dt p.g.a. lågt resande. Resmöjlighet kvarstår morgon/eftermiddag. - 0,5 mkr - 0,3 mkr 4 Linje 257 Laholm Drakabygget L257 läggs ned p.g.a. lågt resande. Ingen trafik mellan Våxtorp och Drakabygget. - 0,9 mkr 5 Linje 316 Halmstad Oskarström 6 Linje 320/324 Halmstad Laholm 7 Linje 323/223 Halmstad Veinge/Laholm Knäred 8 Linje 223, 225, 227 och 228 Laholms kommun Ny tur kl. 7:15 från Oskarström p.g.a. hög beläggning på turer före och efter. Ny dt Halmstad-Oskarström på eftermiddagen för att möta resbehov. Ny tur L320 kl. 7:35 från Halmstad. Ersätter tur kl. 7:45 på L324. Ny tur kl. 20:20 från Laholm till Halmstad. Skapar timmestrafik hela dagen. Effektivisering av trafik. Den tidiga morgonturen från Knäred till Halmstad med L323 läggs över på L223. För resa mot Halmstad från Knäred krävs byte i Laholm till L320/324 alt. resa med L325. Anropsstyrda natturer försvinner p.g.a. lågt resande. + 0,3 mkr + 0,08 mkr +/- 0-0,025 mkr 28
9 Linje 330 Getinge Harplinge Halmstad 10 Linje 351 Halmstad Falkenberg Trafik mellan Getinge och Harplinge dras in p.g.a. lågt resande. Vissa turer mellan Harplinge och Getinge blir anropsstyrda. Ny dt Halmstad-Getinge vilket förlänger halvtimmesstrafiken med en timme (kl. 13:42-18:42) - 1,3 mkr + 0,13 mkr 11 Halmstads stadsbusstrafik Turerna på L62 och L63 blir anropsstyrda på söndagarna. - 0,1 mkr 12 Halmstad resecentrum, etapp 2 Ökade produktionskostnader i samband med byggnation av etapp 2, Laholmsvägen + 0,5 mkr 13 Linje 400 Halmstad Hyltebruk Justerat trafikupplägg, mer renodlat linjenät med tre linjer varav en snabbusslinje. +/- 0 14 Linje 431 Hyltebruk Unnaryd (Lidhult) 15 Linje 431 Hyltebruk Unnaryd (Lidhult) 16 Linje 501/509 Falkenberg Boberg/Eftra 17 Linje 652, 653, 552 och 553 Varberg Falkenberg 18 Linje 620 Veddige Varberg 19 Linje 615/777 Varberg Bua Frillesås (Åsa) 20 Linje 734 Älskogsbräcka Kungsbacka 21 Linje 767 Snipen Lindome Trafiken mellan Unnaryd och Lidhult läggs ned p.g.a. lågt resande. Två nya dt Hyltebruk-Unnaryd i syfte att möta ökat resbehov. Lågt resande. L501 läggs ned och L509 renodlas i syfte att skapa attraktivare trafikupplägg. Effektivisering/renodling av trafikupplägg. L552 och L653 (delvis) läggs ned p.g.a. lågt resande. Trafiken reduceras till 1 dt (från 2,5 dt) per vardag p.g.a. lågt resande. Möjliggör fortsatta skolresor morgon/eftermiddag. Justerat trafikupplägg/effektivisering i syfte att skapa attraktivare trafik. Lördagstrafiken går från halvtimmes till timmestrafik. Trafiken reduceras med 4 dt under morgon och eftermiddag p.g.a. lågt resande. 6 dt kvarstår. - 0,4 mkr + 0,4 mkr - 0,15 mkr - 0,7 mkr - 0,4 mkr - 0,15 mkr - 0,15 mkr - 0,15 mkr 22 Öresundståg Utökning av turutbud med tre nya turer norrut och en söderut för att tillgodose resbehov. Två turer med lågt resande dras in. 23 Kungsbackapendeln Vissa turer går från trippelkopplade till multikopplade vilket innebär en besparing. Timmestrafiken utökas på söndagar. 24 Anslutningar tågtrafik Justerad tidtabell på Västkustbanan innebär att bussanslutningar måste ses över för passning. +/- 0 mkr - 0,2 mkr + 1,5 mkr Tabell 1: Trafikförändringar 2016 Tågtrafik Västkustbanan utgör stommen i Hallands kollektivtrafiksystem och mycket av övrig trafik är anpassad till tågtrafiken på banan. Det huvudsakliga resandet sker i den norra länsdelen. Resandet söderut är inte lika stort men har stor potential att öka. Västkustbanan är en viktig del i att stärka den halländska tillväxten och allt mer knyta samman Halland med tillväxtregionerna i norr och söder. 29
I december 2015 kommer Hallandsåstunneln att vara färdigställd och därmed börja trafikeras. Färdigställandet av tunneln kommer att korta restiden med cirka 10 minuter mellan Halmstad och Helsingborg. Restidsförkortningen gäller för alla genomgående resor. Restiden mellan Laholm och Ängelholm kommer till exempel att vara 19 minuter. Restidsförändringen medför ändrade ankomst- och avgångstider i hela Halland. Den kortade restiden söderut skapar större möjlighet till pendling vilket i sin tur binder samman arbetsmarknaden i Skåne med södra Halland. Det är eftersträvansvärt med mer trafik söderut på Västkustbanan och Hallandstrafiken för dialog med Skånetrafiken i denna fråga. Under 2016 sker gradvisa utökningar av Öresundstågstrafiken. Sammanlagt föreslås tre nya turer norrut och en söderut för att bättre tillgodose resbehovet. Samtidigt dras två turer in på grund av lågt resande. Tillkomna turer bedöms ha en bättre täckningsgrad och kostnaden för dessa uppskattas gå jämnt upp med de två indragna turerna. I bilaga 4 beskrivs trafikförändringarna mer utförligt och i bilaga 5 finns föreslagna utökningar utmarkerade i en exempeltidtabell. Exempeltidtabellen är ännu inte fastslagen och kan komma att ändras. På Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar med tidigare start på morgonen. En dubbeltur går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket ger minskade fordonskostnader. På Viskadalsbanan görs en översyn för att garantera robustare övergångar i Varberg till Öresundståg. På HNJ-banan genomförs justering för bättre passning till X2000 i Nässjö och Alvesta. Åtgärderna på de f.d. länsjärnvägarna medför inga förhöjda kostnader. Mer information om tågförändringarna finns i bilaga 4. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken har som huvudsaklig uppgift att i möjligaste mån ansluta till tågstationerna på Västkustbanan för att möjliggöra resa med tåg. Vissa regionbusslinjer har som uppgift att främst tillgodose service- och skolresor. Regionbusstrafiken är en nödvändighet i delar av Halland som saknar stark tågtrafik och busstrafiken binder på så vis samman Halland. I regionbusstrafiken kommer det inte ske några större utökningar trafikåret 2016. På grund av det ekonomiska läget finns det i årets Kollektivtrafikplan inte utrymme för några större utökningar inom befintligt trafikutbud. Utökning sker genom omfördelning av resurser efter principen bäst för flest. Därmed handlar det snarare om justering och effektivisering av trafik i syfte att skapa en mer konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik. En rad intressanta satsningar görs bland annat i stråket Hyltebruk-Halmstad där ett mer renodlat trafikupplägg med färre linjevarianter införs. Detta inkluderar en snabbusslinje på sträckan med rakare och snabbare körväg med färre hållplatsstopp. Även i stråk Falkenberg- Varberg görs förändringar med nytt linjeupplägg som tydligare matchar resbehovet i stråket. I samband med att Båstad nya station öppnar planeras två av Hallandstrafikens regionbusslinjer angöra stationen för att möjliggöra resa med tåg. I tabell 1 finns utökningar inom regionbusstrafiken kortfattat beskrivna och i bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av varje enskilt objekt. Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. I Halmstad sker klart flest resor med stadbusstrafiken, omkring 80 procent av alla stadbusstrafikresor i Halland. Stadsbusstrafiken kopplas i möjligaste mån till persontågtrafiken på Västkustbanan. Stadbusstrafiken är också viktig på lokal nivå för resor inom staden. I tabell 1finns 30
trafikförändringarna inom stadbusstrafiken beskrivna. Utförligare beskrivningar finns i bilaga 4. Inga större justeringar i stadsbusstrafiken är planerade till 2016. Införandet av det nya stadsbusslinjenätet i Varberg planeras att ske i december 2015 p.g.a. senarelagda gatuarbeten. Det nya stadsbusslinjenätet i Varberg budgeterades för i Kollektivtrafikplan 2015. I juni 2015 planeras start av det nya linjenätet i Kungsbacka, även detta finns beskrivet och budgeterat i föregående års Kollektivtrafikplan. Lågfrekvent resande För att kunna erbjuda en attraktiv och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Halland arbetar Hallandstrafiken kontinuerligt med översyn av trafikutbudet för att säkerställa att befintliga resurser utnyttjas på rätt sätt. Genomgång av så kallat lågfrekvent resande utgör en viktig del i detta arbete. Utgångspunkten för lågfrekvent resande är en kostnadstäckningsgrad mindre än 30 procent eller turer med färre än fyra resenärer i snitt. Frigjorda resurser omfördelas till andra delar i trafiken där de förväntas göra större nytta för fler resenärer. Utifrån analysresultat kan lämpliga åtgärder vidtas vilket till exempel kan innebära effektivisering av linje, minskning av antalet turer, samordna trafik med andra linjer, ersätta med anropsstyrda turer eller att lägga ned linjen helt alternativt delsträcka. När den fördjupade analysen genomförs beaktas strukturen på dagens trafik, bl.a. finns det i Halland en tradition att tidtabellslägga bussarnas tomkörningar. Exempel på detta är att en tur kan vara riktad för resande in mot centrum, kostnaden för körning från depå till starthållplats finns redan och Hallandstrafiken har då valt att lägga in denna tur i tidtabellen. Resandet på turen kan inte förväntas bli högt men kostnaden för att tidtabellslägga tomkörningen är minimal. Detta är något som påverkar beläggningsgraden i bussarna men samtidigt utnyttjas befintliga resurser till fullo och skapar bättre resmöjligheter. Vid införande av ny trafik tar det ofta något år innan resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och även detta tas i beaktan när genomgången av lågfrekvent resande görs. Samtliga objekt som är föremål för lågfrekvent resande finns redovisade i tabell 1. En djupare genomgång av varje enskilt objekt återfinns i bilaga 4. I genomgången redovisas befintligt trafikutbud, orsak till åtgärd, vilken åtgärd som planeras och vilka konsekvenser denna får. Infrastruktur Bra bytespunkter/hållplatser med tillhörande hållplatsmiljö utgör en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utifrån fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram om rakare och snabbare körväg kan investeringar i infrastruktur vara nödvändiga. Detta kräver samverkan mellan Hallandstrafiken och väghållare. Exempel på åtgärder för att uppnå fastställda principer kan vara att ta bort hållplatser för att räta upp eller snabba upp befintlig linje. För att kompensera för längre gångavstånd kan kvarvarande hållplatser ges bättre standard med exempelvis större väderskydd, fler sittplatser, fler cykelparkeringar, bilparkeringar m.m. För att säkerställa en god tillgänglighet till/från hållplats kan byggnation av anslutande GCväg vara nödvändigt. Principerna är desamma för region- och stadsbusstrafik. På sikt har Hallandstrafiken tankar på att lämpliga bussträckor, (exempelvis längre regionbusslinjer) ges en glesare stoppbild och att hållplatserna blir mer stationslika. Det kan handla om vänthall 31
inomhus, gratis Wi-Fi, toaletter, pendelparkeringar för att på så vis skapa attraktivare bytespunkter med större upptagningsområde. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan det konstateras att det är ett område som är eftersatt. Standardförbättringen av hållplatser runt om i länet kommer att fortlöpa under 2015/2016. Detta gäller både för kommunala vägar och statliga vägar. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körvägar sker kontinuerligt vilket kan resultera i ändrad trafikering av hållplatser. Hallandstrafiken har i sin budget för 2015 avsatt 4,5 Mkr för hållplatsåtgärder och drift vilket är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden 2014-2025. Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät handläggs och planeras av Trafikverket. Priser I Regionalt Trafikförsörjningsprogram återfinns följande principer för taxor: Det skall vara enkelt Ett hela-resan perspektiv ska råda Upphandlad och kommersiell trafik ska fungera ihop Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2016 utgått från att ingen prishöjning sker vid tidtabellsskiftet december 2015. Detta med anledning av att senare års prisjusteringar kraftigt överstigit konsumentprisindex samt att världsmarknadspriset för olja sjunker vilket påverkar förutsättningar för vår konkurrent bilen på ett positivt sätt. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för 2016. 32
Utblick 2017-2018 I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2017 och 2018. Tågtrafik Hallandstrafiken har för avsikt att utöka tågtrafiken söderut på Västkustbanan under utblickens år. När Hallandsåstunneln står klar i december 2015 förkortas restiderna med ca tio minuter ner mot Skåne. Med den nya trafikeringen kommer restiden för exempelvis sträckan Halmstad Helsingborg att ligga omkring 50 minuter till skillnad från en dryg timme idag. Detta ger större möjlighet för ett ökat pendlingsutbyte mellan Halland och Skåne vilket kan öka behovet av fler turer söderut från Halmstad. Hallandstrafiken anser att halvtimmestrafik är eftersträvansvärt och dialog med Skånetrafiken har inletts i syftet att finna trafikeringslösningar. Gällande ekonomi får separat ställningstagande göras, därmed återfinns inte detta i planen. Regionbusstrafik På grund av det ekonomiska läget är det för närvarande inga planerade utökningar inom regionbusstrafiken för de tre kommande åren. Utökningar på enskilda linjer kan komma att ske genom omfördelning av resurser efter principen satsa där förutsättningar för ökat resande är störst. I detta arbete ingår kontinuerlig översyn av så kallat lågfrekvent resande. Stadsbusstrafik År 2017 kommer etapp 2 i byggnationen av Resecentrum i Halmstad att färdigställas. När etapp 2 är genomförd innebär det att dagens stadsbussterminal Österskans avvecklas och istället tas en ny terminal i bruk utmed Laholmsvägen i anslutning till regionsbussterminalen samt centralstationen. Etapp 2 är den andra delen i att förbättra integreringen mellan tåg, regionbusstrafik och stadsbusstrafik i Halmstad. När den sista delen är genomförd, etapp 3, är Resecentrum helt klart och integreringen av trafikslagen fullbordad. I samband med att etapp 2 färdigställs kommer Hallandstrafiken justera linjenätet i Halmstad. Arbetet med framtagandet av ett justerat linjeupplägg fortlöper under 2015 och kommer att presenteras närmare i nästa års kollektivtrafikplan med förutsättning att etapp 2 är genomförd. Infrastruktur Den nuvarande standarden på hållplatserna runt om i länet är generellt låg. Arbetet med att förbättra befintliga samt byggnation av nya hållplatser fortlöper under utblickens år. Det finns inga planer på fler ÅVS:er för kollektivtrafikstråk i Halland än de som hitintills gjorts samt påbörjats. Hallandstrafiken vill även peka på vikten av att kommunerna bidrar till utvecklingen av kollektivtrafiken i länet genom att prioritera kollektivtrafiken i sin planering av bostäder och verksamhetsområden och i övrigt tar hänsyn till kollektivtrafikens behov i all planering. 33
Ekonomi Ekonomi 2016-2018 I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se kapitel Trafikförändringar 2016). För 2016 sker en minskning av trafikkostnader med 2 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. Lagda förslag på trafikförändringar baseras på fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Nedan följer en sammanställning av den ekonomi som är knuten till trafikförändringarna. 2016 2017 2018 Trafikförändringar: - 2 Mkr Totalt underskott: -392 Mkr Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar görs genom omfördelning av resurser) Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar görs genom omfördelning av resurser) Tabell 2: Ekonomi 2016-2018 I Hallandstrafikens totala underskott för 2016 ingår föreslagna trafikförändringar på - 2 mkr. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras av Region Halland. På grund av Hallandstrafikens ökade underskott finns det för utblickens år inget utrymme för trafikutökningar med ökad kostnadsbild. Utökningar kan ske men det görs i så fall genom omfördelning av resurser. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2017 och 2018 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. Samhällsnytta Hallandstrafiken har under 2014 beräknat samhällsnyttan som kollektivtrafiken bidrar till. Den generella trenden i Halland och nationellt är att kollektivtrafiken blir allt dyrare att bedriva. I Halland finansieras ca 50 procent av kollektivtrafikens kostnader med skattemedel. Stora delar av trafiken är därmed bekostad av samhället och det är därför viktigt att beskriva kollektivtrafikens samhällsnytta. Halland har under de senaste årtiondena haft en stark befolkningstillväxt som pågår än idag. Fler och fler människor väljer att pendla inom Halland samt över länsgränsen till arbete och studier. I takt med denna utveckling har också reslängden successivt ökat. Detta ställer krav på en tillförlitlig kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Genom att möjliggöra ett ökat resande bidrar kollektivtrafiken till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussion om kollektivtrafikens kostnader då dessa ofta betraktas som en ren utgiftpost och inte som en samhällsnytta. 34
Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg (bild 3). Toppen på isberget illustrerar de synliga effekterna som är knutna till företagsekonomiska mått, d.v.s. intäkter, kostnader, täckningsgrad, beläggning m.m. Den stora delen av isberget som vi inte ser, innehåller delar som kollektivtrafiken bidrar positivt till men som däremot är svårare att mäta och följaktligen glöms bort i diskussion om kollektivtrafikens kostnader. Bild 3: Kollektivtrafikens samhällsnyttor I den samhällsekonomiska värdering som genomfördes under våren 2014 på uppdrag av Hallandstrafiken gjordes en sammanställning av samhällsnyttan som kollektivtrafiken i Halland bidrar till. Samhällsnyttokalkylen utgår från att det inte hade funnits någon kollektivtrafik alls under helåret 2012 och att de kollektiva resorna genomförs på andra sätt. Antagandet är att långväga resor helt igenom övergår till bil medan resor i staden till 50 procent utförs med bil, 25 procent med cykel och 25 procent med gång. Utifrån den mest vedertagna metoden i Sverige (ASEK) har värdet beräknats för alla positiva och negativa effekter gällande trafiksäkerhet, luftföroreningar, buller och vägslitage. Den sammanlagda samhällsekonomiska nyttan för kollektivtrafiken beräknades till ca 200 Mkr för utgångsåret 2012. Tack vare kollektivtrafiken inträffar färre trafikolyckor, luftföroreningarna är mindre, bullernivåerna är lägre och vägslitaget mindre. Som exempel avvärjs 76 stycken trafikolyckor tack vare kollektivtrafiken. Detta betyder i sin tur att en person färre avlider, 11 personer färre skadas svårt och antalet lindrigt skadade minskar med 65 personer. Tilläggas bör att beräkningarna endast utgår från aspekter som går att värdera. Det går till exempel inte att värdera till exempel jämställdhet, psykiskt välmående, regionförstoring m.m. Samhällsnyttan är därmed avsevärt större än vad som inryms i 200 Mkr årligen. 35
Svensk Kollektivtrafik har beräknat kollektivtrafikens samhällsnytta Kollektivtrafikens samhällsnytta den regionala och lokala kollektivtrafiken (Svensk Kollektivtrafik jan. 2009) utifrån följande parameterar; ökad trafiksäkerhet, minskade luftföroreningar, minskat parkeringsbehov, bättre hälsa och minskat vägslitage. Beräkningen kom fram till att kollektivtrafiken bidrar med en samhällsnytta värd cirka 22 miljarder kronor årligen i Sverige. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är kollektivtrafik som tillhandahålls kunder efter någon form av myndighetsbeslut eller reglemente. Hos Hallandstrafiken finns skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor som former av särskild kollektivtrafik. Färdtjänst och sjukresor utförs med anropsstyrd trafik. En stor anledning att dessa trafikslag finns hos Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser för samhällsbetalda resor för att tillvarata dessa resurser på bästa sätt. Skolskjuts Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena, en funktionsnedsättning hos eleven eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt. Dessa beslut fattas idag av kommunerna som med dagens lagstiftning inte får överlåta detta till någon annan part. En förstudie pågår för att se över lagstiftningen. Hallandstrafiken har upphandlat skolskjutstrafiken i Halland förutom i Kungsbacka. Denna upphandling skedde samtidigt med linjetrafiken och paket med både linje- och skoltrafik skapades. Resultatet av de nya paketen var positiva eftersom trafik på landsbygden kunde utföras både effektivt och ekonomiskt med skoltrafiken som bas. Ambitionen med samarbetet mellan kommunerna och Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser, skapa en fördjupad integrering mellan skolskjuts- och linjetrafik samt att använda samhällets resurser på bästa sätt. Hallandstrafiken planerar för de större skolbussfordonen med 8-60 platser medan de mindre taxifordon med 4-8 platser hanteras direkt mellan kommun och operatör. De mindre taxifordonen används framförallt till särskola och växelvis boende elever. Under perioden 2010-2014 har ett omfattande arbete pågått för att säkerställa att det är skolskjutsberättigade elever som åker med bussen, stiger på vid korrekt hållplats och att turerna trafikerar korrekt sträckning. Hallandstrafikens interna mål har varit att använda befintliga resurser på bästa sätt och på så sätt hålla nere kostnaderna för skoltrafiken. I aktiv dialog med flera kommuner har man vid skolevakueringar och skolomorganisationer lyckats förlägga schemaramar och skoltrafik på sådant sätt att inte kostnaderna ökat och i de flesta fall har man lyckats hålla kostnaderna på samma nivå. Arbete pågår för att skapa bättre inblick och förståelse för verksamheten genom nyckeltal som återspeglar verksamheten mer korrekt. Eftersom nationella nyckeltal helt saknas är detta en utmaning som kan sprida ringar på vattnet. I utblick för 2016-2018 kommer fokus att förflyttas till att kvalitetssäkra organisationen och samarbetet samt att börja formulera nya tankar om samordning inför den upphandling som kommer att ske antingen 2018 eller 2020. Vid dessa tidpunkter går Hallandstrafikens 36
samtliga avtal ut, linje- skolskjuts- och anropsstyrd trafik, och möjliggör nya integreringsmöjligheter mellan de olika trafikslagen. När kollektivtrafiken koncentreras mer till starka stråk för att konkurrera med bilen kan skolskjutstrafiken bli en viktig kugge för att skapa tillgång till kollektivtrafik för många i regionen. Hallandstrafiken ser därför en fortsatt potential i att samordna och hantera de olika trafikslagen för att få en för samhället bäst nytta och effektivitet. 2014 Antal skolskjutselever, upphandlad trafik Antal elever planerade i linjetrafik Nettokostnader för den upphandlade busstrafiken (kr) Laholm 981 0 17 370 932 Halmstad 1414 138 23 621 384 Hylte 425 25 11 097 284 Falkenberg 1132 384 17 636 026 Varberg 2035 207 26 078 303 Totalt: 5987 754 95 803 929 Tabell 3: Skolskjutstrafiken i siffror 2014 Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken kan delas upp i två delar, en allmän del och en särskild del. Den allmänna delen är öppen för alla och omfattar anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Den särskilda delen omfattar färdtjänst och sjukresor och är öppen för kunder först efter att ett beslut fattats om kundens rättighet till trafikslaget. Färdtjänst För att kunden ska kunna använda färdtjänst krävs ett individuellt beslut och dessa beslut fattas av Region Halland för alla kommuner utom Kungsbacka. Innehållet i besluten används av beställningscentralen när kunden gör sin resebeställning. I beslutet framgår om resenären har särskilda behov, t.ex. kan det framgå om kunden enbart kan sitta fram i fordonet eller om det finns eventuella restriktioner för samåkning. Regelverket beskriver inom vilka geografiska gränser resorna får företas och vilka egenavgifter kunden ska betala. Färdtjänstens öppettider utgår från den allmänna kollektivtrafiken, d.v.s. under den tid som resenärer kan åka vanlig kollektivtrafik ska det också gå att åka färdtjänst. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. 37
Sjukresor Utgångspunkten för en sjukresa är att den ska utföras med det för samhället billigaste färdsättet. Kunden kan i efterhand bli ifrågasatt och i vissa fall ersättningsskyldig om färdsättet inte varit det billigaste för samhället och det är vårdpersonal som gör denna bedömning. Kostnaden för kunden är inte beroende av längden på resan utan priset är alltid detsamma. Kunden ska alltid stå för sin egenavgift, oberoende färdsätt, fram tills dess högkostnadsskydd är uppnått. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Allmän anropsstyrd trafik Den anropsstyrda linjetrafiken utförs på linjer och turer där underlaget för busstrafik är litet och trafiken kan utföras med småfordon. Det kan gälla vissa tider på dygnet eller vissa veckodagar eller enskilda turer som ersatts med anropsstyrd trafik då underlaget varit för litet för kollektivtrafik med buss. Trafiken utförs enligt tidtabell men först efter att kunden beställt sin resa. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Närtrafik finns i alla halländska kommuner. Närtrafik kan användas av kunder som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland som har längre än två kilometer till en hållplats eller att det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Kunden blir hämtad hemma och körd till närmaste samhälle med affär och där möjlighet finns att ta sig vidare med allmän kollektivtrafik. Antalet resor är begränsat till 20 resor per månad. Närtrafiken är inte tidtabellslagd utan kunden får veta avresetiden när beställningen görs. Närtrafiken är tillgänglig vardagar mellan 08:00 och 17:00, undantaget är Laholm där närtrafiken gäller fram till kl. 22. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. I tabell 4 nedanför presenteras statistik för den anropsstyrda trafiken. Nettokostnaden för alla resor under 2014 uppgick till 117 miljoner kronor inkl. 6 procent moms, en ökning med 1 procent ställt mot föregående år. Det totala antalet resor uppgick till ca 630 500 vilket är på samma nivå som året före. Med samåkning avses att minst två kunder samtidigt suttit i fordonet. Slingåkning innebär att kunderna åkt efter varandra men inte suttit i fordonet samtidigt. Med singelåkning menas en helt ensam körning på ett pass. Hallandstrafikens planeringssystem bygger på tid, därför redovisas medelreslängd i minuter och inte i kilometer. 38
2014 Antal resor Nettokostnad Nettokostnad/resa Samåkning Slingåkning Singelåkning Medelreslängd Färdtjänst 403508 68171874 169 53% 39% 7% 20 Sjukresor 176463 39977893 227 53% 39% 8% 34 Linje/ Närtrafik 9124 1196724 131 44% 41% 15% 29 Skolresor 39094 7676219 196 58% 33% 9% 24 Övriga resor 2309 391819 170 30% 64% 6% 19 Tabell 4: Anropsstyrd trafik i siffror 2014 Verksamheten Eftersom Hallandstrafiken förfogar över flera trafikslag och resurser är det lätt att hitta den optimala trafiklösningen. Till exempel kan den allmänna kollektivtrafiken effektiviseras då tidtabellslagda turer med liten beläggning kan utföras med småfordon. Även motsatt gäller att anropsstyrd trafik med stor efterfrågan kan utföras med större fordon. Allt för att skapa en så kostnadseffektiv trafik som möjligt samtidigt som miljöbelastningen minskar. Trafiken utförs av upphandlade entreprenörer som Hallandstrafiken har avtal med fram till halvårsskiftet 2015. Från och med juli 2015 tar det nya avtalet vid vilket innebär en utökning av avtalspartners från nuvarande nio till elva. På en vardag utförs ca 2 500 resor som alla planeras individuellt i planeringssystemet PLANET för att uppnå en optimal trafiklösning med hänsyn tagen till respektive kunds individuella behov och resursernas möjlighet och kostnad att utföra resan. Efter kundens beställning av resan fortsätter PLANET att söka den optimala resursen för resan fram till 45 minuter före resans utförande men med bibehållen lovad hämtningstid för kunden. Tio minuter innan fordonet måste påbörja uppdraget går en körorder ut till föraren. När dagens alla uppdrag är utförda summerar PLANET de ersättningar som ska betalas ut till respektive fordon. Vid månadsslut summerar Hallandstrafiken och betalar ut ersättningarna till respektive fordon. 39
Bilagor Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2015 40
Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 41
42
43
Bilaga 3: Ekonomi 2016 HALLANDSTRAFIKEN BUDGET 2016 Mkr Biljettintäkter 377 Intäkter Färdtjänst 78 Intäkter Skoltrafik 131 Intäkter Sjukresor 42 Övriga rörelseintäkter 33 TOTALA INTÄKTER 661 Trafikkostnader Allmän Kollektivtrafik 484 Trafikkostnader Öresundståg 151 Kostnader Färdtjänst 78 Kostnader Skoltrafik 131 Kostnader Sjukresor 42 Övriga kostnader inkl personalkostnader 148 Avskrivningar och ränta 19 TOTALA KOSTNADER 1 053 SUMMA UNDERSKOTT EXKL. DRIFTSBIDRAG -392 44
