Kommunledningskontoret Sara Bengtsson, Tidplanering för ksau tisdag 16 maj Tid Namn Ärende Malin Johnsson Carl Bartl

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdag 16 maj, klockan 8.30 Plats Sammanträdesrum A2 Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Tilldelningsbeslut teknisk miljökonsult, kvarteret Renen 5. Information om kommunberedningens arbetsformer och kommande process för en ny regional utvecklingsstrategi 6. Avtal mellan Varbergs Fastighets AB och Varbergs Kommun gällande projektverksamhet (KS 2017/0309-1) 7. Avstämning stadsutvecklingsprojektet 8. Svar på remiss - Kollektivtrafikplan 2018 (KS 2017/0251-4) 9. Redovisning av verkställda uppdrag - april 2017 (KS 2017/0173-5) 10. Överföring av budgetmedel ur servicenämndens driftsram till kommunstyrelsens driftsram (KS 2017/0338-2) 11. Svar på remiss - Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft (KS 2017/0258-4) 12. Svar på motion om att införa kommunala trygghetsvärdar (KS 2017/0150-4) 13. Nytt vägnamn vid Trönninge skola (KS 2017/0341-2) 14. Rapport regionalt samarbete 15. Rapport från kurser och konferenser 16. Information från kommunstyrelsens förvaltning 17. Meddelanden POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) ks@varberg.se TELEFAX Varberg WEBBPLATS

2 Kommunledningskontoret Sara Bengtsson, Tidplanering för ksau tisdag 16 maj Tid Namn Ärende Malin Johnsson Carl Bartler, Jörgen Preuss Magnus Sjöberg Helena Arnesten, Jan Bengtsson, Claes Premmert, 7 Anders Wiberg Anita Kryh Carl Bartler Ärenden utan föredragning Redovisning av verkställda uppdrag april Överföring av budgetmedel ur servicenämndens driftsram till kommunstyrelsens driftsram. Svar på remiss- Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft. Svar på motion om att införa kommunala trygghetsvärdar. Nytt vägnamn vid Trönninge skola POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15 Östra Vallgatan 12 (hiss) Varberg ks@kommunen.varberg.se Varberg TELEFAX WEBBPLATS

3 Tilldelningsbeslut teknisk miljökonsult, kvarteret Renen (KS 2017/0250)

4 Information om kommunberedningens arbetsformer och kommande process för en ny regional utvecklingsstrategi

5 Beslutsförslag (2) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Sjöberg, Avtal mellan Varbergs Fastighets AB och Varbergs Kommun gällande projektverksamhet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta Godkänna förslag till avtal, daterat 3 maj 2017, mellan Varbergs Fastighets AB och Varbergs kommun gällande projektverksamheten i fastighetsinvesteringar. Beskrivning av ärendet I samband med översynen av fastighetsinvesteringsprocessen har identifierats ett behov av att tydliggöra förutsättningar för den projektverksamhet Varbergs Fastighets AB bedriver på uppdrag av Kommunstyrelsen, genom samhällsutvecklingskontoret. Föreliggande förslag till avtal har utarbetats av Samhällsutvecklingskontoret och Varbergs Fastighets AB, i samråd med Ekonomikontoret. Avtalet fastställer det uppdrag Varbergs Fastighets AB har i fastighetsinvesteringsprocessen och förtydligar detsamma, samt frågor kring ekonomisk ersättning och arbetsmiljöansvar, när bolaget arbetar på uppdrag av Kommunstyrelsen med Samhällsutvecklingskontoret som beställare. Beslutsunderlag Förslag till avtal, daterat 3 maj Övervägande Avtalet innebär ett tydliggörande i vad som ingår leveransen från Varbergs Fastighets AB till Kommunstyrelsen, när denne genom Samhällsutvecklingskontoret agerar beställare, samt i hantering av garantiärenden och besiktningar utförda av Serviceförvaltningen. Avtalet ska ses som ett led i tydliggörandet av ansvar och roller i anslutning till förslag på ny processbeskrivning för fastighetsinvesteringarna, vilken förväntas antas POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

6 (2) Dnr: KS 2017/ under hösten Förändringen i ersättningen innebär en bättre styrning mot projektledningstiden som är Varbergs Fastighets AB främsta uppdrag. Ekonomi och verksamhet Ersättningen till bolaget fastställs till 1.5% av fakturerat belopp samt timkostnad för projektledning som överensstämmer med övrig interndebitering på projekt i projektverksamhet hos Samhällsutvecklingskontoret och Hamn-och gatuförvaltningen. Förändringen i debitering innebär en marginell skillnad för pågående investeringsprojekt budgeterade Varbergs Fastighets AB med intäkter från påslag, 2 %, om 6,22 mkr samt intäkter från projektledning om 3,78 mkr. Det nya avtalsförslaget innebär att intäkt från påslag, 1.5%, motsvarar 4,6 mkr och intäkt från projektledning 4,9 mkr. Samråd Samråd har skett med Ekonomikontoret samt med kommunjurist Kommunstyrelsens förvaltning Jan Malmgren Samhällsutvecklingsdirektör Protokollsutdrag Varbergs Fastighets AB Magnus Sjöberg Mark- och Exploateringschef

7 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Beställare: Utförare Omfattning Avtalstid Datum Version Varbergs kommun ( Samhällsutvecklingskontoret) Varbergs Fastighets AB ( VFAB ) VFAB utför projektarbete åt Varbergs kommun Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information Innehållsförteckning 1. Allmänt Bakgrund Parter Uppdrag Omfattning och arbetsmiljöansvar Övergripande mål Styrning, uppföljning och rapportering Acceptans av leveranser Garantitid Slutrapport Kommunikation Pris Avtalstid Fakturahantering och betalning Riskpremie Fastställande (7)

8 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Datum Version Allmänt Avtalet syftar till att reglera förhållandet mellan Varbergs Fastighets AB (VFAB) och Kommunstyrelsen (KS) i den projektverksamhet VFAB bedriver med KS som beställare. 2. Bakgrund VFAB skall enligt VFAB:s ägardirektiv utföra verkställandet av Varbergs kommuns byggnation avseende dess investeringar i fastigheter. Kommunfullmäktige har delegerat till Kommunstyrelsen att svara för ny- och ombyggnation av byggnader och lokaler. Servicenämnden, genom Serviceförvaltningen (SER), svarar för drift- och underhåll av kommunens lokaler på uppdrag av Kommunfullmäktige. 3. Parter Parterna är det kommunala bolaget VFAB samt KS representerat av Kommunstyrelsens förvaltning genom Samhällsutvecklingskontorets (SUK) Mark- och Exploateringsavdelning Detta avtal kan också vara tillämpligt avseende beställningar från andra förvaltningar i Varbergs kommun. 4. Uppdrag VFAB utför uppdrag på SUK:s beställning. VFABs uppdrag är att utifrån av KS antagen investeringsmodell svara för byggprojektledning, byggledning, kontroll och upphandling i samband med nyinvesteringar i kommunala fastigheter. SUK upprättar beställning i form av projektdirektiv för varje projekt som VFAB ska utföra. 2 (7)

9 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Datum Version Vid genomförande av projekt har VFAB rätt att å Kommunstyrelsens räkning anmäla och ansöka om anslutningar för VA, EL, Fjärrvärme, Fiber, samt mark-, rivnings- och bygglov. 6. Omfattning och arbetsmiljöansvar Omfattning av respektive projekt framgår av särskild beställning för varje projekt. VFAB skall i enlighet med 3 kap 7 c arbetsmiljölagen (1977:1160) som särskild uppdragstagare, för varje beställt projekt överta de arbetsuppgifter som enligt 3 kap 6 arbetsmiljölagen och anslutande föreskrifter åvilar byggherren under varje skede av planeringen och projekteringen samt utförandet. Parterna skall i samband med den projektspecifika beställningen underteckna ett särskilt avtal om detta som utvisar att VFAB har övertagit byggherrens ovan angivna ansvar. 7. Övergripande mål VFAB skall genomdriva projekten enligt de mål som beskrivs i den projektspecifika beställningan. Projekten skall bedrivas kostnadseffektivt med byggnadens livscykel i fokus. VFAB skall följa alla kommunala mål, policys, strategier och riktlinjer samt i övrigt tillämplig lagstiftning. SUK ansvarar för kostnadseffektivisering ur ett kvalitetsperpektiv (t ex nivåer på tekniska installationer, ytkrav, krav i förhållande till bygglagstiftningen mm). VFAB ansvarar för kostnadseffektiviseringen i förhållande till beställd kvalitetsnivå. 3 (7)

10 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Datum Version Styrning, uppföljning och rapportering VFAB ansvarar för styrning och uppföljning av projekten under genomförandefasen och arbetar med löpande avvikelserapportering samt ekonomisk tertialrapportering till SUK. VFAB skall för egen räkning och bekostnad utföra utvärderingar av valda byggmetoder, material och system under byggnadens första fem år. VFAB skall på uppdragsbasis delta i kommunens interna utvärdering och uppföljning. Parterna utbyter erforderliga data och underlag för utvärderingen. 9. Acceptans av leveranser Projekt är slutlevererat då krav enligt projektdirektiv är uppfyllda. Generellt gäller att leverans anses slutförd vid godkänd slutbesiktning samt alla myndighetskrav uppfyllda, t ex erhållet bygglov och slutbevis. Underlag för relationsritningar och för Drift- och Underhållsinstruktioner skall vara överlämnade till SER snarast efter slutbesiktning. 10. Garantitid SER svarar efter överlämnad anläggning för att ombesörja garantibesiktningar samt hantering av garantifel (entreprenadfel). SER företräder VFAB såsom beställarens ombud gentemot entreprenör. 11. Slutrapport VFAB ansvarar för att slutrapport utförs och rapporteras till SUK. VFAB skall rapportera till SUK senast 6 månader efter slutbesiktning. SUK anger i projektdirektiv vad som ska ingå i slutrapport. I slutrapporten från VFAB skall minst följande ingå: 4 (7)

11 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet - Datum Version Övergripande beskrivning av objektet och processen. Rapport utifrån beställningen, d.v.s. i vilken mån projektmålen uppnåtts. Detaljerad rapport av det ekonomiska utfallet jämfört med budget. Beskrivning av måluppfyllelse av Kommunfullmäktiges mål samt Vision Fakta ( yta, projektkostnad, volym, förväntad energiåtgång för värme och el mm) Nyckeltal. Dvs byggkostnad/kvm BTA, kwh/kvm A-temp. 12. Kommunikation VFAB tillhandahåller kommunikatörsresurs som SUK avropar. Projektdirektivet ska innehålla bedömd omfattning på efterfrågad kommunikationsresurs. 13. Pris VFAB:s ersättning är timpris samt procentuellt påslag på externa fakturor. Från den 1 Januari 2017 är timpriset 765 kr/h. Timpriset justeras årligen, från den 1 januari med Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) vilket fastställs av Sveriges Kommuner och Landsting i oktober föregående år. I ersättningen ingår alla arbetade timmar för projekten, i timpriset ingår även resersättning för resor inom Varbergs kommun. Generella utbildningar, hel eller halvdagskonferenser eller dylikt debiteras ej. Studieresor, utbildningar mm som är projektspecifika eller nödvändiga för projektets genomförande är debiterbara. Stödfunktioner som jobbar projektspecifikt debiteras såsom projektledning. Exempelvis kommunikatör enligt punkt 12 som arbetar operativt med första spadtag eller dylikt, samt specialistfunktioner inom projekten avseende hållbarhetsfrågor. Utöver ovanstående erhåller VFAB ett procentpåslag om 1,5 % på fakturerat belopp (dock ej på timpris). 5 (7)

12 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Datum Version Påslaget debiteras projektets upplupna kostnader och maximalt till den budget som är antagen i Kommunfullmäktige och som projektdirektivet omfattar, samt revideringar eller tilläggsbeställningar som är beslutade i enlighet med av KS antagen investeringsmodell. Om kostnaden för projektet överstiger budget angiven i projektdirektiv erhåller VFAB inget procentpåslag för överskjutande belopp. Procentpåslaget justeras endast i samband med förnyelse av detta avtal I VFAB:s ersättning, såsom påslag, ingår all centraladministration, ekonomi, arbete för ledning o styrning, stödfunktioner, företagets IT-system, utvecklingsarbete som inte är projektspecifikt med mera enligt detta ramavtal. 14. Avtalstid Avtalstiden är , förlängs därefter i 3-årsperioder. Uppsägning av avtalet skall göras 9 månader innan avtalstidens utgång. 15. Fakturahantering och betalning. VFAB hanterar alla fakturor i projekten och i alla de beställningar VFAB utför går fakturorna till VFAB för hantering ( attestering mm). Faktura med fakturakopior skickas sedan till SUK ( inkl VFAB:s påslag och timdebitering). Betalningplan kan övervägas i projekt där SUK betalar VFAB efter en i förhand fastställd plan. Betalningsplan upprättas då i särskild överenskommelse för det specifika projektet. 16. Riskpremie VFAB:s prissättning bygger på principen att VFAB inte ska vara vinstdrivande i sin verksamhet mot Varbergs kommun. Därför innehåller inga kalkyler någon riskpremie från VFAB:s del som belastar projekten. 6 (7)

13 Ramavtal mellan VFAB och Varbergs kommun avseende projektverksamhet Datum Version De eventuella oförutsedda utgifter som kan uppstå inom projektet faktureras beställaren, SUK, som i sin projektbudget ska ha avsatt ett belopp för att kunna hantera osäkerheter. Utöver ovanstående omfattas VFAB:s anställda liksom anställda inom Varbergs kommun av en ansvarsförsäkring, vilken kan träda in om VFAB genom vårdslöshet orsakar en utomstående skada. 17. Fastställande Varberg Martin Rylander VD VFAB Jan Malmgren Samhällsutvecklingsdirektör SUK 7 (7)

14 Avstämning stadsutvecklingsprojektet

15 Beslutsförslag (3) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Anita Kryh, Svar på remiss - Kollektivtrafikplan 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. godkänna yttrande daterad 26 april 2017 som svar på remiss Kollektivtrafikplan Beskrivning av ärendet Varbergs kommun har fått möjlighet att yttra sig över Hallandstrafikens Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen utgår från fastställda mål och principer i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Kollektivtrafikplan 2018 är den sjätte i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Kollektivtrafikplan 2018 ger en detaljerad beskrivning av de trafikförändringar som föreslås för året 2018 samt en utblick för De förändringar som föreslås följer de fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförändringar för 2018 innebär en ökad nettokostnad för 7,6 miljoner kronor. Beslutsunderlag Kollektivtrafikplan 2018, remissversion (KS2017/0251-1) Yttrande över förslag till Kollektivtrafikplan 2018 (KS ) Delegeringsbeslut, Hamn- och gatunämnden, (HGN2017/0203-2) Delegeringsbeslut, Barn- och utbildningsnämnden (BN 2017/0370-4) Övervägande Varbergs kommun ser positivt på den planerade utökningen av tågavgångar både norrut och söderut å Västkustbanan under högtrafiktimmar samt kompletterande helgtrafik, det skapar bra förutsättningar för fler att pendla med kollektivtrafik. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

16 (3) Dnr: KS 2017/ För att öka attraktivitet att resa med kollektivtrafiken är helhetsintrycket viktigt. Att hållplatserna har väderskydd, belysning och är väl underhållna signalerar att resenärerna är viktiga. Varbergs kommun deltar gärna i arbetet med att prioritera vilka hållplatser på statligt vägnät som behöver åtgärdas. Det är angeläget att det sker under kommande år utifrån de medel som finns i Regional plan och Hallandstrafikens budget. Utblick Varbergs kommun ser positivt till fortsatt utveckling på Ullaredstråket, regionbusslinje 651 Varberg-Ullared för att möta den ökade arbetspendlingen. Det främjar ett hållbart resande och avlastar biltrafiken på väg 153. Viskadalsbanan, har under året haft nedsatt hastighet på grund av bristande underhåll, vilket påverkat restiden. Två nya turer har satts in tidig morgon och sen eftermiddag. Varbergs kommun menar att ökat underhåll på Viskadalsbanan är nödvändigt för att bibehålla den trafik som finns idag. Någon ytterligare satsning för Varbergs kommun kopplade till regionbussarna finns inte med, förutom att julafton trafikeras som söndag med anledning av ökat resbehov. Kollektivtrafikplan 2018 bör inkludera åtgärder och satsningar för att främja kollektivtrafiken och ett hållbart resande i hela kommunen. Varbergs kommun ser positivt på arbetet med att hitta nya integreringsmöjligheter. Varbergs kommun vill bland annat se mer flexibilitet vad gäller kopplingar mellan linjetrafik och skolturer, idag kan grundskolelever åka med linjetrafik men en gymnasieelev kan inte åka med skolskjuts. Varbergs kommun vill tillsammans med Hallandstrafiken se över möjligheterna att hitta alternativa lösningar för en av vår största pendlargrupp. Ekonomi och verksamhet Förslaget till Kollektivtrafikplan 2018 kommer inte att påverka Varbergs kommuns budget. Samråd Samråd har skett med Hamn- och gatuförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.