Bilaga 4: Trafikförändringar 2016 Objekt 1: Ny trafik till Båstad nya station, Linje 225, Laholm Skottorp L225 trafikerar sträckan Laholm-Mellbystrand-Skummeslövsstrand-Skottorp med ca sju dubbelturer per vardag. I samband med att Båstad nya station börjar trafikeras med Öresundståg i december 2015 vill Hallandstrafiken skapa anslutning med busstrafik för område Mellbystrand-Skummeslövsstrand. Lämplig linje för detta uppdrag är L225 som därmed kan trafikera den nya Kustvägen och skapa resmöjlighet till både Laholm station och Båstad nya station. Trafikeringen till Skottorp upphör och istället börjar L226 trafikera Skottorp (se objekt 2). I justeringen ingår också en utökning av turutbudet med ev. 3-4 turer under förutsättning att vändplats i Mellbystrand finns på plats. Nettokostnad: 0,5 mkr 45
Objekt 2: Linje 226, Laholm Båstad L226 trafikerar sträckan Laholm-Båstad med stopp i bland annat Vallberga, Skottorp och Hasslöv. Utbudet är fem dubbelturer per vardag. Med anledning av att Båstad nya station öppnar i december 2015 vill Hallandstrafiken och Skånetrafiken skapa anslutning med L226 till stationen. Skånetrafiken stödjer denna åtgärd genom att utöka sitt driftsbidrag till 0,5 mkr årligen. Linjen förlängs dessutom till vändplatsen i Skottorp eftersom L225 slutar trafikera Skottorp (se objekt 1). Utbudet är fortsatt oförändrat. Åtgärden ger ingen besparing men på grund av att Skånetrafiken ökar sitt driftsbidrag innebär det minskade kostnader för Hallandstrafiken med 0,5 mkr. 46
Objekt 3: Linje 228, Laholm Hishult L228 trafikerar sträckan Laholm-Hishult/Kornhult med ca fyra dubbelturer per vardag. Gällande tidtabell redovisas nedanför. Lågt resande har konstaterats för sträckan Kornhult/Hishult Ysby Laholm. Detta gäller främst för turerna på eftermiddagen från Kornhult/Hishult med ca 0-1 påstigande. Flest påstigande är det på morgonen med turerna från Hishult (tur 7:14, 9:00), omkring 19 påstigande per vardag. Enligt fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram går enskilda turer under lågfrekvent resande, d.v.s. täckningsgrad under 30 procent och färre än fyra resenärer i snitt. Hallandstrafikens förslag är därför att reducera trafiken till två dubbelturer per vardag samt enbart trafikera sträckan Laholm-Hishult. Åtgärden innebär att det fortsatt går att resa från och till Hishult på morgon och eftermiddag. Detta möjliggör gymnasiependling och viss arbetspendling. Sträckan Kornhult-Hishult blir helt utan trafik. Som alternativ finns närtrafik som gäller mellan kl. 8-22 till närmsta serviceort, i det här fallet Hishult eller Laholm. Arbetspendlingen (brutto) uppgick 2012 till 26 personer mellan tätorterna Laholm och Hishult. Mellan tätorterna Laholm och Ysby uppgick den till 46 personer. Nettobesparing: 0,3 mkr 47
Objekt 4: Linje 257, Laholm Drakabygget L257 trafikerar sträckan Laholm-Drakabygget med två dubbelturer per vardag. En dubbeltur på morgonen och en på eftermiddagen. Lågt resande har konstaterats för sträckan Våxtorp-Drakabygget. Antalet påstigande ligger kring 0-0,5 per tur. Undantaget är avgång 7:02 från Drakabygget med ca fyra påstigande per vardag för den aktuella sträckan. Delsträckan Drakabygget-Våxtorp uppfyller inte Hallandstrafikens krav på kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafikens förslag är att linjen dras in helt. Detta innebär att möjlighet till arbets- och skolpendling försvinner för boende sträckan Våxtorp-Drakabygget. Av antalet påstigande är ca 2,2 per vardag gymnasieelever. Närtrafiken finns som alternativ under vardag kl. 8-22 till Våxtorp. Från Våxtorp finns fortsatt förbindelse till Laholm med L227 med ca åtta dubbelturer per vardag. Nettobesparing: 0,9 mkr 48
Objekt 5: Linje 316, Halmstad Oskarström Tur 7:00 och 7:30 från Oskarström har i snitt 45-50 resenärer per tur vilket är en hög beläggning. Med anledning av detta utökas trafiken med en ny tur på morgonen med avgång 7:15 från Oskarström. På eftermiddagen införs också en ny dubbeltur från Halmstad 15:40 och från Oskarström 16:30 för att möta ökat resbehov. Åtgärderna bidrar till att skapa ett mer attraktivt kollektivtrafikutbud vilket attraherar nya resenärer. Nettokostnad: 0,3 mkr Objekt 6: Linje 320/324, Halmstad Laholm Ny tur införs på L320 med avgång 7:35 från Halmstad vilket ersätter tur 7:45 med L324 från Halmstad. L320 är utpekad snabbuss i stråket och avklarar sträckan Halmstad-Laholm på ca 45 min. Ny tur på L324 införs med avgång ca 20:20 från Laholm till Halmstad. Nettokostnad: 0,08 mkr Objekt 7: Linje 323/223, Halmstad Veinge/Laholm Knäred L323 trafikeras med två dubbelturer per vardag. Samtliga turer börjar och slutar i Laholm förutom den första morgonturen riktning Halmstad som startar i Knäred (6:38). Knäred trafikeras huvudsakligen av L223 och för att förenkla och tydliggöra linjeupplägget läggs morgonturen på L323 över på L223. L223 kör Knäred-Laholm och L323 kör Laholm-Veinge- Öringe-Halmstad. Morgonturen kvarstår på L323 med skillnad att den börjar i Laholm. Resenärer från Knäred till Halmstad får byta buss i Laholm eller åka med L325 Markaryd- Knäred-Halmstad. Nettokostnad: +/- 0 Objekt 8: Linje 223, 225, 227, 228 Åtgärden omfattar den anropsstyrda nattrafiken som gäller på fredagar och lördagar från Laholm med linje 223, 225, 227 och 228. Med anropsstyrd trafik menas att du måste förbeställa din resa per telefon, i detta fall före kl. 22. Resandet med den anropsstyrda nattrafiken är mycket lågt. Hallandstrafiken gör därför bedömningen att trafiken bör läggas ned. Detta innebär att resmöjlighet försvinner med den anropsstyrda trafiken under natten för ovan nämnda linjer. Nettobesparing: 0,025 mkr 49
Objekt 9: Linje 330, Getinge Harplinge Halmstad Aktuell sträcka som granskats är Getinge-Harplinge och sträckan trafikeras med elva dubbelturer. Nedanför redovisas tidtabellerna för linjen. Hallandstrafiken konstaterar att resandet sträckan Getinge-Harplinge överlag är mycket lågt. Flest påstigande har tur 6:53 från Getinge med i snitt 6,4 påstigande per vardag. Övriga turer har mestadels 0 påstigande. Hallandstrafiken bedömer att snittresandet och 50
kostnadstäckningen är för låg för att upprätthålla trafik på den aktuella sträckan. Hallandstrafiken förslag är därför att dra in linjetrafiken helt på sträckan Getinge-Harplinge. Vidare blir vissa turer mellan kl. 10-13:30 samt efter kl. 18 anropsstyrda sträckan Harplinge- Haverdalsbro. Merparten av de påstigande på sträckan är gymnasieelever. Hallandstrafiken ser över möjligheten om gymnasieelever kan åka med befintlig skolskjutstrafik i området. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Getinge och Harplinge uppgick år 2012 till 35 personer. Det blir också en försämring mellan Harplinge och Haverdalsbro eftersom vissa turer under dagen blir anropsstyrda, dock kvarstår resmöjlighet. Närtrafiken kvarstår som alternativ för sträckan Getinge-Harplinge till närmsta ort som är Getinge. Nettobesparing: 1,3 mkr Objekt 10: Linje 351, Halmstad Falkenberg En ny dubbeltur föreslås för sträckan Halmstad-Getinge för att möta ökat resbehov och skapa attraktivare trafikutbud. Detta innebär ny avgång från Halmstad 18:12 och från Getinge 18:55. Därmed förlängs halvtimmestrafiken med en timme (13:42-18:42). Nettokostnad: 0,13 mkr 51
Objekt 11: Halmstad stadstrafik, linje 62 och 63 L62 trafikerar Centrum-Kattegattgymnasiet- Söder med sju dubbelturer på söndagar. L63 trafikerar sträckan Centrum-Högskolan- Larsfrid-Östra stranden med fyra dubbelturer på söndagar. Det är genomgående lågt resande på söndagarna för båda linjerna. L62 har i genomsnitt 1 påstigande per tur och L63 omkring 2 påstigande per tur. Hallandstrafiken anser att resandet är för litet för att upprätthålla nuvarande turutbud. Turerna blir därför anropsstyrda vilket innebär att man får ringa och beställa turen minst en timme före avgång. Resmöjlighet kvarstår därmed. Nettobesparing: 0,1 mkr Objekt 12: Halmstad resecentrum, etapp 2 Under hösten 2015 påbörjas byggnationen av Halmstad resecentrum, etapp 2. Detta kommer innebära försämrad framkomlighet på Laholmsvägen vilket drabbar stadsbusstrafiken och regionbusstrafiken i Halmstad. Effekten kan bli längre resetider, fler produktionstimmar och eventuellt minskat resande. Dialog förs mellan Hallandstrafiken och Halmstad kommun kring hur man på bästa sätt kan minimera påverkan på busstrafiken. Hallandstrafiken vill ändå ta höjd för ökade kostnader. Nettokostnad: 0,5 mkr 52
Objekt 13: Linje 400, Halmstad-Hyltebruk Befintligt trafikutbud på sträckan Halmstad Hyltebruk består av flera linjevarianter. Utifrån genomförd stråkstudie har slutsatser formats där antalet varianter föreslås minska till tre vilket förenklar för kunden, även körväg i centrala Hyltebruk föreslås justeras. Begreppet Snabbuss introduceras på sträckan med rak körväg med färre hållplatsstopp längs vägen, genom detta förfarande ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört val av bil genom att restid förkortas. Hallandstrafiken har för avsikt att testa en ny busstyp med högre komfort på sträckan som del i att möta nya kunders resbehov. En tydlig resenärstrend finns mot ett aktivt resande, det vill säga man använder restiden för avkoppling, socialt umgänge, arbete etc. Nettokostnad: +/- 0 kr 53
Objekt 14: Linje 431, Hyltebruk Unnaryd- (Lidhult) L431 trafikerar sträckan Hyltebruk-Unnaryd samt Lidhult. Aktuell sträcka för åtgärd är Unnaryd-Lidhult som trafikeras med två dubbelturer per vardag, se tidtabell nedan. Sträckan Unnaryd-Lidhult uppvisar mycket lågt resande. I genomsnitt 0-0,5 påstigande per tur. Detta understiger lägsta nivå för kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafiken förslag är därför att trafiken på sträckan dras in helt. Sträckan Unnaryd-Lidhult blir helt utan linjelagd trafik. Närtrafik till Unnaryd mellan kl. 8 till 17 kvarstår som alternativ. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätort Unnaryd-Lidhult uppgick till 24 personer år 2012. Åtgärden finansierar i sin tur utökning på linje 431 sträckan Hyltebruk- Unnaryd med två dubbelturer (se objekt 15). Nettobesparing: 0,4 mkr 54
Objekt 15: Linje 431, Hyltebruk Unnaryd Hallandstrafiken har identifierat ett ökat behov av fler turer på sträckan Unnaryd-Hyltebruk. I Unnaryd finns industriverksamhet som genererar arbetspendling mellan Hyltebruk och Unnaryd. Två nya dubbelturer föreslås därför på sträckan i syfte att förbättra resmöjligheterna och bättre möta arbetstiderna i Unnaryd. Produktion flyttas från indragen trafik Unnaryd-Lidhult (se objekt 14). Nettokostnad: 0,4 mkr 55
Objekt 16: Linje 501 och 509, Falkenberg Boberg/Eftra Sträckan trafikeras med två linjer med i stort samma sträckning. Skillnaden är att L501 trafikerar Sommarvägen i Falkenberg och att L509 på en tur startar i Eftra. Nedan redovisas linjernas tidtabeller. 501: 509: 56
Resandet på linjerna är överlag lågt. Avgång 07:10 från Eftra sticker dock ut med ca 24 påstigande i genomsnitt, mestadels grundskoleelever. Hallandstrafikens bedömning är att resandet är lågt på grund av att nuvarande linjeupplägg är otydligt och därmed inte användarvänligt. Genom att avveckla L501 och samtidigt ge L509 styv tidtabell, d.v.s. jämna tidsintervall mellan avgångarna, skapas ett tydligare trafikupplägg. Åtgärden innebär att resmöjlighet kvarstår med samma turutbud. Direkt koppling från/till Eftra försvinner men trafikeras dock av L350 med 9 dubbelturer/vardag. Sommarvägen i Falkenberg blir utan trafik i och med att L501 försvinner. Det är gångavstånd till Strandvägen där befintlig trafik finns med linje 1, L350 och L509. Till Strandvägen är det omkring 250-300 meter. Hallandstrafikens bedömning är att det nya linjeupplägget har potential att öka resandet på hela sträckan. Nettobesparing: 0,15 mkr 57
Objekt 17: Linje 652, 653, 552 och 553, Varberg-Falkenberg I stråket Varberg-Falkenberg finns fyra olika linjer. Utöver detta tillkommer även stadslinje 7 som går från Falkenberg via Skogstorp till Glommen. Linje 652 trafikerar sträckan Varberg Tvååker Morup Falkenberg med 21 dubbelturer per vardag. Linje 653 trafikerar sträckan Varberg Långås Falkenberg med 7 dubbelturer/vardag. Linje 552 trafikerar sträckan Falkenberg Morup med 8 dubbelturer/vardag. Linje 553 trafikerar sträckan Falkenberg Långås Morup med 7 dubbelturer per vardag. Nuvarande linjeupplägg är inte tydligt eftersom det finns flera olika linjer och linjevarianter. Som resenär måste du känna till linjerna väl samt vilka turer som går en specifik sträcka. Kunskapsinsteget är därmed högt för den som vill börja åka kollektivt. På vissa linjer och turer är resandet mycket lågt, främst gäller detta L653 och L552. För L653 är resandet speciellt lågt på delsträckan Tvååker-Långås, omkring 6,4 påstigande per vardag. Även för sträckan Tvååker-Himle är resandet lågt, ca 2,1 påstigande/vardag. L552 uppvisar också ett lågt resande på sträckan Morup-Glommen, i snitt 10,8 påstigande/vardag varav större delen av de påstigande är skolelever som åker på morgonen och hem på eftermiddagen. Utifrån denna bakgrund vill Hallandstrafiken ta ett nytt helhetsgrepp över trafiken i stråket. Detta innebär att L653 läggs ned sträckan Falkenberg-Långås-Tvååker-Himle. L653 kvarstår sträckan Himle-Varberg med fyra dubbelturer per vardag där det finns ett visst resande. L552 läggs också ned. 58
I det nya upplägget görs en satsning på L553. Långås kopplas mot Varberg genom byte till Öresundståg i Falkenberg alternativt till L652 i Morup. Detta skapar halvtimmestrafik till Varberg och timmestrafik till Falkenberg. De direkta konsekvenserna av åtgärderna är att sträckan Långås-Tvååker-Himle helt blir utan linjelagd trafik. Även Morup-Glommen blir utan trafik. Visst skolresande finns på sträckan Morup-Glommen på morgon/eftermiddag. Det handlar huvudsakligen om grundskoleelever vilket skolskjutstrafiken ombersörjer. Närtrafik finns som alternativ för sträckor som blir utan trafik till Falkenberg, Långås eller Tvååker dock ej över kommungräns. Det nya linjeupplägget blir mer renodlat med styva tidtabeller, d.v.s. jämna turintervaller och antalet körvägsvarianter minskar. Generellt blir det något färre turer än innan. Hallandstrafikens bedömning är att det nya upplägget har goda förutsättningar att attrahera nya resenärer genom satsning där det finns potential för ökat resande samt genom ett tydligare linjeupplägg. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Morup-Glommen uppgick 2012 till 7 personer, Långås-Tvååker till 9 personer och Tvååker-Himle till 18 personer. Nettobesparing: 0,7 mkr Objekt 18: Linje 620, Veddige Varberg Turutbudet på L620 består av både linjelagda och anropsstyrda turer. Turerna redovisas i tidtabellerna nedan. Lågt resande konstateras för sträckan Veddige-Nyebro samt Espevik. Sammanlagt handlar det om ca 8 påstigande per vardag för de aktuella områdena. Söder om Espevik är det fler påstigande, omkring 22 stycken per vardag. Visst skolresande (både gymnasie och grundskola) finns med linjen på morgonen från Espevik in mot Varberg. Hallandstrafiken gör 59
därför bedömningen att en dubbeltur ska kvarstå för att möjliggöra resa Espevik-Varberg på morgon/eftermiddag. Resterande trafik dras in. Åtgärden resulterar i att sträckan Veddige-Nyebro blir utan linjelagd trafik. För Espevik och söderut kvartstår en dubbeltur främst avsedd för skolresor. Boende i Espevik och Kärradal/Tångaberg hänvisas till närmaste hållplats på gamla E6 där L615 trafikerar. Espevik har 3 km gång/cykel till närmaste hållplats på gamla E6. I övrigt finns närtrafiken som alternativ till antingen Veddige eller Varberg. Veddige har fortsatt förbindelse till Varberg med Viskadalsbanan (10 dt) och L616 (11 dt). Mellan Veddige och Varberg arbetspendlade år 2012 374 personer (brutto). Pendlingen mellan Veddige och Tångaberg uppgick till 9 personer och för Tångaberg-Varberg var det 166 personer. Nettobesparing: 0,4 mkr. 60
Objekt 19: Linje 615, Varberg-Bua-Frillesås / Linje 777, Varberg-Bua-Frillesås-Åsa L615 har ett turutbud på ca 28 dubbelturer per vardag. L777 trafikeras med omkring tolv dubbelturer och har som huvudsyfte att mata till Åsa station där Öresundstågen trafikerar. I dagsläget råder det en otydlig uppdelning mellan L615 och L777. Båda trafikerar samma sträcka förutom att L777 sträcker sig till Åsa. L777 är en lång linje vilket gör den störningskänslig. Detta drabbar i sin tur tåganslutning vid Åsa station vilket skapar oro bland resenärer. Som åtgärd för att öka robustheten föreslår Hallandstrafiken att L777 slutar trafikera söder om Väröhalvön. Detta kortar av linjen avsevärt vilket minskar störningskänsligheten. L615 trafikerar fortsatt på samma sätt som innan. I och med det nya linjeupplägget blir det smärre justeringar i turutbud på L777 vilket inverkar på L615. Nettobesparing: 0,15 mkr 61
Objekt 20: Linje 734, Älskogsbräcka-Kungsbacka Åtgärden berör lördagstrafiken. På lördagen är det halvtimmestrafik från ca kl.10 till kl. 17 i båda riktningarna. Tidtabellerna för lördag redovisas nedanför. Under lördagen är det 7-8 påstigande i snitt per tur. Hallandstrafiken bedömer att timmestrafik är ett tillräckligt utbud under lördagar sett till nuvarande resande. Nettobesparing: 0,15 mkr 62
Objekt 21: Linje 767, Snipen-Lindome Linje 767 trafikerar sträckan Snipen-Lindome med 10 dubbelturer per vardag. Hallandstrafiken konstaterar lågt resande på de två första och de två sista dubbelturerna. Dessa turer har ett snittpåstigande kring 2-4 per tur/vardag. Hallandstrafiken tar därför bort dessa turer helt vilket innebär en reducering med totalt fyra dubbelturer. Detta innebär att tidigast avgång förskjuts till omkring kl. 7 istället för kl. 6. Sista tur blir runt kl. 17 istället för kl. 18. Mellan tätorterna Billdal (Snipen) och Lindome var det 2012 52 personer som arbetspendlade. Nettobesparing: 0,15 mkr 63
Objekt 22: Öresundståg Nedan redovisas utökningar i Öresundstågstrafiken. 4:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 5:46 (mån-fre), därefter fortsätter tåget till Göteborg som idag. 20:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 21:46 (dagligen) 23:12 från Halmstad med ankomst i Helsingborg 00:04 (dagligen). Tåget trafikerar Göteborg-Halmstad i dagsläget och kommer enbart att förlängas vidare söderut. 5:25 från Göteborg med ankomst i Halmstad 6:37. Denna avgång utökar halvtimmestrafiken så att den börjar en halvtimme tidigare än idag. Möjliggör arbetsstart i Halmstad 07:00. Med dessa nya avgångar kommer det vara timmestrafik mellan Halmstad och Helsingborg mellan klockan 05 på morgonen fram till klockan 23 på kvällen. Sista tåget till Halmstad från Helsingborg måndag-lördag med ankomst 00:46 kommer även att gå på söndagar vilket blir enklare och mer logiskt för kunden. Följande två avgångar har identifierats som svaga och bedöms ha låg potential att utvecklas och dras därför in: 23:55 från Göteborg till Halmstad (sön-tor). I genomsnitt stiger 38 personer på tåget i Göteborg och 11 stiger av i Halmstad under aktuella dagar. 18:22 från Halmstad till Göteborg (mån-fre). Resandet uppgår till 27 påstigande i Halmstad och 28 avstigande i Göteborg. De föreslagna justeringarna finns inlagt i en exempeltidtabell i bilaga 5. Nettokostnad: +/- 0 mkr Objekt 23: Kungsbackapendeln Gällande Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar genom att den börjar tidigare på morgonen. Ytterligare justering är att vissa turer går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket innebär minskade fordonskostnader. Nettobesparing: 0,6 mkr Objekt 24: Anslutningar tågtrafik I samband med att Hallandsåstunneln öppnar i december 2015 kommer det ske en förskjutning på Västkustbanan med ca tio minuter. Detta påverkar främst regionbusstrafiken på så vis att anslutningar i vissa fall blir bättre medan det i andra fall blir sämre. Kollektivtrafiken ska i möjligaste mån knyta an till Västkustbanan för att möjliggöra byte. För att säkerställa passning mot tåg kan justeringar behöva göras vilket eventuellt innebär ökade kostnader. Hallandstrafiken vill därför ta höjd för detta. Nettokostnad: 1,5 mkr 64
Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg 2016 65
66
Bilaga 6: Infrastruktur Respektive väghållare ansvarar för investering i mark medan Hallandstrafiken står som kostnadsbärare för investering ovan jord (klimatskydd, stolpe etc.). Vanligtvis sker samråd i ett tidigt skede mellan väghållare och Hallandstrafiken ang. placering, utformning, skyltar, klimatskydd, tillgänglighet m.m. Nedan presenteras utvalda exempel på ombyggda hållplatser, både i säkerhets- och tillgänglighetssyfte men även att satsningar görs för att snabba upp och synliggöra kollektivtrafiken och därmed skapa en ökad konkurrenskraft ställt mot bil. Simsons väg, Laholms kommun Hållplatsen ligger på Västerleden i västra Laholm och trafikeras av linjerna 224, 225, 320 och 324. Vägen är rak och bred och inbjuder till för höga hastigheter. På vänstersida bakom fotografen ligger skola/förskola och på höger sida äldreboende. På båda sidor finns bostäder. Väghållaren valde här att bygga en sned dubbel stopphållplats. Bilister från båda håll får ett hinder på sin sida av vägen och saktar ner. Hållplatsen är utrustad med klimatskydd med belysning och cykelställ. Högskolan, Halmstads kommun Bild från Flera hållplatser utmed Laholmsvägen i Halmstad har förlängts och tillgänglighetsanpassats. Hållplatserna används av både stadstrafik och regionbusstrafik och ofta kommer mer än en buss samtidigt till hållplatserna. 67
Soldalsvägen, Halmstads kommun Bild från I samband med bygge av ny cirkulationsplats vid korsningen Nya Tylösandsvägen - Hamiltonsväg byggdes även hållplatserna i anslutning till denna om och tillgänglighetsanpassades. Fru Thotts väg, Halmstads kommun På vänster sida av vägen på bilden har man anlagt en supercykelbana. I samband med bygget av denna byggdes även hållplatsen om till en dubbel stopphållplats(timglashållplats) och tillgänglig-hetsanpassades. Klimatskydd ska komma på vänstra sidan. Kollektivtrafiken får en tydlig bild i gatuutrymmet. 68
Fyllingeskolan, Halmstads kommun Hållplats Fyllingeskolan ligger på en bussgata i Fyllingeområdet. Bussgatan är 4 m bred med mötesplatser vid hållplatserna. Hållplatsen ovan har tillgänglighetsanpassats och fått nytt klimatskydd. Detta klimatskydd har väggar av metall (sträckmetall) för att vara tåligare mot åverkan. Ljungby Kyrka, Falkenbergs kommun Linje 555 har historiskt trafikerat genom Ljungby samhälle på väg som går parallellt med väg 154. Genom att gångtunnel har färdigställts under väg 154 har även hållplatser kunnat byggas på ömse sidor om vägen vilket har ökat kollektivtrafikens konkurrenskraft. För genomresande har nämnda omväg genom samhället upplevts som hämmande. Numera trafikerar kollektivtrafiken likvärdig sträcka som vid val av bil vilket ökar dess konkurrenskraft. Hållplatsen ligger relativt högt över omgivningen och har därför både trappor och ramp på båda sidor, likasom väderskydd med särskild belysning av hållplatsområdet. Cykelparkering finns i anslutning till tunneln under vägen. 69
Orienteringsstugan, Falkenbergs kommun Hållplatsen ligger i bostadsområdet Slätten i Falkenberg och har tillgänglighetsanpassats och fått ökad trafiksäkerhet med en rak dubbel stopphållplats(timglashållplats). Nämnda hållplatstyp fungerar som en barriäreffekt som ger en säker på och avstigning. Bussen stoppar upp trafiken i båda riktningar när den är på plats. Kollektivtrafiken blir synlig samt att en hastighetsdämpande effekt uppstår för konkurrerande biltrafik. Nytt klimatskydd med belysning. I närheten finns boende, förskola och särskilt boende. Bua Hamn, Varbergs kommun I Bua har bussen under många år kört via Buavägen-Bålevägen-Ingemarsvägen. Nu finns en vändplats nere i Hamnen vilket gör att bussen kan köra Buavägen i båda riktningar oavsett om bussen är på väg till Varberg eller Frillesås-Åsa. Vändplatsen gör även att bussar kan avsluta eller starta sitt uppdrag i Bua. Resenärerna får bara en körväg att förhålla sig till vilket skapar enkelhet. Fyra hållplatser (8lägen) kunde avvecklas och 2 lägen flyttas och utvecklas till ett nytt (Bua hamn). 70
Bösarp, Varbergs kommun Mellan Trönninge och Lindberg har man byggt GC-väg (på vänster sida i bilden) och i samband med detta även byggt om hållplatser. Bilden ovan visar hållplats Bösarp som har byggts om och tillgänglighetsanpassats. Tre hållplatser på sträckan blev en i samband med ombyggnaden eftersom det numera finns en säker väg för gång- och cykeltrafikanter för att ta sig till/från hållplatsen. Här används även ett äldre väderskydd som omplacerats från Bua och snyggats till. Trönninge, Varbergs kommun I Trönninge har man byggt en ny cirkulationsplats och i samband med denna byggdes även ny busshållplats strax söder om korsningen Pilgatan-Klastorpsvägen. Hållplatsen är byggd i form av en enkel stopphållplats. Detta innebär att när bussen står vid hållplatsen är trafiken i samma riktning som bussen stoppad. Mötande trafik kan däremot passera som vanligt. Hållplatsen har fått nytt klimatskydd med belysning. I samband med att hållplatsen togs i bruk drogs två andra hållplatser in. 71
Träslövsläge södra, Varbergs kommun På Västkustvägen vid södra infarten till Träslövsläge har man byggt en cirkulationsplats och precis norr om denna ny tillgänglighetanpassad hållplats. Hållplatsen har väderskydd på båda sidor samt cykelställ på västra sidan. Kaptensgatan, Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun förbereder nu för stadsbussarnas nya linjenät som ska införas från sommaren 2015. Ovan en bild från hållplats Kaptensgatan i centrala Kungsbacka där hållplatsen knappt var synlig tidigare. Nytt hållplatsläge är ca 250 m norrut och numera är det en dubbel stopphållplats (timglashållplats) med väderskydd i båda riktningar. Vid det nya läget är det inte långt till en bro över Kungsbackaån där man kan nå centrum. 72
Ängås på Lerkilsvägen, Kungsbacka kommun Bild från Utmed Lerkilsvägen på Onsalahalvön kar kommunen byggt ny GC-väg (syns lite på högra bildens vänsterkant). I samband med detta har man även rustat upp hållplatserna på båda sidor om vägen efter överenskommelse med Trafikverket som är väghållare. Båda riktningar har samma standard med väderskydd, papperskorg, cykelställ, bänk och belysning. Älskogsbräcka på Valldavägen, Kungsbacka kommun Bild från Även utmed Valldavägen på Onsalahalvön har man byggt GC-väg utmed en väg där Trafikverket är väghållare. Bilden visar hållplatsen Älskogsbräcka där båda riktningar av hållplatsen ligger öster om vägen. Hållplatsen har tillgänglighetsanpassats och fått cykelställ, papperskorg, bänk och förbättrad belysning. Där bussen korsar GC-vägen har man markerat ytan med avvikande färg och markbeläggning. Älskogsbräcka kan ses om den yttersta delen på Onsala där trafiken byter riktning, dvs man kan åka mot Kungsbacka både norr och söderut. 73
Ärende 5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 KSU 82 KS 2015/0235 Förtätningsstudie - Andersberg Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna Förtätningsstudie Bostads- och äganderätter på Andersberg, bilaga 1. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kopia av beslutet samt förtätningsstudien översänds till HFAB för kännedom om att kommunen är positiv till en förtätning med bostäder inom fastigheten Hjässan 2. Ärendet Efter önskemål från KLU (Kommunstyrelsens ledningsutskott) har denna studie tagits fram i syfte att studera förtätningsmöjligheterna med radhusbebyggelse (bostadsrätter/ägande-rätter) inom stadsdelen Andersberg. Inom Andersberg finns idag ett stort antal lägenheter och en förtätning sker i regel alltid på bekostnad av att ytor för t ex lek, rekreation eller parkeringsplatser tas i anspråk. Eftersom bostadsutbudet i Andersberg idag är helt begränsat till flerbostadshus med hyresrätt skulle en förtätning med radhus/bostads-/äganderätter emellertid tillföra en stor kvalitet i området. Människor får möjlighet att byta boendeform utan att behöva flytta från Andersberg och sannolikt ger ett bredare bostadsutbud även en mindre segregerad stadsdel. Samhällsbyggnadskontoret redovisar i förtätningsstudien, bilaga 1, tre lägen som anses kunna vara lämpliga för byggnation med radhus och därmed möjliga att studera vidare; ett läge inom kommunens naturområde i nordväst (alternativ 1) samt två lägen inom HFAB:s parkringsgårdar i söder (alternativ 2 och 3). För samtliga alternativ har olika för- och nackdelar identifierats. Dessa redovisas i punktform i studien. Under ärendets hantering har teknik- och fritidsförvaltningen framfört invändningar emot att parkmark tas i anspråk (alternativ 1). HFAB har framfört att de anser att alternativ 1 är att föredra, och då hellre fler bostäder nära Andersberg centrum och Linehedsparken än längre norrut. Alternativ 2 och 3 ser HFAB:s representant som sämre alternativ då platserna ligger längre från Andersbergs centrum och flera funktioner såsom tvättstuga, parkering, garage, boulebana etc. måste ersättas.
Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att samtliga alternativ är möjliga att studera mer ingående genom prövning i detaljplan. Samhällsbyggnadskontoret förordar dock att kommunen i första hand går vidare med alternativ 3 - Förtätning av parkeringsgård öster om Terrasshusen. Genom en sådan förtätning kan parkmarken bevaras tills vidare. Förtätningen i alternativ 3 sker också mellan husen i den befintliga bebyggelse-strukturen och inte i dess utkant, vilket optimerar blandningen av boendeformer och därmed borgar för en ökad integrering i området. Byggnation enligt alternativet innebär vidare att storskaligheten som finns i dagens sammanhängande parkeringsyta bryts ner i mindre enheter, vilket är positivt för hela kvarteret. Ärendets beredning Under framtagandet av förtätningsstudien har samhällsbyggnadskontoret samrått med representant från HFAB Ärendet har behandlats av samordningsgruppen och chefsgruppen för samhällsbyggnadsfrågor där samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret, fastighetskontoret, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten, miljö- och hälsoskyddskontoret samt näringslivsbolaget är representerade. Under ärendets hantering har teknik- och fritidsförvaltningen framfört invändningar emot att parkmark tas i anspråk (alternativ 1). HFAB har framfört att de anser att Alternativ 1 är att föredra, och då hellre fler bostäder närmare Andersberg centrum och Linehedsparken än längre norrut. Alternativ 2 och 3 ser HFAB:s representant som sämre alternativ då platserna ligger längre från Andersbergs centrum och flera funktioner såsom tvättstuga, parkering, garage, boulebana etc. måste ersättas. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna Förtätningsstudie Bostads- och äganderätter på Andersberg, bilaga 1. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kopia av beslutet samt förtätningsstudien översänds till HFAB för kännedom om att kommunen är positiv till en förtätning med bostäder inom fastigheten Hjässan 2. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm
Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-03-10 Diarienummer: 2015/0235 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen Jonna Kignell E-post: jonna.kignell@halmstad.se Telefon: 035-13 72 19 Tjänsteskrivelse Förtätningsstudie: bostads- och äganderätter på Andersberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Förtätningsstudie Bostads- och äganderätter på Andersberg, bilaga 1. 2. Kommunstyrelsen beslutar att kopia av beslutet samt förtätningsstudien översänds till HFAB för kännedom om att kommunen är positiv till en förtätning med bostäder inom fastigheten Hjässan 2. Sammanfattning Efter önskemål från KLU (Kommunstyrelsens ledningsutskott) har denna studie tagits fram i syfte att studera förtätningsmöjligheterna med radhusbebyggelse (bostadsrätter/ägande-rätter) inom stadsdelen Andersberg. Inom Andersberg finns idag ett stort antal lägenheter och en förtätning sker i regel alltid på bekostnad av att ytor för t ex lek, rekreation eller parkeringsplatser tas i anspråk. Eftersom bostadsutbudet i Andersberg idag är helt begränsat till flerbostadshus med hyresrätt skulle en förtätning med radhus/bostads-/äganderätter emellertid tillföra en stor kvalitet i området. Människor får möjlighet att byta boendeform utan att behöva flytta från Andersberg och sannolikt ger ett bredare bostadsutbud även en mindre segregerad stadsdel. Samhällsbyggnadskontoret redovisar i förtätningsstudien, bilaga 1, tre lägen som anses kunna vara lämpliga för byggnation med radhus och därmed möjliga att studera vidare; ett läge inom kommunens naturområde i nordväst (alternativ 1) samt två lägen inom HFAB:s parkringsgårdar i söder (alternativ 2 och 3). För samtliga alternativ har olika för- och nackdelar identifierats. Dessa redovisas i punktform i studien. Under ärendets hantering har teknik- och fritidsförvaltningen framfört invändningar emot att parkmark tas i anspråk (alternativ 1). 1
HFAB har framfört att de anser att alternativ 1 är att föredra, och då hellre fler bostäder nära Andersberg centrum och Linehedsparken än längre norrut. Alternativ 2 och 3 ser HFAB:s representant som sämre alternativ då platserna ligger längre från Andersbergs centrum och flera funktioner såsom tvättstuga, parkering, garage, boulebana etc. måste ersättas. Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att samtliga alternativ är möjliga att studera mer ingående genom prövning i detaljplan. Samhällsbyggnadskontoret förordar dock att kommunen i första hand går vidare med alternativ 3 - Förtätning av parkeringsgård öster om Terrasshusen. Genom en sådan förtätning kan parkmarken bevaras tills vidare. Förtätningen i alternativ 3 sker också mellan husen i den befintliga bebyggelsestrukturen och inte i dess utkant, vilket optimerar blandningen av boendeformer och därmed borgar för en ökad integrering i området. Byggnation enligt alternativet innebär vidare att storskaligheten som finns i dagens sammanhängande parkeringsyta bryts ner i mindre enheter, vilket är positivt för hela kvarteret. Ärendet Uppdrag KLU föreslog 2013-02-12 36 (bilaga 4) KS att besluta att ge KSU i uppdrag att i samband med kommande revidering av projekt- och uppdragskatalogen inarbeta genomförande av en förstudie av möjligheterna till lämpliga delområden för planläggning av bostäder i Andersberg. KS beslutade dock 2013-02-26 76 (bilaga 3) att istället ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att redovisa kommunens och HFAB:s markinnehav i Andersberg. 2014-09-16 behandlade KLU en uppföljning av den övriga prioriteringen Urbant utvecklingsarbete i kommunens planeringsdirektiv med budget för 2014-2016. En slutsats var att andelen kvarboende varierat mellan åren, men att den ökat med fem %- enheter från 1998 till 2012. Arbetet med att skapa ett tryggt och attraktivt bostadsområde bör vara variabler som påverkat utvecklingen. Under 2014 har dessutom ansträngningarna att skapa differentierade upplåtelseformer intensifierats genom att HFAB undersöker hyresgästernas intresse för bostadsrätter. Vid behandlingen av ärendet efterfrågade KLU en redovisning av de möjligheter som kommunen utöver de insatser som genomförs av HFAB - kan vidta för att andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i Andersberg ska öka. 2014-10-14 169 (bilaga 2) diskuterade KLU ärendet och noterade att en återredovisning av möjligheterna att bygga radhus eller motsvarande med äganderätt på Andersberg ska ske under 1:a kvartalet 2015. Bakgrund Se information i Förtätningsstudie - Bostads- och äganderätter på Andersberg, bilaga 1. 2
Analys, förslag och motivering Samhällsbyggnadskontoret redovisar i förtätningsstudien, bilaga 1, tre lägen som anses kunna vara lämpliga för byggnation med radhus och därmed möjliga att studera vidare; ett läge inom kommunens naturområde i nordväst (alternativ 1) samt två lägen inom HFAB:s parkringsgårdar i söder (alternativ 2 och 3). För samtliga alternativ har olika för- och nackdelar identifierats. Dessa redovisas i punktform i studien. Under ärendets hantering har teknik- och fritidsförvaltningen framfört invändningar emot att parkmark tas i anspråk (alternativ 1). HFAB har framfört att de anser att alternativ 1 är att föredra, och då hellre fler bostäder närmare Andersberg centrum och Linehedsparken än längre norrut. Alternativ 2 och 3 ser HFAB:s representant som sämre alternativ då platserna ligger längre från Andersbergs centrum och flera funktioner såsom tvättstuga, parkering, garage, boulebana etc. måste ersättas. Sammantaget anser samhällsbyggnadskontoret att samtliga alternativ är möjliga att studera mer ingående genom prövning i detaljplan. Samhällsbyggnadskontoret förordar dock att kommunen i första hand går vidare med alternativ 3 - Förtätning av parkeringsgård öster om Terrasshusen. Alternativ 3 innebär att förtätningen kan ske på en yta som idag utgörs av parkering, dvs. på redan ianspråktagen mark. På så sätt kan parkmarken bevaras tills vidare. Förtätningen i alternativ 3 sker mellan husen i den befintliga bebyggelsestrukturen och inte i dess utkant, vilket optimerar blandningen av boendeformer och därmed borgar för en ökad integrering i området. Byggnation enligt alternativet innebär också att storskaligheten som finns i dagens sammanhängande parkeringsyta bryts ner i mindre enheter, vilket är positivt för hela kvarteret. Jämfört med alternativ 2, som också innebär en förtätning av befintlig parkeringsgård, rymmer alternativ 3 en större och mer sammanhållen bebyggelsegrupp. Eftersom den befintliga parkeringen kan delas upp på två mindre ytor och delvis placeras på utsidan av husen frigörs större ytor inne i kvarteret med möjlighet att skapa en trivsam gård som även kommer de befintliga husen till nytta. Alternativet innebär att flera funktioner får omdisponeras eller tas bort, bl a. tvättstuga, en garagelänga, boulebana samt basketplan. Detta får studeras vidare i samband med planarbetet. Även bullersituationen får studeras mer ingående i ett tidigt skede av planarbetet. Konsekvenser Konsekvenserna av respektive studerat förtätningsalternativ finns listat i förtätningsstudien, se bilaga 1. Ärendets beredning 3
Inom kommunen Under framtagandet av förtätningsstudien har samhällsbyggnadskontoret samrått med representant från HFAB (Boinflytandechef, Helene Blomberg). Ärendet har behandlats av samordningsgruppen och chefsgruppen för samhällsbyggnadsfrågor där samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret, fastighetskontoret, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten, miljö- och hälsoskyddskontoret samt näringslivsbolaget är representerade. Under ärendets hantering har teknik- och fritidsförvaltningen framfört invändningar emot att parkmark tas i anspråk (alternativ 1). HFAB har framfört att de anser att Alternativ 1 är att föredra, och då hellre fler bostäder närmare Andersberg centrum och Linehedsparken än längre norrut. Alternativ 2 och 3 ser HFAB:s representant som sämre alternativ då platserna ligger längre från Andersbergs centrum och flera funktioner såsom tvättstuga, parkering, garage, boulebana etc. måste ersättas. Andra grupper Ärendet har inte behandlats utanför kommunen. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förtätningsstudie - Bostads- och äganderätter på Andersberg, 2015-03-10 2. Protokollsutdrag KLU 2014-10-14 169 3. Protokollsutdrag KS 2013-02-26 76 4. Protokollsutdrag KLU 2013-02-12 36 För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 4
Förtätningsstudie Bostads- och äganderätter på Andersberg Samhällsbyggnadskontoret 2015-03-10 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
SAMMANFATTNING Efter önskemål från KLU (Kommunstyrelsens ledningsutskott) har denna studie tagits fram i syfte att studera förtätningsmöjligheterna med radhusbebyggelse (bostadsrätter/ äganderätter) inom stadsdelen Andersberg. Inom Andersberg finns idag ett stort antal lägenheter och en förtätning sker i regel alltid på bekostnad av att ytor för t ex lek, rekreation eller parkeringsplatser tas i anspråk. Eftersom bostadsutbudet i Andersberg idag är helt begränsat till flerbostadshus med hyresrätt skulle en förtätning med radhus/bostads-/äganderätter emellertid tillföra en stor kvalitet i området. Människor får möjlighet att byta boendeform utan att behöva flytta från Andersberg och sannolikt ger ett bredare bostadsutbud även en mindre segregerad stadsdel. Samhällsbyggnadskontoret har studerat ett antal möjliga lägen för förtätning med radhus och redovisar i studien tre lägen som anses kunna vara lämpliga för byggnation och därmed möjliga att studera vidare; ett läge inom kommunens naturområde i nordväst samt två lägen inom HFAB:s parkringsgårdar i söder. SYFTE Denna förtätningsstudie syftar till att studera förutsättningarna för förtätning med radhusbebyggelse (bostadsrätter/äganderätter) inom stadsdelen Andersberg. BAKGRUND OCH UPPDRAG Beslut/uppdrag 2014-09-16 behandlade KLU (Kommunstyrelsens ledningsutskott) en uppföljning av det urbana utvecklingsarbetet (se text under Planeringsdirektiv med budget 2014-2016). En slutsats var: Andelen kvarboende varierar mellan åren, men från 1998 till 2012 har den ökat med fem %-enheter. Arbetet med att skapa ett tryggt och attraktivt bostadsområde bör vara variabler som påverkat utvecklingen. Under 2014 har dessutom ansträngningarna att skapa differentierade upplåtelseformer intensifierats genom att HFAB undersöker hyresgästernas intresse för bostadsrätter. Vid behandlingen av ärendet efterfrågade KLU en redovisning av de möjligheter som kommunen utöver de insatser om genomförs av HFAB - kan vidta för att andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i Andersberg ska öka. Denna utredning syftar därför till att studera förtätningsmöjligheterna med radhusbebyggelse (bostadsrätter/ äganderätter) inom stadsdelen Andersberg. 1
Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 I kommunens planeringsdirektiv med budget tas övergripande inriktningar och konkretiserade mål fram utifrån kommunens vision. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser är extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under de närmaste tre åren. Kommunens planeringsdirektiv med budget för 2014-2016 innehåller bl.a. den övriga prioriteringen Urbant utvecklingsarbete. Prioriteringen handlar om Andersberg. Därunder finns flera konkretiserade mål, varv ett handlar om att Andelen kvarboende ska öka. Målet kopplar även an till de övergripande respektive konkretiserade målen under området Bygga och bo som lyder: Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet respektive Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i Andersberg ska öka. Strategi för Östra Halmstad - med fokus på HFAB:s bebyggelse, juni 2007 Under 2007 pågick ett samarbetsprojekt mellan HFAB, Halmstads kommun samt Gehl Architects. Syftet var att stärka stadsdelarna i östra Halmstad och Gehl Architects studerade bl.a. stadsdelen Andersberg. Arbetet resulterade i två konkreta förslag på förtätning, dels genom nya verksamhetslokaler och bostäder i Andersbergs centrum och dels genom fjorton nya tvåvånings radhus ovanpå befintligt parkeringsdäck. Strategi för Östra Halmstad, 2007 - förtätning med radhus ovanpå befintligt parkeringsdäck. 2
FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsning Denna förtätningsstudie omfattar stadsdelen Andersberg. Andersberg ligger i östra delen av Halmstad ca 3 km från Halmstad centrum. Stadsdelen gränsar direkt mot väg E6 och därefter till Eurostop och Stenalyckans handelsområde. Avståndet till Östra stranden är en dryg kilometer. Översiktsplan I kommunens översiktsplan, Framtidsplan 2030, är Andersberg redovisat som ett befintligt bebyggelseområde utan några större utpekade utbyggnadsområden. Ny bostadsbebyggelse inom det sydöstra stråket, där Andersberg ingår, föreslås tillkomma genom förtätning inom befintlig struktur. Genom centrala Andersberg redovisas en befintlig grön koppling som är viktig att värna. Detaljplaner Hela stadsdelen Andersberg omfattas av sex olika detaljplaner. Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer. Markägoförhållanden Halmstads kommun äger all mark inne i området, en yta i nordväst samt fastigheterna där skola och förskolor ligger (ljusgrå ytor). HFAB äger fastigheterna i den södra delen av Andersberg, inkl. Andersbergs centrum (gröna ytor). IHF Bostad Hjälten AB (c/o Willhem AB) äger fastigheterna i norr (mörkgrå ytor). Därutöver äger Willhem Halmstad AB en fastighet i öster och Peab Hjässan AB är ägare till den nyare fastigheten i väster. Region Halland äger fastigheten där vårdcentralen ligger (röda ytor). 3
NULÄGESBESKRIVNING OCH ANALYS Förskola Ställverk Lineheds- parken E6 Skolskogen Otrygga korsningar Vårdcentral Andersbergs centrum c Skola Idrottshall Centralt grönområde Förskola OMRÅDETS HISTORIK Andersberg uppfördes i slutet av 1960-talet som en helt ny stadsdel. s Syftet var att bereda befolkningen moderna bostäder. Byggnationen ingick som en del av det nationella miljonprogrammet. Stadsdelen utformades på ett sätt som var typiskt för tiden. Bostäderna grupperades kring ett större grönområde. En stor del av området begränsades av en kringgärdande ringled. Lokall service varr en annan ledstjärna och o det skapades ett centrum med livsmedelsaffär, kyrka och flera andra verksamheter. Terrass- husen Andersberg trafikmatas via Andersbergsri ingen som går runt helaa området. Husen liggerr grupperade kring gemensammaa gårdar där varannan utgörs av trivselytor (grönaa cirklar)och varannan av stora parkeringsytor (gråa cirklar). Centralt i området ligger ett stort, bilfrittt grönområde och i anslutning till det finns skola, förskola, idrottshall och vårdcentral. Anders-- berg centrum ligger i områdets västra del. 4
Byggnaderna I Andersberg finns idag ca 1900 lägenheter. All byggnation utgörs av flerbostadshus med hyresrätt som upplåtelseform. Inom HFAB:s område undersöks nu möjligheterna att omvandla vissa lägenheter till bostadsrätter. Bebyggelsen i den norra delen är förhållandevis låg; 3-4 våningar. I söder är skalan mer varierad; övervägande 3-4 våningar, men närmast centrum, finns en gruppering med högre hus; 8-9 våningar, varav ett är ett punkthus i 8 våningar från 2012. Centralt i den södra delen har HFAB renoverat och byggt på ett kvarter till 6 våningar, de så kallade terrasshusen. Dessa hus har fått ett mycket gott rykte och är populära att bo i. Även de angränsande lägenheterna i sydöst är populära och har en hög grad av kvarboende. Trafiken Trafikmatningen för bilister i området sker från kringleden Andersbergsringen. Denna matar biltrafiken in till stora parkeringsgårdar eller parkeringsdäck i två våningar mellan husen. Även kollektivtrafiken går utmed Andersbergsringen. Inne i området tillåts ingen biltrafik. Tillfart till området sker från Laholmsvägen i två punkter. Den västra infarten leder in till Andersbergs centrum. Trevägskorsningen vid centrum upplevs som odefinierad och otrygg. Genom området finns flera gena gång- och cykelstråk och utmed Andersbergsringen finns separat gång- och cykelväg. För att ta sig över Andersbergsringen i väster mot Linehedsparken finns en trafikseparerad korsning i form av en gång- och cykeltunnel. Denna upplevs som otrygg och utgör en betydande barriär i området. Gårdar och grönområden Liksom de flesta storskaliga 1960-talsområden är Andersberg uppbyggt kring en central, gemensam grönyta. Här finns stora öppna ytor för bollspel, men också lekplatser, olika typer av idrottsanordningar och mer vegetationsbevuxna ytor av skogskaraktär. De bilfria, stora grönytorna är viktiga att värna. De utgör ett karaktäristiskt drag och är i regel något av det som uppskattas mest av de boende i 1960-talets bostadsområden. I norr finns ett vegetationsbevuxet grönområde på kommunens mark. Genom området gick tidigare en bred ledningsgata med luftledningar. Dessa är numera nedgrävda i marken och efter en donation av ett stort antal växter från en nedlagd plantskola genomfördes projektet Skolskog och promenadskog 2008. Kommunen gallrade då ur de igenvuxna snåren, planterade in den nya vegetationen och anlade stigar och sittplatser. Idag är 5
intrycket att det främst är den mellersta delen av området som används som skolskog. Området har till viss del vuxit igen, men används sannolikt både för promenader och lek. Utöver de områdesgemensamma grönytorna är majoriteten av byggnaderna i Andersberg grupperade kring mindre, kvartersgemensamma gårdar med mer privat karaktär, egna lekplatser, sittgrupper och grönska. Detta är en stor kvalitet och viktig för känslan av gemenskap och trygghet. Service och centrum Andersbergs centrum är idag en välfungerande service- och samlingsplats. Där finns bibliotek, medborgarservice, fritidsgård, kyrka och andra mindre verksamheter. Precis vid infarten till området finns dagligvarubutiken Lidl. I en central axel genom området finns förskola, skola, idrottshall och vårdcentral. Även i norr finns en förskola. Analys/slutsats Inom Andersberg finns idag ett stort antal lägenheter och en förtätning sker i regel alltid på bekostnad av att ytor för t ex lek, rekreation eller parkeringsplatser tas i anspråk. Eftersom bostadsutbudet i Andersberg idag är helt begränsat till flerbostadshus med hyresrätt skulle en förtätning med radhus/bostads-/äganderätter emellertid tillföra en stor kvalitet i området. Människor får möjlighet att byta boendeform utan att behöva flytta från Andersberg och sannolikt ger ett bredare bostadsutbud även en mindre segregerad stadsdel. Andersberg har ett bra läge, nära E6 och relativt nära både havet, större rekreationsområden och Halmstad centrum. Inom området finns god offentlig service som, i kombination med ett välfungerande centrum, ger stadsdelen stora fördelar. Den centrala, bilfria grönytan inne i området är en av de stora kvaliteterna i Andersberg och viktig att värna. Förtätning där skulle inte bara innebära att värdefull rekreationsyta försvinner utan även att biltrafik leds in i områdets idag bilfria delar. De kringbyggda gårdarna är en kvalitet som man kan bygga vidare på vid en eventuell förtätning. Befintliga, storskaliga parkeringsgårdar samt Andersbergsringens barriäreffekter är brister att jobba vidare med. 6
FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER Utöver det förtätningsförslagg med radhus ovanpå befintligt parkeringsdäck som redovisas i Strategi för Östra Halmstad - med d fokus på HFAB:s bebyggelse, juni 2007, har Samhällsbyggnadskontoret studerat ytterligare ett antal möjliga lägen för förtätning med radhus i ca 2 våningar inom Andersberg. Vi har valt att redovisa tre lägenn som vi anser kan vara lämpliga för byggnation och därmed möjliga att studera vidare. Nedan redovisas förslagen samt konsekvenser; för- och nackdelar med respektive alternativ. Skisserna är gjorda för att kunna studera ungefärlig disposition samt hur många bostäder som kan rymmas inom respektive alternativ och ska inte ses färdiga lösningar. 1. 2. 3. 1. 2-3. FÖRTÄTNING INOM NATUROMRÅDET I NORDVÄST FÖRTÄTNING INOM PARKRINGSGÅRDARNA I SÖDER S 7
ALTERNATIV 1 Förtätning inom naturområdet i nordväst Kort beskrivning: Området utgörs av ett grönområde som i huvudsak ägs av kommunen. Området är planlagt för allmän plats park. Beroende på hur hårt området exploateras ryms ca 25-35 nya radhuslägenheter. Exploateringen kan emellertid göras både mindre (byggnation endast utmed vägen) eller större (exploatering av större delen av grönområdet.) Bilder från området. 8
Fördelar: Kommunen äger marken. Området ligger relativt nära Andersberg centrum. Området ligger nära Linehedsparken. Genom förtätningen tillförs en kvalitet i den norra delen av Andersberg där kvarboendet uppfattas vara lägre än i flera andra delar av området. Genom att skapa en kringbyggd gård i norr skulle det befintliga flerbostadshuset som saknar delaktighet i en privat gård kunna knytas ihop med det nya området. Bebyggelse utmed gatan ger ett välbehövligt stöd i det annars breda gaturummet. Samtidigt skapas en mjuk övergång från de nya 2-våningshusen till de befintliga 4- våningshusen. I samband med planläggning för denna del av området skulle den idag barriärsskapande vägkorsningen kunna ses över. Nackdelar: Exploateringen tar grönyta i anspråk. Naturområdet utgör en del av den sk. Skolskogen. Den norra delen av skogen var den del där minst årgärder vidtogs och upplevs sannolikt inte lika värdefull som den mellersta delen. Delar av skogsområdet bör kunna bevaras trots exploateringen. Närhet till ställverket i norr innebär att strålningsnivåer måste studeras vidare. Genom området finns en högspänningsledning samt en fjärrvärmeledning. Planområdet ligger i närheten av en nedlagd deponi vilket innebär att risken för markföroreningar måste utredas vidare. Risk för att området upplevs som en egen enklav skild från övriga området om man bara exploaterar utmed vägen och inte kopplar ihop husen med det befintliga området. Ledningskarta över området. Röd linje = högspänningsledning. Lila linje = Fjärrvärmeledning. 9
ALTERNATIV 2 Förtätning av parkeringsgård väster om Terrasshusen Kort beskrivning: Området utgörs av en stor parkeringsgård som ägs av HFAB. Genom en omdisponering av den idag ganska luftiga parkeringen kan ca 10 radhus rymmas utan att man går miste om särskilt många p-platser. En tvättstugebyggnad samt en garagelänga försvinner dock genom exploateringen. Bilder från området. 10
Fördelar: Bebyggelsen delar upp den idag mycket stora parkeringsytan till mindre enheter. Platsen ligger i anslutning till terrasshusen som har gott rykte och blivit populärara bostäder. Nackdelar: Exploateringen innebär att en byggnad för tvättstuga måste flyttas. Ett alternativt läge för denna skulle kunna vara att glasa upp en av de bottenvåningar som idag inte används som lägenheter (se bilder nedan). En garagelänga försvinner. Ett fåtal parkeringsplatser försvinner sannolikt. Uppfattningen är dock att det inte råder någon akut brist på parkeringsplatser i området, detta får dock undersökas vidare. De nya byggnaderna kommer att gränsa direkt till en parkeringsyta och inte bli delaktiga i någon mer privat gårdsmiljö. Viss insyn från 6-våningshusen i öster. I husen mittemot tvättstugebyggnaden är bottenvåningarna helt slutna och skulle möjligen kunna glasas upp och inrymma tvättstuga. 11
ALTERNATIV 3 Förtätning av parkeringsgård öster om Terrasshusen Kort beskrivning: Området utgörs av en stor parkeringsgård som ägs av HFAB. En yta för ca 15 radhus kan frigöras genom att flytta parkeringen till kvarterets utsida där det pga. närheten till väg E6 inte är möjligt att bygga bostäder. Parkering till radhusen samt det sydöstra terrasshuset kan läggas i en mindre länga mellan radhusen och terrasshuset och ändå lämna yta kvar för en mindre grönyta/uthus/tvättstuga etc. Förslaget innebär att befintlig tvättstugebyggnad, en garagelänga samt en yta för basket och boule försvinner. Bilder från området. 12
Fördelar: Förslaget innebär att den idag mycket stora parkeringsytan delas upp i mindre enheter. Platsen ligger i anslutning till terrasshusen som har gott rykte och blivit populärara bostäder. Platsen ligger också intill byggnader med hög andel kvarboende, vilket kan öka attraktiviteten för att flytta hit. Genom att skapa en kringbyggd gård skulle det befintliga flerbostadshuset som saknar delaktighet i en privat gård kunna knytas ihop med det nya området. Nackdelar: Området ligger eventuellt för långt ifrån Andersbergs centrum för att vara attraktivt. Kan vara problem med buller från E6. Mellan förslagsområdet och vägen ligger en befintlig byggnad som sannolikt fungerar som bullerdämpare, men bullersituationen måste utredas vidare. Förslaget innebär att det skapas ytterligare en parkeringsyta ut mot Andersbergsringen, vilket ger ett ovälkomnande intryck. Parkeringen blir emellertid betydligt mindre än befintliga parkeringsytor i området. Exploateringen innebär att en byggnad för tvättstuga måste flyttas. Ett alternativ läge för denna skulle kunna vara att glasa upp en av de bottenvåningar som idag inte används som lägenheter (se foton till alternativ 2). Plats finns också mellan radhusen och det sydöstra terrasshuset för en ny tvättstuga. En garagelänga försvinner. En basketplan samt en bouleplan får tas bort, men ersätts av en mer privat gårdsyta med stora möjligheter att utformas på ett bra sätt, t ex med nya boll-/bouleplaner. Viss insyn från 6-våningshusen i väster. 13
HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-10-14 KLU 169 KS 2011/0650 Urban utveckling Kommunstyrelsens ledningsutskott får en redovisning av de möjligheter som kommunen utöver de insatser om genomförs av HFAB - kan vidta för att andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i Andersberg ska öka. Kommunstyrelsens ledningsutskott diskuterar ärendet och noterar att en återredovisning av möjligheterna att bygga radhus eller motsvarande med äganderätt på Andersberg ska ske under 1:a kvartalet 2015. Planeringsdirektiv med budget för 2014-2016 innehåller bl.a. den övriga prioriteringen Urbant utvecklingsarbete. Prioriteringen handlar om Andersberg. Därunder finns flera konkretiserade mål, varv ett handlar om att "Andelen kvarboende ska öka". Det kopplar an till det konkretiserade målet under Bygga och bo som lyder: "Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka." 2014-09-16 behandlade kommunstyrelsens ledningsutskott en uppföljning av det urbana utvecklingsarbetet. En slutsats var: "Andelen kvarboende varierar mellan åren, men från 1998 till 2012 har den ökat med fem %-enheter. Arbetet med att skapa ett tryggt och attraktivt bostadsområde bör vara variabler som påverkat utvecklingen. Under 2014 har dessutom ansträngningarna att skapa differentierade upplåtelseformer intensifierats genom att HFAB undersöker hyresgästernas intresse för bostadsrätter." Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2014-10-16 Ordförande Justerare Carl-Fredrik Graf Anders Rosén
HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-02-26 KS 76 KS 2011/0650 Urban utveckling - Andersberg Beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens beslut 2008-02-19 26 om organisation upphävs och ledningsgruppen entledigas. 2 Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att redovisa kommunens och HFAB:s markinnehav i Andersberg 3 Kommunstyrelsen beslutar att begära en redovisning från HFAB om vilka åtgärder bolaget vidtagit eller avser att vidta med anledning av kommunfullmäktiges mål om att öka andelen bostadsrätter eller bostäder med äganderätt bl.a. i Andersberg. 4 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet att i ett tidigt skede av arbetet med Södra infarten redogöra för kommunstyrelsen hur de planerade åtgärderna understödjer Andersbergs koppling till havet. 5 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsatt arbeta med samordning av förvaltningars och nämnders insatser avseende Andersberg samt redovisa insatserna till kommunstyrelsen. Ärendet Kommunstyrelsen fastställde 2008 organisation för arbetet med Lokalt utvecklingsavtal. Avtalet med regeringen upphörde 2011 och har under 2012 bedrivits utifrån Planeringsdirektivet. I Planeringsdirektiv med budget 2013-2015 har kommunfullmäktige redovisat Urbant utvecklingsarbete som en övrig prioritering innehållande tre konkretiserade mål. Målen är inte uppnådda. De kan endast nås genom ett långsiktigt, medvetet arbete. Kommunstyrelsen kan bidra till arbetet, dels inom ramen för sin samordnande funktion, dels genom att vidta åtgärder inom samhällsbyggnadsområdet. Erfarenheterna visar att det inte är nödvändigt att upprätthålla en särskild organisation med ledning- och styrgrupp för arbetet, varför tidigare beslut om organisation bör upphävs och ledningsgruppen entledigas.
Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott 2013, 02-12, 36. Stadskontorets stab har handlagt ärendet. Diskussioner med samhällsbyggnadskontoret och HFAB. Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsens beslut 2008-02-19 26 om organisation upphävs och ledningsgruppen entledigas. 2 Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att i samband med kommande revidering av projektoch uppdragskatalogen inarbeta genomförandet av en förstudie av möjligheterna till lämpliga delområden för planläggning av bostäder i Andersberg. 3 Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att begära en redovisning från HFAB om vilka åtgärder bolaget vidtagit eller avser att vidta med anledning av kommunfullmäktiges mål om att öka andelen bostadsrätter eller bostäder med äganderätt bland annat i Andersberg. 4 Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet att i ett tidigt skede av arbetet med Södra infarten redogöra för kommunstyrelsen hur de planerade åtgärderna understödjer Andersbergs koppling till havet. 5 Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsatt arbeta med samordning av förvaltningars och nämnders insatser avseende Andersberg. Yrkande Henrik Oretorp (C) yrkar punkt 2 får följande lydelse; " Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att redovisa kommunens och HFAB:s markinnehav i Andersberg." Ordföranden (M) yrkar att följande tillägg tillförs punkt 5; "samt redovisa insatserna till kommunstyrelsen." Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag efter revidering enligt Henrik Oretorps (C) och ordförandens (M) förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2013-02-28
Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén
HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-02-12 KLU 36 KS 2011/0650 Urban utveckling - Andersberg Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsens beslut 2008-02-19 26 om organisation upphävs och ledningsgruppen entledigas. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att i samband med kommande revidering av projektoch uppdragskatalogen inarbeta genomförandet av en förstudie av möjligheterna till lämpliga delområden för planläggning av bostäder i Andersberg. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att begära en redovisning från HFAB om vilka åtgärder bolaget vidtagit eller avser att vidta med anledning av kommunfullmäktiges mål om att öka andelen bostadsrätter eller bostäder med äganderätt bl.a. i Andersberg. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet att i ett tidigt skede av arbetet med Södra infarten redogöra för kommunstyrelsen hur de planerade åtgärderna understödjer Andersbergs koppling till havet. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsatt arbeta med samordning av förvaltningars och nämnders insatser avseende Andersberg. Ärendet Kommunstyrelsen fastställde 2008 organisation för arbetet med Lokalt utvecklingsavtal. Avtalet med regeringen upphörde 2011 och har under 2012 bedrivits utifrån Planeringsdirektivet. I Planeringsdirektiv med budget 2013-2015 har kommunfullmäktige redovisat Urbant utvecklingsarbete som en övrig prioritering innehållande tre konkretiserade mål. Målen är inte uppnådda. De kan endast nås genom ett långsiktigt, medvetet arbete. Kommunstyrelsen kan bidra till arbetet, dels inom ramen för sin samordnande funktion, dels genom att vidta åtgärder inom samhällsbyggnadsområdet.
Erfarenheterna visar att det inte är nödvändigt att upprätthålla en särskild organisation med ledning- och styrgrupp för arbetet, varför tidigare beslut om organisation bör upphävs och ledningsgruppen entledigas. Ärendets beredning Stadskontorets stab har handlagt ärendet. Diskussioner med samhällsbyggnadskontoret och HFAB. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsens beslut 2008-02-19 26 om organisation upphävs och ledningsgruppen entledigas. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att i samband med kommande revidering av projektoch uppdragskatalogen inarbeta genomförandet av en förstudie av möjligheterna till lämpliga delområden för planläggning av bostäder i Andersberg. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att begära en redovisning från HFAB om vilka åtgärder bolaget vidtagit eller avser att vidta med anledning av kommunfullmäktiges mål om att öka andelen bostadsrätter eller bostäder med äganderätt bl.a. i Andersberg. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet att i ett tidigt skede av arbetet med Södra infarten redogöra för kommunstyrelsen hur de planerade åtgärderna understödjer Andersbergs koppling till havet. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att fortsatt arbeta med samordning av förvaltningars och nämnders insatser avseende Andersberg. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2013-02-15 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén
Ärende 6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-10 KSU 58 KS 2015/0171 Kommunal energiplan - Uppdragsbeskrivning Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att fastställa uppdragsbeskrivning avseende revidering av kommunens energiplan - handlingsprogram för hållbar energi. Ärendet Enligt lagen om kommunal energiplanering är kommunerna skyldiga att ha en aktuell energiplan. Halmstads energiplan handlingsprogrammet för hållbar energi 2010-2014 behöver aktualiseras. Handlingsprogrammet för hållbar energi utgör kommunens energiplan, det är också det dokument som är grunden för den handlingsplan som kommunen redovisar till EU eftersom kommunen undertecknat EUs klimatinitiativ - Borgmästaravtalet. Energi- och klimatfrågan är med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Halmstads kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Halmstads kommun. Handlingsprogrammet ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling, dvs. både tillförsel och användning av energi. Med ett klimatsmart handlingsprogram för energi kan vi synliggöra Halmstads strategiska arbete för en hållbar utveckling på energiområdet. Det är viktigt med ett kraftfullt dokument som tydligt anger Halmstads position när vi i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden, tex vid samverkan med andra regioner eller ansöker om anslag för klimatinvesteringar och hållbar samhällsutveckling. Borgmästaravtalet och energieffektiviseringsstödet är två exempel. Målsättningen är också att handlingsprogrammet ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar energiomvandling i Halmstad med utgångspunkt från kommunens vision och värdegrund. Programmet ska uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) samt öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer inom energisektorn. Ärendets beredning Samhällsbyggnadskontoret samordnar projektet och ansvarar för framtagningen av dokumentet i samverkan med energigruppen. Energigruppens tio deltagare är fördelade på samhällsbyggnadskontoret (2 pers), fastighetskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, byggnadskontoret, LBVA, HEM, HFAB och HNAB samt klimat och energirådgivaren med placering på kulturförvaltningen.
Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att fastställa uppdragsbeskrivning avseende revidering av kommunens energiplan - handlingsprogram för hållbar energi. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2015-03-11 Ordförande Justerare Henrik Oretorp Bertil Andersson
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(4) Uppdragsbeskrivning 2015-02-27 Diarienummer: KS 2015/0171 Version: 2.0 Beslutsorgan: KS Plan Karin Larsson E-post: karin.larsson@halmstad.se Telefon: 137339 Uppdragsbeskrivning för revidering av kommunens energiplan - Handlingsprogram för hållbar energi Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa uppdragsbeskrivning avseende revidering av kommunens energiplan - handlingsprogram för hållbar energi. Uppdragets tillkomst Enligt lagen om kommunal energiplanering är kommunerna skyldiga att ha en aktuell energiplan. Halmstads energiplan handlingsprogrammet för hållbar energi 2010-2014 behöver aktualiseras. Syfte och frågeställning Handlingsprogrammet för hållbar energi utgör kommunens energiplan, det är också det dokument som är grunden för den handlingsplan som kommunen redovisar till EU eftersom kommunen undertecknat EUs klimatinitiativ - Borgmästaravtalet. Energi- och klimatfrågan är med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Halmstads kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Halmstads kommun. Handlingsprogrammet ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling, dvs. både tillförsel och användning av energi. Med ett klimatsmart handlingsprogram för energi kan vi synliggöra Halmstads strategiska arbete för en hållbar utveckling på energiområdet. Det är viktigt med ett kraftfullt dokument som tydligt anger Halmstads position när vi i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden, tex vid samverkan med andra regioner eller ansöker om anslag för klimatinvesteringar och hållbar samhällsutveckling. Borgmästaravtalet och energieffektiviseringsstödet är två exempel. 1
Målsättningen är också att handlingsprogrammet ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar energiomvandling i Halmstad med utgångspunkt från kommunens vision och värdegrund. Programmet ska uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) samt öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer inom energisektorn. Projektmål för framtagande av handlingsprogrammet Handlingsprogrammet ska; - redovisa aktuell energibalans i kommunen - ange inriktning och åtgärdsområden för hållbar energiomvandling - utgöra underlag för beslut och till planeringsdirektivens målformuleringar - utgöra underlag för nämndernas utformning av verksamhetsplaner - utgöra ramverk för tjänstemän i löpande planerings och utredningsarbete - utgöra underlag för dialog med näringsliv och kommuninvånare - vara känt och väl förankrat både internt och externt - vara uppföljningsbart och kommuniserbart Effekter som ett genomgörande av planen ska leda till - Minskade utsläpp av koldioxid - Miljöpåverkan från energianvändningen minskar - Den lokala produktionen av förnybar energi ökar - Energianvändningen effektiviseras - Andelen använd förnybar energi ökar - Energitillförseln är säker och tillräcklig - Ökad samverkan och dialog med näringslivet Avgränsningar Handlingsprogrammet kommer att belysa energiomvandling inom bebyggelsesektorn, industrisektorn transportsektorn i varierande grad. Inriktningar formuleras främst utifrån ett kommunalt perspektiv, men dessa kan i vissa fall även få en indirekt påverkan av utvecklingen av hållbar energianvändning och produktion av förnybar energi i den geografiska kommunen. Den kommunala verksamheten har störst inflytande på energiaspekter inom bebyggelsesektorn, dels som ägare och förvaltare av byggnader och anläggningar, dels som planmyndighet samt som markägare, vilket föranleder en djupare behandling av den sektorn. Energistatistik från industrisektorn kommer också att redovisas och kan ligga till grund för en ökad dialog med näringslivet om en hållbar energiomvandling. Handlingsprogrammet avser att tydliggöra kommunens ambitionsnivå, men kommunen kan inte inom ramen för en energiplan ange styrande riktlinjer för privata aktörer. För transportområdet finns handlingsprogrammet för hållbara transporter (KF 2012 24). Det redovisar den fysiska planeringen av hållbara transportsystem och har en genomförandeplan för bland annat mobilitetsåtgärder. Avsnittet om transporter i 2
handlingsprogrammet för energi kommer därför att fokusera på fordonsbränsle och minskad energianvändning från kommunens egna resor och transporter. Metodik Utförandet av strategiska dokument såsom energiplaner ska följa kommunens anvisningar för utformning av handlingsprogram. Miljöbalken kräver att en miljökonsekvensbedömning görs vid framtagning av kommunala energiplaner. Det innebär att det ställs lagreglerade krav på processen vid framtagning av planen som samråd med länsstyrelsen. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att dokumentet tas fram i samverkan med kommunens energirådgivare. Energigruppen utgör kommunens interna expertgrupp. Kunskapsinhämtning och omvärldsspaning sker även med faktainsamling, litteraturstudier, seminarier och möten med sakkunniga. Kommunikation av planen efter antagande ska ingå i projektet. Projektorganisation Samhällsbyggnadskontoret samordnar projektet och ansvarar för framtagningen av dokumentet i samverkan med energigruppen. Energigruppens tio deltagare är fördelade på samhällsbyggnadskontoret (2 pers), fastighetskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, byggnadskontoret, LBVA, HEM, HFAB och HNAB samt klimat och energirådgivaren med placering på kulturförvaltningen. Tidplan 2014 Redan under 2014 gjordes en del förarbete för en revidering av handlingsprogrammet för hållbar energi. Det finansierades genom energieffektiviseringsstödet. 2015 Mars Mars april Maj juni Juli augusti September oktober November Beslut om uppdrag. Revidering av texter. Analys av energibalans. Förslag till samrådsversion med miljöbedömning. Samrådsversion tas fram för beslut. Muntligt samråd om miljöbedömning med länsstyrelsen. Samråd Sammanställning av synpunkter och redigering av programmet. Politisk beredning och beslut i KF Slutlig layout och tryck av handlingsprogrammet December mars (2016) Kommunikation och spridning 3
Kostnader/budget För layout och tryckkostnader cirka 50 000 kr som ska inrymmas i samhällsbyggnadskontorets budget för 2015. Kostnader för tjänstemännens arbetstid för deltagande i energigruppen står respektive förvaltning/bolag för. Extra möten för framtagning av handlingsprogrammet för hållbar energi samt uppskattad tid för inläsning och bearbetning av material cirka 150 h (ca 15 h/person) under 2015. Insatsen kommer att variera mellan gruppens deltagare. Rapportering och utvärdering Handlingsprogrammets rapportering och uppföljning anpassas till kommunens verksamhetsstyrningsmodell. För samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 4
Ärende 7 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 KSU 80 KS 2015/0179 Yttrande över fördjupad översiktsplan södra och norra kusten, Falkenbergs kommun Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen yttrar sig över programhandling för fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande Ärendet Ett program till en kommande ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för södra & norra kusten i Falkenberg har tagits fram. Programhandlingen består av bakgrundsinformation och ett antal frågeställningar som kommunen gärna vill ha hjälp med att besvara. De synpunkter som kommer in i programsamrådet, kommer att utgöra grund för vilken vidare inriktning FÖParbetet för kusten ska ta. Halmstads kommun har tagit del av programhandling för fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg - en strukturerad och lättläst handling med frågeställningar framlyfta för dialog. Halmstads kommun har inga synpunkter på denna handling men ser fram emot att ta del av själva planförslaget längre fram. Ärendets beredning Ärendet har beretts av planavdelningen på samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen yttrar sig över programhandling för fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm
Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Tjänsteskrivelse 2015-03-09 Diarienummer: KS 2015/0179 Version:1,0 Beslutsorgan: KS Planenheten Martina Pihl-Fritsi E-post: Telefon: 13 87 96 Yttrande över programhandling till fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen yttrar sig över programhandling för fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg, i enlighet med bifogat yttrande. Sammanfattning Ett program till en kommande ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för södra & norra kusten i Falkenberg har tagits fram. Programhandlingen består av bakgrundsinformation och ett antal frågeställningar som kommunen gärna vill ha hjälp med att besvara. De synpunkter som kommer in i programsamrådet, kommer att utgöra grund för vilken vidare inriktning FÖP-arbetet för kusten ska ta. Halmstads kommun har tagit del av programhandling för fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten, Falkenberg - en strukturerad och lättläst handling med frågeställningar framlyfta för dialog. Halmstads kommun har inga synpunkter på denna handling men ser fram emot att ta del av själva planförslaget längre fram. Ärendet Uppdrag - 1
Analys, förslag och motivering - Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 2
Ärende 8 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 KSU 79 KS 2015/0178 Yttrande över remiss gällande inrättande av marina Natura 2000-områden i danska delen av Kattegatt Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar lämna yttrande över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt. Ärendet Halmstads kommun har fått en remiss över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt enligt Esbokonventionens protokoll för yttrande. Sex Natura 2000-områden ska inrättas i Kattegatt för att skydda djupa mjukbottnar. Detta är ett första delsteg i Danmarks marina strategi. Syftet är att möta kravet från Havsmiljödirektivet om skyddade marina områden och uppnå ett högre miljötillstånd i Kattegatt. Skyddet innebär att mjukbottnarna och dess hotade arter ska skyddas mot fysisk aktivitet som till exempel fiske med bottenredskap, utvinning av naturresurser och dumpning av muddermassor. I medföljande miljökonsekvensbeskrivning nämns att det överlappande till de utpekade Natura 2000-områdena finns av danska Energistyrelsen utpekade områden för havsbaserade vindkraftverk. Konsekvenserna av en etablering av vindkraftverk i dessa områden får lite utrymme i miljökonsekvensbeskrivningen varför den bör kompletteras. Kompletteringarna bör innehålla uppgifter angående vilka effekter som kan medfölja om det mot all förmodan sker en etablering av vindkraftverk då detta kan påverka de habitat man vill skydda Ärendets beredning Kommunekolog vid samhällsbyggnadskontoret har handlagt ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar lämna yttrande över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag.
Vid protokollet Ulrica Holm Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-03-04 Diarienummer: KS 2015/0178 Version:1.0 Beslutsorgan:KS Planavdelningen Madeleine Svelander E-post: madeleine.svelander@halmstad.se Telefon: 072-587 69 63 Yttrande över samrådshandlingar gällande inrättande av marina Natura 2000-områden i Kattegatt inklusive miljökonsekvensbeskrivning Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar lämna yttrande över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt. Sammanfattning Halmstads kommun har fått en remiss över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt enligt Esbokonventionens protokoll för yttrande. Sex Natura 2000-områden ska inrättas i Kattegatt för att skydda djupa mjukbottnar. Detta är ett första delsteg i Danmarks marina strategi. Syftet är att möta kravet från Havsmiljödirektivet om skyddade marina områden och uppnå ett högre miljötillstånd i Kattegatt. Skyddet innebär att mjukbottnarna och dess hotade arter ska skyddas mot fysisk aktivitet som till exempel fiske med bottenredskap, utvinning av naturresurser och dumpning av muddermassor. I medföljande miljökonsekvensbeskrivning nämns att det överlappande till de utpekade Natura 2000- områdena finns av danska Energistyrelsen utpekade områden för havsbaserade vindkraftverk. Konsekvenserna av en etablering av vindkraftverk i dessa områden får lite utrymme i miljökonsekvensbeskrivningen varför den bör kompletteras. Kompletteringarna bör innehålla uppgifter angående vilka effekter som kan medfölja om det mot all förmodan sker en etablering av vindkraftverk då detta kan påverka de habitat man vill skydda. 1
Ärendet Uppdrag Remiss över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000- områden i Kattegatt inklusive miljökonsekvensbeskrivning inkom till kommunstyrelsen 2015-02-02 enligt Esbokonventionens protokoll för yttrande. Yttranden ska lämnas till Naturvårdsverket senast 17 april. Bakgrund För att möta kravet från Havsmiljödirektivet om sammanhängande och representativa skyddade marina områden och uppnå ett högre miljötillstånd i Kattegatt har den danska regeringen fastställt att det är nödvändigt att skydda djupa mjukbottnar och dess hotade arter. Detta är den första delåtgärden i Danmarks marina strategi och det innebär att sex marina Natura 2000-områden på ett djup större än 20 meter ska inrättas i Kattegatt. Dessa områden kommer att täcka en yta av 650 km 2 och det motsvarar fyra procent av den danska delen av Kattegatt. I tre av de utpekade områdena finns det redan Natura 2000-områden som är fågel- och habitatsskyddsområden. Fyra av dessa områden ligger nära gränsen mellan Sverige och Danmark. Med skyddet medföljer förbud mot fysiska aktiviteter som kan skada havsbotten däribland fiske med bottenredskap, utvinning av naturresurser och dumpning av muddermassor. För svensk del kommer åtgärderna påverka det svenska fisket av havskräfta men det är till en liten del då det främst är danska fiskare som fiskar här. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts över de förslagna områdena. I denna är det angivet att det för två av de sex utpekade Natura 2000-områdena finns överlappande områden som är utpekade av den danska Energistyrelsen för etablering av havsbaserade vindkraftparker. Då etablering av vindkraftverk främst sker på hårdbottnar anser danska Naturstyrelsen att det inte ska påverka dessa områden. Analys, förslag och motivering Det kan inte helt uteslutas att vindkraftparker etableras i de utpekade Natura 2000- områdena varför det bör hanteras i MKB vad som händer om de mot all förmodan skulle etableras där. Den danska Naturstyrelsen gör i MKB bedömningen att en etablering av vindkraftverk i anslutning till och överlappande med de utpekade Natura 2000-områdena inte ska påverka dessa. Men vid etablering av vindkraftverk på mjukbottnar så kan fundamenten skapa ett habitat för organismer som är förknippade med hårdbottnar. Detta kan skapa en konkurrenssituation med de mjukbottenlevande organismerna och det kan även leda till en annan interaktion mellan arterna på mjukbottnen. Vindkraftparker kan även påverka hydrologin inom ett område vilket kan påverka förutsättningarna för de utpekade områdena. Runt fundamenten kan det skapas ökad turbulens vilket då kan leda 2
till en ökad resuspension av sediment vilket i sin tur leder till sämre siktdjup samt lägre tillväxt och en försämrad djuputbredning av makroalger. Samhällsbyggnadskontoret gör bedömningen att åtgärden att skapa Natura 2000- områden för mjukbottnar är bra men att den bifogade miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras. Kompletteringarna bör innehålla uppgifter angående vilka effekter som kan medfölja om det mot all förmodan sker en etablering av vindkraftverk då detta kan påverka de habitat man vill skydda. Konsekvenser Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att vid en etablering av vindkraftverk i anslutning till de utpekade Natura 2000-områden så finns risken att det motverkar vad skyddet vill uppnå. Ärendets beredning Inom kommunen Kommunekolog vid samhällsbyggnadskontoret har handlagt ärendet. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Utdrag ur Proposol for protected areas in the danish part of Kattegatt från danska Naturstyrelsen (exklusive bilagor). 2. Missiv från Naturvårdsverket 3. Samhällsbyggnadskontorets förslag till yttrande över samrådshandling gällande inrättande av marina Natura 2000-områden i Kattegatt inklusive miljökonsekvensbeskrivning. För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 3
PROPOSAL FOR PROTECTED AREAS IN THE DANISH PART OF KATTEGAT ESPOO CONSULTATION
Title: Proposal for protected areas in the Danish part of Kattegat Published by: Danish Nature Agency Haraldsgade 53 2100 Copenhagen Ø, Denmark www.nst.dk Year: 2015 May be quoted with reference to source. 2
Contents 1. Introduction... 4 2. Contents of the proposal... 5 3. Context of the proposal... 7 4. The process moving forward... 9 5. Annex 1: Coordinates of the areas... 10
1. Introduction In order to improve the environmental conditions in Kattegat and to meet the requirements of the Marine Strategy Framework Directive for a coherent and representative network of protected marine areas, the Danish Government has assessed that it is necessary to protect areas of the soft seabed ( mud and sandy mud ) in the Danish part of Kattegat. This habitat is a widespread natural habitat in Kattegat for vulnerable species such as the common sea pen (Pennatula phosphorea) and slender sea pen (Virgularia mirabilis) as well as crustaceans such as the Haploops. These animals fare poorly in areas, which are also subject to fisheries using bottom-towed gear, extraction of raw materials and dumping of materials dredged from harbours and channels. Therefore, the Danish Government proposes protection of six selected marine areas with a soft seabed on depths greater than 20 metres in the Danish part of Kattegat. The protection will include ban on physical impacts from bottom trawling, 1 extraction of raw materials and dumping of dredged material. The soft seabed and its habitats are vital to the ecosystem because they maintain biodiversity in the overall system. Protection is targeted towards some of the areas which are known to contain especially vulnerable and frail species. The proposal will be part of the programme of measures under the Danish Marine Strategy to be prepared by 2015 and implemented in 2016. The purpose of the Marine Strategy Framework Directive is to establish a framework within which the necessary measures can be taken to achieve or maintain a good environmental status in the marine environment by 2020. Article 13 (4) of the Marine Strategy Framework Directive states that the programme of measures shall include spatial protection measures contributing to coherent and representative networks of marine protected areas, adequately covering the diversity of the constituent ecosystems. The proposed protected marine areas are to help achieve the overall goal of a good environmental status. According to the EU Directive on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, the proposal for protected marine areas must be accompanied by an environmental impact assessment. After the consultation, the Danish Minister for the Environment will take the final decision about the proposed protected areas. Protection of the areas is expected to enter into force in 2016, following regional coordination and approval from the EU regarding fisheries measures. 1 Most likely the following categories of gear: OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TBS, TB, TBB, SDN, SSC, SX, SV. see EU No. 404/2011 4
2. Content of the proposal In order to establish a coherent and representative network of protected marine areas, which adequately cover the diversity in the individual ecosystems, with due consideration for the social and economic consequences, it is proposed that six areas of the Danish part of Kattegat should be protected. The map below shows the areas (areas a-f indicated by red lines). (Refer to Annex 1 for the coordinates of the areas.) The areas cover a total of 650 km 2, corresponding to 4% of the Danish part of Kattegat. The areas also cover about 9% of the soft seabed, mostly on depths greater than 20 metres in the Danish part of Kattegat. Protection of the areas will entail bans on most activities which physically impact the seabed, e.g. fisheries with bottom-towed gear, extraction of raw materials, and dumping of dredged seabed sediment from harbours and channels. With regard to areas a and e, there is a partial overlap between the proposed protected areas and areas designated for offshore wind turbines. However, it is not attractive to erect wind turbines in areas with a soft seabed, and therefore it is assessed that it will be possible to reconcile the goal to protect the soft seabed with any future projects to erect wind turbines in the two areas. Line fishing, floating trawls, pots, creels and traps will continue to be permitted. Moreover, activities which do not physically impact the seabed will continue to be permitted pursuant to the regulations applicable at any time. Nature restoration, such as restoration of stone reefs, may be permitted following a detailed assessment, but this should only be allowed if there was previously a stone reef at the relevant location.
Proposed area points Proposed protected areas Soft seabed deeper than 20m Natura 2000 habitat sites Natura 2000 protection 6
3. Context of the proposal The proposal will be part of the upcoming programme of measures under the Marine Strategy Framework Directive 2. The Marine Strategy Directive was adopted by the EU in 2008 and it was implemented formally in Danish law in 2010 through the Marine Strategy Act 3. The objective of the Marine Strategy Directive is to achieve or maintain good environmental status in the marine environment by no later than 2020. As part of implementation of the Marine Strategy Directive, countries must draw up a marine strategy with the following elements and deadlines: an initial assessment of the current environmental status, determination of good environmental status, and environmental targets for achieving good environmental status (in 2012) 4,5 a marine monitoring programme (in 2014) 6 a programme of measures, which is to be prepared by no later than 2015 and implemented in 2016. The Marine Strategy Framework Directive states that the programme of measures is to include spatial protection measures, contributing to coherent and representative networks of marine protected areas, adequately covering the diversity of the constituent ecosystems, such as special areas of conservation pursuant to the Habitats Directive, special protection areas pursuant to the Birds Directive, and marine protected areas as agreed by the Community or Member States. The protected areas must therefore make up a network which: is coherent, is representative, and adequately covers the diversity in the constituent ecosystems. Furthermore, it is relevant to note the provisions in the Directive on: that the marine strategy must apply an ecosystem-based approach to the management of human activities ensuring that the collective pressure of the marine environment is kept within levels compatible with the achievement of good environmental status 2 Marine Strategy Directive: http://naturstyrelsen.dk/media/nst/70054/hrd%202008-56.pdf 3 Marine Strategy Act (in Danish): https://www.retsinformation.dk/forms/r0710.aspx?id=131991 4 Initial assessment (in Danish): http://www2.nst.dk/download/vandmiljø/basisanalyse.pdf 5 Environmental targets (in Danish): http://naturstyrelsen.dk/media/nst/66703/havstrategi_miljoemaalsrapport.pdf 6 Monitoring programme (in Danish): http://naturstyrelsen.dk/media/nst/12323931/samlet_overv_gningsprogram_for_hsd.pdf
that the capacity of marine ecosystems to respond to human-induced changes is not compromised. that sustainable use of marine goods and services must be enabled. that the programme of measures shall give due consideration to sustainable development and, in particular, to the social and economic impacts of the measures envisaged. It has been decided to focus on Kattegat in the first marine strategy, as there is most knowledge about this sea area. Whether to designate protected areas in the Baltic Sea and North Sea will be assessed when preparing the programme of measures for the next marine strategy period (2021). The current proposal is therefore not a basis for deciding designations in the other marine areas. The existing network of protected marine areas in the Danish part of Kattegat comprise of Natura 2000 sites which have been designated under the EU Habitats Directive and Birds Directive. The Natura 2000 sites cover approximately 18% of the total Danish marine area. Each site is designated for a number of species and habitats, which are protected in the sites. In Denmark the designation basis at sea includes eight marine habitat types: sand banks which are slightly covered by sea water all the time, estuaries, mudflats and sandflats not covered by seawater at low tide, coastal lagoons, large shallow inlets and bays, reefs, submarine structures made by leaking gases and submerged or partially submerged sea caves as well as three marine mammal species: harbour seal, grey seal and habour porpoise. The deep soft seabed (more than 20 metres depth) which covers about one-quarter of the Danish part of Kattegat is not part of the Natura 2000 protection. Therefore the existing protection is not representative of the marine area as required by Article 13(4) of the Marine Strategy Framework Directive. The initial analysis in the Danish Marine Strategy assesses that today there is not good environmental status in Kattegat. Furthermore, the deep soft seabed is a habitat which has been impacted by human activities for many years, through addition of nutrients, fishing using bottom-towed gear, etc. As mentioned above, Denmark has no existing legislation to protect species and habitats in the deep soft seabed in Kattegat. The environmental targets linked to the soft seabed will therefore not be met with existing measures. Therefore, there is an obligation to establish protection of parts of the deep soft seabed in the Danish part of Kattegat. It has been assessed that, together with the existing Natura 2000 areas, the proposal will be adequate to meet the requirements in the Directive regarding protected areas in Kattegat. 8
4. Further process After the consultation, the Minister for the Environment will make a final decision on designation of the protected areas in the programme of measures for the Danish Marine Strategy. The programme of measures must be published by the end of 2015 and implemented before the end of 2016. With regard to fisheries measures in the area, there will be consultations with other relevant EU Member States in order to achieve a joint recommendation for the European Commission on implementing fisheries measures in the areas. Furthermore, pursuant to the Common Fisheries Policy, there will be consultation with the North Sea Advisory Council (North Sea AC). Fisheries measures in the areas are expected to enter into force in 2016.
5. Annex 1: Coordinates of the proposed areas Area Area (km 2 ) X coordinate Y coordinate Decimal degrees (WGS84) N Decimal degrees (WGS84) E a 242 601776,29 6321983,56 10,677 57,030 598198,24 6347974,73 10,628 57,264 599138,71 6348631,94 10,644 57,270 596103,58 6362647,64 10,599 57,396 601391,72 6360702,72 10,686 57,378 609438,84 6322695,34 10,803 57,035 b 14 644845,45 6350202,92 11,402 57,272 646462,63 6352201,11 11,430 57,289 645815,90 6354410,62 11,421 57,309 645495,88 6356456,06 11,417 57,328 647572,86 6356773,56 11,451 57,330 647824,22 6351825,84 11,453 57,285 647599,32 6350225,11 11,448 57,271 646153,05 6348995,91 11,423 57,261 c 32 642759,56 6342666,69 11,363 57,205 641937,23 6348722,27 11,353 57,259 643643,79 6349224,98 11,382 57,263 647018,19 6346571,39 11,436 57,239 647143,78 6340954,11 11,435 57,188 644781,50 6340930,28 11,396 57,189 d 12 653411,24 6331106,19 11,532 57,098 655030,12 6327240,16 11,557 57,062 652363,56 6326765,47 11,512 57,059 651692,47 6327171,55 11,502 57,063 650943,83 6330455,91 11,491 57,093 e 76 689558,16 6275505,06 12,087 56,585 691474,73 6271483,79 12,115 56,549 689257,90 6270735,51 12,078 56,543 689706,93 6262511,00 12,080 56,469 683950,73 6264494,48 11,988 56,489 682843,96 6275156,84 11,977 56,585 f 276 640863,20 6213254,42 11,261 56,044 652692,41 6236424,47 11,464 56,248 660506,19 6227959,53 11,585 56,170 654428,80 6213905,57 11,479 56,045 647754,53 6207394,08 11,369 55,989 10
Haraldsgade 53 2100 Copenhagen Ø, Denmark Tel.: +45 72 54 30 00 www.nst.dk
1(4) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Peters, Anna Tel: 010-698 15 38 Anna.Peters @naturvardsverket.se REMISS 2015-02-02 Ärendenr: NV-00910-15 Sändlista Remiss av underrättelse och samråd enligt Esbokonventionens protokoll, gällande inrättande av marina Natura 2000-områden i Kattegatt, inklusive miljökonsekvensbeskrivning, som en delåtgärd inom Danmarks marina strategi enligt EU-direktiv (2008/56/EG) Det danska miljöministeriet har underrättat Sverige och samråder om en första delåtgärd för den danska marina strategin enligt rubricerade EU-direktiv. Åtgärden i form av inrättande av sex marina Natura 2000-områden åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning. Danmark underrättar Sverige med anledning av artikel 10 i Esbokonventionens protokoll, gällande krav på samråd om miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program som riskerar att innebära en betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Eventuella synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen ska lämnas till Naturvårdsverket senast den 17 april 2015. Sammanfattning Som en del av det danska åtgärdsprogrammet för havsmiljön har den danska Naturstyrelsen beslutat att föreslå sex områden i den danska delen av Kattegatt som marina Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Områdena täcker en yta av sammanlagt 650 km 2, vilket motsvarar fyra procent av den danska delen av Kattegatt. Områdena syftar till att skydda djupare (som regel över 20 m) mjukbottnar, som ett led i att kunna uppnå god miljöstatus i havsmiljön. Skyddet kommer att innebära förbud mot aktiviteter som skadar havsbotten, såsom fiske med bottenredskap, utvinning av naturresurser och dumpning av muddermassor. Annan typ av fiske och aktiviteter som inte riskerar att fysiskt skada bottnarna kommer att vara fortsatt tillåtna. De skyddade områdena har i allt väsentligt bedömts innebära gynnsamma miljökonsekvenser. De enda identifierade, svagt negativa effekterna berör B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(4) fiskeverksamhet i Kattegatt, framför allt den danska. Men även svenska fiskeintressen kan i någon mån beröras. Den danska regeringen planerar att besluta om de skyddade områdena efter genomfört samråd. Skyddet träder enligt planerna i kraft från 2016. Bakgrund Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) ställs krav på medlemsländerna att bland annat upprätta åtgärdsprogram för havsmiljön. Syftet med åtgärdsprogrammet är att bibehålla eller uppnå god miljöstatus i den marina miljön till 2020. Åtgärdsprogrammen ska, enligt artikel 2.b.i), beslutas senast vid utgången av 2015 och vara operationella inom ett år därefter. Enligt direktivets artikel 13.8 ska medlemsländerna beakta konsekvenser i andra länder för att minska skador och åstadkomma förbättringar. Östersjöländerna samarbetar kring de gemensamma frågorna, inte minst inom ramen för Helsingforskommissionens (HELCOM) arbete. Samråd om åtgärdsprogrammen genomförs i medlemsländerna under våren 2015. Även Sverige kommer att genomföra internationellt samråd om sina havsplaner. Danmark har bedömt att Sverige kan beröras av inrättandet av de skyddade områdena på ett sådant sätt att det kan uppstå gränsöverskridande effekter och att det därför behövs ett gränsöverskridande samråd enligt artikel 10 i Esbokonventionens protokoll. Samråd Samrådsunderlaget bifogas men finns även tillgängligt på Naturvårdsverkets webplats www.naturvardsverket.se/danska_natura2000_kattegatt. Även allmänhet och andra än angivna remissinstanser är välkomna att svara på remissen. Till den 17 april 2015 ber vi er att - lämna eventuella synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen till förslaget om inrättande av Natura 2000-områden, - fokusera på sådana frågor som avser påverkan i Sverige med anledning av det danska förslaget. Svar lämnas i båda fallen helst genom e-post till registrator@naturvardsverket.se. Samrådsyttrandet kan med fördel lämnas i Wordformat. Ange ärendenummer NV-00910-15 och Danska Natura 2000 i Kattegatt. Postadressen är Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Om ni har frågor med anledning av remissen kan ni kontakta Anna Peters, 010-698 15 38 eller Anna.Peters(a)naturvardsverket.se.
NATURVÅRDSVERKET 3(4) För Naturvårdsverket Anders Johnson Enhetschef Anna Peters
NATURVÅRDSVERKET 4(4) Bilagor: Underrättelse från Danmark, enligt Esbokonventionens protokoll, Förslag till skyddade områden (Natura 2000) i danska delen av Kattegatt (Proposal for Protected Areas in the Danish Part of Kattegat) Miljökonsekvensbeskrivning till förslag om skyddade områden i Kattegatt (Miljørapport for forslagt il beskyttede områder i Kattegat) Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning (Environmental Assessment on Protected Areas in the Danish Part of Kattegat) Sändlista: Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Kustbevakningen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenmyndighetens kansli, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Kalmar län, vattenmyndighetens kansli, Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, Sveriges Fiskares Riksförbund, Världsnaturfonden (WWF) För kännedom till: Miljödepartementet, Lars Lennwall, Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Båstads kommun, Ängelholms kommun, Höganäs kommun, Helsingborgs kommun
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Yttrande 2015-03-04 Diarienummer: KS 2015/0178 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Planenheten Madeleine Svelander E-post: madeleine.svelander@halmstad.se Telefon: 072-5876963 Bilaga 3 Samhällsbyggnadskontorets förslag till yttrande över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt inklusive miljökonsekvensbeskrivning Halmstads kommun har fått en remiss över samrådshandlingar gällande inrättande av danska marina Natura 2000-områden i Kattegatt, den inkom till kommunstyrelsen 2015-02-02 för yttrande. Yttranden ska lämnas till Naturvårdsverket senast 17 april. Kommunen gör en bedömning att åtgärden att skapa Natura 2000-områden för mjukbottnar är bra men att den bifogade miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras. Detta med hänsyn till de delar som hanterar de av den danska Energistyrelsen utpekade områden för marina vindkraftparker vars områden överlappar med placeringen för två av de utpekade Natura 2000-områdena. Det kan inte helt uteslutas att vindkraftparker etableras i de utpekade Natura 2000- områdena varför det bör hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen vad som händer om de mot all förmodan skulle etableras där och hur de kan påverka de habitat man vill skydda. Den danska Naturstyrelsen gör i miljökonsekvensbeskrivningen bedömningen att en etablering av vindkraftverk i anslutning till och överlappande med de utpekade Natura 2000-områdena inte ska påverka dessa. Men vid etablering av vindkraftverk på mjukbottnar så kan fundamenten skapa ett habitat för organismer som är förknippade med hårdbottnar. Detta kan då skapa en konkurrenssituation med de mjukbottenlevande organismerna och det kan även leda till en annan interaktion mellan arterna på mjukbottnen. Vindkraftparker kan även påverka hydrologin inom ett område vilket kan påverka förutsättningarna för de utpekade Natura 2000-områdena. Runt fundamenten kan det skapas ökad turbulens vilket då kan leda till en ökad resuspension av sediment vilket i sin tur leder till sämre siktdjup samt lägre tillväxt och en försämrad djuputbredning av makroalger. 1
För Kommunstyrelsen Carl-Fredrik Graf Kommunstyrelsens Ordförande Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef 2
Ärende 9 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 KLU 53 KS 2015/0182 Internkontroll - uppföljning 2014 och planer 2015 Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att anta en internkontrollplan och att redovisa denna plan för kommunstyrelsens ledningsutskott senast i juni 2015. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga sammanställningarna av internkontroll enligt bilagorna 1 och 2 till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens internkontroll. Stadskontoret har med anledning av detta sammanställt nämndernas och bolagsstyrelsernas återrapportering av internkontrollplaner för 2014 samt antagna internkontrollplaner för 2015. Sett utifrån återrapporteringen avseende 2014 märks fortsatta förbättringar av internkontrollen. I fler fall än innan redovisas nu genomförda och/eller planerade åtgärder med anledning av de avvikelser som upptäckts i internkontrollen. Det märks också hos framförallt bolagen, men även några förvaltningar, klara förbättringar i dokumentationen av hur kontroller genomförts. I övrigt är dokumentationen fortfarande en brist. Majoriteten av redovisade avvikelser härrör till områden såsom ekonomi, HR och administration. Detta har rimligen sin grund i att internkontrollplanerna för 2014 i hög grad hade ett sådant fokus. Stadskontoret avser att, i syfte att pröva den kommunövergripande internkontrollen, upprepa ett urval kontrollmoment som redovisats av nämnder och bolagsstyrelser i deras uppföljning av 2014 års internkontrollplaner, samt även att närmare gå igenom den dokumentation som finns från verksamheternas egna kontroller. Internkontrollplanerna för 2015 bygger nu i högre utsträckning på risk- och väsentlighetsanalyser, vilket innan varit en brist. Dessutom har innehållet överlag breddats. Förutom ekonomi, administration etcetera innehåller planerna nu mer kring risker i själva kärnverksamheten. Stadskontoret ser positivt på denna utveckling. Samtidigt kan risk- och väsentlighetsanalyserna utvecklas, framförallt då det gäller dokumentationen av vad riskerna innebär. Stadskontoret noterar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte antagit en internkontrollplan tillsammans med verksamhetsplanen för 2015-2017. Däremot har en riskoch väsentlighetsanalys utarbetats.
Ärendets beredning Ärendet är berett av stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att anta en internkontrollplan och att redovisa denna plan för kommunstyrelsens ledningsutskott senast i juni 2015. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga sammanställningarna av internkontroll enligt bilagorna 1 och 2 till handlingarna. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Michael Svensson
1(4) Tjänsteskrivelse 2015-03-12 Diarienummer: KS 2015/0182 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för ekonomi och styrning Peter Ljungman E-post: peter.ljungman@halmstad.se Telefon: 072-224 47 77 Internkontroll uppföljning 2014 och planer 2015 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppmanar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att anta en internkontrollplan och att redovisa denna plan för kommunstyrelsens ledningsutskott senast i juni 2015. 2. Kommunstyrelsen beslutar att lägga sammanställningarna av internkontroll enligt bilagorna 1 och 2 till handlingarna. Sammanfattning Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens internkontroll. Stadskontoret har med anledning av detta sammanställt nämndernas och bolagsstyrelsernas återrapportering av internkontrollplaner för 2014 samt antagna internkontrollplaner för 2015. Sett utifrån återrapporteringen avseende 2014 märks fortsatta förbättringar av internkontrollen. I fler fall än innan redovisas nu genomförda och/eller planerade åtgärder med anledning av de avvikelser som upptäckts i internkontrollen. Det märks också hos framförallt bolagen, men även några förvaltningar, klara förbättringar i dokumentationen av hur kontroller genomförts. I övrigt är dokumentationen fortfarande en brist. Majoriteten av redovisade avvikelser härrör till områden såsom ekonomi, HR och administration. Detta har rimligen sin grund i att internkontrollplanerna för 2014 i hög grad hade ett sådant fokus. Stadskontoret avser att, i syfte att pröva den kommunövergripande internkontrollen, upprepa ett urval kontrollmoment som redovisats av nämnder och bolagsstyrelser i deras uppföljning av 2014 års internkontrollplaner, samt även att närmare gå igenom den dokumentation som finns från verksamheternas egna kontroller. Internkontrollplanerna för 2015 bygger nu i högre utsträckning på risk- och väsentlighetsanalyser, vilket innan varit en brist. Dessutom har innehållet överlag 1
breddats. Förutom ekonomi, administration etcetera innehåller planerna nu mer kring risker i själva kärnverksamheten. Stadskontoret ser positivt på denna utveckling. Samtidigt kan risk- och väsentlighetsanalyserna utvecklas, framförallt då det gäller dokumentationen av vad riskerna innebär. Stadskontoret noterar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte antagit en internkontrollplan tillsammans med verksamhetsplanen för 2015-2017. Däremot har en risk- och väsentlighetsanalys utarbetats. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens internkontroll. Stadskontoret har med anledning av detta sammanställt nämndernas och bolagsstyrelsernas återrapportering av internkontrollplaner för 2014 samt antagna internkontrollplaner för 2015. Bakgrund Kommunstyrelsen har enligt internkontrollreglementet ett övergripande ansvar för att det finns en god internkontroll. Varje nämnd och bolagsstyrelse har dock det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde, och ska i samband med bokslutet rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Med utgångspunkt i detta ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för internkontroll och vid behov föreslå förbättringar. Det ingår även som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt att hålla sig informerad om internkontrollen i kommunkoncernen. Analys, förslag och motivering Stadskontoret har gått igenom nämndernas och bolagsstyrelsernas uppföljning av den interna kontrollen för 2014. Detta har skett utifrån de uppföljningsrapporter som nämnderna och bolagsstyrelserna sänt in i samband med årsredovisningen; stadskontoret har alltså inte genomfört någon egen granskning av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete. Sett utifrån återrapporteringen avseende 2014 märks fortsatta förbättringar av internkontrollen. Detta har sannolikt delvis sin grund i att internkontrollplanerna för 2014 uppvisade förbättringar mot innan. Stadskontoret har också utvecklat planeringsoch uppföljningsverktyget Stratsys vidare, i syfte att stötta verksamheterna i deras internkontrollarbete. I fler fall än innan redovisas nu genomförda och/eller planerade åtgärder med anledning av de avvikelser som upptäckts i internkontrollen. Det märks också hos framförallt bolagen, men även några förvaltningar, klara förbättringar i dokumentationen av hur kontroller genomförts. I övrigt är dokumentationen fortfarande en brist. Det ska ur dokumentationen vara möjligt att upprepa stickprov, exempelvis genom att verifikationsnummer för granskade fakturor framgår. Om avvikelse upptäckts ska denna också redovisas tydligt i underlaget. Det ska ur dokumentationen kring internkontrollen gå att utläsa hur verksamheten utifrån genomförda kontroller bedömt att avvikelse finns eller inte finns. Vid identifierade avvikelser ska också åtgärder med anledning av detta framgå. 2
Majoriteten av redovisade avvikelser härrör till områden såsom ekonomi, HR och administration. Detta har rimligen sin grund i att internkontrollplanerna för 2014 i hög grad hade ett sådant fokus. Stadskontoret avser att, i syfte att pröva den kommunövergripande internkontrollen, upprepa ett urval kontrollmoment som redovisats av nämnder och bolagsstyrelser i deras uppföljning av 2014 års internkontrollplaner, samt även att närmare gå igenom den dokumentation som finns från verksamheternas egna kontroller. Fokus bör i denna genomgång vara de nämnder/bolagsstyrelser där dokumentationen från kontrollerna är begränsad. Förutom att utgöra en prövning av kommunens internkontroll ger detta även en återkoppling till verksamheterna på deras internkontrollarbete. En sammanställning med stadskontorets kommentarer till respektive nämnd/bolagsstyrelses återrapportering avseende 2014 finns i bilaga 1. Internkontrollplanerna för 2015 bygger nu i högre utsträckning på risk- och väsentlighetsanalyser, vilket innan varit en brist. Dessutom har innehållet överlag breddats. Förutom ekonomi, administration etcetera innehåller planerna nu mer kring risker i själva kärnverksamheten. Stadskontoret ser positivt på denna utveckling. Samtidigt kan risk- och väsentlighetsanalyserna utvecklas, framförallt då det gäller dokumentationen av vad riskerna innebär. I vissa fall saknas dessutom en tydlig gradering av riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens (i Halmstad benämnt risktal). Risk- och väsentlighetsanalysen bör utgöra en bruttolista över verksamhetens identifierade risker. Utifrån riskernas väsentlighet (risktalet) görs sedan en bedömning av vilka risker som ska hanteras via internkontrollplanen. Redan då en risk identifieras kan det vara möjligt att vidta åtgärder som eliminerar den; detta redovisas i relativt få fall. I några planer inkluderas ett stort antal kontrollmoment, inkluderande för risker som bedömts vara medelhöga eller låga. En individuell bedömning av risker måste alltid göras, men omfattande internkontrollplaner kan leda till att de mest väsentliga riskerna inte fokuseras. Planerna bör också i många fall utvecklas med att metoden för hur kontroller ska genomföras tas med. Detta underlättar vid uppföljning av planerna och bidrar till en högre systematik i internkontrollarbetet. Stadskontoret noterar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte antagit en internkontrollplan tillsammans med verksamhetsplanen för 2015-2017. Däremot har en risk- och väsentlighetsanalys utarbetats. Stadskontoret för en dialog med förvaltningen för att säkerställa att en internkontrollplan tas fram. Kommunstyrelsen föreslås uppmana nämnden att anta planen med redovisning för kommunstyrelsens ledningsutskott senast i juni 2015. En sammanställning med stadskontorets kommentarer till respektive nämnds/bolagsstyrelses internkontrollplan för 2015 finns i bilaga 2. Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning. 3
Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Nämnders och bolagsstyrelsers internkontrollplaner för 2014 sammanställning av återrapportering 2. Återkoppling på nämnders och bolagsstyrelsers internkontrollplaner för 2015 För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 4
1(5) Bilaga nr 1 2015-03-05 Diarienummer: KS 2015/0182 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för ekonomi och styrning Peter Ljungman E-post: peter.ljungman@halmstad.se Telefon: 072-224 47 77 Nämnders och bolagsstyrelsers internkontrollplaner för 2014 sammanställning av återrapportering Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens båda förvaltningar har separata internkontrollplaner, vilket innebär att uppföljningen sker i två delar. Stadskontoret har endast fyra kontrollmoment i internkontrollplanen. I ett av fallen är dokumentationen från kontrollen begränsad. I ett fall då stickprov gjorts från sammanträden i kommunstyrelsens ledningsutskott framgår inte sammanträdesdatum, vilket försvårar upprepning av stickprovet. Kontrollen visade att det finns förbättringsmöjligheter avseende diarieföring av handlingar efter politiskt beslut. I uppföljningsrapporten anges att diarieföringsrutinen ska ses över. För samhällsbyggnadskontorets del är dokumentationen av genomförda kontroller överlag utförlig. Det framgår hur kontrollerna utförts samt resultaten av dem. Däremot hade kontroller av fakturor kunnat utökas med fakturanummer samt hur stickprov skett, i syfte att göra kontrollen upprepningsbar. Kontroller har gjorts av bland annat likabehandling och leveranskontroll. Vid leveranskontrollen valdes sju objekt ut, men i två fall anges att kontrollen inte kunde utföras då det inte gick att få tillträde till lokalerna. Några negativa händer har inte konstaterats för samhällsbyggnadskontorets del. Barn- och ungdomsnämnden Internkontrollplanen, och därmed uppföljningen, är omfattande. Dokumentationen av kontrollerna är överlag god. Det är positivt att såväl jämförelse med 2013 där så är relevant finns med, som en beskrivning av huvudsakliga åtgärder inför 2015. 1
Ett fåtal kontrollmoment uppvisar avvikelser. Detta gäller bland annat underlag till inköpskort och vid representation, redovisning från kaféverksamheten (där dock en förbättring skedde under 2014), trohet mot ramavtal i några fall samt vårdnadsbidrag på felaktiga grunder. För de identifierade avvikelserna har åtgärder satts in eller planerats. Byggnadsnämnden Internkontrollplanen upptar fyra kontrollmoment. Inga avvikelser har konstaterats. Dokumentationen från genomförda kontroller hade dock behövt fördjupas, för att visa på hur kontrollen skett. Fastighetsnämnden Inga avvikelser redovisas. Dokumentationen är relativt utförlig gällande utfallet av kontrollen, men borde innehållit en beskrivning av hur stickprov valts ut, i syfte att möjliggöra upprepning. Enligt redovisning följs ramavtalen. I de fall direktupphandling skett, redovisas att detta beror på att ramavtal saknats. Vad gäller beställningar konstaterades att offert saknades i några fall, samt att andra beställningar inte var undertecknade. Sammantaget redovisas dock kontrollmomentet som uppfyllt. Hemvårdsnämnden Dokumentationen av kontrollerna är generellt sett god. Såväl metod för granskningen, som vad den visade, framgår. I något fall borde dock urvalet av fakturor (stickprovet) ha dokumenterats tydligare. Avvikelser konstateras i två delar. Den ena rör vård i livets slut och tar sikte på om vak sätts in. På ett äldreboende redovisades att riktlinjen för detta inte var känd. Bedömningen är dock att vak överlag sätts in vid behov. Vidare konstaterades avvikelser kring dels roller i den nya inköpsorganisationen, dels trohet mot ramavtal. Av redovisningen framgår att rutinerna i stort fungerar väl, och att avvikelserna är begränsade. Inga planerade åtgärder redovisas. Kulturnämnden Dokumentationen är tillräcklig för att kunna upprepa kontrollerna. Det är bra att det tydligt framgår vilka moment som kvarstår i 2015 års internkontrollplan. Avvikelser har identifierats gällande dels arbetsplanernas koppling till verksamhetens uppdrag och mål, dels handlingsplaner kopplat till skyddsronder. Åtgärder har planerats utifrån granskningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Internkontrollplanen innehåller tämligen många kontrollmoment. Kommentarerna som lämnas i redovisningen är mycket kortfattade. Det går som regel inte att läsa ut grunden till ställningstagandet om avvikelse finns eller inte. I uppföljningen identifieras en avvikelse, i det att verksamhetsplan 2015-2017 inte antogs under 2014. Detta är dock i linje med den kommungemensamma tidsplanen för verksamhetsplaneringen. 2
Nämnden för Laholmsbuktens VA Tydligt ställningstagande till eventuell avvikelse redovisas inte. Kommentarerna till kontrollmomenten kan göras mer utförliga. Som negativ händelse beskrivs att halten E.coli-bakterier i Getinges dricksvatten föranledde kokningsrekommendation under två veckor efter kraftig nederbörd. Räddningsnämnden Dokumentationen bör i vissa delar utvecklas med tydligare ställningstagande samt motivering till varför ett kontrollmoment anses vara uppfyllt. Dessutom bör det vid stickprov framgå verifikationsnummer eller liknande, i syfte att kunna upprepa kontrollen. Avvikelser redovisas för genomförandet av räddningsinsatser, där avvikelserapporter inkommit, och att ett antal avropare inte är certifierade. Verksamheten redovisar att insatser genomförts och planeras. Servicenämnden Dokumentationen behöver göras mer utförlig. För några kontrollmoment anges att avvikelse finns, men det går inte att av redovisningen utläsa vad avvikelsen består i. Då stickprov gjort bland fakturor bör fakturanummer anges, för att möjliggöra en upprepning av kontrollen. Det är dock bra att det tydlig framgår vilka kontrollmoment som avses att bibehållas till kommande plan. Exempel på avvikelser som anges är dels angivande av syfte och deltagare vid representation, dels en ökning av resor med bil. Det senare är en avvikelse mot riktlinjer för resor i tjänsten, men förklaras av verksamheten med ökade bilresor under valåret. En planerad åtgärd redovisas som följd av uppföljningen. Socialnämnden Ett antal kontrollmoment innehåller tydligt ställningstagande till utfall av granskningen. För andra moment saknas dock kommentar och bedömning av eventuell avvikelse. En avvikelse kan utläsas för inköp via beställarstödet Doris. Endast 42 procent av möjliga inköp har skett via Doris. Verksamheten redovisar en ambition att öka andelen inköp via beställarstödet. Åtgärder för detta framgår dock inte. Teknik- och fritidsnämnden Dokumentationen är tillräcklig utifrån granskningen och vad denna visat. Det är bra att det framgår vilka kontrollmoment som kvarstår i planen, respektive vilka som nu bedöms vara inarbetade i verksamhetens rutiner. Ett antal avvikelser redovisas, däribland ett drunkningstillbud, halkbekämpningen och funktionsbesiktning av lekplatser. I flertalet fall har dock redan säkring skett genom att rutiner tagits fram eller förändrats. Utifrån uppföljningen redovisas ett antal pågående och planerade åtgärder. 3
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Internkontrollplanen innehåller ett tämligen stort antal kontrollmoment. Dokumentationen av hur kontroller genomförts och i vissa fall resultatet av kontrollen behöver förbättras. I några fall redovisas vilka rutiner som finns, men inte hur dessa testats. Kommentarer och ställningstagande till om avvikelse finns eller inte saknas för ett antal kontrollmoment. I de fall stickprov använts, behöver dessa beskrivas mer ingående för att medge en upprepning av kontrollen. Avvikelser har bland annat konstaterats kring representation (momsavdrag samt syfte och deltagare på fakturan), användande av bonuskort samtidigt med kommunens inköpskort, att vissa delmoment inom det systematiska arbetsmiljöarbetet inte genomförs samt att handlingsplaner inte alltid tagits fram utifrån medarbetarundersökningen. Ett antal genomförda och planerade kontroller redovisas. Halmstads Rådhus AB Dokumentationen av genomförda kontroller är överlag god. Genom att verifikationsnummer eller motsvarande uppgivits för stickproven, är kontrollen möjlig att upprepa. En avvikelse noteras kring dotterbolagens antagande av den nya finansiella riktlinjen. Bolaget anger att en uppföljning kommer att ske våren 2015. AB Industristaden Dokumentationen av genomförda kontroller är generellt sett tillräcklig. Verifikationsnummer eller motsvarande anges, vilket gör det möjligt att upprepa kontrollen. Inga avvikelser redovisas. Däremot har arrendeavtalet med Halmstads Flygplats AB inte följts upp. Det anges också att ett kontrollmoment, myndighetsbesiktningar, sker hos fastighetskontoret. Motsvarande kontrollmoment finns dock inte i fastighetsnämndens internkontrollplan. Destination Halmstad AB Dokumentationen av genomförda kontroller är god. Verifikationsnummer eller motsvarande, samt i vissa fall hänvisning till specifika beslut i styrelsen, möjliggör en upprepning av kontrollerna. Planen upptar ett relativt stort antal kontrollmoment. Den enda avvikelse som redovisas gäller dokumenthanteringsplan, som inte upprättades under 2014. Det anges i redovisningen att planen är under utarbetande och kommer att bli klar under 2015. Hallands Hamnar Halmstad AB Kommentarerna till kontrollmomenten behöver generellt sett utökas. Det är utifrån redovisningen svårt att se hur kontrollerna skett samt vad utfallet blivit. Ett par av kontrollmomenten är inte alls kommenterade. 4
Utifrån uppföljningen kan inga avvikelser utläsas. Halmstads Energi och Miljö AB Dokumentationen av kontroller är i flertalet fall tillräcklig. För några kontrollmoment hade dock uppgift behövts om hur stickprov tagits, för att möjliggöra upprepning av kontrollerna. Avvikelser redovisas för att laglistor (enligt en extern revision) inte var fullt uppdaterade, samt att tolv procent av medarbetarna uppger att de inte haft medarbetarsamtal. Vissa planerade åtgärder för 2015 redovisas i uppföljningen. Halmstads Fastighets AB Dokumentationen av kontroller behöver tydligare visa utfallet av dessa. Där stickprov tagits behöver dessa också beskrivas närmare, för att möjliggöra upprepning av kontrollen. En möjlig avvikelse redovisas för cirka tio procent av de granskade serviceordrarna. Bolaget anger att en uppföljning och eventuella åtgärder kommer att ske kring detta. Bolaget redovisar tydligt vilka åtgärder som vidtagits eller planerar att vidtas med anledning av uppföljningen av internkontrollplanen. Halmstads Flygplats AB Dokumentationen av genomförda kontroller är överlag god. Metoden som använts vid kontroller anges tydligt, vilket möjliggör upprepning av granskningen. Ur redovisningen kan inga avvikelser utläsas. Halmstads Näringslivs AB Dokumentationen är god. Vid stickprov anges verifikationsnummer eller motsvarande för underlaget, vilket möjliggör upprepning av kontrollen. Inga avvikelser redovisas. Granskningen visar överlag att rutiner finns och efterföljs. Halmstads stadsnät AB Dokumentationen behöver utvecklas till att inkludera grund för ställningstagande kring kontrollmomenten (varför de bedöms vara uppfyllda samt hur kontrollen skett). Endast en avvikelse redovisas: att skyddsrond inte genomförts under 2014. 5
1(5) Bilaga nr 2 2015-03-12 Diarienummer: KS 2015/0182 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för ekonomi och styrning Peter Ljungman E-post: peter.ljungman@halmstad.se Telefon: 072-224 47 77 Återkoppling på nämnders och bolagsstyrelsers internkontrollplaner för 2015 Kommunstyrelsen, stadskontoret Risk- och väsentlighetsanalysen beaktar flera olika perspektiv. Ett antal risker med högt risktal tas inte med i internkontrollplanen. Det är en god ansats att i internkontrollplanen även ta med moment där en kommunövergripande granskning av rutiner ska ske. Sett till identifierade risker är kontrollmomenten relevanta. Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadskontoret Risk- och väsentlighetsanalysen täcker en bredd av perspektiv, och upptar en tämligen stor mängd risker. Riskerna är väl beskrivna. De risker som bedömts vara mest väsentliga lyfts över till internkontrollplanen. Som mest allvarliga risker bedöms erforderlig dokumentation om fastigheter samt hantering enligt arkivlagen vara. Förutom att kontrollmoment formulerats kring dessa, anger verksamheten även att en översyn av rutiner kommer att ses över. Kontrollmomenten är relevanta utifrån risk- och väsentlighetsanalysen. Barn- och ungdomsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen är omfattande, och täcker flera perspektiv. En relativt stor andel av riskerna bedöms vara mycket väsentliga sett till risktalet (sannolikhet och konsekvens). Exempel på de mest väsentliga riskerna är att olegitimerade lärare och förskollärare tillsvidareanställs, att rätten till insyn i friskolor inte nyttjas samt att elever inte fullgör skolplikten. Samtliga identifierade risker hanteras i internkontrollplanen, som därmed blir omfattande. Detta kan leda till att de mest väsentliga riskerna inte får full uppmärksamhet. De kontrollmoment som valts är dock relevanta, och generellt sett är metoden för kontroll utförligt beskriven. 1
Byggnadsnämnden Internkontrollen behöver tydligare ta sin utgångspunkt i risk- och väsentlighetsanalysen. Nämnden arbetar med myndighetsutövning mot enskilda, och detta borde ha framgått tydligare i analysen. I nuläget innehåller analysen fyra risker, varav alla bedöms vara allvarliga och hanteras i internkontrollplanen. Ett av kontrollmomenten om ekonomisk uppföljning sker enligt anvisningar säkras via kommunövergripande rutiner. Fastighetsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen täcker flera perspektiv, men upptar ett något begränsat antal risker. Tyngdpunkten finns inom perspektivet Ekonomi, men flera av de risker som identifierats där har ändå en tydlig koppling till kärnverksamheten. De mest väsentliga riskerna bedöms vara rutiner kring beställningar respektive garantibesiktningar. De mest väsentliga riskerna hanteras i internkontrollplanen. Kontrollmomenten är relevanta utifrån riskerna. En möjlig förbättring är att tydligare beskriva hur stickprov ska genomföras, alltså kontrollmetoden. Hemvårdsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen är bred, med en tyngdpunkt mot perspektivet Verksamhet. Nämndens myndighetsutövning beaktas i analysen. Ett urval av riskerna hanteras i internkontrollplanen. De mest väsentliga riskerna beskrivs som vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende samt informationshanteringen i verksamhetssystemet Magna Cura. Kontrollmomenten är relevanta, och innehåller i flertalet fall en tydlig beskrivning av vilken kontrollmetod som ska tillämpas. Kulturnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen upptar relativt få risker, om än inom flera olika perspektiv. Samtliga risker bedöms utifrån risktalet vara allvarliga. Som mest väsentlig risk lyfts omprövningarnas effekt på verksamheten. Det kan ifrågasättas om detta utgör en risk i internkontrollhänseende. Samtliga identifierade risker hanteras i internkontrollplanen. Kontrollmomenten i planen är överlag relevanta, med undantag för ovan nämnda risk kring omprövningar. Kontrollmomenten tar i detta fall inte direkt sikte på den identifierade risken. Kontrollmetoden framgår tydligt i planen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen är tämligen bred. Däremot borde nämndens myndighetsutövning berörts djupare. Vissa risker, exempelvis redovisning av verksamhet och ekonomi, säkras genom kommunövergripande rutiner. De största riskerna bedöms vara att nya lagar och laguppdateringar inte noteras samt att delegationsordningen inte efterlevs. Samtliga risker hanteras i internkontrollplanen. Kontrollmomenten är relevanta, men metoden för granskning bör framgå tydligare. Nämnden för Laholmsbuktens VA 2
Risk- och väsentlighetsanalysen har ett fokus på kärnverksamheten. Ekonomiska risker beskrivs inte alls. För flera risker beskrivs existerande eller planerade rutiner för att bidra till att hantera risken. De mest väsentliga riskerna bedöms vara extrem vattennivå i havet och brister i arbetsmiljön. Internkontrollplanen innehåller ett urval av riskerna. Kontrollmomenten är relevanta, men bör i vissa fall kompletteras med metod för granskningen. Nämnden för överförmyndare i samverkan I samband med att överförmyndaren överförs till en egen nämnd utarbetas internkontrollplanen för första gången. Risk- och väsentlighetsanalysen upptar de mest allvarliga riskerna. En utveckling framöver bör vara att bredda underlaget för analysen. Redan nu framgår dock myndighetsperspektivet tydligt. Mest väsentlig risk beskrivs som felaktiga samtyckes- och arvodesbeslut. Kontrollmomenten är relevanta utifrån analysen. Framöver bör dock kontrollmetoden beskrivas. Räddningsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen är bred och täcker in flera perspektiv. De rutiner som finns för att hantera vissa risker framgår tydligt. Exempel på de mest väsentliga riskerna är förarkontroll, systematiskt brandskyddsarbete och efterlevnad av kollektivavtal. De risker som fått höga risktal hanteras i internkontrollplanen. Kontrollmomenten är överlag relevanta, och i flertalet fall framgår vilken kontrollmetod som tillämpas. Servicenämnden Risk- och väsentlighetsanalysen täcker in nämndens verksamhetsområden. Samtliga risker ingår i internkontrollplanen, inkluderande en risk som bedöms ha lågt risktal. Kontrollmomenten i planen är relevanta, men i några fall bör metod för granskningen framgår tydligare. Socialnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen är begränsad med tyngdpunkten på ekonomi. Bedömningen av riskernas väsentlighet kan inte utläsas. Den myndighetsutövning som bedrivs av nämnden, och som kan innebära tvångsåtgärder mot enskilda, berörs inte i analysen. De kontrollmoment som ingår i internkontrollplanen är dock relevanta utifrån den genomförda analysen. Nämnden har även antagit en plan för egenkontroll enligt Socialstyrelsens regler i SOSFS 2011:9. I denna hanteras bland annat viss myndighetsutövning. Det kan vara relevant att i risk- och väsentlighetsanalysen beskriva risken för avvikelser mot egenkontrollplanen och, om så bedöms nödvändigt, fastställa kontrollmoment i internkontrollplanen kring detta. Teknik- och fritidsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen upptar de mest allvarliga riskerna. En utveckling är att bredda analysen för att ge en mer heltäckande bild. De mest väsentliga riskerna beskrivs 3
som halkolyckor i badanläggningar och inköpsprocessen. I ett fall anges åtgärder som vidtagits i syfte att hantera risken. Kontrollmomenten är relevanta sett till analysen, men kan i vissa fall utvecklas med hur granskningen ska ske. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Risk- och väsentlighetsanalysen täcker in nämndens verksamhetsområden, dock med fokus på de delar som ryms inom Halmstad Kompetens (vuxenutbildning, daglig verksamhet, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsenheten och vägledning). Gymnasieskolan upptar en mindre del av analysen. Hänsyn tas till den myndighetsutövning som bedrivs inom nämnden. Som de mest väsentliga riskerna redovisas arbetsprocessen kring delegationsplanen och betalningar till privata utförare inom vuxenutbildningen. Nämnden har inte antagit internkontrollplan för 2015. Halmstads Rådhus AB Risk- och väsentlighetsanalysen täcker flera perspektiv, dock med fokus på styrning av dotterbolagen samt ekonomi. Flera risker har lågt risktal, och hanteras inte i internkontrollplanen. Som allvarligaste risker bedöms att dotterbolagens resultat avviker kraftigt från affärsplanen utan att detta rapporteras till moderbolaget, samt att resultatutjämning inte hanteras korrekt. Riskerna beskrivs tydligt. Internkontrollplanen innehåller relevanta kontrollmoment sett till analysen. Den granskningsmetod som ska tillämpas är beskriven. Destination Halmstad AB Risk- och väsentlighetsanalysen berör flera perspektiv, med tyngdpunkten på verksamhet och ekonomi. Den mest väsentliga risken anges som bristande samordning vid partnerskap. Ett antal risker med höga risktal hanteras inte i internkontrollplanen, vilket däremot några risker med låga risktal gör. Ställningstagandet kring detta borde framgått. Kontrollmomenten i planen är relevanta, men metoden för granskning borde framgå. Halmstads Fastighets AB Risk- och väsentlighetsanalysen är omfattande och täcker flera perspektiv. Riskernas väsentlighet (sannolikhet och konsekvens) kan dock inte utläsas. Ett antal av riskerna hanteras i internkontrollplanen. Kontrollmomenten i planen är väl beskrivna, och metoden för granskning framgår. Halmstads Flygplats AB Risk- och väsentlighetsanalysen upptar flera perspektiv, och riskerna är tydligt beskrivna. Flertalet risker har ett lågt eller medelhögt risktal. Som mest väsentlig risk anges att avtal förfaller. Alla risker hanteras i internkontrollplanen, vilket kan leda till att de allvarligaste riskerna inte fokuseras fullt ut. 4
Kontrollmomenten är relevanta sett till riskerna, men i vissa fall bör kontrollmetoden beskrivas tydligare. Det förefaller i ett par fall vara samma person som utför kontrollen och tar emot resultatet av granskningen, vilket inte är ändamålsenligt. Halmstads Näringslivs AB Risk- och väsentlighetsanalysen kunde varit tydligare sett till beskrivning av riskerna. Samtliga risker hanteras i internkontrollplanen. Mest väsentliga risker är representation och gåvor samt upphandling och inköp. Kontrollmomenten är relevanta sett till identifierade risker, men metoden för granskning kunde beskrivits tydligare. Halmstads Energi och Miljö AB Risk- och väsentlighetsanalysen framgår inte i internkontrollplanen, som dock är uppdelad i flera perspektiv och innehåller ett tämligen stort antal kontrollmoment. För några moment borde kontrollmetod framgå. Hallands Hamnar Halmstad AB Risk- och väsentlighetsanalysen är relativt kortfattad, men täcker flera perspektiv. Ett urval av riskerna hanteras i internkontrollplanen. Som mest väsentliga risker anges hamnsäkerhet, fakturering och inköpskort. Kontrollmomenten är relevanta utifrån analysen, men kontrollmetoden borde genomgående framgå tydligare. Halmstads stadsnät AB Risk- och väsentlighetsanalysen framgår inte i internkontrollplanen, som dock är uppdelad i flera perspektiv och innehåller ett tämligen stort antal kontrollmoment. För några moment borde kontrollmetod framgå. Industristaden AB Risk- och väsentlighetsanalysen täcker två perspektiv. Analysen kunde eventuellt breddats, och riskerna beskrivits närmare. Som mest väsentlig risk anges upphandling och inköp. Alla risker hanteras i internkontrollplanen, inkluderande en med lågt risktal. Kontrollmomenten är relevanta, men i några fall kunde metod för granskningen anges tydligare. 5
Ärende 10 Tjänsteskrivelse Anmälan av ärende från annan nämnd 2015-03-20 Enhet: Ekonomi och styrning Diarienummer: KS 2015/0264 Angela Kristiansson Version: 1.0 E-post: angela.kristiansson@halmstad.se Beslutsorgan: KF Halmstads Näringslivs AB - delägarskap i IUC Halland AB Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att tillstyrka Halmstads Näringslivs AB s delägarskap i IUC Halland AB. Ärendet Halmstads Näringslivs AB har efter styrelsebeslut 2015-02-20, inkommit med ärende till Halmstads Rådhus AB avseende bolagets delägarskap i IUC Halland AB. IUC är en förkortning för Industriellt utvecklingscentrum och är ett aktiebolag som ägs av små och medelstora företag, kommuner, fackföreningar och regioner. IUC s syfte är att utveckla Sveriges näringsliv och skap tillväxt och arbetstillfällen genom samverkan mellan företag, kunskapsleverantörer och offentliga organisationer. Region Halland har genomfört en studie bland små och medelstora bolag för att utreda behov och intresse för att bilda ett IUC-företag i Halland. Ett halländskt IUC-bolag är helt beroende av ett tillräckligt stort intresse från industrin och tillräckligt många företag måste vilja köpa en aktiepost om 20 000 kr vardera. Övriga tilltänkta delägare är Unionen, LO, TEK, Kompetensutveckling Varberg, Region Halland och de sex halländska kommunerna. Bolaget startade 2014 och de som hittills betalat är de privata företag, TEK, Kompetensutveckling Varberg och Unionen. Med respekt för olika beslutsprocesser kommer det ske en nyemission i april 2015. Halmstads kommun, genom Halmstads Näringslivs AB, föreslås gå in som delägare i IUC Halland AB genom att förvärva en aktiepost om 20 000 kr. 1
I Halmstads Näringslivs AB s ägardirektiv anges att Bolaget skall bereda Kommunfullmäktige i Halmstad möjligheten att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Som frågor av principiell beskaffenhet betraktas bland annat förändring av strategiska aktieinnehav, det vill säga frågor som berör strategiska förvärv av aktier alternativt försäljning av strategiska aktieinnehav. Halmstads Näringslivs AB s styrelse har hemställt till Halmstads Rådhus AB att tillskriva kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige för ett ställningstagande för förvärv av aktier i IUC Halland AB. Ärendet har beretts i Halmstads Rådhus AB:s styrelse 12 mars 2015 med beslut att föreslå Kommunfullmäktige att tillstyrka Halmstads Näringslivs AB s förvärv av aktier i IUC Halland AB. Lista över bilagor 1. Protokollsutdrag Halmsstads Rådhus AB 2. PU HNAB 10 2015-02-20 3. Preliminär bolagsordning IUC Halland AB För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 2
Halmstads Kommun Halmstads Rådhus AB Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-12 HRAB 25 Delägarskap IUC Halland AB Beslut 1. Styrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att tillstyrka Halmstads Näringslivs AB s delägarskap i IUC Halland AB. Ärendet Halmstads Näringslivs AB har efter styrelsebeslut 2015-02-20, inkommit med ärende till Halmstads Rådhus AB avseende bolagets delägarskap i IUC Halland AB. IUC är en förkortning för Industriellt utvecklingscentrum och är ett aktiebolag som ägs av små och medelstora företag, kommuner, fackföreningar och regioner. IUC s syfte är att utveckla Sveriges näringsliv och skap tillväxt och arbetstillfällen genom samverkan mellan företag, kunskapsleverantörer och offentliga organisationer. Region Halland har genomfört en studie bland små och medelstora bolag för att utreda behov och intresse för att bilda ett IUC-företag i Halland. Ett halländskt IUC-bolag är helt beroende av ett tillräckligt stort intresse från industrin och tillräckligt många företag måste vilja köpa en aktiepost om 20 000 kr vardera. Övriga tilltänkta delägare är Unionen, LO, TEK, Kompetensutveckling Varberg, Region Halland och de sex halländska kommunerna. Bolaget startade 2014 och de som hittills betalat är de privata företag, TEK, Kompetensutveckling Varberg och Unionen. Med respekt för olika beslutsprocesser kommer det ske en nyemission i april 2015. Halmstads kommun, genom Halmstads Näringslivs AB, föreslås gå in som delägare i IUC Halland AB genom att förvärva en aktiepost om 20 000 kr. I Halmstads Näringslivs AB s ägardirektiv anges att Bolaget skall bereda Kommunfullmäktige i Halmstad möjligheten att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Som frågor av principiell beskaffenhet betraktas bland annat förändring av strategiska aktieinnehav, det vill säga frågor som berör strategiska förvärv av aktier alternativt försäljning av strategiska aktieinnehav. Halmstads Näringslivs AB s styrelse hemställer till Halmstads Rådhus AB att tillskriva kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige för ett ställningstagande för delägarskap i IUC Halland AB. Vid protokollet
Angela Kristiansson Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén
2014-09-03 Preliminär Bolagsordning 1 Firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet 4 Aktiekapital 5 Aktiebelopp 6 Styrelse 7 Revisorer Bolagets firma är Industriellt Utvecklingscentrum i Halland Aktiebolag Styrelsen skall ha sitt säte i Halmstad Bolaget skall självständigt och tillsammans med andra företag/intressenter utveckla organisationer, processer och teknik inom den industriella sektorn och till dem närstående företag genom verksamhetsutveckling, processutveckling, projektledning samt därmed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet skall lägst utgöra 300 000 kronor och högst 1 200 000 kronor. Aktie skall lyda på 1 000 kronor Styrelsen skall bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter med högst 5 suppleanter. Styrelsen väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden från ordinarie bolagsstämma till slutet av den bolagsstämma som infaller 2 år efter den ordinarie bolagsstämma, vid vilken ledamöterna valdes. För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning skall en auktoriserad revisor med en suppleant väljas på ordinarie bolagsstämma.