17 Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef Protokollsutdrag Hallandstrafiken, Björn Stenbäck Hamn-och gatunämnden Barn- och utbildningsnämnden Anita Kryh Utvecklingsstrateg 3 (3) Dnr: KS 2017/0251-4

18 Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2018 Remissversion

19 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Styrande dokument... 4 Mål för kollektivtrafiken i Halland... 5 Målstyrning... 5 Målbild och måluppföljning... 6 Utfall Resandeutveckling... 8 Kundnöjdhet och marknadsandel Miljö Infrastruktur Aktuella aktiviteter Marknadsföring Trafikförändringar Utblick Ekonomi Särskild kollektivtrafik Bilagor Bilaga 1: Linjekarta Halland Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland Bilaga 3: Budget Bilaga 4: Infrastruktur

20 Förord Komplettering av förord sker efter remissperiod 2

21 Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2018 är den sjätte i sitt slag som tagits fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året, d.v.s med utblick mot Hallandstrafiken utvecklar trafiken efter fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Den övergripande strategin är att koncentrera kollektivtrafikutbudet till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningarna för ökat resande är goda. Målet för Hallandstrafikens verksamhet är att Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Under 2016 ökade antalet resor med 5,6 procent jämfört Totalt genomfördes 17,8 miljoner resor i Halland. Kollektivtrafikens marknadsandel påvisar också en positiv trend, likaså nöjdhet bland invånare och kunder. Föreslagna trafikförändringar i Kollektivtrafikplan utgår från principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförändringarna för 2018 innebär en ökad nettokostnad på 7,6 miljoner kronor. 3

22 Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet bildades hos Region Halland. I juli 2011 förändrades Hallandstrafikens ägarstuktur då Region Halland blev ensam ägare till Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Halland utifrån de riktlinjer som finns angivna i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2018 är den sjätte i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret med utblick nästkommande två år. Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin med visionen Halland bästa livsplatsen. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna utgör ett viktigt styrdokument för Region Halland. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år I Tillväxtstrategin finns strategiska val och prioriteringar med koppling till kollektivtrafiken. Enligt Tillväxtstrategin ska kollektivtrafiken i Halland bidra till fortsatt regionförstoring såväl söderut som norrut. Kollektivtrafiken spelar också en viktig roll i skapandet av attraktiva stadsmiljöer, med minskad yta för biltrafik och renare luft. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för att uppnå en koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende transporter. Det finns ett starkt samband mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering. Genom en ökad samverkan och samplanering kan dessa områden stärka varandra vilket gynnar en hållbar tillväxt i Halland. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framtagna med grund i den ekonomiska ram som fastställs i Mål och budget. Under 2016 antogs ett nytt Regionalt Trafikförsörjningsprogram, det andra i sin ordning. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper vilka utgör grunden för hur Hallandstrafiken utvecklar kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet utgår från prioriteringar och mål i den Regionala utvecklingsstrategin samt Tillväxtstrategin. Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland är att den ska bidra till hög attraktivitet och en hållbar samhällsutveckling. 4

23 Mål för kollektivtrafiken i Halland Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda områden jämfört med fastställda mål. I de fall nyckeltal utvecklas negativt ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten utgör en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Under 2016 har arbetet med Hallandstrafikens målstyrning fortsatt och två fokusområden har definierats i form av kund och leverans. Kortfattat innebär fokusområdena att Hallandstrafiken ska arbeta för att utgöra ett attraktivt resalternativ som präglas av trygghet, säkerhet och pålitlighet. Hallandstrafiken ska arbeta för en ökad nöjdhet bland invånare och kunder. Fokusområdena ska utgöra riktlinjer i det dagliga och långsiktiga utvecklingsarbetet av Hallandstrafikens verksamhet. Genom en tydligare inriktning på fokusområdena med koppling till övergripande mål blir det enklare att ta fram och följa upp aktiviteteter som leder till måluppfyllelse. Helt enkelt att göra rätt saker i strävan mot ett ökat resande med hög attraktivitet i Halland. I samband med att fokusområdena togs fram bestämdes att Hallandstrafiken inom tre år ska ha högst kundnöjdhet i kollektivtrafikbranschen. Ett viktigt led i Hallandstrafikens målstyrningsarbete är månadsrapporten som med start under 2016 utkommer varje månad. Syftet med månadsrapporten är att mäta verksamhetens utfall mot fastställda mål med speciellt fokus på de två fokusområden kund och leverans. 5

24 Målbild och måluppföljning I det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet beskrivs det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet. Hallandstrafikens mål är att Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Enligt det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet är den övergripande strategin för att nå ett ökat resande att koncentrera kollektivtrafikutbudet till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningar för ett ökat resande är goda. Det vill säga att utnyttja tillgängliga resurser där de gör mest nytta för flest hallänningar. Utifrån det övergripande målet har Hallandstrafiken som mål att inom tre år, inräknat 2017, nå högst nöjdhet bland invånare och kunder inom kollektivtrafikbranschen. Måluppföljning görs genom ett antal målindikatorer med grund i framtagna fokusområden, kund och leverans. Målindikatorerna har för 2017 kompletteras med nöjdhet senaste resan som inte funnits med tidigare. Målindikatorerna är enligt nedan: Marknadsandel, kollektivtrafikens andel av motoriserade färdmedel Resandeutfall jämfört föregående år Nöjdhet invånare Nöjdhet kunder Nöjdhet senaste resan Målindikatorerna visar sammantaget hur attraktivt Hallandstrafiken är som resalternativ. Nöjdhet för invånare, kunder, senaste resan och marknadsandel mäts i Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar inom kollektivtrafiken. Måluppföljning 2016 I nedanstående tabell finns samtliga målindikatorer för 2016 angivna samt måluppfyllelse. Tabellen ger en sammanfattande bild huruvida Hallandstrafiken uppnått mål för varje enskild målindikator. I kapitel Utfall 2016 sker en mer detaljerad genomgång av målindikatorerna. Målindikatorer 2016 Utfall 2016 Måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14% 13,3% Inte uppfyllt Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5% +5,6% Uppfyllt Andelen nöjda invånare ska öka till minst 53% 53,6% Uppfyllt Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72% 69,3% Inte uppfyllt Tabell 1; Måluppfyllelse Trend 2016/2015

25 Målbild 2017 Enligt utfallet för 2016 behöver Hallandstrafiken nå högre på samtliga målindikatorer för kundnöjdhet om högst kundnöjdhet ska nås inom tre år, framförallt gällande nöjdhet bland invånare. För att nå högst kundnöjdhet inom tre år behöver målindikatorerna öka enligt nedan jämfört utfall Nöjdhet invånare o o o Nöjdhet kunder o o o HLT= 54% Högst= 75% Differens= 21 procentenheter HLT= 69% Högst= 84% Differens= 15 procentenheter Nöjdhet senaste resan o o o HLT= 84% Högst= 90% Differens= 6 procentenheter Utifrån mål om ett ökat resande samt att nå högst kundnöjdhet inom tre år har följande målindikatorer satts upp för 2017: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent Resandet ska öka med minst 5 procent jämfört 2016 Andelen nöjda invånare ska öka till minst 60 procent Andelen nöjda kunder ska öka till minst 75 procent Nöjdhet med senaste resan ska öka till minst 87 procent 7

26 Utfall 2016 Resandeutveckling År 2016 blev ett rekordår när det gäller resandet i Halland. Resandet ökade med 5,6 procent jämfört 2015 och Hallandstrafiken nådde därmed för första gången sitt mål på 5-procents resandeökning, bortsett 2009 då Öresundstågstrafiken startade. Totala antalet resor i Halland under 2016 uppgick till 17,8 miljoner. En ökning har skett gällande samtliga trafikslag bortsett Kungsbackapendeln och länsjärnvägar där resandet har minskat. Resandeutveckling Halland Länsjärnvägar Kungsbackapendel Anropsstyrt Öresundståg inkl. Pågatåg HdHbg/Västtåg Vbg-Gbg Stadsbuss Regionbuss 0 Figur 1; Resandeutveckling Halland Sett till fördelning mellan trafikslagen står stadsbusstrafiken och regionbusstrafiken för drygt 60 procent av resorna, 32 respektive 30 procent. Därefter följer Öresundståg inkl. Pågatåg/Västtågen Varberg-Göteborg med ca 27 procent av resorna. Kungsbackapendeln står för ca 11 procent av resorna. Resandet på de före detta länsjärnvägarna, d.v.s. Viskadalsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg, står gemensamt för knappt 1 procent av alla resor (inkl. uppräkning av övriga färdbevis). Den allmänna anropsstyrda trafiken, som omfattas av anropsstyrd linjetrafik samt närtrafik, är av marginell betydelse med en andel mindre än 0,1% av alla resor. Övrig särskild kollektivtrafik, d.v.s. färdtjänst-, sjuk- och skolskjutsresor hade ca 2,8 miljoner resor under Tågtrafik I Halland bedrivs tågtrafik inom tågtrafiksystemen Öresundståg, Västtågen (Kungsbackapendeln, Viskadalsbanan, Varberg-Göteborg), Krösatåg (Halmstad-Nässjö järnväg) och Pågatåg (Halmstad-Helsingborg). Nedan följer en redovisning av resandeutveckling för samtliga tågsystem. Öresundståg, Pågatåg Halmstad-Helsingborg, Västtågen Varberg-Göteborg Resandet med Öresundståg redovisas numera tillsammans med Pågatåg Halmstad-Helsingborg samt Västtågen Varberg-Göteborg. Anledningen till varför resandet redovisas sammanslaget för dessa tre tågsystem är att alla trafikerar Västkustbanan med delvis samma trafikeringsuppgift 8

27 samt uppehållsbild. Resandet studeras därför utifrån hela trafiksystemet på Västkustbanan. Pågatåg tillkom på sträckan Halmstad-Helsingborg med 7dt/vardag från december Västtågen Varberg-Göteborg med 1dt/vardag startade i december Resandet för Västtågen är därför tämligen litet när 2016 summeras då det endast trafikerade under några dagar i december. I Halland ökade resandet med 3,5 procent jämfört föregående år. Totalt genomfördes ca 4,7 miljoner resor under Sedan trafikstart 2009 har Öresundstågsresandet ökat med 136 procent i Halland. Pågatågen har nu trafikerat i ett år och bidrar starkt till det ökade resandet tillsammans med Öresundstågen. Tack vare Hallandsåstunneln är nu resan HalmstadHelsingborg möjlig att genomföra under timmen vilket avsevärt förbättrat pendlingsmöjligheterna mellan Halland och Skåne. Fortsatt sker merparten av resorna på Västkustbanan i riktning norrut där Göteborg utgör en tydlig målpunkt, denna utveckling förväntas fortsätta framöver har präglats av ökad trängsel under pendlingstid, d.v.s. morgon och eftermiddag med tyngdpunkt mellan Varberg och Göteborg. Trängsel bedöms ha hämmat resandeutvecklingen något. Öresundståg inkl. Pågatåg Hd-Hbg/Västtåg Vb-G, Figur 2; Öresundståg inkl. Pågatåg Hd-Hbg/Västtåg Vb-G, I nedan diagram visas utvecklingen gällande antal på- och avstigande för varje station längs Västkustbanan i Halland. Under 2016 hade Halmstad flest resenärer tätt följt av Varberg. Kungsbacka och Falkenberg är jämnbördiga, därefter följer Åsa. Minst antal resenärer hade Laholms station. 9

28 Öresundståg och Pågatåg, på- och avstigande/vardag Halmstad 2000 Varberg Falkenberg * Kungsbacka Halmstad Åsa Varberg Laholm Falkenberg Kungsbacka Åsa Laholm ** *Ptåg 475 på/av 10% av total **Ptåg 138 på/av 20% av total Figur 3; Öresundståg och Pågatåg, på- och avstigande/vardag Den största resandeutvecklingen under 2016 har skett på stationerna i södra länet vilket kan tillskrivas ett ökat turutbud med tillkommande Pågatåg. I Halmstad ökade antalet på- och avstigande med 5,8 procent, och i Laholm med 14,6 procent. Nedan följer en sammanställning kring utvecklingen för varje station. Halmstad; +5,8% (+74% jmf 2009). Resandet fördelas 10 procent med Pågatåg (475) och resterande med Öresundstågen (4457) Varberg; +2,5% (+57% jmf 2009). Resandet fortsätter att öka men trängsel på tågen påvisar inbromsning i resandet Falkenberg; +2,9% (+73% jmf 2009). Falkenberg återtar tredjeplatsen från Kungsbacka, fortsatt stabil utveckling Kungsbacka; -4 % (+70% jmf 2009). Trängsel samt sämre spridning mellan Kungsbackapendeln och Öresundstågen föranleder överflyttning till Kungabackapendeln Åsa; +5,1% (+54% jmf 2013). Trängsel har påverkat dock fortsatt god resandeutveckling. Med antagande att resandet utgörs av arbets- och studiependling reser drygt 450 personer till och från Åsa station. Laholm; +14,6% (+52% jmf 2009). Resandet fördelas 20 procent med Pågatåg (138) och resterande med Öresundstågen (549). Sett till andel påstigande i förhållandet nord/sydlig riktning är det fortfarande en övervägande andel, 61 procent, som reser norrut från stationerna. Resandet i södergående riktning minskar från Kungsbacka kombinerat med att fler reser söderut från Åsa station. Halmstad, Falkenberg och Varberg reser till övervägande del norrut. För Halmstads och Laholms del ökar andelen södergående resor jämfört föregående år vilket härleds till nystartad Pågatågstrafik. 10

29 2500 Öresundståg och Pågatåg, påstigande riktning - vardagar % 39% 64% 61% (-4) (-1) 45% 55% (+7) 42% 13% Kungsbacka (28dt) Nord 49% 58% (-1) 87% 51% (-5) 0 Syd (-3) Åsa (11,5dt) Varberg (28dt) Falkenberg (28dt) Halmstad (31,5dt) Laholm (26dt) Figur 4; Öresundståg och Pågatåg, påstigande riktning - vardagar 2016 Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka Göteborg inom tågsamarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln. Under 2016 genomfördes ca 4 miljoner resor varav Hallands andel är 1,9 miljoner resor. Kungsbackapendeln står därmed för ca 11 procent av samtliga resor i Halland. På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som registrerar sina kort på tågen. Utifrån dessa mätningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. Med start från 2017 kommer resandet för Kungsbackapendeln att helt redovisas utifrån siffror från installerat kundräkningssystem (KRS) vilket ger ökad kunskap om det faktiska resandet. 11

30 Kungsbackapendeln Totalt resande Hallands andel Figur 5; Kungsbackapendeln Länsjärnvägar De så kallade länsjärnvägarna omfattas av Viskadalsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg. Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom tågsamarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis minskade under 2016 med ca 4 procent jämfört Antalet resor för 2016 var ca Denna siffra uppräknat med Västtrafiks färdbevis samt färdbevis från andra försäljningskanaler som Linkon ger ett årligt resande i Halland omkring resor. Persontågstrafiken mellan Halmstad och Jönköping/Nässjö ingår i tågsamarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. Under 2016 genomfördes drygt resor med Hallandstrafikens färdbevis vilket innebär en minskning med 11 procent jämfört året innan. Vid uppräkning med övriga färdbevis, d.v.s. JLT:s och övriga försäljningskanaler som Linkon, beräknas antalet årliga resor till cirka i Halland. Bristande leverans i form av inställda avgångar har haft betydande inverkan på det negativa resandeutfallet för Detta grundar sig i den ansträngda fordonssituation som rått inom Krösatågssamarbetet. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna trafikerar i utpekade kollektivtrafikstråk och möjliggör arbetspendling i stor utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till tåg. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, bärs till stor del upp av skolresor. Resandet med regionbusslinjerna visade från toppnotering 2008 fram till 2013 en negativ utveckling. Denna utveckling berodde främst på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när Öresundstågstrafiken startade Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Från 2013 har trenden pekat uppåt, under 2016 ökade 12

31 resandet med 5,5 procent jämfört föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 7 procent och för övriga linjer oförändrat. Att huvudlinjerna ökar och övriga linjer minskar/oförändrade ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade kollektivtrafikstråken där huvudlinjerna trafikerar. Regionbusstrafik Halland Huvudlinjer Övriga linjer Figur 6; Regionbusstrafik Halland Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Klart störst är Halmstad som står för 73 procent av alla resor i stadsbusstrafiken. Därefter följer i tur och ordning Varberg, Falkenberg och Kungsbacka. Under 2016 ökade resandet med 10,3 procent ställt mot föregående år. Stadsbusstrafik - fördelning antal resor % 10% Halmstad stadstrafik Falkenberg stadstrafik 10% Varberg stadstrafik Kungsbacka stadstrafik 73% Figur 7; Stadsbusstrafik - fördelning antal resor

32 Halmstad Halmstad är det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik ca 23 procent av resorna. För 2016 registrerades strax över fyra miljoner resor i stadsbusstrafiken vilket är all time high i Halmstad. Under 2016 ökade resandet med 5,7 procent jämfört Resandeökningen i Halmstad sker trots det stora arbete som pågått under hösten i byggnationen av Resecentrum etapp 2, vilket ska resultera i nya stadsbusshållplatser på Laholmsvägen och ett på sikt helt samlat resecentrum. Ett tillfälligt busskörfält på Laholmsvägen inrättades i samband med byggstart och detta har varit till stor hjälp för att bibehålla tidhållning i busstrafiken. Arbetet förväntas vara klart sommaren Under hösten passerade linje 30 över en miljon resor sett till rullande 12-månaderstal. Det var första gången en enskild linje i Halland hade över en miljon i resande under ett år. Stadsbusstrafik Halmstad Figur 8; Stadsbusstrafik Halmstad Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka har samtliga renodlats med satsning på huvudlinjer med ökat turutbud och rakare körväg samt koppling till tågtrafiken på Västkustbanan. Linjenätet i Falkenberg gjordes om 2011 och sedan dess har resandet varje år ökat. Kungsbackas linjenät gjordes om sommaren 2015 och även där har resandeutvecklingen varit mycket positiv. Till sist gjordes linjenätet i Varberg om i december 2015 och i likhet med Falkenberg och Kungsbacka har resandet skjutit iväg. Vid summering av 2016 kan det konstateras att stadsbusstrafiken numera har fler resande i Varberg jämfört Falkenberg. Varberg ökade med 36 procent jämfört 2015, Falkenberg med 10 procent och Kungsbacka med 34 procent. 14

33 Stadsbusstrafik Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 9; Stadsbusstrafik Falkenberg, Varberg och Kungsbacka

34 Kundnöjdhet och marknadsandel Målen för 2016 var att andelen nöjda kunder skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar inom kollektivtrafiken. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. Vid jämförelse med uppsatta målindikatorer används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda invånare var 53,6 procent 2016, vilket är en uppgång med ca 2 procentenheter jämfört föregående år, detta innebär att målet på 53 procent nås. När det gäller nöjdheten hos kunderna uppnås inte målet på 72 procent. Nöjdheten för 2016 var 69,3 procent vilket är en uppgång med ca 1 procentenhet jämfört Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% 70% 69,3% 64,2% % Nöjdhet Betyg % 53,6% 50,9% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resenärer (exl. Kungsbacka) Resenärer hela Halland Invånare (exl. Kungsbacka) Invånare hela Halland Figur 10; Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Hallandstrafiken/Västtrafik? Marknadsandelen för 2016 var 13,3 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Detta är dock en uppgång med 0,3 procentenheter jämfört föregående år. Under de sista två åren har trenden varit positiv. Vid jämförelse med utfallet 2010 kan det konstateras en långsamt stigande trend. 16

35 Marknadsandel andel kollektivtrafik av totalt antal motoriserade resor 20% 15% 13,8% 11,5% 12,7% 14,3% 12,5% 13,0% 13,3% % 5% 0% Figur 11; Marknadsandel - andel kollektivtrafik av totalt antal motoriserade resor 17

36 Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. Hallandstrafiken baserar sin miljöuppföljning på statistik hämtad från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka ingår i Västtrafiks FRIDA och därmed inte i statistiken som redovisas i denna sammanställning. Därtill redovisas endast busstrafik. En stor del av resandet i Halland sker med eldrivna tåg vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2016 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används tre typer av förnyelsebara drivmedel; RME (Rapsmetylester), HVO (Hydrerad vegetabilisk olja) och biogas. En succesiv ökning av bussar med Euro 6-standard sker också vilket resulterar i lägre utsläpp av partiklar och kväveoxider jämfört tidigare generationer av Euro-klasser. Totalt har 79 procent av Hallandstrafikens busstrafik utförts med förnyelsebara drivmedel under 2016, en uppgång med ca 4 procentenheter jämfört Inom stadsbusstrafiken har 76 procent av trafiken utförts med förnyelsebara drivmedel, en ökning med ca 4 procentenheter jämfört föregående år. Under 2016 gick stadstrafiken i Halmstad helt över till att enbart trafikeras med förnyelsebara drivmedel. Regionbusstrafiken utfördes till 81 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med ca 3,5 procentenheter jämfört Vid jämförelse 2016 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 39 procent vilket nedan diagram visar. Under 2016 har koldioxidutsläppen minskat med 10 procent ställt mot föregående år. Nettoutsläpp koldioxid (CO2) Nettoutsläpp (ton) Busstrafik Hallandstrafiken Figur 12; Nettoutsläpp koldioxid (CO2) 18

37 Infrastruktur Standardhöjning av hållplatser Då Halland är ett växande län med ökande befolkning och därmed också ett ökat behov av transporter krävs att standarden på hållplatserna runt om i länet höjs. Standarden varierar mycket och sammanfattningsvis kan det konstateras att den fortfarande är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Ansvaret för delar av infrastrukturen för kollektivtrafiken i Halland övergick i samband med den nya kollektivtrafiklagen till Hallandstrafiken som i sin tur har tecknat avtal med alla kommuner i Halland om ansvarsfördelningen när det gäller drift, underhåll samt om- och nybyggnad av hållplatser. Principen är att kommunerna och Trafikverket ansvarar för markarbeten och Hallandstrafiken ansvarar för resenärsservice, dvs den utrustning som finns ovan mark. För att underlätta detta arbete har Hallandtrafiken tagit fram en Hållplatshandbok där allt förklaras mer utförligt vem som gör vad, hur hållplatser ska se ut m.m. Under 2016 har kommunerna fortsatt med ombyggnad av hållplatser på de kommunala vägnäten. Bland annat har de nya linjenäten i Varberg och Kungsbacka föranlett byggnation av helt nya hållplatser och vändhållplatser för att trafiken ska fungera på ett bra sätt och att resenärerna ska mötas av moderna och komfortabla hållplatser. I Halmstad har fokus varit att tillgänglighetsanpassa och rusta upp hållplatser med många påstigande. I Falkenbergs kommun har ett stort terminalbygge genomförts i Ullared med plats för flera angörande bussar samtidigt och bättre väntytor för resenärerna. Även i Laholms kommun har fokus varit tillgänglighetsanpassning av hållplatser. I Hylte kommun finns endast ett fåtal hållplatser på kommunalt vägnät. På statligt vägnät har 5 hållplatser byggts om. Antal ombyggda hållplatser för respektive väghållare per kommun under 2016 Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Kommunal vägnät Summa/kommun Statligt vägnät Tabell 2; Antal ombyggda hållplatser för respektive väghållare per kommun under

38 Aktuella aktiviteter Upphandling 2020 Under 2016 har arbetet kring ny upphandling av all busstrafik i Hallandstrafikens regi påbörjats. I nuvarande avtal för buss, N-1007 som innefattar all allmän kollektivtrafik samt skolskjutsar som utförs med buss, har optionsåren lösts ut vilket innebär att avtalen sträcker sig fram till halvårsskiftet I trafikavtalen för taxi inom N-1007 som riktar sig mot särskolan har möjliga optioner inte lösts ut, avtalet sträcker sig därmed till halvårsskiftet Trafikavtal N-1507 för färdtjänst, sjukresor och kompletterande kollektivtrafik gäller fram till halvårsskiftet 2018, möjliga optionsår har inte lösts ut. En process har påbörjats i början av 2017 för upphandling av berörd trafik där trafikavtalet avslutas sommaren I upphandlingsarbetet ingår en rad förstudier kring operatörssamverkan, avtalsmodeller, miljöfrågor, sociala- och tekniska krav samt marknadsfrågor. Förstudier utgör en viktig grund i de ställningstagande som ska göras i centrala frågor för upphandlingsarbetet. Samråd inför upphandling (SIU) planeras till september Förfrågningsunderlag kommer att börja tas fram från oktober 2017 med utskick till prekvalificerade anbudsgivare i september Anbud lämnas in november 2018 med tilldelning februari Trafikstart sker i juli Upphandling Krösatåg och Pågatåg Som en del av Krösatågssamarbetet är Hallandstrafiken involverad i arbetet med upphandling gällande drift av Krösatågstrafiken med trafikstart december Övriga parter är Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafik, Blekingetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Skånetrafiken och Västtrafik. Tågdriften är i huvudsak lokaliserad till Jönköping och Kronoberg men upphandlingen omfattar även länsöverskridande trafik. För Hallands del omfattar upphandlingen sträckan länsgräns Halmstad längs Halmstad Nässjö Järnväg (HNJ). Skånetrafiken tillsammans med Blekingetrafiken, Länstrafiken Kronoberg och Hallandstrafiken genomför en samordnad upphandling gällande drift och underhåll av Pågatågstrafik med trafikstart december Tågdriften är i huvudsak lokaliserad till Skåne men upphandlingen omfattar även länsöverskridande tågtrafik. För Hallands del omfattar upphandlingen sträckan länsgräns Skåne Halmstad längs Västkustbanan samt länsgräns Kronoberg Halmstad längs Markarydsbanan. Utveckling SKJUTS+, REBUS Hallandstrafiken har under 2016 initierat ett arbete med fortsatt utveckling av planeringsverktygen för skolskjuts och linjetrafik, SJUTS+ och REBUS, tillsammans med ansvarig tillverkare. En ökad samordning mellan skolskjuts och linjetrafik med öppnande av skolskjutsar för allmänhet förutsätter att planeringen mellan skol och linje kan samordnas. Arbetet tillsammans med tillverkaren har fått en positiv effekt på utvecklingen av verktygen och kommer att fortsätta under Ny kollektivtrafikbarometer I januari 2017 lanserades en ny kollektivtrafikbarometer med tillhörande ny webbportal med ett snabbare och mer användarvänligt gränssnitt. Ytterligare förändring är att undersökningsmetoden numera utgår från webbenkät och telefonintervjuer. Tidigare utgick kollektivtrafikbarometern från personer kopplat till ett telefonabonnemang vilket gjorde 20

39 resultatet snedvridet. Urvalet görs nu direkt från befolkningsregistret. Det har även skett en utrensning av frågor i syfte att minska antalet frågor som respondenter måste besvara. Hallandstrafiken valde vid ingången av den nya kollektivtrafikbarometern att dubblera antalet respondenter, från 1200 per år, till Hallandstrafiken kommer under 2017 att lägga ökat fokus på analys av resultat i kollektivtrafikbarometern för att bättre kunna möta resenärernas förväntningar och krav kopplat till målet om ökad nöjdhet för invånare och kunder. Hållplatsunderhåll För att skapa en positiv upplevelse för befintliga och presumtiva resenärer, genomförde Hallandstrafiken i slutet på 2015 en upphandling av hållplatsunderhåll som har till syfte att öka hållplatsernas trevnad, renhållning och trygghet. Avtalet är bland annat indelat i två arbetsområden; städ och reparation. I städdelen ingår bland annat att städa upp glaskross, klottersanering, putsa väderskydd, upprätning av stolpar, byte av dåliga skyddsglas på kasetter m.m. I reparationsdelen ingår att laga trasiga väderskydd inom en vecka från att det är uppstädat, ta bort och sätta upp nya stolpar/toppar/anslagskassetter samt flytta väderskydd från en hållplats till en annan vid behov. Framtida betalsystem Kalmar Länstrafik, Jönköpings Länstrafik, Hallandstrafiken samt Länstrafiken Kronoberg har beslutat sig för att gemensamt driva ett projekt gällande "Framtida betallösningar" med Samtrafikens arbete som bas. Överordnat allt annat, är att det skall vara kompatibelt med Skånetrafiken, Blekingetrafiken, Västtrafik och Östgötatrafiken, för att inte försämra för våra kunder som reser över länsgränserna. Mobila enheter kommer vara den viktigaste komponenten i vårt nya betalsystem. Både som försäljnings- och kommunikationskanal. Våra kunder ska snabbt och enkelt få relevant och korrekt trafikinformation som berör kunden och hens resvägar. Kunden ska via sin mobila enhet kunna hantera hela sin resa - från sök/köp resa, information under resans gång och till eventuella ärenden efter resan. Kundens mobila enhet ska även kunna hantera tilläggstjänster som ligger i nära anslutning till Hallandstrafikens trafikeringsområde. Eftersom alla våra kunder inte köper biljett via mobil enhet kommer vi att ha kompletterande försäljningskanaler där kund enkelt hittar och köper sin resa. Kommunikation och marknad Inom området kommunikation och marknad arbetar Hallandstrafiken med information, marknadsföring och profilering för att uppmuntra befintliga kunder till fortsatt resande och samtidigt attrahera nya kunder att välja kollektivtrafiken som ett förstahandsalternativ för sina resor. Under 2016 har ett flertal aktiviteter genomförts. 21

40 Fria resor Under 2016 har vi fortsatt att fokusera på Fria resor kampanjen, speciellt i de områden där satsningar på kollektivtrafiken har gjorts, vilket har gett förutsättningar för ett ökat resande. Vi har gjort utskick till företag och privatpersoner i Halland där det idag finns bra trafik med goda pendlingsmöjligheter. I början av året satsade vi på Fria resor-utskick i Varberg, då det nya linjenätet som började gälla i december 2015 har gett nya resemöjligheter. Under hösten har vi fokuserat mycket av kampanjen i Halmstad, då byggnationen av resecentrum etapp 2 är i full gång i staden. Totalt har personer tagit del av erbjudandet, varav valde att ställa bilen under 14 dagar och prova på att resa med buss och/eller tåg. Förhoppningen med kampanjen är att en del av dessa resenärer väljer att fortsätta resa med Hallandstrafiken efter avslutad testperiod. Resultatet visar att minst 531 nya resenärer har tillkommit under året efter att ha tagit del av erbjudandet. Marknadsföring Västkustbanan Vi har under året lyft fördelen med att resa kollektivt på Västkustbanan, tack vare turtätheten både mellan Halland och Göteborg, men även mellan Halland och Köpenhamn. Vi visar här på enkelheten, snabbheten och prisfördelarna, för både pendlare och fritidsresenärer. Våra reklamfilmer har fortsatt att lyfta tåget, även om vi under året även fått med mer busstrafik i filmen vilket går i linje med att visa på hela resan. Filmerna har varit mycket uppskattade. Nytt för 2016 var vår satsning på extra nattåg från Göteborg efter sommarkonserterna med Håkan Hellström, Iron Maiden och Bruce Springsteen. Tågen blev en stor succé och var fullsatta när de rullade ner mot Halland efter konserterna. I samband med konserterna tog vi också fram en eventbiljett som kunde köpas i mobilappen. Många valde också att köpa dessa eventbiljetter. Eftersom satsningen föll så väl ut, beslutades även att sätta in extra nattåg efter Kents och Håkan Hellströms konserter i Göteborg under hösten. I december sattes det in två extra avgångar under rusningstid på sträckan Varberg-Göteborg. De nya avgångarna och resmöjligheterna som dessa ger, kommunicerades i ett flertal kanaler inför trafikstart. Företagsförsäljning Vi har under året lyft fram de förbättringar som gjorts i företagens närområde och som ökar möjligheterna för företagen och dess anställda att resa kollektivt. Både när det gäller tjänsteresor och resor mellan hem och arbetsplats. Vi har erbjudit Företag Flex, en smidig och enkel lösning för tjänsteresor, sedan hösten 2013 och vi ser en mycket positiv trend sedan dess. Sedan 2014 har resandet med Företag Flex-kort ökat med hela 150 procent gjordes det tjänsteresor med Företag Flex, jämfört med 2014 då det gjordes tjänsteresor. När det gäller resor mellan hem och arbetsplats, erbjuder vi bland annat årskort via personalerbjudande, och vi ser att allt fler tar möjligheten att resa kollektivt med årskort via sitt företag. 22