8 Kallelse 9 Bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten eller epost till aktieägarna tidigast 6 veckor och senast 2 veckor före stämman. Ordinarie bolagsstämma skall hållas årligen inom 6 månader efter räkenskapens utgång. Stämman får hållas i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hyltebruk, Halmstad eller Laholm. På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma: 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Godkännande av dagordning. 4. Val av 2 justeringspersoner, tillika rösträknare. 5. Prövning av stämmans behöriga utlysande. 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelse. 7. Beslut om: a. Fastställande av resultaträkning och balansräkning. b. Dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. c. Ansvarsfrihet åt styrelse och verkställande direktör 8. Fastställande av arvoden till styrelse och revisorer. 9. Val av styrelseledamöter och suppleanter. 10. Val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende som ankommer stämman enligt Aktiebolagslagen eller bolagsordningen 10 Räkenskapsår 11 Hembud Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. Har aktie övergått till person som förut inte är aktieägare i bolaget, skall aktie genast hembjudas aktieägarna genom skriftlig anmälan till bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om köpeskillingen. När anmälan gjort om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars kontaktuppgifter är införd i aktieboken eller på annat sätt känt för
bolaget, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom 2 månader från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädsrätten dem emellan bestämmas genom lottning utförd av notarius publicus. Dock skall om samtidigt flera aktier hembjudes, aktierna förts så långt så kan ske, fördelas enligt tidigare innehav bland de som framställt lösningsanspråk. Lösningsbelopp skall utgöras, där fånget är köpt, av köpeskillingen, men eljest av belopp, som i brist på åsämjanden, bestäms i den ordning lagen (1929:145) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet rätt att bli registrerad för aktien.
Ärende 11 1(2) Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Diarienummer: KS 2015/0263 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Ledningsstöd Stefan Agmarken E-post: stefan.agmarken@halmstad.se Telefon: 035-13 73 40 Remittering av motion om effektivisering/samordning av teknisk drift i Halmstads kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till fastighetsnämnden, teknik- och fritidsnämnden, servicenämnden samt nämnden för Laholmsbuktens VA för svar senast 2015-06-30. Sammanfattning En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Imre Gulyas (S), Carin Söderberg (S) samt Micael Nilsson (S). I motionen uppmanas kommunfullmäktige besluta om att ge utredningsuppdrag om samlokalisering för de tekniska förvaltningarna, om Krämarens yta kan utökas, om att utöka/utveckla förrådet till centralförråd för de kommunala verksamheterna samt se över möjligheten att driva fram växter i kommunal, miljöeffektiv, regi på ny plats. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen remitterar motionen till fastighetsnämnden, teknik- och fritidsnämnden, servicenämnden samt nämnden för Laholmsbuktens VA för svar senast 2015-06-30. Ärendet Uppdrag Motion om effektivisering/samordning av teknisk drift i Halmstads kommun har inkommit till kommunfullmäktige från Imre Gulyas (S), Carin Söderberg (S) samt Micael Nilsson (S). 1
Bakgrund - Analys, förslag och motivering Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen remitterar motionen till fastighetsnämnden, teknik- och fritidsnämnden, servicenämnden samt nämnden för Laholmsbuktens VA för svar senast 2015-06-30. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Motion angående effektivisering/samordning av teknisk drift i Halmstads kommun (2015-03-16). För stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Ann-Mari Mäkikangas Avdelningschef 2
Motion till Halmstads Kommunfullmäktige 2015-03-09 2015-03- 1 1 k Dnr K 5 Zois/öibl Effektivisering/samordning av teknisk drift i Halmstads kommun Det finns en vision inom Halmstads kommun där man politiskt helt är överens om nämligen effektivisering genom samordning av den tekniska driften inom kommunen. Den samordningen förväntas ge de eftersökta samordningsvinster som man pratat så länge om. För att kunna uppnå dessa mål så krävs ett gediget gränsöverskridande arbete (förvaltningar/nämnder) som sker på både tjänstemanna- och politikernivå. Det arbetet är redan påbörjat men logistiken för det spretar och är planerad att spreta ännu mer i och med den planerade flytten av Fastighetskontorets driftpersonal till Nymansgatan/Vapnöhöjden. Det idag beviljade anslaget för anpassning av fastigheten till driftpersonal, verkstäder, parkeringar kunde mycket väl användas på befintlig/nära befintlig plats. Placeringen idag på Krämaren är nästintill optimal för FK, sett ur verksamhetssynpunkt och lokalerna är anpassade för densamma. Det som behövs är att kontorsutrymmena utökas genom på- /tillbyggnad. Teknik- och fritids Parkdepå på Andersberg med växthus skall ge plats åt en del av "Södra infarten" och skall alltså flyttas, med all säkerhet till Krämaren. Denna åtgärd innebär att flera verksamheter inom förvaltningen samordnas på ett effektivare sätt bl.a. kan nämnas att maskinskötseln kommer närmare verkstäderna, personalutnyttjandet kan på ett enklare sätt samordnas mellan olika verksamhetsgrenar. Dock så innebär den ofördelaktiga ersättningen för markfastigheten att den är inte i närheten av behovet för verksamheten Andersbergsdepån för att göra det möjligt att återställa en nära likvärdig funktion, ens på Krämaren. Den erhållna ekonomiska ramen räcker bara till för en beställarfunktion och förvaringshall. Det bör dock påpekas att Krämarens fysiska yta måste utökas om förslaget ska bli möjligt att genomföra. Det går alltså inte att tränga in nuvarande verksamhet som bedrivs på Andersbergsdepån på Krämarens nuvarande yta. Det kan då också övervägas att fortsatt driva fram växter i egen regi istället för att transportera hit växter från fjärran grossister. Miljöeffektivitet mot kortsiktig kostnadsbesparing. Servicekontoret får en etablering av flera verksamheter på Krämaren genom övertagandet av logistik- och fordons verkstadsfunktionen från Teknik- och fritidsförvaltningen. TF har idag en liten förrådsverksamhet på området som i stor utsträckning servar Laholmsbuktens VA. I och med utvecklingen så ges det möjlighet att utveckla förrådet i Servicekontorets regi till ett centralförråd för hela kommunens verksamhet där man kan styra och minska kostnadenia för inköpen. Halmstad Arbetarekommun Älesvägen 2-4 302 58 Halmstad T: 035 10 92 90 F: 035 10 54 70 www.sao.se/halmstad
2(2) Vi bedömer att det finns stora möjligheter att minska kostnaderna, miljöpåverkan och effektivisera verksamheterna samtidigt som servicegraden ökar väsentligt. Vi vill rusta för framtiden och ser Centraldepån,"Krämaren" på Karl Ifvarssonsgatan 27 i Halmstad som kärnan i frukten med närliggande verksamheter för, framförallt, kommunens plats-, verkstad-, depå-, etc. krävande tekniska drift. Med tanke på ovanstående så yrkar vi o o o o Att KF ger utredningsuppdrag om samlokalisering för de tekniska förvaltningarna Att KF ger utredningsuppdrag om Krämarens yta kan utökas, så att samlokalisering blir möjlig Att KF ser över möjligheten att driva fram växter i kommunal, miljöeffektiv, regi på ny plats Att KF ger utredningsuppdrag om att utöka/utveckla förrådet till centralförråd för de kommunala verksamheterna Vice ordförande TE/2:vice ordf. LBVA Vice ordförande FN Vice ordförande Servicenämnd %8SJI Soc ialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET I HALMSTAD
Ärende 12 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-03-25 KLU 56 KS 2015/0158 Årsuppföljning av kommunens krisberedskapsarbete 2014 Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen om redovisningen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende den kommunala krisberedskapen. Ärendet Kommuner får via MSB statlig ersättning från "anslag 2:4 krisberedskap" för kostnader avseende insatser enligt krav i LEH. Syftet är att det arbete som kommunen genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och stärka förmågan att hantera krissituationer i fred. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför årligen tillsammans med Länsstyrelserna en uppföljning av kommunernas arbete enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). För att samla in underlag till uppföljningen har MSB sedan flera år tillbaka skickat ut en enkät med frågor som ska gå att jämföra över tid. Syftet med uppföljningen är att skapa en översiktlig regional och nationell bild över den statliga ersättningens effekter på krisberedskapen på lokal nivå. Från 2014 gäller den nya överenskommelsen om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och MSB. Överenskommelsen preciserar bl.a. mål för kommunernas arbete med uppgifterna i LEH. MSB har utvecklat en process för uppföljning och utformat detaljerade anvisningar för hur ersättningen får användas. I sitt svar redovisar Halmstads kommun att arbete bedrivs med de aktiviteter, analyser och planer som MSB efterfrågar. Kommunen deltar i ett väl förankrat regionalt samarbete med myndigheter och organisationer. Utifrån de områden som ska återrapporteras: Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), Planering, Geografiskt områdesansvar, Rapportering, Utbildning/Övning samt Höjd beredskap, bedöms i analysen att kommunen har uppnått målen. Ärendets beredning Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet.
Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen om redovisningen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende den kommunala krisberedskapen. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2015-03-25 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Michael Svensson
1(5) Tjänsteskrivelse 2015-03-03 Diarienummer: KS 2015/0158 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Ledningsstöd Karin Martini E-post: karin.martini@halmstad.se Telefon: 035-13 70 34 Årsuppföljning av kommunens krisberedskapsarbete 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner informationen om redovisningen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende den kommunala krisberedskapen. Sammanfattning Kommuner får via MSB statlig ersättning från "anslag 2:4 krisberedskap" för kostnader avseende insatser enligt krav i LEH. Syftet är att det arbete som kommunen genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och stärka förmågan att hantera krissituationer i fred. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför årligen tillsammans med Länsstyrelserna en uppföljning av kommunernas arbete enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). För att samla in underlag till uppföljningen har MSB sedan flera år tillbaka skickat ut en enkät med frågor som ska gå att jämföra över tid. Syftet med uppföljningen är att skapa en översiktlig regional och nationell bild över den statliga ersättningens effekter på krisberedskapen på lokal nivå. Från 2014 gäller den nya överenskommelsen om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och MSB. Överenskommelsen preciserar bl.a. mål för kommunernas arbete med uppgifterna i LEH. MSB har utvecklat en process för uppföljning och utformat detaljerade anvisningar för hur ersättningen får användas. I sitt svar redovisar Halmstads kommun att arbete bedrivs med de aktiviteter, analyser och planer som MSB efterfrågar. Kommunen deltar i ett väl förankrat regionalt samarbete med myndigheter och organisationer. 1
Utifrån de områden som ska återrapporteras: Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), Planering, Geografiskt områdesansvar, Rapportering, Utbildning/Övning samt Höjd beredskap, bedöms i analysen (bilaga 1) att kommunen har uppnått målen. Risk-och sårbarhetsanalyser I Halmstads kommun inkluderar den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen de verksamheter som har identifierats som samhällsviktiga. Förankring har skett genom olika arbetsgrupper där kommunens samtliga förvaltningar representerats samt även bolag med samhällsviktig verksamhet. I det pågående arbetet med framtagandet av en ny RSA kommer inriktningen att följa MSB:s riktlinjer och förutom samhällsviktig verksamhet mer inriktas på beroendeförhållanden och kontinuitetshantering. Samtliga förvaltningar och bolag förväntas lämna in en enklare RSA som sedan sammanställs till kommunens övergripande RSA. Information om risk- och sårbarhetsanalysen har lämnats till länets övriga kommuner och Länsstyrelsen. Planering Halmstads kommun har under 2014 kontinuerligt arbetat med att förbättra och komplettera det befintliga krisledningssystemet. Systemet innehåller en detaljerad planering för hur kommunens arbete ska bedrivas vid en kris. Under året har informations- och utbildningstillfällen kring kommunens arbete vid en kris genomförts på ett flertal förvaltningar. Geografiskt områdesansvar Halmstads kommun deltar i det Regionala råd som Länsstyrelsen Halland ansvarar för. Här finns representanter från länets samtliga kommuner, Region Halland, Polismyndigheten, Försvarsmakten och för det regionala näringslivet. I Halland finns ett Säkerhetsnätverk där samtliga kommuner och Region Halland deltar. Säkerhetsfunktionen är under oktober 2014- oktober 2015 ordförande i detta nätverk. Utöver detta samarbetar Halmstads kommun med Röda korset, Hemvärnet och Svenska kyrkan. Vid behov finns även kontaktvägar till andra religiösa samfund. Olika myndigheters samarbete i POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) erbjuder möjligheter till snabbt psykosocialt stöd vid kriser. Vid en kris har Halmstads kommun en väl fungerande kommunikationsfunktion. Via denna funktion samordnas informationen till allmänheten. Utbildning och övning Det finns en skriftlig utbildnings- och övningsplan för 2013-2015. Under 2014 utbildades närmare 100 personer inom Halmstads kommun inom grundläggande stabsmetodik alternativt stabschefsutbildning. Tanken är att de olika krisstaberna i kommunen genom att använda samma metodik ska kunna stötta upp varandra. Rapportering Kommunen genomför årligen den lagstadgade uppföljningen kring anslaget 2:4 krisberedskap och rapporterar till länsstyrelsen/msb. 2
Vid en kris rapporterar kommunen om händelseutvecklingen dels via WIS (statligt webbaserat informationssystem) samt vid telefonkonferenser och/eller samverkansmöten. Lync och RAKEL (radiokommunikation för effektiv leding) är också två tekniska hjälpmedel som kommunen använder sig av. Höjd beredskap Beroende på det ändrade politiska läget i omvärlden har arbetsinsatserna inom området höjd beredskap ökat under året. MSB signalerar tydligt att detta arbetsområde ytterligare kommer att utökas. Halmstads kommun har under 2014 deltagit i projekten Civil-militär samverkan samt Utrymning och evakuering. Räddningstjänsten ansvarar för att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning bland annat genom att regelbundet utföra service på dessa. Ledningen på samtliga förvaltningar har deltagit på informationstillfällen kring kommunens krisledningssystem. På några förvaltningar har fördjupad utbildning kring detta genomförts. Under 2015 kommer samtliga förvaltningar och bolag att erbjudas fördjupad utbildning kring krisledningssystemet. Ärendet Uppdrag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) följer årligen upp hur medel från "anslag 2:4 krisberedskap" används. Det sker genom en enkät som skickas till samtliga kommuner via länsstyrelsen. Uppföljningen utgör en del av den årliga nationella uppföljning som MSB genomför och rapporterar till regeringen. Syftet med uppföljningen är att skapa en översiktlig regional och nationell bild över krisberedskapen på lokal nivå. Avsikten är också att mäta effekterna av den statliga ersättning, som kommunerna får för arbete enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I uppdraget från MSB ingår att informera kommunstyrelsen. Bakgrund Kommuner får via MSB statlig ersättning från "anslag 2:4 krisberedskap" för kostnader avseende insatser enligt krav i LEH. Syftet är att det arbete som kommunen genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och stärka förmågan att hantera krissituationer i fred. På så sätt ska kommunen också få en grundläggande förmåga till civilt försvar. Vilka uppgifter kommunen ska använda det statliga stödet till regleras i den så kallade kommunöverenskommelsen (bilaga 3). 3
I årets uppföljning ingår fyra delar A-D. Del A: Uppföljning av statlig ersättning enligt LEH. Del B: Genomförda åtgärder enligt LEH och effekter på förmågan. Del C: Uppföljning av kommunens uppgifter enligt LEH. Del D: Händelser under 2014 som aktiverat krisorganisationen. Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Analys av årlig uppföljning av kommunernas krisberedskap. 2. Halmstads kommuns enkätsvar 2014. 3. Kommunöverenskommelsen. 4. Preliminärt besked om ersättning 2014. För Stadskontoret Fredrik Geijer 4
Kommunchef Ann-Mari Mäkikangas Avdelningschef 5
1(6) Bilaga nr 1 2015-03-03 Diarienummer: KS 2015/0158 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Ledningsstöd E-post: karin.martini@halmstad.se Telefon: 035-13 70 34 Analys vid årlig uppföljning av kommunernas krisberedskapsarbete Kommuner får via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) statlig ersättning från "anslag 2:4 krisberedskap" för kostnader avseende insatser enligt krav i LEH. Syftet är att det arbete som kommunen genomför med stöd av den statliga ersättningen ska bidra till att minska sårbarheten i kommunens verksamhet och stärka förmågan att hantera krissituationer i fred. MSB preciserar vad kommunen ska använda det statliga bidraget till. Uppgifterna delas in i följande verksamheter: Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Planering. Geografiskt områdesansvar. Utbildning och övning. Rapportering. Höjd beredskap. Nedan följer en kortfattad beskrivning över de uppgifter (kursiv text) MSB ålägger kommunen att göra enligt kommunöverenskommelsen samt en beskrivning kopplad till hur Halmstads kommun arbetar och lever upp till den uppsatta målbilden. Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens gällande risk- och sårbarhetsanalys arbetades fram 2010. I den inventeras och analyseras vilka oönskade händelser som kan inträffa. Halmstads kommun använder en arbetsmodell, som är gemensam för flera av Hallands kommuner. En ny risk- och sårbarhetsanalys tas fram vart fjärde år, men processen är kontinuerlig. Från 2012 har de förändringar/risker som tillkommit i analysen rapporterats till 1
Länsstyrelsen i enlighet med Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för framtagandet av Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. I Halmstads kommun inkluderar den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen de verksamheter som har identifierats som samhällsviktiga. Förankring har skett genom olika arbetsgrupper där kommunens samtliga förvaltningar representerats samt även bolag med samhällsviktig verksamhet. Information om risk- och sårbarhetsanalysen har lämnats till länets övriga kommuner och Länsstyrelsen. Parallellt med att uppdateringar gjorts i den befintliga risk- och sårbarhetsanalysen, så har framtagandet av en ny RSA pågått under året. Informationstillfällen och workshops med samtliga förvaltningar och bolag har genomförts. Nya föreskrifter för utformningen kommer att gälla från 1 mars 2015 (MSBFS 2015:5). Utifrån dessa kommer den nya RSA:n att ha mer inriktning mot samhällsviktig verksamhet, beroendeförhållande och kontinuitetshantering än tidigare. Samtliga förvaltningar och bolag är delaktiga i framtagandet och arbetar fram egna analyser, vilka sedan kommer att utgöra en del i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Därmed bedöms kommunen leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Planering Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Halmstads kommuns planering för en extraordinär händelse är en del av Handlingsprogrammet för arbete med skydd mot olyckor som antogs av kommunfullmäktige 2011. Dokumentet inkluderar kommunens ledning vid en kris men innefattar inte hur samverkan och kommunikation med media och allmänhet ska ske under en extraordinär händelse. Halmstads kommun har sedan 2013 ett välutvecklat krisledningssystem, som innehåller mer detaljerad planering för hur kommunens arbete ska bedrivas vid en kris. Systemet innehåller bland annat beskrivningar av olika funktioner i den kommunövergripande staben, rutiner, praktisk information samt larmlistor. Här finns också rutiner för olika typer av kommunikationsinsatser. Under 2014 har förbättringsåtgärder i systemet genomförts löpande. Informationstillfällen och utbildningar har genomförts på flera förvaltningar samt för krisledningsnämnden. Ett nytt Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor planeras kunna antas under 2015. En förkortad version av krisledningssystemet kommer då till stora delar att ersätta den nuvarande planen för extraordinära händelser. I slutet av 2015 kommer kommunens plan för extraordinära händelser att inkluderas i ett nytt styrdokument, som ska beskriva kommunens krisberedskap. Riktlinjer för detta har kommit från MSB. I styrdokumentet ska även övnings- och utbildningsplanen ingå. 2
Det finns sedan 2012 en överenskommen strategi om samverkan vid kriser mellan Länsstyrelsen, Region Halland, Polisen och länets kommuner. Strategin redovisar de gemensamma grunderna för hur samverkan och samordning ska ske före, under och efter en kris. Syftet med strategin är att öka förutsättningarna för att agera samspelt vid kriser och olyckor så att skadeverkningarna begränsas eller till och med förhindras samt att samhällsfunktionerna återställs så snabbt och effektivt som möjligt. I samband med de skarpa lägen som kommunen varit i de senaste åren, t.ex. stormar och översvämningar har strategin tillämpats och resulterat i en betydligt effektivare samverkan mellan de berörda myndigheterna. Genom detta bedöms kommunen leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Geografiskt områdesansvar Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: - olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. - de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas. - informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Halmstads kommun deltar i det regionala råd som Länsstyrelsen Halland ansvarar för. Här finns representanter från länets samtliga kommuner, Region Halland, Polismyndigheten, Försvarsmakten och för det regionala näringslivet. I krissituationer finns en plan att vid behov även arbeta genom Halmstads Näringsliv AB för att effektivt kunna nå enskilda företag i kommunen. Utöver detta samarbetar Halmstads kommun med Röda korset, Hemvärnet och Svenska kyrkan. Vid behov finns även upprättade kontaktvägar till andra religiösa samfund. Olika myndigheters samarbete i POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) erbjuder möjligheter till snabbt psykosocialt stöd vid kriser. Vid en kris har Halmstads kommun en väl fungerande kommunikationsfunktion. Via denna funktion samordnas informationen till allmänheten. Kommunen bedöms därmed leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Kommunen ska svara för den utbildning och övning som behövs för att förtroendevalda och anställd personal ska kunna utföra sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. En kommun bör ha en plan för utbildning och övning. Under 2014 har flera händelser inträffat där den kommunövergripande staben har varit aktiverad och övats skarpt. Varje händelse har utvärderats och åtgärder vidtagits. Kommunen har även deltagit i länsövergripande övningar. 3
Under denna mandatperioden planeras övningar för politiker i krisledningsnämnden och personal i samtliga förvaltningars och bolags krisstaber. Det finns en skriftlig utbildnings- och övningsplan för 2013-2015. Under 2014 utbildades närmare 100 personer inom Halmstads kommun inom grundläggande stabsmetodik alternativt stabschefsutbildning. Tanken är att de olika krisstaberna i kommunen genom att använda samma metodik ska kunna stötta upp varandra. Därmed bedöms kommunen leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt kapitel 2 i LEH och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen samt vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen genomför årligen den lagstadgade uppföljningen kring anslaget 2:4 krisberedskap och rapporterar till länsstyrelsen/msb. Vid en kris rapporterar kommunen om händelseutvecklingen dels via WIS (statligt webbaserat informationssystem) samt vid telefonkonferenser och/eller samverkansmöten. En kontinuerlig dialog förs med länsstyrelsen om kommunens arbete med krisberedskap. Därmed bedöms kommunen leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Höjd beredskap Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Detta kan innefatta att säkerställa att VMA kan sändas via anläggningar för utomhusvarning samt att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Beroende på det ändrade politiska läget i omvärlden har arbetsinsatserna inom området höjd beredskap ökat under året. MSB signalerar tydligt att detta arbetsområde ytterligare kommer att utökas. Halmstads kommun har under 2014 deltagit i projekten Civil-militär samverkan samt Utrymning och evakuering. Civil- militär samverkan är ett projekt som genomförs mellan Hallands, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län tillsammans med försvarsmakten Militär region väst (MRV). En kommun från varje län har blivit inbjudna att delta. Halmstads kommun representerar kommunerna i Halland. Syftet med projektet är att utveckla och förnya den gemensamma planeringen för civilt försvar på regional nivå. Utrymning och evakuering är ett projekt som har drivits av länsstyrelsen i Hallands län. Syftet med projektet är att öka kunskapen kring evakuerings- /utrymningsproblematik. Befintlig planering är ofta föråldrad, tolkning och tillämpning 4
av lagstiftning varierar och erfarenhetsåterföring sker godtyckligt. Parallellt har det nationellt pågått ett projekt kring storskalig utrymning. En vägledning kring detta har kommit ut under början av 2015. Bakgrunden till denna vägledning är att många organisationer saknar förmåga att planera och förbereda en utrymning i större skala. Räddningstjänsten ansvarar för att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning bland annat genom att regelbundet utföra service på dessa. Ledningen på samtliga förvaltningar har deltagit på informationstillfällen kring kommunens krisledningssystem. På några förvaltningar har fördjupad utbildning kring detta genomförts. Under 2015 kommer samtliga förvaltningar och bolag att erbjudas fördjupad utbildning kring krisledningssystemet. MSB har givit SOS Alarm uppdraget att inrätta ett nytt tekniskt system för att förmedla VMA via mobil och fast telefoni med sms och/eller röstmeddelande (uppringt samtal) vid allvarliga olyckor och kriser. Genom tjänsten kommer allmänheten att kunna varnas, vägledas och informeras inom berört geografiskt område. Processen har kommit så långt att det nu går att skicka VMA till fasta telefoner som ett röstmeddelande samt till mobiltelefoner, som har abonnenter vilka är adressregistrerade inom det geografiska område som bestämts. Runt årsskiftet beräknas en lagändring gå igenom för att kunna larma ut till positionsbestämda mobilabonnenter. Kommunen har under 2014 vid ett flertal tillfällen använt sig av möjligheten att få ut information till allmänheten via 113 13, ett nationellt informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser. Kommunen bedöms därmed leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. Viktiga händelser under 2014 Avtalet med räddningstjänsten om köp av 50 % tjänst löper på. Under året har mycket tid lagts på att starta upp risk- och sårbarhetsarbetet i kommunen. Halmstads kommun har genom 2:4 anslaget haft möjlighet att utbilda personal inom kommunens krisorganisation i en gemensam stabsmetodik, vilket stärker upp förmågan att hantera en kris. Halmstads kommuns övergripande krisorganisation har varit aktiv vid ett flertal tillfällen under 2014. I april inträffade en omfattande vattenläcka i en dricksvattenledning, vilket förde med sig missfärgat vatten i de östra delarana av Halmstad. I slutet på juni uppstod en brand i ett torvlager i hamnen. Rökutvecklingen drog in över centrum, men hade ett kort förlopp. I juli inträffade en skolincident på en grundskola (lågstadiedelen) med en aggressiv anhörig, som hotade personalen. Under en vecka i augusti drabbades delar av kommunen av omfattande översvämningar, som förde med sig fullbemanning i den kommunövergripande krisstaben i en veckas tid. Händelsen klassades som extraordinär av kommunchefen. Året avslutades med stormen Alexander (Luciastormen) där full stabsbemanning sattes in. Vindstyrkorna blev inte så hårda som befarat. 5
Samtliga händelser gav mycket värdefulla erfarenheter som har använts för att utveckla kommunens krishantering. Det som har setts över är bland annat bemanning, inkallelserutiner, lokaler, databasstöd och övrig logistik. Tillse att det finns en krisledningsnämnd Krisledningsnämnden är det organ som leder arbetet på den politiska nivån under en extraordinär händelse. I samband med ny mandatperiod utser kommunfullmäktige en krisledningsnämnd. Dess verksamhet styrs av ett antaget reglemente. För tidsperioden 2015-2018 består enligt beslut i KS 2014/0239, KF 141, 2014-11-25 Krisledningsnämnden av de sex kommunråden. Därmed bedöms kommunen leva upp till de riktlinjer och krav som finns enligt LEH. 6
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 1 av 13 2015-02-06 D7L6-JDMF-LZ26 Årlig uppföljning av ersättningen till kommuner från anslag 2:4 Krisberedskap, 2014. Denna uppföljning gäller kommun: Halmstad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför årligen en uppföljning av den verksamhet som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap. Här ingår bl.a. den statliga ersättning som kommunerna får för att utföra uppgifterna i lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Nytt för i år: Från och med januari 2014 gäller den nya överenskommelsen om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och MSB (MSB:s dnr 2012-5541). Den nya överenskommelsen tar sikte på mandatperioden 2014-2018 och preciserar bl.a. mål för kommunernas arbete med uppgifterna i LEH. I enlighet med överenskommelsen har MSB med stöd av SKL och en referensgrupp bestående av kommuner och länsstyrelser utvecklat en process för uppföljning och utformat detaljerade anvisningar för hur ersättningen får användas. Målsättningen är att det till början av 2015 ska finnas en fastställd process för uppföljningen som stödjer en mer samordnad uppföljning och ett systematiskt arbete med krisberedskap hos kommunerna. I avvaktan på att den nya processen fastställts, utgår uppföljningen för 2014 till viss del från dessa mål men bygger i huvudsak på frågor som ingått i tidigare enkäter. Frågorna som rör Målbilden från den tidigare överenskommelsen faller således bort i år. Uppföljningen avser: Statlig ersättning för uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Uppföljningen utgör en del av den årliga nationella uppföljningen som MSB genomför enligt sin instruktion och som rapporteras till regeringen. Syftet med uppföljningen är att få en översiktlig bild över krisberedskapen på lokal nivå samt att mäta effekterna av den statliga ersättningen för uppgifter enligt LEH. Några av frågorna kommer dessutom att utgöra underlag till MSB:s statistikdatabas IDA samt SKL:s rapport Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet. Enkäten är obligatorisk att besvara och samråd har skett med SKL. Om enkäten: Enkäten består av fyra delar: Del A: Uppföljning av statlig ersättning Del B: Genomförda åtgärder enligt LEH och effekter på förmågan Del C: Uppföljning av kommunens uppgifter enligt LEH Del D: Händelser under 2014 som aktiverat krisorganisationen Observera att: Alla frågor ska redovisas separat genom att använda den inloggningskod för varje kommun som skickats till er via länsstyrelsen i ett e-postmeddelande.