41 Parallellt har vi fortsatt att utveckla Mina Sidor Företag, för att förenkla administrationen för företagen. Sommarkortet Från 15 juni 15 augusti reser våra kunder med all trafik i Hallandstrafikens regi till ett väldigt förmånligt pris. Detta i ett led att få allmänheten att prova på kollektivtrafiken under sommarmånaderna års satsning på Sommarkortet, med bland annat sänkt pris till 650 kr, togs emot positivt av Hallänningarna. Försäljningen slog alla tidigare rekord och ökade med nästan 30 procent Sommarkort såldes 2016, jämfört med Sommarlov och Sommarkort året innan. För att uppmuntra till fortsatt resande efter sommaren erbjöd vi, under en begränsad tid i augusti, våra Sommarkortskunder 100 kr rabatt vid köp av något av våra periodkort inför hösten. Även här fick vi mycket positiv respons och närmare kunder tog möjligheten att använda sig av erbjudandet. Uppföljning av resultatet visar också en ökning av periodkortsförsäljning i anslutning till att sommarkortets giltighet tar slut. Nytt utseende på vår mobilapp Den 15 februari fick vår mobilapp nytt utseende. Vi genomförde denna förändring för att göra det enklare och tydligare att söka sin resa, köpa biljett och hitta aktuell trafikinformation. I samband med att appen fick ett nytt utseende genomfördes en kampanj där vi släppte mobilbiljetter för endast 1 kr styck. Event Hallandstrafiken har deltagit i olika events under året. Detta är ett sätt att skapa en positiv bild av Hallandstrafiken och stärka varumärket. Studentkampanj Som student reser man 25 procent billigare med periodkort. Från och med höstterminen 2016 används en ny gemensam symbol för studentreserabatter på studentkorten. Det är denna symbol som nu berättigar till studentrabatt i bland annat Hallandstrafikens trafik. För att informera om de nya reglerna och samtidigt få fler studenter att välja kollektivtrafiken, gjordes en studentkampanj i ett flertal kanaler efter sommaren. Period 20/60 Period 20/60, som testats under hösten och våren 2015/2016 i Halmstad kommun, lanserades i höstas i hela Halland. Med det nya periodkortet vill Hallandstrafiken ge fler möjligheten att pendla med kollektivtrafiken. Med 20 resdagar som kan användas närsomhelst under 60 dagar blir det lättare att kombinera olika sätt att resa, ena dagen cykel eller bil och andra dagen tåg och/eller buss. Mynewsdesk På Mynewsdesk har vi möjligheten att nå pressen och få ut våra egna nyheter. Under 2016 har vi arbetat med att bearbeta pressen via Mynewsdesk. I januari blev vi utsedda till Årets Nyhetsrum 2016 inom branschkategorin Transport. 23

42 Marknadsföring 2017 Under 2017 kommer vi ha fokus på våra prioriterade områden kund och leverans. Resandet ska vara attraktivt och både kunderna och invånarna ska vara nöjda. Leveransen ska vara trygg och säker. Målet är att öka vår marknadsandel och få fler att börja åka kollektivt, samt att öka både våra kunders och invånarna i Hallands nöjdhet med Hallandstrafiken. Aktiviteterna bygger på att locka fler att testa kollektivtrafiken via bland annat Fria resor-erbjudandet och företagsförsäljning, samt stärka varumärket med vår kommunikation till både befintliga och nya kunder. Vi kommunicerar via film, tidningsannonser, DR-utskick, hållplatsreklam, radio, bussreklam, flyers, webb, sociala- och digitala medier. 1. Fria resor Med Fria resor-kampanjen vänder vi oss till de Hallänningar som inte åker med oss idag. Med erbjudandet om fria resor vill vi få fler att börja resa med oss och upptäcka fördelarna med att resa kollektivt, och i slutändan öka vår marknadsandel samt resandet. Fria resor kampanjen har tidigare år gett ett gott resultat. 2. Företagsförsäljning De olika företag som finns i Halland är en viktig målgrupp när det gäller att öka vår marknadsandel. Fokus ligger på att öka antalet tjänsteresor, samt att få fler företag att erbjuda anställda årskort mot nettolöneavdrag. Vi ska systematisera företagsförsäljningen och kommer att genomföra regelbundna kontakter inklusive uppsökande verksamhet. 3. Sommarkortet Med sommarkortskampanjen når vi nya kunder med ett glatt och positivt budskap. Sommarkortet har ett mycket förmånligt pris och strategin är att det är så pass bra prissatt att många vågar ta chansen att prova på att resa med kollektivtrafiken. Sommarkortskampanjen når även våra befintliga kunder och ger en positiv varumärkesbyggande inverkan. Med Sommarkoretet reser våra kunder med all trafik i Hallandstrafikens regi till ett väldigt förmånligt pris mellan 15 juni-15 augusti erbjöd vi i augusti 100 kr rabatt till våra kunder som rest med Sommarkortet, om de köpte något av våra Periodkort. Detta för att ytterligare uppmuntra Sommarkortskunderna att fortsätta att resa med oss även efter sommaren. Vi kommer även 2017 att erbjuda rabatt om man köper något av våra periodkort efter att Sommarkortet gått ut. 4. Mobilappen I vår målbild om det kommande nya biljett- och betalsystemet ser vi att mobila enheter kommer vara den viktigaste komponenten. Både som försäljning- och kommunikationskanal. Mot denna bakgrund är det viktigt att redan under 2017 börja arbetet med att få fler att använda vår mobilapp. Vi kommer därför fortsätta arbetet med att marknadsföra fördelarna med appen, både när det gäller enkelheten att köpa biljett, samt de befintliga tjänsterna i appen såsom reseplanerare, se var bussen befinner sig på karta etc. 24

43 Parallellt med ovan kommer arbetet fortgå med att utveckla erbjudandet, med bättre tjänster och service i appen. Under 2017 kommer vi exempelvis lansera periodbiljett i appen. Detta och andra kommande förbättringar/erbjudanden kommer marknadsföraras under året. Övrigt Hallandstrafiken producerar en tidning fyra gånger per år som distribueras till alla hushåll i Halland, vilket innebär att vi här har möjligheten att kommunicera även med de Hallänningar som inte reser med oss. Här får vi möjlighet att informera om vår trafik, pris och tjänster, samt ett kändisreportage. Vår hemsida är en viktig kommunikationskanal som vi hänvisar till i all övrig kommunikation. Det är här vi har möjlighet att informera och kommunicera om allt som rör Hallandstrafiken. På Mina sidor är drygt medlemmar registrerade. Här har vi möjligheten att kommunicera med våra befintliga kunder med relevant information och erbjudanden. Vi har även Mina sidor Företag för företagskunderna. På Mynewsdesk har vi möjligheten att nå pressen och få ut våra egna nyheter. Under 2016 har vi arbetat med att bearbeta pressen, och detta arbete kommer att fortgå under Hallandstrafiken deltar i olika events, såsom trafikantdagar och miljödagar etc. Vi deltar med vårt mobila säljkontor och informerar allmänheten om våra färdbevis samt resmöjligheter. 25

44 Trafikförändringar 2018 I Kollektivtrafikplan 2018 beskrivs trafikförändringar som kommer att inträffa under trafikåret 2018 med start från december I tabellen nedan beskrivs förändringarna översiktligt och en mer djupgående beskrivning sker senare i detta kapitel. Samtliga trafikförändringar som Hallandstrafiken genomför grundar sig i de principer som finns fastslagna i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Huvudstrategin är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Objekt Åtgärd Nettokostnad (mkr) Västtågen VarbergGöteborg Utökning med 1dt/vardag som kompletterar utbud under högtrafiktimmar för att möta ökat resbehov. Skapar i princip kvartstrafik från Varberg mellan kl och söderut från Göteborg mellan kl. 16:25-17:25. +2,0 Kungsbackapendeln Utökning med 2dt, förlängd kvartstrafik morgon/eftermiddag +0,3 Öresundståg Kompletterande fredags- och helgtrafik: Halmstad-söderut avg. 6:12 (S) Göteborg avg. 5:55 (S) Helsingborg avg. 22:53 (F, L) +0,3 Testprojekt HNJ 3-årigt testprojekt med mål om ett ökat resande. Turutökning med 2dt/vardag, upprustning av stationsmiljöer samt marknadsföringsåtgärder. Ny matarlinje Hyltebruk-Landeryd med anslutning till/från samtliga tågavgångar. Minskat antal turer L432 Hyltebruk-Smålandsstenar-Gislaved. +5,0 Trafik på julafton Hallandstrafiken kommer att börja trafikera julafton som en söndag. Detta med anledning av ett ökat resbehov. +/- 0 7,6 Tabell 3; Trafikförändringar

45 Västtågen Varberg-Göteborg En viktig faktor för att stärka tågtrafikens konkurrenskraft och förtroende är att uppnå ökad robusthet, d.v.s. god punktlighet, i trafiken. Punktligheten för Öresundstågen i Halland är förhållandesvis god vid jämförelse med övriga riket, under 2016 var 91,2% av tågen i tid, vilket innebär ankomst inom fem minuter från planerad ankomsttid vid slutstation. I nuläget är Västkustbanan till 85 procent utbyggd till dubbelspår. Dubbelspår ökar kapaciteten avsevärt och skapar möjlighet till trafikering med fler tågtyper som snabbtåg, regionaltåg, lokaltåg och godståg. För att kunna möta en fortsatt resandeutveckling genom att köra fler tåg i framtiden så behöver Västkustbanan byggas ut. Ett antal infrastruktursatsningar finns av denna anledning planerade de kommande åren. Hösten 2017 påbörjas utbyggnad till fyrspår mellan Malmö och Lund, ett arbete som pågår till Sträckan Helsingborg-Ängelholm ska byggas ut till dubbelspår med planerad byggstart 2019 med färdigställande Utbyggnaden av dubbelspår mellan Varberg och Hamra i form av Varbergstunneln kommer att pågå mellan Västlänken i Göteborg kommer att byggas mellan 2017/ Fram till 2026 är möjligheterna till fler avgångar inom befintliga tågsystem begränsade. Det finns heller ingen möjlighet att köra längre tåg på befintliga Öresundstågsavgångar på grund av begränsning i plattformslängd på Göteborgs centralstation. Det råder också brist på tåg inom hela Öresundstågssystemet. Hallandstrafiken har av denna anledning sett över andra alternativ för att kunna tillgodose en fortsatt resandeutveckling. Som ett led i detta tillkom i december 2016 en ny dubbeltur med Västtågen mellan Varberg och Göteborg för att skapa fler resmöjligheter. Avgång på morgonen sker kl från Varberg mot Göteborg med ankomst På eftermiddagen sker avgång från Göteborg kl med ankomst i Varberg Utöver ovan nämnda dubbeltur, bedömer Hallandstrafiken att ytterligare kompletterande avgångar behöver tillkomma i december 2017 för att möta resandeutveckling kommande år. Hallandstrafiken föreslår därför en ny dubbeltur med Västtågen Varberg-Göteborg. Detta innebär en ny avgång från Varberg kl med ankomst i Göteborg strax innan kl På eftermiddagen planeras ytterligare avgång kl från Göteborg med ankomst i Varberg strax innan kl. 18. Tillsammans med utökning Västtågen Varberg-Göteborg från december 2016 väntas tillkommande dubbeltur i december 2017 att lösa resbehov på längre sikt, åtminstone fram till Utökning skapar i princip en avgång varje kvart från Varberg riktning norrut i tidsläget kl och söderut från Göteborg mellan kl Det är av vikt att poängtera att avgångarna med Västtågen Varberg-Göteborg trafikerar idag outnyttjad snabbtågskanal. I processen för årlig tågplan måste tågläge ansökas på nytt, i det fall annan aktör vill använda sig av snabbtågskanal, kan konsekvensen bli att avgångar med Västtågen stryks. Vid tidpunkten då samtliga av ovanstående nämnda infrastruktursatsningar är färdigställda, d.v.s. 2026, skapas utrymme för fler tågsystem längs Västkustbanan. Hallandstrafiken har då för avsikt att driftsätta ett tredje tågsystem till och från Göteborg i form av en ny regionaltågslinje utöver dagens Öresundståg och Kungsbackapendeln. Inledningsvis ska den nya regionaltågslinjen starta i Varberg med möjlig förlängning söderut när resbehov uppstår. Nettokostnad 2 mkr 27

46 Kungsbackapendeln En utökning på Kungsbackapendeln med två dubbelturer föreslås ske i december Förändring innebär att kvartstrafiken förlängs under morgon och eftermiddag. I riktning mot Göteborg med avgång från Kungsbacka förlängs kvartstrafiken till kl , och på eftermiddagen från kl I den andra riktningen med avgång från Göteborg förlängs kvartstrafiken till kl och på eftermiddagen från kl Utökning sker för att möta ett ökat resande som delvis kan härledas till ett mer utspritt resande under morgon/eftermiddag vilket innebär förlängda peak -tider. Under 2018 kommer också byggnationen av Nya Onsalavägen att påbörjas vilket kommer skapa en ansträngd trafiksituation på befintlig Onsalaväg. En utökad trafikering på Kungsbackapendeln skapar fler resmöjligheter att resa kollektivt med byte från buss till tåg i Kungsbacka vilket skulle kunna ge en dämpande effekt på trafiksituationen under byggtiden. Nettokostnad 0,3 mkr Öresundståg Hallandstrafiken utvecklar löpande trafikeringen på Västkustbanan med fler avgångar utifrån identifierat resbehov. Till december 2017 föreslås en komplettering av fredags- och helgtrafiken vilket skapar fler tidiga och sena resmöjligheter som idag saknas. Riktning norrut Ny avgång från Helsingborg avg. 22:53 fredag, lördag. Fyller igen lucka mellan 21:53 och 23:53 Riktning söderut Ny avgång från Göteborg avg. 5:55 lördag, söndag. Tidigast avgång idag 6:55 Ny avgång från Halmstad avg. 6:12 lördag, söndag. Tidigast avgång idag 07:12 (lördag), 08:12 (söndag) Tillkommande avg. 5:55 fr. Göteborg på lördagar och söndagar fortsätter söderut med avgång fr. Halmstad 7:12. Nettokostnad 0,3 mkr Testprojekt HNJ Enligt beslut i Regionalt Trafikförsörjningsprogram som antogs under våren 2016 ska ett 3-årigt testprojekt på Halmstad-Nässjö järnväg genomföras med start i december Projektet är att betrakta som ett regionalt utvecklingsprojekt där målet är ökat tågresande på HNJ-banan. Nuläge kännetecknas av ett lågt resande med en därtill negativ resandeutveckling. Trafikförsörjningsprogrammet fastslår att befolkningsunderlaget och befintlig arbetspendling inte motiverar tågtrafik för vardagsresande längs HNJ-banan i Halland. De större pendlingsflödena går mellan Hyltebruk och Halmstad som tillses av en väl utbyggd busstrafik som delvis trafikeras av komfortbuss med glesare stoppbild vilket skapar en konkurrenskraftig busstrafik. Testprojektet för HNJ kommer att utvärderas löpande och utgöra underlag för långsiktigt beslut om fortsatt tågtrafikering. Inom projektet ingår en utökning av antalet turer, från dagens 5dt/vardag till 7dt/vardag. Turutbudet under helg är i princip oförändrat med ca 4 dt. Projektet sker i samverkan med Jönköpings länstrafik samt kommuner längs banans sträckning. I projektet inryms även 28

47 upprustning av stationsmiljöer samt marknads- och påverkansåtgärder. Arbetet inför trafikstart i december 2017 har pågått sedan hösten 2016 med avstämningsmöten där deltagande parter medverkat. Mindre arbetsgrupper, i vilka möjliga åtgärder identifieras, har formats inom delområdena trafik, infrastruktur och marknad-information. Arbetet kring projektet fortlöper under 2017, bland annat ska två resanderäkningar genomföras, en vår- och höstmätning. Utöver turutökning i tågtrafiken kommer en matarlinje mellan Hyltebruk och Landeryd att inrättas. Syftet med denna linje är att förbättra Hyltebruks koppling mot HNJ-banan. Matarlinjen kommer att ansluta till/från samtliga tågavgångar i båda riktningar. Linje 432 mellan Hyltebruk-Smålandsstenar-Gislaved kommer samtidigt att reduceras från dagens 7dt/vardag till 3dt/vardag. Övriga tider hänvisas till matarlinje Hyltebruk-Landeryd med byte till tåg. Produktionsbesparing på linje 432 kommer att delfinansiera matarlinje HyltebrukLanderyd. Nettokostnad 5 mkr Trafik på julafton Hallandstrafiken föreslår att all busstrafik på julafton, från tidtabellsskiftet i december 2017, ska trafikeras som en söndag. Hallandstrafiken har traditionellt trafikerat julafton som en lördag fram till kl. 17, därefter har trafiken ställts in. Undantag är Öresundståg som trafikerar som en vanlig lördag. Detta innebär att de flesta kan åka kollektivt till julfirandet men inte hem. Utöver resande till/från julfirande syns ett växande resbehov vilket grundar sig i att allt fler arbetar på julafton samt att en allt större del av befolkningen inte firar jul. Ytterligare vinst med att trafikera som en vanlig söndag är en ökad tydlighet som är lätt att kommunicera. Kostnad för utökad trafik på julafton är försumbar sett över hela tidtabellsperioden. Nettokostnad +/0 kr Infrastruktur För att locka nya resenärer till kollektivtrafiken och nå de övergripande målen är infrastrukturen för kollektivtrafiken en viktig framgångsfaktor. Helhetsintrycket av resorna ska vara positivt och det är viktigt att hela resan fungerar från dörr till dörr för alla resenärer. Att hållplatser och stationer har bra väntytor är avgörande för att kollektivtrafiken ska uppfattas som attraktiv och ett alternativ till bilen. Att hållplatserna har väderskydd, belysning och är väl underhållna signalerar att resenärerna är viktiga och att vi är måna om att resorna ska vara så komfortabla och tillgängliga som möjligt. Hallandstrafiken har i sin budget för 2017 avsatt 9,5 Mkr för hållplatsåtgärder och drift vilket är en utökning jämfört med föregående år. Taxor I angivna riktlinjer för taxor i Trafikförsörjningsprogrammet fastslås att det ska vara enkelt, hela-resan perspektivet ska råda och upphandlad/kommersiell trafik ska fungera bra ihop. Över en längre tidsperiod ska intäkterna från resenärerna överstiga 60 procent av kostnaderna baserat på det totala utbudet i Halland. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om taxenivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Taxenivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för

48 Utblick I detta kapitel redovisas vilka kommande projekt Hallandstrafiken ser som aktuella för åren Utblick 2019 Ett återkommande objekt i kollektivtrafikplanen är att möta resandeutvecklingen längs Västkustbanan. Hallandstrafiken ser ett eventuellt behov av fler avgångar beroende på hur resandet utvecklar sig under 2017/2018. Hallandstrafiken tar därför höjd för detta i utblicken Ytterligare identifierat objekt är möjlig stationspendel till/från Laholms station med koppling till tågtrafiken. Stationspendelns syfte skulle vara att bättre länka samman Laholms stad med tågstationen. Hallandstrafiken kommer inom det närmsta året utreda förutsättningar för en sådan stationspendel. I nuläget trafikerar ett flertal regionbussar sträckan och även dessa linjer kommer att ingå i den totala översynen. Hallandstrafiken ser en fortsatt utveckling av Ullaredsstråken, d.v.s. regionbusslinje 651 Varberg-Ullared och linje 555 Falkenberg-Ullared, som prioriterad under Resandeutvecklingen går stadigt uppåt, trots att trafikutbudet under en längre tid varit oförändrat med timmestrafik som grund. Hallandstrafiken bedömer att en turutökning är nödvändig för att möta den växande arbetspendlingen från Varberg och Falkenberg till Ullared i takt med Gekås samt övriga kringverksamheters tillväxt. Utblick 2020 Från juni 2020 gäller ett nytt trafikavtal för all busstrafik i Hallandstrafikens regi. I samband med detta kommer busstrafiken till viss del att arbetas om vilket kan leda till förändrad kostnadsbild. Med stor sannolikhet kommer många besparingar möjliggöras genom bättre samordningseffekter samt effektiviseringar jämfört nuvarande avtal. Även kostnadsökningar kan komma att ske, framförallt i Halmstad stadsbusstrafik genom ev. längre bussar samt införandet av fler bussar med komfortstandard i regiontrafiken. Utöver nytt trafikavtal 2020 kan en ev. trafikstart av Markarydsbanan bli aktuell beroende på hur fort nödvändiga infrastrukturåtgärder kan färdigställas. 30

49 Ekonomi I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se kapitel Trafikförändringar 2018 ). För 2018 sker en ökning av trafikkostnader med 7,6 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Driftbidraget är den del som finansieras av Region Halland. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2019 och 2020 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande Kollektivtrafikplaner som en del av det totala driftbidraget. Tabell 4; Ekonomi

50 Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är kollektivtrafik som tillhandahålls kunder efter någon form av myndighetsbeslut eller reglemente. Hos Hallandstrafiken finns skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor som former av särskild kollektivtrafik. Skolskjuts Enligt skollagen (2010:800) är Sveriges kommuner skyldiga att anordna kostnadsfri skolskjuts för grundskoleelever till den skola kommunen placerar eleven. Möjlighet till skolskjuts finns även om eleven väljer annan skola, såväl offentlig som privat, om detta kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Rätten till skolskjuts bedöms utifrån färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning hos elev eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt. Myndighetsutövningen, d.v.s. beslut om vem som har rätt till skolskjuts och hur, får inte överlåtas till någon annan organisation. I kollektivtrafiklagen finns dock stöd för kommunen att överlåta upphandling och samordning till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I Halland upphandlar och samordnar Hallandstrafiken skolskjutstrafiken i samtliga kommuner. Hallandstrafikens mål är att använda befintliga resurser på bästa sätt och därmed hålla nere kostnaderna för skoltrafiken. Genom att samla kompetens och resurser under ett tak skapas unika samordningsmöjligheter mellan skolskjutstrafik och allmän trafik för att uppnå störst nytta av samhällets samlade resurser. Hallandstrafiken planerar för de större skolbussfordonen med 8-60 platser medan mindre taxifordon med 4-8 platser hanteras direkt mellan kommun och operatör. De mindre taxifordonen används framförallt till särskola och elever med växelvist boende. I upphandlingsarbetet av busstrafiken med trafikstart 2020 kommer stort fokus att ligga på att uppnå nya integreringsmöjligheter mellan linje- och skolskjutstrafik. Utifrån strategin i den allmänna kollektivtrafiken att satsa resurser i utpekade kollektivtrafikstråk kan skolskjutstrafiken bli en viktig kugge för att skapa tillgång till kollektivtrafik utanför stråken. Hallandstrafiken ser därför en fortsatt potential i att samordna och hantera de olika trafikslagen för att uppnå större nytta och ökad effektivitet. Totalt var det 7257 skolskjutsberättigade elever i Laholms, Halmstads, Hylte, Falkenbergs och Varbergs kommun under Detta är en ökning med 470 elever jämfört Nedan diagram visar antalet skolskjutsberättigade elever per kommun samt fördelning vilka som reser i upphandlad skoltrafik eller i linjetrafik. Falkenberg och Varberg har en högre andel elever som reser i linjetrafiken jämfört med kommunerna i söder. Den största förklaringen till detta är att kollektivtrafikstråken till stor del sammanfaller med skolornas placering vilket gör det möjligt att planera fler elever i linjetrafiken. Flest antal skolskjutselever finns i Varberg följt av Halmstad och Falkenberg. Bortsett kommunernas befolkningsstorlek vilket genererar fler elever, har framförallt Varberg och Falkenberg en stor landsbygd med spridd befolkning som innebär fler skolskjutsberättigade. 32

51 Antal skolskjutselever, fördelning upphandlad/linjetrafik Antal skolskjutselever, linjetrafik 1000 Antal skolskjutselever, upphandlad trafik Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Figur 13; Antal skolskjutselever, fördelning upphandlad/linjetrafik Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken kan delas upp i två delar, en allmän del och en särskild del. Den allmänna delen är öppen för alla och omfattar närtrafik och anropsstyrd linjetrafik. Den särskilda delen omfattar färdtjänst och sjukresor och är öppen för kunder först efter att ett beslut fattats om kundens rättighet till trafikslaget. Gemensamt för samtliga resor är att dessa samplaneras med övrig anropsstyrd trafik för att uppnå den mest kostnadseffektiva resan. Närtrafik finns i alla halländska kommuner och kan användas av kunder som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland som har längre än två kilometer till en hållplats. Närtrafik är även tillgängligt om det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Den anropsstyrda linjetrafiken utförs på linjer och turer där underlaget för busstrafik är litet och trafiken kan utföras med småfordon. Det kan gälla vissa tider på dygnet eller vissa veckodagar eller enskilda turer som ersatts med anropsstyrd trafik. Trafiken utförs enligt tidtabell men först efter att kunden beställt sin resa. Färdtjänst är till för personer som har en funktionsnedsättning som inte är tillfällig, som har svårigheter att förflytta dig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel. För att kunden ska kunna använda färdtjänst krävs ett individuellt beslut och dessa beslut fattas av Region Halland för alla kommuner utom Kungsbacka. Som sjukresa räknas resor till och från läkarvård, sjukvårdande behandling eller tandläkare. Utgångspunkten för en sjukresa är att den ska utföras med det för samhället billigaste färdsättet. Antalet resor med anropstyrd trafik har ökat med nästan resor jämfört Framförallt är det resorna med färdtjänst som ökat med ca resor. Anropsstyrd linjetrafik/närtrafik har också ökat med omkring 1900 resor. Ökningen för den allmänna delen, d.v.s. närtrafik/anropsstyrd linjetrafik, kan delvis förklaras med det ökade antalet asylboenden till följd av den stora flyktinginvandring som skedde under hösten Asylboendena placerades till hög grad på landsbygden där tillgången till linjelagd kollektivtrafik är låg vilket fick till konsekvens att närtrafik/anropstyrd linjetrafik nyttjas i högre grad. Sjukresor, skolresor och övriga resor har minskat något. 33

52 Anropsstyrd trafik, antal resor Figur 14; Anropsstyrd trafik, antal resor Övriga resor Anropsstyrd linjetrafik/närtrafik Skolresor Sjukresor Färdtjänst

53 Bilagor Bilaga 1: Linjekarta Halland

54 % av tot % av tot Km produkt % av Tim produkt Nummer Linje produktion km avtal km produktion tim 145 Halmstad - Växjö % 74% ,6% 223 Laholm - Knäred 1% 42% 0,6% Laholm Buss stn. - Jvg stn. 0% 0% 0,1% Laholm - Mellbystrand - Båstad Station ,9% 3% 1,0% Laholm - Skottorp - Båstad 0,5% 1% 0,5% Laholm - Ränneslöv - Våxtorp 0,7% 44% 0,8% Laholm - Ysby - Hishult 0,2% 100% 0,1% Kvibille / Oskarström - Gräsås 0,1% 29% 0,1% Mahult - Bygget 0,0% 9% 0,0% Simlångsdalen - Sävsered 0,0% 10% 0,0% Halmstad - Gullbranna - Eldsberga 1,9% 6% 2,6% Halmstad - Åled - Oskarström 2,9% 9% 3,6% Halmstad - Simlångsdalen - Lidhult 1,0% 3% 1,1% Halmstad - Tönnersjö 0,2% 52% 0,2% Halmstad - Laholm (Snabbuss) 2,4% 8% 2,7% Halmstad - Veinge by - Laholm 0,2% 15% 0,3% Halmstad - Veinge - Laholm 3,2% 10% 4,0% Halmstad - Markaryd ,3% 26% 0,2% Halmstad - Harplinge ,0% 3% 1,2% Harplinge - Getinge ,0% 19% 0,0% Halmstad - Oskarström - Spenshult ,3% 1% 0,3% Halmstad - Haverdal - Falkenberg ,1% 13% 4,6% Halmstad - Getinge - Falkenberg ,3% 17% 5,8% Ullared - Svenljunga ,2% 1% 0,1% Halmstad - Oskarström - Hyltebruk ,0% 25% 6,8% Hyltebruk - Oskarström - Halmstad ,2% 1% 0,2% Hyltebruk - Unnaryd ,0% 100% 0,7% Hyltebruk - Gislaved ,5% 100% 0,4% Falkenberg - Bobergsudde - Eftra ,2% 17% 0,3% Falkenberg - Årstad - Bjärnared 0,5% 100% 0,4% Falkenberg - Långås - Morup ,9% 83% 1,0% Falkenberg - Ullared - Älvsered ,5% 16% 3,1% Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,7% 12% 2,4% Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,3% 1% 0,3% Ullared - Ätran - Fegen ,0% 100% 0,8% Ullared - Okome ,1% 81% 0,1% 182 % av tot avtal Medeltimme hastighet 74% 53,07 35% 47,40 0% 27,25 3% 36,11 2% 33,65 48% 36,83 100% 45,05 27% 38,18 10% 31,65 10% 32,97 8% 29,99 10% 31,80 3% 37,83 52% 35,17 8% 36,75 17% 34,08 12% 32,64 26% 52,94 3% 32,62 24% 34,31 1% 39,77 13% 35,91 17% 37,13 1% 51,76 20% 47,30 1% 41,34 100% 55,99 100% 53,45 21% 27,94 100% 47,49 79% 36,90 15% 45,83 12% 46,64 1% 42,42 100% 50,78 76% 48,35 Resenärer Resenärer med skolkort % med skolkort 11% 48% 15% 37% 52% 49% 60% 7% 100% 100% 28% 20% 22% 74% 36% 43% 25% 46% 40% 100% 19% 23% 24% 14% 25% 78% 69% 62% 75% 64% 55% 31% 24% 57% 55% 100% % av tot produkt resande 0,5% 0,5% 0,0% 0,5% 0,4% 0,5% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 1,7% 3,6% 0,5% 0,1% 2,2% 0,2% 3,9% 0,1% 1,0% 0,0% 0,1% 3,1% 5,6% 0,0% 6,5% 0,3% 0,6% 0,1% 0,1% 0,3% 0,6% 4,6% 2,7% 0,4% 1,2% 0,0% % av avtal 81% 44% 0% 2% 1% 42% 100% 4% 9% 8% 6% 12% 2% 80% 7% 13% 13% 19% 3% 33% 0% 11% 19% 0% 22% 1% 100% 100% 18% 100% 82% 20% 12% 2% 100% 67% Ej anropsstyrt Antal Antal dt Antal dt en en dt en vardag lördag sönda , ,5 4, , ,5 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland

55 37 Nummer Blå Linje Varberg - Bua - Frillesås Varberg - Veddige Varberg - Kärradal - Veddige Varberg - Ullared Varberg - Tvååker - Falkenberg Varberg - Tvååker - Falkenberg Varberg - Himle - Dagsås Varberg - Rolfstorp - Karl-Gustav Varberg - Trönninge - Valinge Varberg - Stackenäs Varberg - Träslövsläge - Skällinge Varberg - Sällstorp - Istorp Breared - Värö Bruk - Ringhals Träslävsläge - Ringhals Varberg - Ringhals Träslövsläge - Ringhals Varberg - Ringhals Trönninge - Ringhals Varberg - Ringhals Röshult - Kungsbacka Kungsbacka - Särögården Älskogsb-Iserås-KBA stn Kba stn. - Älskogsbräcka Frillesås-Fjärås-KBA stn Älskogsbr-Stenstugan-KBA stn Älskgsbr-Tröskeberg-KBA stn Kungsbacka stn. - Lindome stn. Hällingsjö - Fjärås Kba stn.-nåkälla-sätila Kungsbacka station-förlanda Litserhult-Fjärås Kungsbacka stn.-idala-horred Fjärås-Åsa-Idala Kba stn-frillesås-stättaredsv Kungsbacka station-ölmanäs Kyrkobyn-Landa-Åsa Snipen - Lindome Varberg - Åsa Särö/Kullavik - Göteborg Summa % av tot % av tot Km produkt % av Tim produkt produktion km avtal km produktion tim ,0% 27% 5,2% ,1% 5% 1,3% ,1% 0% 0,1% ,1% 14% 2,6% ,4% 15% 3,3% ,3% 1% 0,3% ,2% 100% 0,2% ,0% 46% 0,9% ,4% 18% 0,4% ,6% 31% 0,6% ,1% 0% 0,1% ,1% 6% 0,1% ,3% 1% 0,3% ,1% 1% 0,1% ,2% 1% 0,2% ,1% 1% 0,1% ,1% 0% 0,1% ,2% 1% 0,2% ,1% 0% 0,1% ,5% 5% 0,6% ,1% 30% 4,1% ,0% 0% 0,1% ,6% 29% 4,7% ,3% 35% 4,2% ,6% 13% 1,8% ,7% 22% 3,0% ,3% 3% 0,5% ,0% 9% 0,9% ,9% 9% 0,9% ,3% 13% 1,3% ,6% 6% 0,6% ,1% 11% 0,9% ,4% 4% 0,4% ,4% 4% 0,3% ,3% 3% 0,4% ,3% 3% 0,3% ,2% 1% 0,2% ,7% 3% 0,5% ,2% 98% 11,3% % av tot avtal Medeltimme hastighet 26% 46,34 6% 33,86 0% 30,50 13% 49,37 16% 41,68 1% 42,93 100% 40,19 44% 42,91 21% 34,63 29% 43,31 0% 48,81 6% 40,60 1% 40,93 1% 40,36 1% 41,71 1% 38,10 0% 43,72 1% 46,63 0% 52,73 5% 36,44 37% 30,89 0% 29,83 34% 31,09 31% 41,31 13% 35,80 22% 37,02 4% 30,23 8% 44,83 8% 40,87 11% 42,39 5% 44,53 8% 48,55 3% 49,47 3% 49,20 4% 32,08 3% 37,89 1% 43,25 3% 48,25 98% 47,00 40,38 Resenärer Resenärer med skolkort % med skolkort 27% 28% 80% 18% 32% 36% 69% 30% 66% 71% 0% 65% 1% 1% 2% 2% 2% 2% 1% 62% 31% 34% 31% 27% 47% 36% 75% 74% 57% 38% 87% 50% 85% 74% 72% 81% 40% 23% 25% % av tot produkt resande 4,9% 0,8% 0,2% 2,9% 3,7% 0,3% 0,0% 0,8% 0,4% 0,6% 0,0% 0,1% 0,2% 0,2% 0,4% 0,2% 0,2% 0,3% 0,2% 0,6% 3,2% 0,3% 8,5% 6,8% 1,6% 3,6% 0,4% 0,3% 0,9% 2,1% 0,4% 0,9% 0,2% 0,3% 0,8% 0,4% 0,1% 0,4% 9,9% % av avtal 22% 3% 1% 13% 17% 1% 100% 45% 23% 29% 0% 4% 1% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 6% 30% 2% 41% 33% 8% 17% 4% 3% 9% 20% 4% 9% 2% 3% 7% 4% 1% 2% 99% Ej anropsstyrt Antal Antal dt Antal dt en en dt en vardag lördag sönda ,5 12 3,