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 2 av 13 2015-02-06 Svara senast den 6 februari 2015. Gör så här: Om ni vill se samtliga frågor innan ni börjar svara på enkäten, så använd ikonen "skriv ut på första sidan. Observera dock att ni inte kommer att behöva svara på alla följdfrågorna i utskriften. Detta beror på hur ni har svarat i huvudfrågorna. Det är möjligt att starta arbetet med att svara på frågorna och sedan gå ur systemet igen om någon information till exempel behöver samlas in från annan del av kommunen eller för förankring inom kommunen. Tänk dock på att ni måste klicka på "Nästa" eller "Föregående" innan ni går ur systemet. De svar som ni har angivit sparas då automatiskt i systemet till nästa gång ni loggar in igen. På så sätt kan den som samordnar insamlingen på er kommun se över svaren innan de skickas iväg. När ni har svarat på alla frågor ska ni klicka på knappen Avsluta. När ni har gjort det skickas slutrapporten till MSB, som vidarebefordrar den till länsstyrelsen. Glöm inte att skriva ut ert svar för arkivering på den egna kommunen innan ni skickar iväg slutrapporten genom att klicka Avsluta. Vi rekommenderar att ni skriver ut rapporten som en pdf-fil, som sedan enkelt kan skickas till ert diarium. Använd ikonen utskrift på sista sidan för att skriva ut rapporten. Halmstad Kontaktuppgifter Kommun Halmstads kommun Uppgiftslämnarens namn Karin Martini Funktion Säkerhetsstrateg Telefon 0722097936 E-postadress karin.martini@halmstad.se 1. Informeras ansvarig politisk instans om innehållet i denna uppföljning? Ja Nej Del A: Uppföljning av statlig ersättning En statlig ersättning utgår för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen fördelas i enlighet med den s.k. "Kommunöverenskommelsen". I denna del av enkäten ställs ett antal frågor om hur den statliga ersättningen för uppgifterna i lagen har använts under 2014 och om kommunens rutiner för redovisning. 2. Har kommunen en plan för hur ersättningen ska användas när det gäller uppgifterna i lagen (till exempel i verksamhetsplaneringen och budget för 2014)? Ja
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 3 av 13 2015-02-06 Nej 3. Är den statliga ersättningen för uppgifterna enligt LEH särredovisad i kommunens ekonomiska redovisning? Ja Nej 4. Vilken verksamhet har kommunen finansierat under 2014 med den statliga ersättningen och vad har verksamheten kostat? Ersättning för utomhusvarning Funktion för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH Verksamhetsersättning för uppgifter enligt LEH Specificera vilken verksamhet som har finansierats Underhåll/service av VMA anläggningar. Personalkostnader för säkerhetsstrateger/ säkerhetschef. Inköpta personaltjänster från räddningstjänsten. Kostnader (i kronor) 35424 1340922 RSA: arbetet med 636904 framtagandet av en ny RSA har påbörjats (kostnaderna för detta syns under Funktion för samordning av kommunernas uppgifter enligt LEH- tjänsten köps i stort från räddningstjänsten), inriktning samhällsviktig verksamhet/beroende/kontinuitetshantering.samtl förvaltningar/bolag mer delaktiga än tidigare, skapar egna analyser; uppföljning och rapportering till MSB. Material för certifiering av RSA. PLANERING: arbetet med kommunens plan för extraordinära händelser är inne i sin slutfas; framtagandet av det nya styrdokumentet är påbörjat; arbete med kommunens krisledningssystem; utveckling av stabsutrymme, rutiner, checklistor, bordspratare, datastödit sms tjänst m.m. GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR: information/utbildning
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 4 av 13 2015-02-06 Samverkansersättning Annan verksamhet, specificera: för bl.a. kommunikationsfunktionen i krisstaben; oljeskyddsplan, CBRN-E,utrymningsoch evakueringsprojektet. UTBILDNING OCH ÖVNING:Stabsmetodikutbildningar samt stabschefsutbildningar, utbildning/övning/material för POSOM;avgifter för utbildning hos MSB samt deltagande vid konferenser, deltagande vid regionalsamverkansövning. RAPPORTERING: interna utbildningar inom WIS/ ökad WIS användning inom kommunens krisorganisation; ökad användning av Lync och RAKEL. HÖJD BEREDSKAP: avtalet med förrådet Styrdal löpte fram till 20150131, förrådshållning av räddningstjänstmaterial samt tidigare även civilförsvarsmateriel,städning och röjning av förrådet, deltagande i projektet civil-militär samverkan; följer utvecklingen inom försvaret/omvärldsbevakning/ regeringsbeslut/utredningar m.m Rakel abonnemang för subventionerat pris, kostnader för utbildningar i RAKEL/användarmanual/itkonsult stöd, deltagande i säkerhetsnätverket Halland, deltagande i Regionala Rådet, deltagande vid introduktionsutbildning Ringhals-beredskapen. Transport- och resekostnader,ras- och 143435 106089
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 5 av 13 2015-02-06 SUMMA: Hur mycket av den statliga ersättningen för uppgifterna i LEH använde kommunen 2014? Ange svaret i kronor genom att summera redovisningen ovan. Du behöver endast fylla i den högra kolumnen (kostnader). SPARANDE: Om kommunen har sparat någon del av ersättningen för 2014, ange svaret i kronor. Du behöver endast fylla i den högra kolumnen (kostnader). skredriskanalys för krisledningen; kostnader vid deltagande på konferenser/utbildningar inom LEH; teleutrustning krisstaben, mobilabonnemang telefoner i krisstaben, tryckkostnader och utrustning till krisstaben, konferens/mötesarrangemang. Kommunens statliga bidrag för 2014 var 1999990kr. Eftersom kommunen hade en summa sparad sedan tidigare år har även 262784 kr av de sparade medlen använts. Kommunen har använt hela bidraget för 2014 samt en del av det sparade bidraget från föregående år. Kvarvarande bidrag redovisas under fråga fem. 2262774 0 5. Har kommunen ett sparande som ackumulerats under någon del av perioden 2006-2014? Kommunen har inte något sparande under någon del av perioden 2006-2014 Kommunen har ett ackumulerat sparande under perioden 2006-2014, ange summa i kronor:1329800 kr 5a. Om kommunen har sparat en del av den statliga ersättningen för uppgifterna enligt LEH, redogör för varför medel har sparats. Ingenting är sparat av det statliga bidraget för år 2014, däremot har vi haft ett ackumulerat sparande sedan ett antal år tillbaka. Vilket i stort berott på att samtliga tjänster inte varit tillsatta samtidigt. Sparandet har vi nu kunnat börja använda, bl.a. genom att vi köper in personaltjänster från räddningstjänsten. Under 2014 har Säkerhetsfunktionen i Halmstads kommun haft personal som inte arbetar heltid samt har haft personal som varit helt eller delvis föräldraledig. Detta har medfört att vi inte har kunnat hinna ikapp med det behov som finns av t.ex. övningar. Överskottet kommer nu att användas för att tillgodose det uppdämda behov som finns i kommunen samt läggas på RSA arbetet. 5b. Har kommunen en plan för hur sparandet ska användas? Ja
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 6 av 13 2015-02-06 Nej 6. Hur stora är, uttryckt i årsarbetskrafter, de sammanlagda personella resurserna (t.ex. beredskaps-, säkerhetssamordnare, säkerhetschef) för samordning av kommunens uppgifter enligt LEH för 2014? Ange ett av följande alternativ: Mindre än 0,25 årsarbetskrafter Mellan 0,25 och 0,49 årsarbetskrafter Mellan 0,50 och 0,74 årsarbetskrafter Mellan 0,75 och 1,0 årsarbetskrafter Mer än 1,0 årsarbetskrafter, nämligen: (ange i antal årsarbetskrafter, med två decimaler).0,85-2,55 (eftersom personalresurserna har växlat under år 2014 uppges här ett spann. Den ordinarie bemanningen är 2,5 åa). 7. Sker särskild tidredovisning av den arbetstid som kommunerna lägger ned på arbetet med samordning av kommunens uppgifter enligt LEH? Ja Nej Del B: Genomförda åtgärder enligt LEH och effekter på förmågan 8. Hur bedömer kommunen att verksamhet och åtgärder som genomförs med medel från den statliga ersättningen har lett till: Att minska sårbarheten i kommunens verksamhet Att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet Att öka förmågan att hantera krissituationer i fred Inte alls I ganska liten grad Varken i hög eller liten grad I ganska hög grad I mycket hög grad 8a. Beskriv på vilket sätt den genomförda verksamheten har bidragit till att minska sårbarheten och/eller ökat förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Exemplifiera gärna med en inträffad händelse. Om kommunen bedömer att vidtagna åtgärder inte har påverkat förmågan ska även detta motiveras. Genom det statliga bidraget kan kommunen ha en säkerhetsfunktion som enbart arbetar med uppgifterna enligt LEH och kommunöverenskommelsen. Krisorganisationen har varit aktiv ett flertal gånger under 2014, vilket bl.a. gjort att krisorganisationen fått arbeta i skarpa lägen. Detta har t.ex. skapat ett snabbare förlopp vid igångsättande av stabsarbetet. Kontinuerliga uppföljningar efter krisarbete har medfört att kommunen nu har ett välutvecklat krisledningssystem. Förbättringsåtgärder genomförs löpande. Fortsatta utbildningar i RAKEL har kunnat erbjudas förvaltningar och bolag för att säkra möjligheten till kommunikation vid ett el-telebortfall.
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 7 av 13 2015-02-06 Ett antal utbildningar i WIS har anordnats internt. Möjligheten att fördjupa/vidga arbetet med kommunens nya RSA har möjliggjorts via det statliga bidraget.två personer har kunnat delta vid MSB:s utbildningar kring samhällsviktig verksamhet. Den nya RSA:n kommer att ha en inriktning mot samhällsviktig verksamhet, beroendeförhållanden och kontinuitetshantering. Samtliga förvaltningar och bolag är nu delaktiga genom att de själva producerar en enklare RSA, vilka sedan förs samman till en kommunövergripande analys. Flera workshops har genomförts. 8b. Beskriv på vilket sätt den genomförda verksamheten har bidragit till att öka förmågan att hantera krissituationer i fred. Exemplifiera gärna med en inträffad händelse. Om kommunen bedömer att vidtagna åtgärder inte har påverkat förmågan ska även detta motiveras. Halmstads kommun har genom det statliga bidraget haft möjlighet att erbjuda krisledningen i förvaltningar och bolag ett gemensamt arbetssätt via stabsmetodik- och stabschefsutbildningar. Kommunen har utvecklat ett nytt, omfattande krisledningssystem. Innehållet i detta sprids via informationsmöten/utbildningar på förvaltningar och bolag. Användningen av WIS och Lync vid rapportering till LST och internt har ökat. Ökad användning av Rakel i kommunen har säkrat upp möjligheten till kommunikation vid en kris/extraordinär händelse. En gång i månaden genomförs förbindelseprov där samtliga förvaltningar och bolag är inbjudna att delta. Under provet byts även talgrupp. Utökat samarbete och samverkan med räddningstjänsten genom att bidraget möjliggör köp av personaltjänster därifrån. POSOM gruppen har nu fått en bra struktur och har kunnat erbjudas två utbildningar inom krisstöd. Förmåga att hantera krissituationer har testats och bedömts i samband med t.ex. översvämningar och stormar. Uppföljningar/förbättringar har gjorts efter varje händelse. 9. I vilken grad bedömer kommunen att den statliga ersättningen påverkar möjligheten att fullgöra uppgifterna i lagen? Inte alls I ganska liten grad Varken i hög eller liten grad I ganska hög grad I mycket hög grad Del C: Uppföljning av kommunens arbete med uppgifterna i lag (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid etraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LEH. I detta avsnitt följer ett antal frågor om kommunens arbete för att fullgöra upgifterna i LEH. Följande uppgifter följs upp: - Risk- och sårbarhetsanalys - Planering - Geografiskt områdesansvar - Övning och utbildning
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 8 av 13 2015-02-06 - Rapportering Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: 2 Kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 6 MSBFS 2010:6 En risk och sårbarhetsanalys ska redovisas till länsstyrelsen enligt åtta punkter senast den 30 sept 2011. 8 MSBFS 2010:6 Kommunerna ska senast den 15 sept 2014 följa upp sina RSA:er och redovisa resultatet till länsstyrelsen i enlighet med tre punkter. 10. Har kommunen till länsstyrelsen rapporterat en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2010-2014 där de extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen har analyserats och värderats i enlighet med 6 Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser? Ja Nej 11. Har kommunen under 2014 följt upp sin RSA och rapporterat uppföljningen till länsstyrelsen i enlighet med 8 Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser? Ja Nej 12. Vilka av följande verksamheter i kommunen omfattas av risk- och sårbarhetsanalysen? Flera svar kan väljas. Central administration inkl. IT och informationsverksamhet Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd och service till funktionshindrade Grund- och gymnasieskola Förskola Lokal elförsörjning Kommunala bostadsbolag Fjärr-/närvärmeförsörjning Miljö- och hälsoskydd Renhållning Räddningstjänst Vatten- och avloppsförsörjning
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 9 av 13 2015-02-06 Samhällsplanering Väghållning Övrig verksamhet, specificera 13. Hur har resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen förankrats i organisationen? Som ett informationsärende i KS. Finns också på kommunens webbplats samt intranät. Vid både uppföljningen och det påbörjade arbetet med framtagandet av den nya RSA:n, så har samverkan skett med samtliga förvaltningar och bolag inom kommunen. Flera workshops, föredragningar m.m. har genomförts under hösten och kommer att genomföras under våren. Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Planering 1 forts. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. 14. Har kommunen en fastställd plan för att kunna hantera extraordinära händelser för mandatperioden 2010-2014, enligt 2 kap 1 LEH? Ja Nej 15. Vem har fastställt planen? Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Annan, specificera 16. Hur har planen förankrats i organisationen? Kommunens plan för extraordinära händelser ligger som del 3 i Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor (LSO). Den är fastslagen av KF. Arbetet med framtagandet av ett nytt handlingsprogram drivs av utredningsfunktionen på stadskontoret och som en del i detta arbete håller säkerhetsfunktionen nu på med att ta fram en ny plan.kommunen har arbetat fram ett krisledningssystem, som kommer att ersätta planen och så småningom bli en del i det nya Styrdokument som kommunerna ska ta fram. Information och dialog kring det nya krisledningssystemet har förts med bl.a. förvaltnings- och bolagschefer. Vid interna ledarutbildningar utbildas deltagarna i kommunens krisledningsarbete. Kontinuerlig dialog förs inom kommunen kring arbete med kris/extraordinära händelser. Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 10 av 13 2015-02-06 fredstid Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 17. Har kommunen former för att åstadkomma samverkan och samordning av berörda aktörers åtgärder inför och under en extraordinär händelse? (t.ex. ett krishanteringsråd, förberedda händelsegrupper/samverkansgrupper eller motsvarande) Ja Nej 17a. I vilken form sker samverkan? Flera alternativ kan väljas Krishanteringsråd Genom annat/andra råd, specificera: Genom ett formaliserat samarbete med andra kommuner, specificera:säkerhetsnätverk där samtliga "säkerhetssamordnare" från kommunerna och beredskapssamordnarna från Regionen ingår. Regelbundna möten hålls och föreläsare bjuds in från t.ex. MSB och LST. Genom länsstyrelsens försorg (t.ex. regionalt råd) I annan form, specificera:löpande kontakter hålls med Röda korset, Svenska kyrkan och Hemvärnet/Försvarsmakten. Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen: 2. kap Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. 18. Har kommunen en utbildningsplan för förtroendevalda och/eller anställd personal? Ja, omfattande åren:2013-2015 Nej, motivera varför kommunen inte har en plan: 19. Har förtroendevalda och/eller personal anställd i kommunen utbildats för sin uppgift under 2014? Ja Nej 19a. Vilka har utbildats för sin uppgift under 2014? Flera alternativ kan väljas. Krisledningsnämnden Beredningsgruppen/Tjänstemannaledningen
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 11 av 13 2015-02-06 Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheter: Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller liknande funktion Andra, nämligen: Dokumentationsfunktionen, Stabschefer, POSOM, Analysfunktionen, HRfunktionen, Fastighetskontoret, Servicekontoret, LBVA, Teknik- och fritidsförvaltningen. 20. Om kommunen använder utbildningsmaterial från MSB, ange gärna vilket/vilka. Delar av det material som användes under utbildningen Identifiering av Samhällsviktig verksamhet under våren och hösten 2014 används nu i kommunens RSA arbete. 21. Har kommunen en plan för sin övningsverksamhet? Ja, omfattande åren: 2013-2015 Nej, motivera varför kommunen inte har en plan: 22. Har förtroendevalda och/eller personal anställd i kommunen övats för sin uppgift under 2014? Ja Nej, motivera varför de inte övats: 22a. Vilka har övats för sin uppgift under 2014? Flera alternativ kan väljas. Krisledningsnämnden Beredningsgruppen/Tjänstemannaledningen Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheter Krisstöd (POSOM) Tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion Andra, nämligen: Teknik- och fritidsförvaltningen, LBVA, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Stadskontoret, Byggnadskontoret, Räddningstjänsten, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Hemvårdsförvaltningen, Samhällsbyggnadskontoret. 23a. Har kommunen deltagit i samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå? Ja, vilken:barbro, oljeskadeskydd dec 2014. Nej 23b. Har kommunen medverkat i samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen? Ja, med följande aktörer: Nej 23c. Har kommunen medverkat i samverkansövningar med andra kommuner? Ja, med följande kommun/-er:under övning Barbro där Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hylte och även Laholm deltog. Nej Detta är ingen fråga utan information om uppgifterna i lagen:
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 12 av 13 2015-02-06 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 24. Har kommunen fastställda rutiner för att rapportera samlade lägesrapporter till Länsstyrelsen under en extraordinär händelse? Ja Nej, motivera varför kommunen inte har fastställda rutiner: Del D: Händelser under 2014 som aktiverat krisorganisationen I följande del får kommunen svara på några frågor om inträffade händelser 2014. 25. Har det under 2014 inträffat några extraordinära händelser i kommunen? (d.v.s. händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som krävt skyndsamma insatser av kommunen.) Ja Nej 25a. Beskriv kortfattat vilka händelser som varit aktuella. Under året var den kommunövergripande krisstaben aktiverad vid fem tillfällen: - Vattenläcka 26/4 (full stabsbemanning).omfattande läcka i dricksvattenledning. Missfärgat vatten i de östra delarana av Halmstad. LBVA gjorde bedömningen att läckan var extremt stor. - Brand 27/6. Brand uppstår i ett torvlager i hamnen. Rökutveckling in över stan. Kort förlopp på ett halvt dygn. - Skolincident 22/7.Hotfull anhörig, hotar personal på grundskola/lågstadiedelen. - Översvämningar 18-24/8 (full stabsbemanning). Omfattande översvämningar i flera samhällen runt Halmstad. - Stormen Alexander (Luciastormen)12/12 (full stabsbemanning). Trots osäkert väderläge beslutades att gå upp i full bemanning. Vindstyrkorna blev inte så hårda som befarat. 25b. Vilka delar av kommunens krisorganisation har aktiverats vid dessa händelser? Krisledningsnämnden Beredningsgruppen/Tjänstemannaledningen Informationsfunktionen Berörda förvaltningsledningar, specificera verksamheter: Krisstöd (POSOM)
https://www.survey-xact.se/servlet/com.pls.morpheus.web.pages.corerespondentpri... Sida 13 av 13 2015-02-06 Tjänsteman i beredskap eller liknande funktion Andra, nämligen: Händelserna var av väldigt olika omfattning, från att en stabschef och en säkerhetsstrateg aktiverades till att hela kommunen var igång. Vid de stora händelserna som t.ex. översvämningen i augusti var hela kommunens krisledningsgrupp som består av samtliga förvaltnings- och bolagschefer, kommunchef; den kommunövergripande krisorganisationen, förvaltningars/bolags krisstaber aktiverade. 26. Har krisledningsnämnden vid något av dessa tillfällen: Informerats Sammankallats Beslutat att ta över hela eller delar av verksamhetsområden från ansvarig nämnd eller styrelse 26a. Beskriv kortfattat vid vilka händelser som detta skett, samt vilka åtgärder som krisledningsnämnden vidtagit. Vid samtliga händelser informeras alltid krisledningsnämnden antingen via stabschef eller kommunchef. Inga åtgärder har vidtagits från krisledningsnämndens sida mer än att ta in informationen. Tack för ditt svar. Genom att trycka på "Avsluta" skickas dina svar iväg. OBS! Glöm inte att skriva ut dina svar för arkivering. Du kan även skriva ut svaren för förankring i kommunen innan du skickar enkäten. Detta gör du genom att klicka på utskriftsikonen längst ner till vänster på sidan innan du trycker på "Avsluta". För att underlätta arkivering rekommenderar vi att du skriver ut svaren som en pdf-fil som sedan kan skickas till ert diarium.
Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 1 (18) Överenskommelse om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH Denna överenskommelse reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Ersättningen utgår från den s.k. finansieringsprincipen som innebär att de åtgärder som staten ålägger kommunerna också ska finansieras av staten. Överenskommelsen är en justering av det tidigare avtalet från 2004 mellan staten (företrädd av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten) och Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL), dnr KBM 0762/2004, SK 2003/1748. Denna justerade överenskommelse ersätter det tidigare avtalet från och med 1 januari 2014. Utöver det som avtalas i denna överenskommelse ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SKL i samverkan utforma mer detaljerade anvisningar om hur ersättningen får användas och hur uppföljningen ska genomföras. Stockholm den 17 maj 2013 Stockholm den 17 maj 2013 MSB SKL Helena Lindberg Håkan Sörman Bilagor Mål för uppgifterna i lagen Åtgärder för att stimulera samverkan med andra aktörer Riktlinjer för uppföljning
1. Utgångspunkter Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 2 (18) Kommunens åtaganden enligt LEH utgår från begreppet extraordinär händelse i fredstid som det är definierat i 4 : Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommunens arbete med krisberedskap omfattar mer än arbetet med uppgifterna i LEH. För att fullgöra åtagandena enligt LEH och annan lagstiftning, t.ex. socialtjänstlagen och lagen om skydd mot olyckor, förutsätts att kommunen kontinuerligt bedriver ett grundläggande trygghets- och säkerhetsarbete. Det är upp till kommunen själv att finansiera de förberedelser och åtgärder som kommunen bedömer nödvändiga för att åstadkomma trygghet och säkerhet för de invånare som bor eller vistas i kommunen. Den förmåga som byggs upp för att hantera extraordinära händelser kan även vara användbar vid händelser som inte är att betrakta som extraordinära. Utgångspunkten i arbetet med uppgifterna i LEH ska dock alltid vara hanteringen av extraordinära händelser. Statens ersättning till kommunerna är beräknad utifrån att den ska finansiera verksamhet som är till nytta för mycket omfattande och svåra händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet. Begreppet viktiga samhällsfunktioner har i denna överenskommelse ersatts med samhällsviktig verksamhet vars innebörd definieras i MSBFS 2010:6 eller annan författning som trätt i dess ställe.
2. Kommunens uppgifter Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 3 (18) Kommunernas uppgifter framgår av kap. 2 och 3 i LEH. Statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna i LEH förtydligas i bilaga 1 i form av mål. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Under perioden 2014-2018 vill staten stimulera ytterligare samverkan inom kommuner samt mellan kommuner och andra aktörer. Detta sker genom att ett samverkanstillägg införs. Samverkanstillägget består av två delar: 1. en samverkansersättning som utbetalas till kommunerna och som syftar till att stimulera ytterligare samverkan i kommunernas arbete med de uppgifter som anges ovan och 2. ett subventionerat abonnemangspris för Rakel i syfte att stimulera kommunernas anslutning till Rakel och därmed öka förmågan till samverkan mellan olika aktörer vid en inträffad händelse. Mål för att stimulera ytterligare samverkan enligt punkt 1 ovan förtydligas i bilaga 2.
Datum 2013-05-17 3. Villkor för användning av ersättningen 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 4 (18) Följande villkor utgår från LEH och gäller för den ersättning som kommunen får för genomförandet av uppgifterna i lagen: Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering och höjd beredskap. Finansierade åtgärder ska avse förberedande och förebyggande arbete. Åtgärder för att hantera en inträffad händelse ska inte finansieras med ersättningen. De vidtagna åtgärderna ska öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. Ersättningen enligt denna överenskommelse ska utgöra ett komplement till kommunens egen finansiering av arbete med krisberedskap. Kostnader för stora investeringar eller delfinansiering av sådana åtgärder där kommunerna får andra typer av bidrag från staten (t.ex. stöd till kommunal ledningsförmåga) ska inte bekostas av ersättningen. Uppföljningen av hur ersättningen har använts ska ske utifrån ovanstående villkor. Uppföljningen ska även ske gentemot de uppgifter som kommunerna har enligt LEH samt de mål som anges i bilaga 1 och 2 till denna överenskommelse. I bilaga 3 framgår riktlinjer för uppföljning samt principer för när ersättning kan reduceras eller falla bort.
4. Ansvar och roller Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 5 (18) Det ligger i såväl kommunernas som statens intresse att den kommunala krisberedskapen utvecklas på ett bra sätt. Det är därför viktigt att SKL och MSB träffas löpande för att diskutera vilka åtgärder som bör vidtas för att utveckla den kommunala krisberedskapen. Inför varje ny mandatperiod (från och med perioden 2019-2022) ska därför de mål som anges i bilaga till denna överenskommelse ses över och vid behov utvecklas. I samband med denna översyn ska även kommunernas generella behov av stöd från såväl MSB som länsstyrelserna, diskuteras och konkretiseras i en gemensam inriktning för den kommande periodens arbete 1. I mitten av mandatperioden ska MSB, SKL och representanter från länsstyrelserna följa upp hur arbetet med uppgifterna fortlöper och om stödet behöver anpassas jämfört med vad som planerats. I detta avsnitt följer en beskrivning av kommunernas, länsstyrelsernas respektive MSB:s övergripande roll och ansvar i förhållande till denna överenskommelse. Kommunernas ansvar Det är kommunfullmäktige som fastställer respektive kommuns mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. Här ingår även att fastställa mål och riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap. Kommunen ansvarar för att genomföra uppgifterna enligt LEH och för att den statliga ersättningen som utgår för dessa uppgifter används i enlighet med de villkor som gäller för användningen av ersättningen. Kommunen ska följa upp den egna verksamheten samt rapportera till länsstyrelsen om de åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Efter en extraordinär händelse ska kommunen se till att händelsen undersöks och att hanteringen utvärderas för att dra lärdom och ta tillvara på erfarenheter. Länsstyrelsernas ansvar Länsstyrelsen ska ge kommunerna stöd i form av information och utbildning i krisberedskap, i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och i övningsverksamheten. Dessutom har länsstyrelsen uppgiften att följa upp tillämpningen av LEH och denna överenskommelse. Länsstyrelsen kan föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter. 1 Inriktningen av MSB:s stöd till kommunerna under perioden 2014-2018 ska tas fram under hösten 2013 med målsättning att den ska vara klar våren 2014.
MSB:s ansvar Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 MSB ska lämna generella metodstöd m.m. för kommunernas arbete med uppgifterna enligt LEH. MSB ska t.ex. ta fram utbildningsmateriel, handböcker och metoder för kommunernas krisberedskap. MSB ska också erbjuda kommunerna utbildning, i de fall det är ändamålsenligt att utbildningen genomförs på central nivå. Dessutom ska MSB meddela föreskrifter om risk-och sårbarhetsanalyser. 6 (18) MSB ansvarar också för att myndighetens anslag används på avsett sätt vilket ställer krav på uppföljning av utbetald ersättning, vilket normalt sker via länsstyrelserna. MSB kan på förslag av länsstyrelsen besluta att ersättningen ska reduceras eller bortfalla för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter enligt denna överenskommelse.
5. Ersättning Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 7 (18) Ersättningen räknas upp årligen med konsumentprisindex (KPI). Ersättningarna nedan anges i prisläge 2014 (januari 2014). De fördelningsprinciper som baseras på invånarantal ska utgå från invånarantalet den 1 november året före utbetalningsåret. Ersättningen betalas ut senast den 30 juni respektive år. a) Grundbelopp för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Stockholm Göteborg Malmö Övr. kommuner >80 000 inv. Resterande kommuner 2 240 000 kr 1 400 000 kr 1 120 000 kr 560 000 kr 280 000 kr b) Verksamhetsersättning För genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. utbetalas 12,75 kr per invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter enligt ovan. c) Ersättning för utomhusvarning Kommunen får en årlig ersättning som uppgår till 1 100 kr per ljudsändare i respektive kommun för att finansiera kostnader för drift och underhåll samt för att genomföra kvartalsvisa tester av utrustningen. d) Samverkansersättning Kommunen får en årlig ersättning för att stimulera samverkan med andra aktörer under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter enligt ovan. För vissa kommuner beräknas ersättningen utifrån schablonbelopp och för övriga baseras denna på antalet invånare.
Ersättning enligt schablon Stockholm Göteborg Malmö Datum 2013-05-17 3 6 500 000 kr 3 000 000 kr 1 500 000 kr Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 8 (18) Lund, Huddinge, Söder- tälje, Nacka, Botkyrka och Haninge 700 000 kr Kungsbacka, Järfälla, Täby, Sollentuna, Solna och Mölndal 500 000 kr Lidingö, Tyresö, Trelleborg, Kungälv, Upplands Väsby, Sigtuna, Österåker, Lerum, Sundbyberg, Partille, Värmdö, Vellinge, Härryda och Danderyd 300 000 kr Vallentuna, Ale, Kävlinge, Ekerö, Stenungsund, Upplands-Bro, Staffanstorp, Lomma, Svedala, Burlöv, Tjörn, Salem, Öckerö och Vaxholm 100 000 kr Ersättning baserad på antal invånare Övriga kommuner får en schablonmässig ersättning som uppgår till 2,10 kr per invånare.
6. Avtalets giltighet Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 9 (18) Denna överenskommelse gäller tillsvidare men kan justeras eller sägas upp, dock tidigast fr.o.m. 2019. Justering och uppsägning kan alltid ske om det föranleds av ändring eller upphävande av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap eller annan lag eller förordning. Vid uppsägning eller ändring av överenskommelsen ska detta ske i samordning med eventuella övergångsbestämmelser i lag och förordning. I enlighet med vad som anges i kap. 4 i denna överenskommelse ska de mål som anges i bilaga 1 ses över och vid behov utvecklas inför varje mandatperiod. Ändringar i bilagorna till denna överenskommelse får ske utan behov av justering av själva överenskommelsen förutsatt att MSB och SKL är överens om ändringarna. Ändring av bilagor är ej giltiga förrän företrädande parter har undertecknat dessa. De delar som avser åtgärder för att stimulera ytterligare samverkan med andra aktörer inom ramen för det samverkanstillägg som införs är tidsbegränsade till och med 2018 i ett första skede. Ambitionen är dock att såväl samverkansersättningen som de subventionerade Rakel-abonnemangen ska förlängas även därefter. En eventuell förlängning av dessa åtgärder och denna ersättning ska dock föregås av en utvärdering av hur väl målen uppfyllts och hur ersättningen använts.
Datum 2013-05-17 Bilaga 1 Mål för uppgifterna i lagen 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 10 (18) Genom målbeskrivningar i denna bilaga preciseras statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras för att uppnå syftet i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Uppgifterna som beskrivs i kap. 2 och 3 i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Mål för risk- och sårbarhetsanalyserna är att de ska: ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet 2, ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. I arbetet med att genomföra uppgiften i LEH ska kommunen följa MSB:s föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. 2 Här avses även verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala bolag.
Planering Datum 2013-05-17 Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 11 (18) Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: o hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Geografiskt områdesansvar Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.
Datum 2013-05-17 Mål för kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är att: 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 12 (18) kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse, kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå, kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas samt att kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Mål med kommunens arbete med utbildning och övning är att: det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd m.m. ska vara utbildade och övade, kommunen bl.a. utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod, varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.
Rapportering Datum 2013-05-17 Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel (kap. 2 i LEH) och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 13 (18) Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Mål för kommunens arbete med rapportering är att: kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris samt att kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse. Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
Datum 2013-05-17 Bilaga 2 Åtgärder för att stimulera samverkan med andra aktörer 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 14 (18) I syfte att stimulera ökad samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra aktörer införs ett samverkanstillägg under perioden 2014-2018. Samverkanstillägget uppgår till totalt ca 74 mnkr (prisläge 2014) och har möjliggjorts inom ramen för den tidigare totala ersättningsnivån genom att tidigare ersättningsformer tagits bort (det s.k. startbidraget och storstadstillägget) eller justerats (ersättningen för höjd beredskap). Samverkanstillägget består av två delar enligt bilden nedan. Samverkanstillägg (totalt ca 74 mnkr/år) 1. Samverkansersättning (totalt ca 37 mnkr/år) 2. Subventionerat pris Rakel (totalt 37 mnkr/år) Samverkansersättningen (1) utbetalas till kommunerna och syftar till att stimulera ytterligare samverkan med andra aktörer i kommunernas arbete med de uppgifter som anges i bilaga 1. Ersättningen uppgår till ca 37 mnkr/år och utbetalas till vissa kommuner enligt en schablon och för övriga kommuner som en ersättning per invånare i enlighet med vad som anges i kapitel 5 om ersättning. I syfte att stimulera kommunernas anslutning till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel, och därmed öka förmågan till samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer vid en inträffad händelse, avsätts 37 mnkr/år av samverkanstillägget för att subventionera kommunernas 3 abonnemangspriser för Rakel (2) under perioden enligt nedan: a) grundabonnemang i Rakel fastställs till 6 000 kr per år b) telematikabonnemang för styrning av utomhusvarning via Rakel fastställs till 625 kr per år. 3 Priset avser även kommunala bolag och kommunalförbund som bedriver verksamhet inom de kriterier som anges i förordning (2013:396) om elektronisk kommunikation
Datum 2013-05-17 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 Mål för samverkansersättningen (1) anges för samtliga uppgifter som ska utföras enligt LEH utom för höjd beredskap. De kommuner som erhåller ersättning utifrån ett schablonbelopp ska uppnå samtliga mål. De kommuner som får ersättning baserat på antalet invånare ska minst uppfylla de mål som anges för uppgifterna geografiskt områdesansvar, utbildning och övning samt rapportering. 15 (18) Mål för samtliga kommuner Geografiskt områdesansvar Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. Utbildning och övning Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering. Rapportering Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse. Mål för kommuner som får en samverkansersättning enligt schablon Risk- och sårbarhetsanalys Det finns etablerade former för samverkan avseende informationsutbyte och kunskapsutveckling över kommungränsen (exempelvis för kommuner som har identifierat gemensamma risker och sårbarheter) för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inklusive beroendeanalyser samt identifiering av samhällsviktig verksamhet. Planering Kommunens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt för att hantera en extraordinär händelse ska vara framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata.
Datum 2013-05-17 3 Uppföljning och utvärdering av samverkansersättningen Samverkansersättningen ska följas upp av länsstyrelsen i samband med att övriga delar av ersättningen följs upp. Ersättningens storlek har betydelse för de resurser som kommunen kan avsätta för att uppfylla målen. Mot bakgrund av detta ska samverkansersättningens storlek beaktas vid uppföljningen av ersättningen. Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 16 (18) Samverkansersättningen kommer att utvärderas av MSB och SKL för att bedöma om den har uppfyllt sitt syfte. Inför förlängningen av avtalet görs en förnyad bedömning om samverkansersättningen ska kvarstå efter 2018 eller om dessa medel t.ex. ska användas på annat sätt för att stärka kommunal krisberedskap.