56 38 Linje Krösatåg Västtåg Öresundstågen Varberg - Göteborg Pågatåg Kungsbackapendeln Summa Linje Halmstad stadstrafik Falkenberg stadstrafik Varberg stadstrafik Kungsbacka stadstrafik Summa Nummer Nummer % av tot avtal Medeltimme hastighet 20,94 21,36 20,67 20,29 20,82 % av tot % av tot produkt % av Tim produkt km avtal km produktion tim 55,0% ,8% 11,0% ,7% 25,4% ,7% 8,6% ,8% Km produktion % av tot Medelavtal timme hastighet 72,82 68,11 99,11 96,31 96,12 62,51 82,50 % av tot % av tot produkt Tim produkt % av Km tim produktion km avtal km produktion 7,4% % 5,9% ,0% % 4,5% ,2% % ,4% 0,0% % 0,0% ,9% % 3,0% ,5% % 7,2% Resenärer Resenärer Resenärer med skolkort Resenärer med skolkort % med skolkort 10,6% 13,4% 14,8% 26,2% % med skolkort 20,0% 26,4% 0,0% 5,4% 0,0% 11,2% % av tot produkt resande 72,6% 10,0% 10,1% 7,3% % av tot produkt resande 0,8% 1,1% 67,4% 0,0% 2,3% 28,4% % av avtal % av avtal Antal turer en Antal Antal turer en turer lördag en Antal Antal dt Antal dt en en dt en vardag lördag sönda ,5 4,

57 Bilaga 3: Budget

58 Bilaga 4: Infrastruktur Under 2016 byggdes ett antal hållplatser om i länet. Nedan presenteras utvalda exempel på ombyggda hållplatser. Ombyggnationer har gjorts i säkerhets- och tillgänglighetssyfte men även genom satsningar för att snabba upp och synliggöra kollektivtrafiken och därmed skapa en ökad konkurrenskraft ställt mot bil. Basunen, Kungsbacka kommun I Kungsbacka lades i december 2015 linjenätet om och då passade man på att förbättra standarden på en del hållplatser, som den här ovan som försågs med ordentlig bussficka samt nytt väderskydd med belysning och bänk på perrongen. 40

59 Kolla Kungsbacka kommun I samband med att kommunen etablerar ett nytt bostadsområde i Kolla, planerades det samtidigt in ett antal busshållplatser i området. Dessa tillgänglighetsanpassades, samt försattes med väderskydd, bänkar och belysning. Hållplats Kolla Hållplats Kolla äldreboende Hållplats Kollaskolan 41

60 Fjärås Station, Kungsbacka kommun Trafikverket byggde under året om hållplats Fjärås station. Hållplatsen försågs med bussficka, tillgänglighetsanpassades samt utrustades med väderskydd med solcellsbelysning. 42

61 Erlandsgården Varberg I samband med linjenätsändringen togs ovan två hållplatser bort (Erlandsgård och Nygrannes) och ersattes med en ny vändslinga som fick namnet Erlandsgården. Den nya hållplatsen tillgänglighetsanpassades och utrustades med väderskydd, belysning, papperskorg och cykelpollare. 43

62 Ullared, Falkenbergs kommun Linje 555, 556, 558, 559 och 651 samsas på hållplatsen och då bussarna anländer ungefär samtidigt, blir det väldigt trångt. Busstrafiken till och från Ullared har under åren utökats efterhand och ingen tillgänglighetsanpassning fanns på något av lägena. Under 2016 byggdes hållplatsen om till en mer terminalliknande hållplats med 6 lägen. Alla lägena är tillgänglighetsanpassade och 4 lägen försågs med väderskydd. Det har även satts upp en realtidsmonitor på hållplatsen närmast Gekås samt stora cykelparkeringar vid två platser kring terminalen. 44

63 Ullared Skinnarlyngenvägen, Falkenbergs kommun I samband med rondellbyggnation till Gekås parkering passades det på att bygga om denna hållplats. Båda lägena har tillgänglighetsanpassats med hög kansten och taktila plattor samt cykelpollare och belysning på perrongen. Det har också byggts en hållplatsficka på vardera sida så att bussen helt kommer av vägen för både på- och avstigande resenärer. 45

64 Bengtsgård (f.d. Vägkassan Vinberg), Falkenbergs kommun Trafikverket byggde under 2016 om en hållplats i Vinbergs samhälle. För att få ner hastigheten av trafiken i samhället anlades i samband med hållplatserna en refug vilket ska innebära att när bussen stannar ska även bakomliggande trafik stanna. Båda lägena tillgänglighetsanpassades med hög kantsten och taktilt stråk och läge A som har mest påstigande, utrustades med väderskydd. 46

65 Vallås väg 25, Halmstads kommun På väg 25, byggde Trafikverket en ny hållplats vid Vallås i Halmstad. Det är linje 145 och 316 som trafikerar hållplatsen. Hållplatsen ligger relativt högt över omgivningen och har därför både trappor och ramp på båda sidor, likasom väderskydd med särskild belysning av hållplatsområdet. Cykelparkering finns i anslutning till tunneln under vägen. 47

66 Eldsberga Gullbrannavägen, Halmstads kommun På väg 15 i Eldsberga har Trafikverket byggt om och tillgänglighetsanpassat Gullbrannavägens hållplats. Säkerheten på hållplatserna har förbättrats genom uppsättning av staket utmot riksvägen. Båda sidor har försetts med väderskydd och belysning. 48

67 Maratonvägen, Halmstads kommun På Gustavsfält är det linje 30 som trafikerar och då den har mycket resenärer byggdes fyra hållplatser om och tillgänglighetsanpassades under

68 Staffansbo, Hylte kommun I Hylte byggde Trafikverket om och tillgänglighetsanpassade Staffansbo hållplats. Den försågs med nytt väderskydd och papperskorg. Cykelparkering finns vid den gamla hållplatsens placering. 50

69 Trumgatan, Laholms kommun På Västerleden i Laholm har Trumgatans A-läget byggts om samt tillgänglighetsanpassats. Hållplatsen har flyttats in så att en ficka till bussen har kunnat anläggas samt att hållplatsen har försetts med väderskydd och belysning. 51

70 Kristianstadsvägen, Laholms kommun På industriområdet har läge B på hållplats Kristianstadsvägen tillgänglighetsanpassats med hög kantsten och taktila plattor. 52

71 53

72

73

74

75

76

77

78 Beslutsförslag (5) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Redovisning av verkställda uppdrag - april 2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna redovisning av verkställda uppdrag samt förslag på uppdrag att avskriva, enligt Verkställda uppdrag, 6 april Beskrivning av ärendet Som ett led i kommunens interna uppföljning och kontroll har kommunkansliet sammanställt samtliga uppdrag som kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens arbetsutskott gett och som har verkställts. Bilagt finns även förslag på ett fåtal ärenden som av olika anledningar bör avskrivas. 30 uppdrag har verkställts: - KS 2015/0255 ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att se till att avtalet efterlevs. - KS 2016/0286 ge kommundirektören i uppdrag att inom de givna ekonomiska ramarna, besluta om den kommunala medfinansieringen. - KS 2015/0461 beställa planprogram av byggnadsnämnden i enlighet med framtagana planeringsförutsättningar. - KS 2015/0117 ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att genomföra förstudie för ny bad- och simanläggning på Håstens fritidsområde. - KS 2014/0524 ge kommunstyrelsen i uppdrag att leda och samordna stadsutvecklingsprojektet, inklusive projekten Varbergstunneln, Farehamnen och Västerport. - KS 2015/0545 ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen revidera digital agenda för Varbergs kommun. - KS 2014/0199 POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

79 (5) Dnr: KS 2017/ ge nämnderna i uppdrag att till under 2015 synliggöra sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering. KS 2016/0070 understryka vikten av nämnderna enligt uppdrag från kommunfullmäktige i separat redogörelse synliggör sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering. KS 2015/0255 ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att framföra behovet av belysning av vägsträckan till Trafikverket. KS 2015/0179 ge i uppdrag till hamn- och gatunämnden att ta fram och teckna ett avtal med sådant innehåll, där anläggningen överlåts till bokfört värde samt där det framgår att hamn- och gatunämnden även fragment har rådigheten över frågor som rör den allmänna belysningsanläggningen. KS 2015/0109 ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att av stadsbyggnadskontoret beställa detaljplan för området omedelbart väster om Varberg Nord. KS 2014/0457 ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen inbjuda samtliga gruppledare i kommunfullmäktige till en information om budgetförutsättningarna. KS 2013/0074 ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att säkerställa att kontinuerlig dialog sker med berörda. KS 2012/0548 ge planeringskontoret i uppdrag att utreda på vilket sätt kommunen kan använda dubbel markanvisning. KS 2016/0507 ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att meddela arbetsförmedlingens bosättningsenhet kommunens behov av paus i mottagandet av nyanlända till Varbergs kommun mellan november 2016 och mars KS 2014/0540 ge kommunstyrelsen i uppdrag att i en nämndövergripande gruppering ta fram projektplan och projektdirektiv för det fortsatta arbetet och där nämndernas frågeställningar kring ekonomi och organisation med mera ska besvaras. KS 2012/0019 tillstyrka motionen i de delar som gäller att ge ökad HBT-kompetens för Varbergs kommuns personal. KS 2011/0357

80 (5) Dnr: KS 2017/ Kilen iordningställs så att det anstår ett trevligt grönområde mitt i staden. KS 2013/0148 planeringskontoret och serviceförvaltningen får i uppdrag att utföra nödvändiga förberedelser för att möjliggöra nybyggnation av 8 avdelnings förskola på fastigheten Bolmen 3 i enlighet med upprättad förstudie. KS 2013/0149 Uppdra åt planeringskontoret att genomföra förstudie för utbyggnad av Bosgårdsskolan för ersättning av paviljonger Växthuset samt undersöka förutsättningar och synenergieffekter för byggnation av flexibel förskola för fyra avdelningar på skolområdet. KS 2013/0273 ge kommunstyrelsen i uppdrag att beakta motionens andra att-sats i framtagande av hållbarhetsmålen KS 2016/0445 uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att anhålla hos byggnadsnämnden om detaljplaneläggning av exploateringsområdet Stenen, etapp A och D, och i detaljplaneläggningen prova en högre exploateringsgrad än vad antaget planprogrammet anger. KS 2013/0272 ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas. KS 2016/0287 ge kommunstyrelsen i uppdrag att för kommunen, under år 2016 och 2017 köpa in nödvändigt antal en- eller tvåfamiljshus, av enklare karaktär, för att möjliggöra boende för nyanlända familjer där behovet av boende inte kan erbjudas inom det ordinarie beståndet. KS 2016/0287 ge servicenämnden i uppdrag att förvalta de aktuella fastigheterna samt teckna externa hyreskontrakt. KS 2011/1036 ge planeringskontoret i uppdrag att under 2013 ta fram övergripande mål som kan vara underlag för nya miljömål, vilka fastställs 2014 för att gälla fr.o.m I arbetet ska finnas förslag till lämpliga indikatorer, verktyg och metoder som säkrar ett bra genomförande, samt uppföljning och analys av målarbetet. KS 2016/0213 ge kommundirektören i uppdrag att komplettera delårsrapport för kommunstyrelsen januari-augusti 2016 med en särskild rapport om arbetet med jämställdhet samt arbetet mot diskriminering. KS 2013/0294

81 (5) Dnr: KS 2017/ uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att hos stadsbyggnadskontoret beställa ändring av 1936 års stadsplan, 13-VAR-PEV2, för att möjliggöra byggnation av projekterad multipark söder om Kärleksparken. KS 2016/0026 ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till principer för medborgardialog. KS 2015/0109 ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för placering av multiparken i: - stenbrottet - utspridning på platser längs strandpromenad. Redovisning av uppdraget ska ske senast 31 maj Två uppdrag föreslås avskrivas: - KS 2014/0305 ge Centrum för Livslångt Lärande, CLL, i uppdrag att ta fram ett nytt avtal med Komvuxenheten och barn- och utbildningsförvaltningen fram till 2015 med möjlighet till ett års förlängning. ge CLL i uppdrag att under perioden fram till avtalets utgång göra en genomlysning av Komvux och övriga aktörer för att öka måluppföljningen. - KS 2010/0015 ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en rivningspolicy för Varbergs kommun. Det finns utöver dessa uppdrag några som redan redovisats till kommunfullmäktige tidigare genom separata ärenden, exempelvis KS 2014/0199 om att ge servicenämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för en samordnad varudistribution i Varberg, eller KS 2015/0324 om att ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda framtida pensionskostnadsutveckling och hantering av extra pensionsavsättning. Beslutsunderlag Beslutsförslag 6 april Verkställda uppdrag, 6 april Pågående uppdrag, 6 april Arbetsutskottet 21 mars 2017, 163. Beslutsförslag 3 mars Verkställda uppdrag, 3 mars Pågående uppdrag, 3 mars 2017.

82 (5) Dnr: KS 2017/ Övervägande Kommunkansliet anser att bilagda uppdrag har verkställts eller bör avskrivas, och föreslår därmed kommunfullmäktige att göra detsamma. Ekonomi och verksamhet Beslut om redovisning av verkställda beslut genererar ingen kostnad för kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Maria Svenningsson Kommunsekreterare

83 Verkställda uppdrag 6 april 2017 Diarienummer KS 2016/ Ärende Avtal mellan kommunen och Varbergs Fastighets AB avseende parkeringshus KS 2016/ Uppdrag Ansvarig Status ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att Hamn- och gatunämnden se till att avtalet efterlevs. Uppdrag verkställt. Beslutet/uppdraget är överlämnat till HGN. Medfinansiering destinationsutvecklande och varumärkesstärkande evenemang - Hallifornia 2016 Planeringsförutsättningar Prästakullen ge kommundirektören i uppdrag att inom Kommundirektören de givna ekonomiska ramarna, besluta om den kommunla medfinansieringen. Uppdrag verkställt. beställa planprogram av byggnadsnämnden i enlighet med framtagana planeringsförutsättningar. Uppdrag verkställt. Beslut i KS 27 september 2016, 179. KS 2015/ Förstudie för ny bad- och simanläggning i Varberg ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag Samhällsutvecklingskontoret att genomföra förstudie för ny bad- och simanläggning på Håstens fritidsområde Uppdrag verkställt. 15 november 2016 beslutade KF, 158, om investeringskostnader i ny bad- och simanläggning. KS 2014/ Ändring i uppdrag om huvudmannaskap för projekt inom stadsutvecklingsprojektet ge kommunstyrelsen i uppdrag att leda Kommunstyrelsen och samordna stadsutvecklingsprojektet, inklusive projekten Varbergstunneln, Farehamnen och Västerport Uppdrag verkställt. KS 2015/ Digital agenda för Varbergs kommun ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen revidera digital agenda för Varbergs kommun Uppdrag verkställt. Detta görs årligen, ingår alltså i ordinarie verksamhet. KS 2014/ Budget 2015 för Varbergs kommun KS 2015/0461 KS 2016/ KS 2015/ Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen ge nämnderna i uppdrag att till under 2015 synliggöra sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering. Årsredovisning Varbergs understryka vikten av nämnderna enligt Berörda nämnder uppdrag från kommunfullmäktige i kommun separat redogörelse synliggör sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering Uppdrag verkställt. Beslut i KF i december Svar på motion om belysning på Hamn- och gatunämnden ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att väg 41 vid södra infarten till framföra behovet av belysning av Veddige samhälle vägsträckan till Trafikverket Uppdrag verkställt. Uppdrag verkställt. Nytt uppdrag gavs av KF i oktober Redovisades till KF i december 2016, med undantag för miljö- och hälsoskyddsnämnden som redovisade det på KF i februari KS 2015/0179 Färdigt ljus 271 ge i uppdrag till hamn- och Hamn- och gatunämnden gatunämnden att ta fram och teckna ett avtal med sådant innehåll, där anläggningen överlåts till bokfört värde samt där det framgår att hamn- och gatunämnden även framgent har rådigheten över frågro som rör den allmänna belysningsanläggningen. Uppdrag verkställt. Avtalet är underskrivet och klart (december 2016). Ks 2015/ Upprättande av detaljplan för del av fastigheten Tofta 7:3, Varberg Nord. ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag Samhällsutvecklingskontoret att av stadsbyggnadskontoret beställa detaljplan för området omedelbart väster om Varberg Nord. Uppdrag verkställt. Beställningen är gjord. KS 2014/ Svar på motion om införande av ge kommunstyrelsen i uppdrag att en budgetberedning där samtliga årligen inbjuda samtliga gruppledare i kommunfullmäktige till en information partier ingår KS 2013/ Förskjutning av tidsplan för Trönninge skola och idrottsanläggningar Kommunstyrelsen om budgetförutsättningarna. ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag Samhällsutvecklingskontoret att säkerställa att kontinuerlig dialog sker med berörda Uppdrag verkställt. Detta görs årligen, i ordinarie arbete. Uppdrag verkställt.

84 KS 2012/ , 54 Markanvisningsavtal, Brunnsberg ge planeringskontoret i uppdrag att utreda på vilket sätt kommunen kan använda dubbel markanvisning Uppehåll i mottagande av nyanlända i Varbergs kommun ge kommunstyrelsens arbetsutskott i Kommunstyrelsens uppdrag att meddela arbetsutskott arbetsförmedlingens bosättningsenhet kommunens behov av paus i mottagandet av nyanlända till Varbergs komun mellan november 2016 och mars 2017 KS 2014/ Kommungemensam kundservice - ge kommunstyrelsen i uppdrag att i en nämndövergripande gruppering ta fram inriktningsbeslut Ks 2012/ Svar på motion om ökad HBTkompetens bland kommunens anställda Ks 2011/ kilen iordningställs så att det anstår ett Svar på motion om att ändra detaljplanen för kv. Kilen från trevligt grönområde mitt i staden. bostadsbebyggelse till parkmark KS 2013/ Nybyggnation av förskola, Bolmen 3 planeringskontoret och Planeringskontoret och serviceförvaltningen får i uppdrag att Serviceförvaltningen utföra nödvändiga förberedelser för att möjliggöra nybyggnation av 8 avdelnings förskola på fastigheten Bolmen 3 i enlighet med upprättad förstudie Uppdrag verkställt. Överenskommelse är undertecknad. KS 2013/ Begäran om förstudie för utbyggnad av Bosgårdsskolan och förskola i Tvååker Uppdra åt planeringskontoret att Planeringskontoret genomföra förstudie för utbyggnad av Bosgårdsskolan för ersättning av paviljonger Växthuset samt undersöka förutsättningar och synenergieffekter för byggnation av flexibel förskola för fyra avdelningar på skolområdet Uppdrag verkställt. Förstudie har tagits fram. KS 2013/ Svar på motion om ökning av andelen ekologisk mat ge kommunstyrelsen i uppdrag att Kommunstyrelsen beakta motionens andra att-sats i framtagande av hållbarhetsmålen Uppdrag verkställt. Hållbarhetsmål var uppe för beslut i KF 20 december 2016, 166. KS 2016/ Planläggning av området Stenen, etapp A och D uppdra åt samhällsutvecklingskontoret Samhällsutvecklingskontoret att anhålla hos byggnadsnämnden om detaljplaneläggning av exploateringsområdet Stenen, etapp A och D, och i detalplaneläggningen prova en högre exploateringsgrad än vad antaget planprogrammet anger. Uppdrag verkställt. Byggnadsnämnden har tillskrivits. KS 2013/ Svar på motion att utreda möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda Kommunstyrelsen hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas Uppdrag genomfört. Beslut i KF 17 januari 2017, 6 ge kommunstyrelsen i uppdrag att för Kommunkansliet kommunen, under år 2016 och 2017 köpa in nödvändigt antal en- eller tvåfamiljshus, av enklare karaktär, för att möjliggöra boende för nyanlända familjer där behovet av boende inte kan erbjudas inom det ordinarie beståndet. Uppdrag verkställt. Pågår i ordinarie arbete. Planeringskontoret Kommunstyrelsen projektplan och projektdirektiv för det fortsatta arbetet och där nämndernas frågeställningar kring ekonomi och organisation med mera ska besvaras. KS 2016/0287 Köp av fastigheter för 250 bostadsändamål tillstyrka motionen i de delar som gäller Personalkontoret att ge ökad HBT-kompetens för Varbergs kommuns personal. Hamn- och gatunämnden Uppdrag verkställt. Uppdrag verkställt. Detta skickades till arbetsförmedlingen (det var de som hade hand om det då) direkt efter protokollet justerats. Uppdrag verkställt. Fattades beslut om detta i juni Uppdrag verkställt. Åtgärder förts in från Uppdrag verkställt. Beslut genom budget i KF november 2016, ligger i Investeringsplan för genomförande 2017.

85 KS 2016/0287 Köp av fastigheter för 250 bostadsändamål ge servicenämnden i uppdrag att förvalta Servicenämnden de aktuella fastigheterna samt teckna externa hyreskontrakt. Uppdrag verkställt. Pågår i ordinarie arbete. Ks 2011/ Miljöredovisning 2011 ge planeringskontoret i uppdrag att Planeringskontoret under 2013 ta fram övergripande mål som kan vara underlag för nya miljömål, vilka fastställs 2014 för att gälla fr.o.m I arbetet ska finnas förslag till lämpliga indikatorer, verktyg och metoder som säkrar ett bra genomförande, samt uppföljning och analys av målarbetet. Uppdrag verkställt. Klart i och med antagna Hållbarhetsmål för Varberg KS 2016/ Delårsrapport för kommunstyrelsen januariaugusti 2016 ge kommundirektören i uppdrag att Kommundirektören komplettera delårsrapport för kommunstyrelsen januari-augusti 2016 med en särskild rapport om arbetet med jämställdhet samt arbetet mot diskriminering. Uppdrag verkställt. Beslut i KF i december KS 2013/ Lokalisering av Multipark, Varberg uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att hos stadsbyggnadskontoret beställa ändring av 1936 års stadsplan, 13-VARPEV2, för att möjliggöra byggnation av projekterad multipark söder om Kärleksparken. Uppdrag verkställt. Ärendet är överlämnat till byggnadsnämnden och har fått positivt planbesked. KS 2016/ Principer för medborgardialog ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag Samhällsutvecklingskontoret att utarbeta förslag till principer för medborgardialog. Samhällsutvecklingskontoret Uppdrag verkställt. Beslut i KSAU 10 januari 2017, 2.

86 6 april 2017 Pågående uppdrag Uppdragslista för kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2016/ Ärende Planberedskap i Veddige Uppdrag -uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra förstudie med inriktning att ta fram förslag till en första etapp av utbyggnadsområde inom Vabrännaområdet i Veddige inför ansökan om planbesked Ansvarig Status Samhällsutvecklingsk Uppdrag pågår. Uppdraget gavs ontoret nyligen.

87 Uppdragslista för kommunstyrelsen Diarienummer KS 2016/ Ärende Gamla spåret mellan befintlig station och dubbelspåret i Hamra Uppdrag KS 2016/ Förstudie - utredning av färjehamn, skogshamn och korsning Getterövägen ge stadsutvecklingsprojektet i Stadsutvecklingsprojektet uppdrag att genomföra fortsatt arbete med förstudie för utredning av ny färjehamn, skogshamnoch ny anslutningskorsning för Getterövägen Uppdrag pågår. KS 2015/ Åtgärdsvalsstudieavhjälpningsåtgärd för Lassabackadeponin uppdra åt Samhällsutvecklingskontoret samhällsutvecklingskontoret att genomföra förstudie med inriktning att ta fram en plan för avhjälpandeåtgärd (saneringsplan) för Lassabackadeponin. Uppdrag pågår. Information har lämnats till KSAU i februari KS 2016/0342 ge Varbergs Bostads AB i uppdrag att Varbergs Bostads AB Ombyggnation av psykiatriboende Bryggaregatan bygga om Bryggaregatan 5 i Varberg. 5 KS 2012/ Finansiering av projekt och fortsatt arbete med att utveckla varberg.se och funktionerna för självservice Uppdra åt kommunledningskontoret Kommunkansliet att ta fram en finansieringsmodell för utökade centrala kostnaderna i samband med införande och samordning av nya system för effektivisering i förvaltningarna. Uppdrag pågår. KS 2015/ Förtätningsstrategi - beslut om uppdrag ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att ta fram en förtätningsstrategi för Varbergs stadsområde. Uppdrag pågår. Samhällsutvecklingsko ntoret var på KSAU och informerade hösten och vintern 2016 och återkommer under våren KS 2013/ Lokalförsörjningsplan för Varbergs kommun ge samhällsutvecklingskontoret i Samhällsutvecklingskontoret uppdrag att i dialog med bygdelaget i Karl Gustav påbörja förberedelse för en eventuell försäljning av skolan i Karl Gustav Uppdrag pågår. KS 2015/ Förstudie - Applagårdens förskola och Limabackas förskola ge samhällsutvecklingskontoret i Samhällsutvecklingskontoret uppdrag att genomföra förstudie med inriktning på att ersätta Applagårdens förskola med en nybyggd förskola helt eller delvis flexibel mot skola årskurs F-3, dimensionerad för 4 alternativt 6 avdelningar, på befintlig tomt - ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att undersöka förutsättningar för överlåtelse och upprustning av Limabacka förskola, hyrd av Varbergs Bostads AB Uppdrag pågår. KS 2015/ Förstudie - Rundgårdens förskola ge samhällsutvecklingskontoret i Samhällsutvecklingskontoret uppdrag att genomföra förstudie med inriktning på att ersätta befintlig byggnad med nybyggd förskola dimensionerad för 6 avdelningar inom befintligt område Uppdrag pågår. ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att samordna föreslagna utredningar Ansvarig Samhällsutvecklingskontoret Samhällsutvecklingskontoret Status Uppdrag pågår. Uppdrag pågår.

88 KS 2015/ ge samhällsutvecklingskontoret i Förstudie - Kärnegårdens Samhällsutvecklingskontoret förskola och Bullerbyns förskola uppdrag att genomföra förstudie med Uppdrag pågår. inriktning på att ersätta Kärnegårdens förskola och Bullerbyns förskola med nybyggd förskola dimensionerad för 8 avdelningar på anvisad kommunal tomt, del av Getakärr 2:21 på Brunnsberg KS 2015/ Etableringsstrategi Varbergs kommun ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att under 2016 ta fram en etableringsstrategi för Varbergs kommun som utgår från Vision 2015 KS 2016/ Förstudie- utredning av ledningsförläggning och ombyggnad av Östra Hamnvägen ge stadsutvecklingsprojektet i Stadsutvecklingprojektet uppdrag att genomföra förstudie för utredning av lendingsförlängning och ombyggnad av Östra Hamnvägen. Uppdrag pågår. Samhällsutvecklingskontoret Uppdrag pågår. KS 2016/ Komplettering av delårsrapport rapport om jämställdhetsarbete och arbete mot diskriminering ge i uppdrag till kommundirektören Kommundirektören att förbättra tydligheten och strukturen i instruktionerna för kommande återrapportering och att nämnderna även ska redovisa hur de ska utveckla arbetet med jämställdhet och hur arbetet mot diskriminering fungerar. Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2015/ Förstudie Nybyggnation av särskilt boende för äldre samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att genomföra förstudie för nybyggnation av särskilt boende för äldre i anslutning till Träslövsträdgårdsstad (Träslöv 9:8 m.fl.) Samhällsutvecklingskontoret Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2015/ Riktlinjer - Elfordons möjlighet samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att behandla frågan om en till laddning Samhällsutvecklingskontoret Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2016/ Översyn av den kommunala vuxenutbildningen i Varberg ge kommunledningskontoret i Kommunledningskontoret uppdrag att närmare studera inriktningen alternativ A i Översyn av den kommunala vuxenutbildningen med innebörd skapande av en ny verksamhetsnämnd med ansvar för gymnasieskola, all vuxenutbildning inklusive Centrum för Livslångt Lärande, samt arbetsmarknadsenhet Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2016/ Tillsyn av kommunarkivets lokaler ge kommunstyrelsens förvaltning i Kommunstyrelsens förvaltning uppdrag att genomföra en fördjupad analys av kommunarkivets lokalbehov samt ge förslag på åtgärder av de problem som beskrivs i nämnda rapport Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2014/ Genomförande av Investeringar med avvikelse från gällande fastighetsinvesteringsprocess, ge i Varbergs Teater övergripande strategi för elfordons möjlighet till laddning i en klimat- och energiplan för Varbergs kommun. samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att beställa genomförande av investeringsobjekt hos serviceförvaltningens fastighetsavdelning Samhällsutvecklingskontoret Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen.

89 KS 2017/ Begäran om att få disponera del kommunstyrelsens resultatreserv för projekt kommungemensam kundtjänst samt ny medarbetarportal uppdra åt kommunstyrelsens Kommunstyrelsens förvaltning förvaltning att lyfta kostnader för arbetet med ny medarbetarwebb/intranät i samband med ordinarie budgetberedning, då det kommer att löpa över flera år Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. KS 2016/ Begäran om att få disponera del kommunstyrelsens för införande av e-arkiv och anpassning efter ny allmän dataskyddsförordning (Dir. 2016:15) uppdra åt kommunstyrelsens Kommunstyrelsens förvaltning förvaltning att lyfta arbetets fortsättning i samband med ordinarie budgetberedning, då det kommer att löpa över flera år Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen.

90 Uppdragslista för kommunfullmäktige Diarienummer KS 2014/ Ärende Utredning för norra stadsområdet KS 2015/ Svar på motion om tillgång till minst en offentlig toalett på varje serviceort KS 2015/ Budget 2016 och plan ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda hur en ny modell för intern hyressättning skulle Varbergs kommun KS 2015/ VA-taxa 2016 KS 2014/ Trafikstrategi 2030 KS 2015/ Uppdrag Ansvarig Status - överlämna utredningen till berörda nämnder Berörda nämnder och Uppdrag pågår. och bolag för vidare genomförande i ordinarie bolag - uppdra åt Kommunstyrelsen beslutsordning kommunstyrelsen att följa upp genomförandet genom kontinuerliga lägesrapporter, med start våren 2016 ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att utreda Hamn- och behov av offentliga toaletter i serviceorterna samt gatunämnden kostnadsbild för investering, skötsel och underhåll Kommunstyrelsen Uppdrag pågår. Delen gällande pension togs upp för beslut i KF i februari Delen om finansiella mål genomfört via budgeten. Delen om intern hyressättning kommer snart, har varit på information i KSAU i mars Varberg Vatten AB Uppdrag pågår. Kommunstyrelsen Uppdrag pågår. Har haft avstämningar i KSAU hösten Kommunstyrelsen Uppdrag pågår. kunna utformas med anledning av ändrade redovisningsregler för periodiskt underhåll - ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utreda framtida pensionskostnadsutveckling och hantering av extra pensionsavsättning - ge i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till handlingsplan utifrån genomförd utredning av konsekvenserna av att tillfälligt frångå fullmäktiges finansiella mål att investeringarna ska vara självfinansierade - ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utvärdera Psynk-projektet inför 2017 tillsammans med berörda nämnder - ge i uppdrag till kommunstyrelsen att utvärdera satsningen på datorer, en-till-en, till elever i grundoch gymnasieskolan. ge Varberg Vatten AB i uppdrag att utreda möjligheter till att dämpa kostnadsutvecklingen vid va-utbyggnad. ge kommunstyrelsen i uppdrag att som en fördjupning av Trafikstrategin ta fram en Parkeringsstrategi för Varbergs kommun senast första kvartalet Huvudmannaskap allmän plats - ge kommunstyrelsen i uppdrag att i en fortsatt utredning beskriva ekonomiska, organisatoriska, vägar praktiska och tidsmässiga konsekvenser för övergång till kommunalt respektive bibehållande av ensklit huvudmannaskap för övriga vägsamfälligheter. Uppdrag pågår. KS 2015/ Ljuspolicy och belysningsstrategi ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att ta fram Hamn- och en ljuspolicy och belysningsstrategi för Varbergs gatunämnden kommun. Uppdrag pågår. Heter numera Belysningsstrategi. Hamn- och gatuförvaltningen meddelar att den förväntas vara klar andra kvartalet KS 2013/ Utredning Kretsloppspark initiera en fördjupad utredning för att etablera verksamheter för byggåterbruk, reparationsverkstad och kafé. KS 2013/ Ansvarsfördelning mellan parterna i Varbergs hamn ge hamn- och gatunämnden och Hallands Hamnar Hamn- och Uppdrag pågår. Varberg AB i uppdrag att utarbeta förslag till Avstämning i KSAU i gatunämnden förvaltningsavtal och förvaltningsavgifter utifrån Hallands Hamnar AB mars den föreslagna ansvarsfördelningen. KS 2014/ Renodling av fastighetsägandet inom Varbergs kommun samt Varbergs Stadshus AB samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att utreda och genomföra renodlingen av fastighetsägandet utifrån i ärendet liggande förslag Samhällsutvecklingsk Uppdrag pågår. ontoret Samhällsutvecklingsk Uppdrag pågår. ontoret