Datum 2013-05-17 Bilaga 3 Riktlinjer för uppföljning 3 Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 17 (18) Uppföljningen ska ske gentemot de uppgifter som kommunerna har enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt utifrån de mål som anges för uppgifterna och samverkansersättningen (bilagorna 1 och 2 till denna överenskommelse). Vidare ska det följas upp att ersättningen har använts i enlighet med gällande villkor. Följande riktlinjer gäller för uppföljning och redovisning av kommunens ersättning för de uppgifter som utförs enligt 2 och 3 kap. i LEH. Egenkontroll I uppgifterna ingår bl.a. att kommunen ska ta fram ett styrdokument för arbetet med krisberedskap. Styrdokumentet bör fastställas och följas upp av kommunfullmäktige. I styrdokumentet ska det även redovisas hur kommunen avser att fullgöra de åtaganden i LEH som beskrivs och utvecklats i denna överenskommelse. Kommunen ska även redovisa för länsstyrelsen hur ersättningen ska användas. Genomförandet av åtagandena enligt överenskommelsen samt redovisning för hur den statliga ersättningen används bör fastställas och följas upp årligen i kommunens budgetarbete. Kommunen ska kunna uppvisa dokumentation av genomförande och uppföljning för länsstyrelsen. Redovisning Kommunen ska för länsstyrelserna och MSB redovisa hur den statliga ersättningen använts. Av redovisningen ska det framgå vilka kostnader som är hänförliga till respektive ersättning. Hantering av sparande från föregående år Hela ersättningen ska användas till uppgifterna i lagen och övriga åtaganden enligt överenskommelsen. Att spara en del av ersättningen till kommande år i syfte att genomföra åtgärder inom ramen för denna överenskommelse är möjligt, så länge det finns en plan för hur de medel som sparas ska användas. Om kommunen inte har använt hela ersättningen ska de vid länsstyrelsens uppföljning motivera varför denna inte har utnyttjats till fullo samt redogöra för hur kommunen planerar att använda oförbrukade medel kommande år. I enlighet med de principer som gäller för när ersättningen kan reduceras eller falla bort, kan MSB besluta om en lägre ersättning för en kommun som inte har en plan för hur oförbrukade medel ska användas.
Datum 2013-05-17 3 Principer för när ersättningen kan reduceras eller falla bort Länsstyrelsen kan i enlighet med förordning (2006:637) om kommuners och lanstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort. MSB fattar beslut om reducerad ersättning utifrån länsstyrelsens rapportering. Hur mycket som ska reduceras eller falla bort avgörs från fall till fall. Reduktion av den ersättning som kommunen får för utförandet av uppgifter enligt LEH ska ske i proportion till hur stor del av arbetet som utförts. Diarienr SKL 12/6159 MSB 2012-5541 18 (18) Följande principer ligger till grund för beslutet om att en del av ersättningen för uppgifterna ska reduceras eller falla bort: om en kommun inte fullgör de uppgifter lagen kräver kan en del av ersättningen reduceras eller falla bort, om ersättningen finansierar annan verksamhet än den som är beskriven som ersättningsgill i lagen eller denna överenskommelse kan en del av ersättningen reduceras samt om det finns ett sparande från föregående år som överstiger 10 procent av den totala ersättningen och som kommunen inte har en plan för hur det ska användas under kommande år, kan delar av ersättningen reduceras. Finns det planer på att t.ex. genomföra en övnings- eller utbildningsinsats som innebär att sparandet behövs ska reducering inte ske. MSB:s beslut om reducerad ersättning kan överklagas i enlighet med 8 kap. 1 LEH. För formerna för överklagande samt fastställande och beräkning av överklagandetid hänvisas till förvaltningslagen (1986:223). Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunen på de brister som identifierats i uppföljningsarbetet. Kommunen ska med stöd av länsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan för hur bristerna ska hanteras.
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-06-30 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Stockholms län 0114 0114 Upplands Väsby Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. 18 700 280 000 100 527672 300 000 1 126 372 1 126 372 0115 0115 Vallentuna 3 300 280 000 100 402020 100 000 785 320 785 320 0117 0117 Österåker 3 300 280 000 100 515317 300 000 1 098 617 1 098 617 0120 0120 Värmdö 6 600 280 000 100 506519 300 000 1 093 119 1 093 119 0123 0123 Järfälla 29 700 280 000 100 880196 500 000 1 689 896 1 689 896 0125 0125 Ekerö 1 100 280 000 100 335440 100 000 716 540 716 540 0126 0126 Huddinge 33 000 560 000 100 1304019 700 000 2 597 019 2 597 019 0127 0127 Botkyrka 24 200 560 000 100 1113802 700 000 2 398 002 2 398 002 0128 0128 Salem 4 400 280 000 100 203834 100 000 588 234 588 234 0136 0136 Haninge 24 200 560 000 100 1030251 700 000 2 314 451 2 314 451 0138 0138 Tyresö 4 400 280 000 100 562211 300 000 1 146 611 1 146 611 0139 0139 Upplands-Bro 11 000 280 000 100 313586 100 000 704 586 704 586 0140 0140 Nykvarn 280 000 100 121278 19 975 421 253 421 253 0160 0160 Täby 20 900 280 000 100 844917 500 000 1 645 817 1 645 817 0162 0162 Danderyd 15 400 280 000 100 410359 300 000 1 005 759 1 005 759 0163 0163 Sollentuna 20 900 280 000 100 867076 500 000 1 667 976 1 667 976 0180 0180 Stockholm 287 100 2 240 000 100 11429597 6 500 000 20 456 697 20 456 697 0181 0181 Södertälje 42 900 560 000 100 1157381 700 000 2 460 281 2 460 281 0182 0182 Nacka 33 000 560 000 100 1203064 700 000 2 496 064 2 496 064 0183 0183 Sundbyberg 13 200 280 000 100 539810 300 000 1 133 010 1 133 010
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Stockholms län 0184 0184 Solna 22 000 280 000 100 928366 500 000 1 730 366 1 730 366 0186 0186 Lidingö 18 700 280 000 100 575076 300 000 1 173 776 1 173 776 0187 0187 Vaxholm 3 300 280 000 100 142520 100 000 525 820 525 820 0188 0188 Norrtälje 11 000 280 000 100 724149 119 272 1 134 421 1 134 421 0191 0191 Sigtuna 15 400 280 000 100 551030 300 000 1 146 430 1 146 430 0192 0192 Nynäshamn 12 100 280 000 100 340973 56 160 689 233 689 233 Summa Stockholms län 679 800 10 640 000 27 530 463 15 095 407 53 945 670 53 945 670 Uppsala län 0305 0305 Håbo 9 900 280 000 100 254184 41 866 585 950 585 950 0319 0319 Älvkarleby 14 300 280 000 100 116612 19 207 430 119 430 119 0330 0330 Knivsta 11 000 280 000 100 198110 32 630 521 740 521 740 0331 0331 Heby 280 000 100 171386 28 228 479 614 479 614 0360 0360 Tierp 5 500 280 000 100 257040 42 336 584 876 584 876 0380 0380 Uppsala 78 100 560 000 100 2613941 430 532 3 682 573 3 682 573 0381 0381 Enköping 26 400 280 000 100 517382 85 216 908 998 908 998 0382 0382 Östhammar 16 500 280 000 100 271868 44 778 613 146 613 146 Summa Uppsala län 161 700 2 520 000 4 400 523 724 793 7 807 016 7 807 016 Södermanlands län 0428 0428 Vingåker 280 000 100 112136 18 470 410 606 410 606 0461 0461 Gnesta 280 000 100 132715 21 859 434 574 434 574 0480 0480 Nyköping 34 100 280 000 100 674832 111 149 1 100 081 1 100 081 0481 0481 Oxelösund 15 400 280 000 100 145210 23 917 464 527 464 527 0482 0482 Flen 7 700 280 000 100 205058 33 774 526 532 526 532
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Södermanlands län 0483 0483 Katrineholm 15 400 280 000 100 419348 69 069 783 817 783 817 0484 0484 Eskilstuna 14 300 560 000 100 1271073 209 353 2 054 726 2 054 726 0486 0486 Strängnäs 12 100 280 000 100 424741 69 957 786 798 786 798 0488 0488 Trosa 280 000 100 148346 24 434 452 780 452 780 Summa Södermanlands län 99 000 2 800 000 3 533 459 581 982 7 014 441 7 014 441 Östergötlands län 0509 0509 Ödeshög 3 300 280 000 100 66172 10 899 360 371 360 371 0512 0512 Ydre 280 000 100 46066 7 587 333 653 333 653 0513 0513 Kinda 280 000 100 124899 20 572 425 471 425 471 0560 0560 Boxholm 280 000 100 67167 11 063 358 230 358 230 0561 0561 Åtvidaberg 7 700 280 000 100 146051 24 056 457 807 457 807 0562 0562 Finspång 17 600 280 000 100 265812 43 781 607 193 607 193 0563 0563 Valdemarsvik 280 000 100 96849 15 952 392 801 392 801 0580 0580 Linköping 48 400 560 000 100 1913622 315 185 2 837 207 2 837 207 0581 0581 Norrköping 46 200 560 000 100 1704624 280 762 2 591 586 2 591 586 0582 0582 Söderköping 7 700 280 000 100 180757 29 772 498 229 498 229 0583 0583 Motala 22 000 280 000 100 537208 88 481 927 689 927 689 0584 0584 Vadstena 280 000 100 94018 15 485 389 503 389 503 0586 0586 Mjölby 13 200 280 000 100 335389 55 240 683 829 683 829 Summa Östergötlands län 166 100 4 200 000 5 578 634 918 835 10 863 569 10 863 569 Jönköpings län 0604 0604 Aneby 280 000 100 81103 13 358 374 461 374 461 0617 0617 Gnosjö 280 000 100 119697 19 715 419 412 419 412
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Jönköpings län 0642 0642 Mullsjö 280 000 100 89480 14 738 384 218 384 218 0643 0643 Habo 280 000 100 139587 22 991 442 578 442 578 0662 0662 Gislaved 14 300 280 000 100 365810 60 251 720 361 720 361 0665 0665 Vaggeryd 12 100 280 000 100 168376 27 733 488 209 488 209 0680 0680 Jönköping 102 300 560 000 100 1665086 274 250 2 601 636 2 601 636 0682 0682 Nässjö 33 000 280 000 100 376036 61 935 750 971 750 971 0683 0683 Värnamo 27 500 280 000 100 422102 69 523 799 125 799 125 0684 0684 Sävsjö 12 100 280 000 100 139562 22 987 454 649 454 649 0685 0685 Vetlanda 16 500 280 000 100 336396 55 406 688 302 688 302 0686 0686 Eksjö 17 600 280 000 100 209942 34 579 542 121 542 121 0687 0687 Tranås 20 900 280 000 100 231400 38 113 570 413 570 413 Summa Jönköpings län 256 300 3 920 000 4 344 577 715 579 9 236 456 9 236 456 Kronobergs län 0760 0760 Uppvidinge 280 000 100 117772 19 398 417 170 417 170 0761 0761 Lessebo 280 000 100 102217 16 836 399 053 399 053 0763 0763 Tingsryd 2 200 280 000 100 154798 25 496 462 494 462 494 0764 0764 Alvesta 13 200 280 000 100 245323 40 406 578 929 578 929 0765 0765 Älmhult 12 100 280 000 100 201042 33 113 526 255 526 255 0767 0767 Markaryd 280 000 100 121112 19 948 421 060 421 060 0780 0780 Växjö 42 900 560 000 100 1093810 180 157 1 876 867 1 876 867 0781 0781 Ljungby 19 800 280 000 100 348228 57 355 705 383 705 383 Summa Kronobergs län 90 200 2 520 000 2 384 302 392 709 5 387 211 5 387 211
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Kalmar län 0821 0821 Högsby 280 000 100 72764 11 985 364 749 364 749 0834 0834 Torsås 8 800 280 000 100 87631 14 433 390 864 390 864 0840 0840 Mörbylånga 280 000 100 182771 30 104 492 875 492 875 0860 0860 Hultsfred 16 500 280 000 100 174165 28 686 499 351 499 351 0861 0861 Mönsterås 11 000 280 000 100 164564 27 105 482 669 482 669 0862 0862 Emmaboda 17 600 280 000 100 114495 18 858 430 953 430 953 0880 0880 Kalmar 49 500 280 000 100 816217 134 436 1 280 153 1 280 153 0881 0881 Nybro 19 800 280 000 100 248370 40 908 589 078 589 078 0882 0882 Oskarshamn 23 100 280 000 100 334394 55 077 692 571 692 571 0883 0883 Västervik 46 200 280 000 100 456654 75 214 858 068 858 068 0884 0884 Vimmerby 18 700 280 000 100 195011 32 120 525 831 525 831 0885 0885 Borgholm 280 000 100 135265 22 279 437 544 437 544 Summa Kalmar län 211 200 3 360 000 2 982 301 491 205 7 044 706 7 044 706 Gotlands län 0980 0980 Gotland 30 800 280 000 100 728624 120 009 1 159 433 1 159 433 Summa Gotlands län 30 800 280 000 728 624 120 009 1 159 433 1 159 433 Blekinge län 1060 1060 Olofström 17 600 280 000 100 164500 27 094 489 194 489 194 1080 1080 Karlskrona 38 500 280 000 100 816013 134 402 1 268 915 1 268 915 1081 1081 Ronneby 280 000 100 355342 58 527 693 869 693 869 1082 1082 Karlshamn 39 600 280 000 100 398221 65 589 783 410 783 410 1083 1083 Sölvesborg 17 600 280 000 100 213983 35 244 546 827 546 827 Summa Blekinge län 113 300 1 400 000 1 948 059 320 856 3 782 215 3 782 215
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Skåne län 1214 1214 Svalöv 4 400 280 000 100 169664 27 945 482 009 482 009 1230 1230 Staffanstorp 11 000 280 000 100 288788 100 000 679 788 679 788 1231 1231 Burlöv 9 900 280 000 100 218777 100 000 608 677 608 677 1233 1233 Vellinge 11 000 280 000 100 431371 300 000 1 022 371 1 022 371 1256 1256 Östra Göinge 8 800 280 000 100 174038 28 665 491 503 491 503 1257 1257 Örkelljunga 9 900 280 000 100 122923 20 246 433 069 433 069 1260 1260 Bjuv 4 400 280 000 100 188764 31 090 504 254 504 254 1261 1261 Kävlinge 26 400 280 000 100 377872 100 000 784 272 784 272 1262 1262 Lomma 14 300 280 000 100 286939 100 000 681 239 681 239 1263 1263 Svedala 8 800 280 000 100 255714 100 000 644 514 644 514 1264 1264 Skurup 5 500 280 000 100 191645 31 565 508 710 508 710 1265 1265 Sjöbo 9 900 280 000 100 234638 38 646 563 184 563 184 1266 1266 Hörby 4 400 280 000 100 190243 31 334 505 977 505 977 1267 1267 Höör 3 300 280 000 100 199461 32 852 515 613 515 613 1270 1270 Tomelilla 6 600 280 000 100 163914 26 998 477 512 477 512 1272 1272 Bromölla 12 100 280 000 100 156914 25 845 474 859 474 859 1273 1273 Osby 15 400 280 000 100 161746 26 641 483 787 483 787 1275 1275 Perstorp 9 900 280 000 100 90856 14 965 395 721 395 721 1276 1276 Klippan 12 100 280 000 100 213129 35 104 540 333 540 333 1277 1277 Åstorp 15 400 280 000 100 189950 31 286 516 636 516 636 1278 1278 Båstad 4 400 280 000 100 181968 29 971 496 339 496 339
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Skåne län 1280 1280 Malmö 106 700 1 120 000 100 3979135 1 500 000 6 705 835 6 705 835 1281 1281 Lund 45 100 560 000 100 1457427 700 000 2 762 527 2 762 527 1282 1282 Landskrona 35 200 280 000 100 547447 90 168 952 815 952 815 1283 1283 Helsingborg 71 500 560 000 100 1692996 278 846 2 603 342 2 603 342 1284 1284 Höganäs 25 300 280 000 100 319145 52 565 677 010 677 010 1285 1285 Eslöv 15 400 280 000 100 405782 66 835 768 017 768 017 1286 1286 Ystad 17 600 280 000 100 364522 60 039 722 161 722 161 1287 1287 Trelleborg 30 800 280 000 100 545381 300 000 1 156 181 1 156 181 1290 1290 Kristianstad 63 800 560 000 100 1032661 170 085 1 826 546 1 826 546 1291 1291 Simrishamn 12 100 280 000 100 241332 39 749 573 181 573 181 1292 1292 Ängelholm 23 100 280 000 100 508164 83 698 894 962 894 962 1293 1293 Hässleholm 38 500 280 000 100 640228 105 449 1 064 177 1 064 177 Summa Skåne län 693 000 10 920 000 16 223 534 4 680 587 32 517 121 32 517 121 Hallands län 1315 1315 Hylte 6 600 280 000 100 127513 21 002 435 115 435 115 Västra Götalands län Utbetalningsdatum: 2014-03-21 1380 1380 Halmstad 44 000 560 000 100 1198576 197 413 1 999 989 1 999 989 1381 1381 Laholm 6 600 280 000 100 299255 49 289 635 144 635 144 1382 1382 Falkenberg 23 100 280 000 100 532160 87 650 922 910 922 910 1383 1383 Varberg 25 300 280 000 100 763011 125 672 1 193 983 1 193 983 1384 1384 Kungsbacka 22 000 280 000 100 985142 500 000 1 787 142 1 787 142 Summa Hallands län 127 600 1 960 000 3 905 657 981 026 6 974 283 6 974 283 1401 1401 Härryda 12 100 280 000 100 454384 300 000 1 046 484 1 046 484
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Västra Götalands län Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. 1402 1402 Partille 14 300 280 000 100 460454 300 000 1 054 754 1 054 754 1407 1407 Öckerö 280 000 100 160433 100 000 540 433 540 433 1415 1415 Stenungsund 14 300 280 000 100 317781 100 000 712 081 712 081 1419 1419 Tjörn 280 000 100 192104 100 000 572 104 572 104 1421 1421 Orust 280 000 100 191836 31 597 503 433 503 433 1427 1427 Sotenäs 3 300 280 000 100 114202 18 810 416 312 416 312 1430 1430 Munkedal 9 900 280 000 100 129884 21 393 441 177 441 177 1435 1435 Tanum 280 000 100 156519 25 780 462 299 462 299 1438 1438 Dals-Ed 280 000 100 60575 9 977 350 552 350 552 1439 1439 Färgelanda 280 000 100 83398 13 736 377 134 377 134 1440 1440 Ale 13 200 280 000 100 356860 100 000 750 060 750 060 1441 1441 Lerum 3 300 280 000 100 500438 300 000 1 083 738 1 083 738 1442 1442 Vårgårda 7 700 280 000 100 141130 23 245 452 075 452 075 1443 1443 Bollebygd 280 000 100 109191 17 984 407 175 407 175 1444 1444 Grästorp 280 000 100 71642 11 800 363 442 363 442 1445 1445 Essunga 280 000 100 70533 11 617 362 150 362 150 1446 1446 Karlsborg 8 800 280 000 100 85744 14 122 388 666 388 666 1447 1447 Gullspång 280 000 100 66007 10 872 356 879 356 879 1452 1452 Tranemo 280 000 100 147212 24 247 451 459 451 459 1460 1460 Bengtsfors 280 000 100 121750 20 053 421 803 421 803 1461 1461 Mellerud 5 500 280 000 100 113539 18 700 417 739 417 739
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Västra Götalands län Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. 1462 1462 Lilla Edet 5 500 280 000 100 162652 26 790 474 942 474 942 1463 1463 Mark 9 900 280 000 100 429509 70 743 790 152 790 152 1465 1465 Svenljunga 280 000 100 131248 21 617 432 865 432 865 1466 1466 Herrljunga 3 300 280 000 100 118065 19 446 420 811 420 811 1470 1470 Vara 280 000 100 199155 32 802 511 957 511 957 1471 1471 Götene 280 000 100 166617 27 443 474 060 474 060 1472 1472 Tibro 6 600 280 000 100 137037 22 571 446 208 446 208 1473 1473 Töreboda 8 800 280 000 100 114444 18 850 422 094 422 094 1480 1480 Göteborg 253 000 1 400 000 100 6793927 3 000 000 11 446 927 11 446 927 1481 1481 Mölndal 33 000 280 000 100 790041 500 000 1 603 041 1 603 041 1482 1482 Kungälv 17 600 280 000 100 536800 300 000 1 134 400 1 134 400 1484 1484 Lysekil 8 800 280 000 100 183077 30 154 502 031 502 031 1485 1485 Uddevalla 28 600 280 000 100 675189 111 208 1 094 997 1 094 997 1486 1486 Strömstad 7 700 280 000 100 159260 26 231 473 191 473 191 1487 1487 Vänersborg 23 100 280 000 100 474823 78 206 856 129 856 129 1488 1488 Trollhättan 29 700 280 000 100 719992 118 587 1 148 279 1 148 279 1489 1489 Alingsås 18 700 280 000 100 491704 80 986 871 390 871 390 1490 1490 Borås 51 700 560 000 100 1348733 222 144 2 182 577 2 182 577 1491 1491 Ulricehamn 4 400 280 000 100 294958 48 581 627 939 627 939 1492 1492 Åmål 9 900 280 000 100 155576 25 624 471 100 471 100 1493 1493 Mariestad 11 000 280 000 100 303220 49 942 644 162 644 162
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Västra Götalands län Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. 1494 1494 Lidköping 13 200 280 000 100 489077 80 554 862 831 862 831 1495 1495 Skara 7 700 280 000 100 236449 38 944 563 093 563 093 1496 1496 Skövde 18 700 280 000 100 672550 110 773 1 082 023 1 082 023 1497 1497 Hjo 280 000 100 112289 18 495 410 784 410 784 1498 1498 Tidaholm 7 700 280 000 100 160433 26 424 474 557 474 557 1499 1499 Falköping 11 000 280 000 100 407668 67 145 765 813 765 813 Summa Västra Götalands län Utbetalningsdatum: 2014-03-21 682 000 15 120 000 20 570 109 6 748 193 43 120 302 43 120 302 Värmlands län 1715 1715 Kil 11 000 280 000 100 150858 24 847 466 705 466 705 1730 1730 Eda 280 000 100 107801 17 756 405 557 405 557 1737 1737 Torsby 280 000 100 153408 25 267 458 675 458 675 1760 1760 Storfors 3 300 280 000 100 52594 8 662 344 556 344 556 1761 1761 Hammarö 7 700 280 000 100 192946 31 779 512 425 512 425 1762 1762 Munkfors 3 300 280 000 100 46563 7 669 337 532 337 532 1763 1763 Forshaga 280 000 100 143794 23 684 447 478 447 478 1764 1764 Grums 8 800 280 000 100 113794 18 742 421 336 421 336 1765 1765 Årjäng 280 000 100 125957 20 746 426 703 426 703 1766 1766 Sunne 280 000 100 166209 27 376 473 585 473 585 1780 1780 Karlstad 33 000 560 000 100 1117754 184 101 1 894 855 1 894 855 1781 1781 Kristinehamn 12 100 280 000 100 304610 50 171 646 881 646 881 1782 1782 Filipstad 5 500 280 000 100 134066 22 082 441 648 441 648 1783 1783 Hagfors 6 600 280 000 100 154020 25 368 465 988 465 988
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Värmlands län 1784 1784 Arvika 12 100 280 000 100 329230 54 226 675 556 675 556 1785 1785 Säffle 12 100 280 000 100 195088 32 132 519 320 519 320 Summa Värmlands län 115 500 4 760 000 3 488 692 574 608 8 938 800 8 938 800 Örebro län 1814 1814 Lekeberg 280 000 100 93024 15 322 388 346 388 346 1860 1860 Laxå 4 400 280 000 100 71018 11 697 367 115 367 115 1861 1861 Hallsberg 9 900 280 000 100 194501 32 036 516 437 516 437 1862 1862 Degerfors 7 700 280 000 100 121354 19 988 429 042 429 042 1863 1863 Hällefors 280 000 100 89148 14 683 383 831 383 831 1864 1864 Ljusnarsberg 7 700 280 000 100 61812 10 181 359 693 359 693 1880 1880 Örebro 23 100 560 000 100 1790750 294 947 2 668 797 2 668 797 1881 1881 Kumla 9 900 280 000 100 265978 43 808 599 686 599 686 1882 1882 Askersund 280 000 100 140378 23 121 443 499 443 499 1883 1883 Karlskoga 16 500 280 000 100 379427 62 494 738 421 738 421 1884 1884 Nora 4 400 280 000 100 132472 21 819 438 691 438 691 1885 1885 Lindesberg 8 800 280 000 100 294729 48 544 632 073 632 073 Summa Örebro län 92 400 3 640 000 3 634 591 598 640 7 965 631 7 965 631 Västmanlands län 1904 1904 Skinnskatteberg 280 000 100 56202 9 257 345 459 345 459 1907 1907 Surahammar 5 500 280 000 100 125486 20 668 431 654 431 654 1960 1960 Kungsör 5 500 280 000 100 104040 17 136 406 676 406 676 1961 1961 Hallstahammar Utbetalningsdatum: 2014-03-21 12 100 280 000 100 197523 32 533 522 156 522 156
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Västmanlands län 1962 1962 Norberg 280 000 100 71336 11 750 363 086 363 086 1980 1980 Västerås 84 700 560 000 100 1809123 297 973 2 751 796 2 751 796 1981 1981 Sala 14 300 280 000 100 277262 45 667 617 229 617 229 1982 1982 Fagersta 11 000 280 000 100 163442 26 920 481 362 481 362 1983 1983 Köping 14 300 280 000 100 320803 52 838 667 941 667 941 1984 1984 Arboga 22 000 280 000 100 171615 28 266 501 881 501 881 Summa Västmanlands län 169 400 3 080 000 3 296 832 543 008 7 089 240 7 089 240 Dalarnas län 2021 2021 Vansbro 280 000 100 85808 14 133 379 941 379 941 2023 2023 Malung-Sälen 280 000 100 128010 21 084 429 094 429 094 2026 2026 Gagnef 280 000 100 127793 21 048 428 841 428 841 2029 2029 Leksand 280 000 100 193405 31 855 505 260 505 260 2031 2031 Rättvik 2 200 280 000 100 137050 22 573 441 823 441 823 2034 2034 Orsa 280 000 100 87082 14 343 381 425 381 425 2039 2039 Älvdalen 11 000 280 000 100 90602 14 923 396 525 396 525 2061 2061 Smedjebacken Utbetalningsdatum: 2014-03-21 6 600 280 000 100 136310 22 451 445 361 445 361 2062 2062 Mora 11 000 280 000 100 254745 41 958 587 703 587 703 2080 2080 Falun 20 900 280 000 100 723843 119 221 1 143 964 1 143 964 2081 2081 Borlänge 29 700 280 000 100 636302 104 803 1 050 805 1 050 805 2082 2082 Säter 280 000 100 138707 22 846 441 553 441 553 2083 2083 Hedemora 5 500 280 000 100 191276 31 504 508 280 508 280 2084 2084 Avesta 14 300 280 000 100 275081 45 308 614 689 614 689
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Dalarnas län 2085 2085 Ludvika 18 700 280 000 100 327242 53 899 679 841 679 841 Summa Dalarnas län 119 900 4 200 000 3 533 256 581 949 8 435 105 8 435 105 Gävleborgs län 2101 2101 Ockelbo 280 000 100 73976 12 184 366 160 366 160 2104 2104 Hofors 8 800 280 000 100 121406 19 996 430 202 430 202 2121 2121 Ovanåker 9 900 280 000 100 144904 23 866 458 670 458 670 2132 2132 Nordanstig 280 000 100 120921 19 916 420 837 420 837 2161 2161 Ljusdal 14 300 280 000 100 240503 39 612 574 415 574 415 2180 2180 Gävle 22 000 560 000 100 1237948 203 897 2 023 845 2 023 845 2181 2181 Sandviken 15 400 280 000 100 474734 78 191 848 325 848 325 2182 2182 Söderhamn 17 600 280 000 100 323812 53 334 674 746 674 746 2183 2183 Bollnäs 8 800 280 000 100 333247 54 888 676 935 676 935 2184 2184 Hudiksvall 25 300 280 000 100 469697 77 362 852 359 852 359 Summa Gävleborgs län 122 100 3 080 000 3 541 148 583 246 7 326 494 7 326 494 Västernorrlands län 2260 2260 Ånge 12 100 280 000 100 121903 20 078 434 081 434 081 2262 2262 Timrå 16 500 280 000 100 230201 37 916 564 617 564 617 2280 2280 Härnösand 8 800 280 000 100 312082 51 402 652 284 652 284 2281 2281 Sundsvall 45 100 560 000 100 1236023 203 580 2 044 703 2 044 703 2282 2282 Kramfors 8 800 280 000 100 234753 38 665 562 218 562 218 2283 2283 Sollefteå 8 800 280 000 100 249696 41 126 579 622 579 622
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Västernorrlands län 2284 2284 Örnsköldsvik 24 200 280 000 100 700447 115 368 1 120 015 1 120 015 Summa Västernorrlands län 124 300 2 240 000 3 085 105 508 135 5 957 540 5 957 540 Jämtlands län 2303 2303 Ragunda 4 400 280 000 100 69730 11 485 365 615 365 615 2305 2305 Bräcke 4 400 280 000 100 84035 13 841 382 276 382 276 2309 2309 Krokom 280 000 100 186252 30 677 496 929 496 929 2313 2313 Strömsund 5 500 280 000 100 153178 25 229 463 907 463 907 2321 2321 Åre 3 300 280 000 100 132880 21 886 438 066 438 066 2326 2326 Berg 280 000 100 91201 15 021 386 222 386 222 2361 2361 Härjedalen 6 600 280 000 100 130649 21 519 438 768 438 768 2380 2380 Östersund 20 900 280 000 100 762680 125 618 1 189 198 1 189 198 Summa Jämtlands län 45 100 2 240 000 1 610 605 265 276 4 160 981 4 160 981 Västerbottens län 2401 2401 Nordmaling 280 000 100 89441 14 732 384 173 384 173 2403 2403 Bjurholm 280 000 100 30995 5 105 316 100 316 100 2404 2404 Vindeln 280 000 100 67996 11 199 359 195 359 195 2409 2409 Robertsfors 280 000 100 85871 14 144 380 015 380 015 2417 2417 Norsjö 280 000 100 53040 8 736 341 776 341 776 2418 2418 Malå 280 000 100 40379 6 651 327 030 327 030 2421 2421 Storuman 3 300 280 000 100 76003 12 518 371 821 371 821 2422 2422 Sorsele 280 000 100 33226 5 473 318 699 318 699 2425 2425 Dorotea 280 000 100 35190 5 796 320 986 320 986
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Västerbottens län 2460 2460 Vännäs 3 300 280 000 100 109064 17 963 410 327 410 327 2462 2462 Vilhelmina 280 000 100 87771 14 456 382 227 382 227 2463 2463 Åsele 280 000 100 36682 6 042 322 724 322 724 2480 2480 Umeå 49 500 560 000 100 1507790 248 342 2 365 632 2 365 632 2481 2481 Lycksele 9 900 280 000 100 156430 25 765 472 095 472 095 2482 2482 Skellefteå 29 700 280 000 100 917235 151 074 1 378 009 1 378 009 Summa Västerbottens län 95 700 4 480 000 3 327 113 547 996 8 450 809 8 450 809 Norrbottens län 2505 2505 Arvidsjaur 8 800 280 000 100 82403 13 572 384 775 384 775 2506 2506 Arjeplog 280 000 100 38033 6 264 324 297 324 297 2510 2510 Jokkmokk 5 500 280 000 100 64579 10 636 360 715 360 715 2513 2513 Överkalix 5 500 280 000 100 43834 7 220 336 554 336 554 2514 2514 Kalix 11 000 280 000 100 209584 34 520 535 104 535 104 2518 2518 Övertorneå 5 500 280 000 100 60180 9 912 355 592 355 592 2521 2521 Pajala 5 500 280 000 100 80363 13 236 379 099 379 099 2523 2523 Gällivare 20 900 280 000 100 234218 38 577 573 695 573 695 2560 2560 Älvsbyn 11 000 280 000 100 104270 17 174 412 444 412 444 2580 2580 Luleå 60 500 280 000 100 961439 158 355 1 460 294 1 460 294 2581 2581 Piteå 36 300 280 000 100 525555 86 562 928 417 928 417 2582 2582 Boden 31 900 280 000 100 354667 58 416 724 983 724 983 2583 2583 Haparanda 7 700 280 000 100 126250 20 794 434 744 434 744
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Län Knkod Kommunnamn Utomhusva rning Utbetalningsdatum: 2014-03-21 Grundbelopp % Vers belopp Samverkansersättning Total (ej ind.) Total utbet. Norrbottens län 2584 2584 Kiruna 20 900 280 000 100 295303 48 638 644 841 644 841 Summa Norrbottens län 231 000 3 920 000 3 180 678 523 876 7 855 554 7 855 554 Totalt 4 426 400 91 280 000 122 828 262 36 497 915 255 032 577 255 032 577
Utbetalning av ersättning till kommunerna för uppgifter krishanteringssystemet 2014 Utbetalningsdatum: 2014-03-21