91 KS 2013/ Svar på motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsgparkeringar ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda Kommunstyrelsen behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av en parkeringsstrategi och cykelstrategi för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet Uppdrag pågår. KS 2014/ Budget 2015 för Varbergs kommun ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en Kommunstyrelsen modell för ett framtida arbetssätt med effektiviseringar i kommunens verksamhet. Nuvarande system, där nämnder och förvaltningar effektiviserar respektive verksamhet med 1 procent, ingår tills vidare i nämndernas ramar. Uppdrag pågår. KS 2015/ Riktlinjer för exploateringsavtal ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att under Hamn- och 2016 ta fram en handbok för kommunal standard gatunämnden och markanvisningsavtal avseende gator samt gång- och cykelvägar. KS 2014/0479 Policy för informationssäkerhet i ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi för genomförandet av policyn Varbergs kommun KS 2012/0048, Svar på motion om strategi för utveckling av stadsodling och gröna tak ge hamn- och gatunämnden i uppdrag att i samråd med berörda nämnder och styrelser utarbeta en handlingsplan för hur stadsodling kan utvecklas i Varberg ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att ställa krav på gröna tak för all typ av bebyggelse och i olika typer av avtal samt detaljplaner vidareutveckla den interna fordonspoolen och komplettera denna med en extern elbilspool samt ge servicenämnden i uppdrag att genomföra en utvärdering av densamma Uppdrag pågår. Hamnoch gatuförvaltningen meddelar att den förväntas vara klar i slutet av året. Kommunstyrelsen Uppdrag pågår. Ligger hos IT. Hamn- och gatunämnden, Kommunstyrelsen Uppdrag pågår. Servicenämnden Uppdrag pågår. Utvärdering ligger hos servicenämnden. KS 2012/ Utvärdering av bilpool med kompletteringar KS 2013/ Grönstrategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett Kommunstyrelsen nämndövergripande förslag till principer gällande kompensation av förlorade värden till följd av exploatering eller förändrad markanvisning. Uppdrag pågår. KS 2012/ Konkurrensprövningspolicy ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta tillämpningsanvisningar Ekonomikontoret Uppdrag pågår. Remiss ute hos nämnderna. KS 2014/0608 Belysning i Derome bifalla motionen om att sätta upp lämpligt antal belysningsstolpar utefter vägen så att boende i Derome kan få ett funktionellt motionsspår/elljusslinga året om. HGN Uppdrag pågår. Ligger hos hamn- och gatunämnden. KS 2016/ Budget 2017, plan ge kommunstyrelsen i uppdrag att under första Kommunstyrelsen kvartalet 2017 utvärdera verksamheten på Håstens Familjecentral och därefter utreda behov av och förutsättningar för ytterligare en familjecentral på lämpligt ställe i Varberg - ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lägga delar av de kommande hamninvesteringarna i Hallands Hamnar Varberg AB KS 2006/ uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda Svar på motion om havsbad söder om Varbergs fästning och frågan om utveckling av simstadion om utveckling av Simstadion Kultur- och fritidsnämnden Uppdrag pågår. Uppdraget gavs nyligen. Översyn av simstadion kommer inte att kunna startas upp förrän byggnation av den nya simhallen i Håsten påbörjats.

92 Beslutsförslag (2) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl, Överföring av budgetmedel ur servicenämndens driftsram till kommunstyrelsens driftsram Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. från servicenämndens driftsram överföra 3 miljoner kronor till kommunstyrelsens driftsram för 2018 och anteckna att aktuella medel avser omställningsbidrag i samband med införande av kommungemensam kundservice i enlighet med fullmäktiges uppdrag 347/ anteckna att nytt namn på kommungemensam kundservice ska vara Varberg direkt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 augusti 2015, 347, i sitt inriktningsbeslut att tillstyrka arbetet med en kommungemensam kundservice i syfta att underlätta människors vardag och förbättra dialogen med invånare, besökare och näringsliv, samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i en nämndövergripande gruppering driva projektet i hamn. Samtliga nämnder ska delta aktivt i arbetet. Varje förvaltning har genomfört analyser över vilka slags ärenden som kan lämpa sig för hantering direkt i kundservice, i syfte att säkerställa en så smidig och effektiv hantering av olika ärenden som möjligt och att skapa en bra grundleverans gentemot kommunens invånare, näringsliv och besökare. Ett omfattande arbete har pågått under hela 2016, vilket bland annat innebär att det finns en beslutad finansieringsmodell, framtagna svarsgrupperingar, bestämda kompetensprofiler för kommunvägledare med rekryteringsprinciper. För närvarande pågår också projektering för lokalerna och rekryteringsarbete med mera. I projektet har höjd tagits för eventuella personalkostnader som kan uppstå då handläggning överförs från beställande nämnder till servicenämnden. Dessa medel ligger idag hos servicenämnden, men föreslås härmed överflyttas till kommunstyrelsen (och dess personalkontor) dit nämnderna kan ansöka om medel för eventuella omställningskostnader under två års tid, 2018 och Projektledningen har i samband med kommunstyrelsens sammanträde 25 april 2017 stämt av med kommunstyrelsen att projektet överensstämmer med POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

93 (2) Dnr: KS 2017/ fullmäktiges ursprungliga uppdrag och samtidigt redovisat pågående aktiviteter för att kunna lansera funktionen i februari Efter lanseringen övergår driftsansvaret till servicenämnden på uppdrag av samtliga nämnder, vilket regleras i särskilda överenskommelser. Beslutsunderlag Beslutsförslag 4 maj Ekonomi och verksamhet Ärendet innebär att 3 mnkr överförs från servicenämnden till kommunstyrelsen så att hanteringen av omställningsbidrag kan handläggas av kommunstyrelsens personalkontor. Samråd Samråd har kontinuerligt skett inom förvaltningschefsgrupperingen och i en förvaltningsövergripande styrgrupp där samtliga förvaltningar har erbjudits möjlighet att delta. Kommunstyrelsens förvaltning Henrik Lundahl Kanslichef Protokollsutdrag Servicenämnden Ekonomikontoret

94 Beslutsförslag (2) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Frida Eriksson, Svar på remiss - Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att - Avstå från att yttra sig över Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi och marknadspotential (ER 2017:3) Beskrivning av ärendet Kommunen har inbjudits att lämna synpunkter på Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft en analys av samhällsekonomi och marknadspotential. Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att analysera havsbaserad vindkraft ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och dess marknadspotential för Sverige. Energimyndigheten bedömer att havsbaserad vindkraft har en hög potential både vad det gäller utbyggnadsvolym och kostnadsreduktion men att det samtidigt inte är lämpligt att i dagsläget ge något särskilt stöd i Sverige. Det huvudsakliga skälet är att nyttan med havsbaserad vindkraft inte är större än utbyggnaden av förnybar el som sker genom elcertifikatsystemet, som är teknikneutralt. Det finns bland annat potential för en större omfattning landbaserad vindkraft, vilken bedöms ha en lägre kostnad än den havsbaserade. Remissen berör havsbaserad vindkraft ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (med fokus på resonemang om nyttan av stödformer) och alltså inte Varbergs kommuns ställningstagande kring havsbaserad vindkraft rent generellt. Beslutsunderlag Remiss Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft Havsbaserad vindkraft sammanfattning av remissen Övervägande I gällande översiktsplan för Varbergs kommun har bedömningen gjorts att det inom kommunen inte är aktuellt med vindkraftsetableringar till havs. Inom de havsområden i kommunen som ansetts möjliga för större vindkraftsanläggningar är yrkesfiskets intressen samt natur- och friluftsintressena mycket starka, vilket ligger till grund för ställningstagandet. POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

95 (2) Dnr: KS 2017/ Samhällsutvecklingskontoret bedömer därför att kommunen inte berörs av Energimyndighetens rapport om havsbaserad vindkraft i Sverige, och föreslår att Varbergs kommun avstår från att yttra sig i ärendet. Ekonomi och verksamhet Beslutet får inga ekonomiska konsekvenser för Varbergs kommun. Kommunstyrelsens förvaltning Jeanette Larsson Avdelningschef Samhällsplanering Protokollsutdrag Samhällsutvecklingskontoret Miljö- och energidepartementet Frida Eriksson Samhällsplanerare

96 Havsbaserad vindkraft En analys av samhällsekonomi och marknadspotential ER 2017:3

97 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via Orderfax: e-post: Statens energimyndighet ER 2017:3 ISSN

98 Förord Energimyndigheten har i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag av regeringen att utreda den potentiella marknaden för havsbaserad vindkraft i Sverige och internationellt samt att göra en samhällsekonomisk analys av en svensk satsning på havsbaserad vindkraft. Energikommissionens slutbetänkande (SOU 2017:2) har haft som utgångspunkt att elsystemet ska baseras på 100 procent förnybar el vilket också varit en utgångspunkt för denna rapport. Havsbaserad vindkraft får stöd via elcertifikatsystemet men kostnaden är för hög för att konkurrera med andra förnybara kraftslag och kommer därför att spela en underordnad roll i det svenska energisystemet under 2020-talet. Därför är uppdraget om att utreda ifall det är motiverat med ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft av stor vikt. Inte minst för att ett 100 procent förnybart elsystem på sikt kommer att kräva en stor utbyggnad av elproduktionsanläggningar. Erik Brandsma Generaldirektör

99 Sammanfattning och slutsatser Energimyndigheten bedömer att havsbaserad vindkraft på lång sikt kan spela en viktig roll i det svenska elsystemet men att ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft, utöver elcertifikatsystemet, inte är motiverat före år Det huvudsakliga skälet är att den samhällsekonomiska nyttan med havsbaserad vindkraft inte är större än från den utbyggnad av förnybar el som sker genom ett teknikneutralt stöd, vars kostnad är betydligt lägre. Det finns dock ett antal faktorer såsom utfallet av nuvarande förnybartdirektiv, utvecklingen av elcertifikatsystemet, beslut inom ramen för förslag till kommande förnybartdirektiv inom Energiunionen och en förtida nedläggning av elproduktionsanläggningar som kan göra att situationen och behovet av ny kraft förändras betydligt. Acceptansen för en fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft har också en avgörande betydelse. För att bevaka utvecklingen som i dagsläget innehåller flera osäkerhetsfaktorer kan någon form av regelbundna kontrollstationer införas. Efter år 2030 och fram till år 2045 behöver i princip alla kraftproduktionsanläggningar som idag är i drift att ersättas med nya, med undantag för vattenkraften som dock behöver genomföra reinvesteringar. Elsystemet kommer också gradvis få en snabbare generationsväxling då nya förnybara elproduktionsanläggningar generellt har en kortare livslängd än kärnkrafts- och vattenkraftsanläggningar. I det perspektivet är det viktigt med en stor potential av olika förnybara produktionsslag, även havsbaserad vindkraft. För upprätthålla en realiserbar potential och möjliggöra en utbyggnad i ett senare skede bör man därför säkerställa att det finns platser med goda vindförhållanden där det går att bygga havsbaserad vindkraft kostnadseffektivt. Tillstånden som finns idag kommer sannolikt ha löpt ut och det finns många konkurrerande intressen i de områden som är mest lämpliga för havsbaserad vindkraft idag. En utbyggnad i senare skede bör också om möjligt koordineras med andra länder runt Östersjön med avseende på utbyggnadstakt, stöd och nätförbindelser. Ett 100 procent förnybart elsystem kan uppnås på flera sätt och det är inte självklart vilken energimix som har högst samhällsekonomisk nytta då energiresurser och tekniker har olika för- och nackdelar. Ett riktat stöd till havsbaserad vindkraft bör därför också jämföras med riktade stöd till andra teknologier. I detta uppdrag har jämförelsen främst gjorts mot ett teknikneutralt stöd såsom elcertifikatsystem. Inom ramen för den nya ambitionen om 18 TWh för elcertifikatsystemet är det osannolikt att havsbaserad vindkraft kommer att byggas ut på grund av dess högre produktionskostnad. Energimyndighetens bedömning är dock att produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft kommer att sjunka i framtiden och närma sig landbaserad vindkraft. I och med att intäkterna från elmarknaden skiljer sig åt mellan elproduktionsanläggningar kan havsbaserad vindkraft därför ha en möjlighet att byggas ut inom ett eventuellt fortsatt teknikneutralt stödsystem efter år 2030, oavsett om det är inom elcertifikatsystemet eller något annat.

100 Stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige och Östersjön Havsbaserad vindkraft har en stor teknisk potential i Sverige, och i ett europeiskt perspektiv innebär de förhållanden som råder i Östersjön generellt sett lägre produktionskostnader än för motsvarande anläggningar i Nordsjön. Hur stor del av den tekniska potentialen som är realiserbar under de närmaste 15 åren är svårare att säga men är troligen dubbelt så stor som de idag planerade projekten som motsvarar cirka 25 TWh, varav cirka 11 TWh har tillstånd. men landbaserad vindkraft är i dagsläget mer konkurrenskraftigt Det finns vindkraftsprojekt på land motsvarande en produktion på 20 TWh som idag har tillstånd. Därutöver finns det 70 TWh planerade projekt varav merparten bedöms ha en lägre kostnad än havsbaserad vindkraft. Hur många projekt som kan realiseras är oklart men Energimyndigheten bedömer att acceptansfrågan inte kommer utgöra ett hinder för den nya ambitionshöjningen inom elcertifikatsystemet på upp till 18 TWh ny förnybar el till år Sjunkande produktionskostnad Produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft som fram till i början av 2016 varit över 100 EUR per MWh har på senare tid sjunkit kraftigt och förväntas fortsätta sjunka. Beroende på ränteläge, avkastningskrav, råvarupriser, teknikutveckling m.m. så bedöms produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft i Östersjön ligga mellan 59 och 86 EUR per MWh år 2020 för att sedan sjunka till mellan 49 och 76 EUR per MWh till år På grund av bland annat mycket låga räntor just nu kan projekt som har gynnsamma fysiska förutsättningar för vindkraftsproduktion redan idag byggas i den nedre delen av intervallet vilket bland annat visat sig i anbudsprocesser i Danmark och Nederländerna under hösten Om dagens läge med låga räntor och råvarupriser även råder år 2030 kan ännu lägre kostnader förväntas. Kostnadssänkningen är inte bunden till utbyggnaden i ett specifikt land och kostnaden för havsbaserad vindkraft i Östersjön kommer att sjunka även om utbyggnaden inte sker inom Sveriges gränser. men stödkostnaden förväntas fortsatt vara hög de närmsta åren Stödkostnaden för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft från mitten av 2020talet bedöms vara cirka 5 6 miljarder per TWh, vilket är cirka fyra gånger mer än vad elcertifikatsystemet förväntas kosta per TWh. Kostnaden för havsbaserad vindkraft förväntas visserligen sjunka kraftigt men en större utbyggnad ger ett lägre elpris samtidigt som den viktade intäkten för vindkraft sjunker kraftigt på grund av produktionsprofilens påverkan på timpriset. En utbyggnad av havsbaserad vindkraft vid sidan av elcertifikatsystemet innebär också en fördubbling av kostnaden för elcertifikatsystemet eftersom elpriset sjunker och det minskar också sannolikheten för att landbaserad vindkraft kan byggas utan stöd. Liten nytta med mer elproduktion fram till år 2030 Energimyndigheten bedömer att nyttan med mer elproduktion fram till år 2030 utöver den nya ambitionen i elcertifikatsystemet är begränsad och exporten av el

101 bedöms vara runt 40 TWh i slutet av perioden. Detta är under förutsättningen att inte en stor mängd elproduktion faller bort eller att elanvändningen ökar kraftigt. En ökad elproduktion utöver elcertifikatsystemets nya ambition ger inte mer intäkter för producenter och ger inte någon lägre kostnad för elkunden. men viktigt att möjliggöra en senare utbyggnad av havsbaserad vindkraft Eftersom mängden förnybar el som behöver produceras för att uppnå ett 100 procent förnybart elsystem är stor, särskilt under perioden då mycket kärnkraft fasas ut, behövs också en stor potential av olika kraftslag. Utbyggnadstiden sträcker sig också över långa tidsperioder, och långt fram i tiden, då exempelvis det sista kärnkraftverket förväntas producera i nära 30 år till. Med mycket förnybar el kommer elsystemet också få en högre omsättningstakt och Energimyndigheten bedömer att cirka 2,5 6 TWh ny kraft behöver tillkomma årligen under och 2040-talet. Även om det är möjligt att nå 100 procent förnybar el utan havsbaserad vindkraft så är det en av få produktionskällor med potential att generera mycket el under stora delar av året om utbyggnaden av landbaserad vindkraft och biokraft begränsas. En mix av produktionskällor är bra för elsystemet Ett elsystem med mycket variabel kraft kräver anpassning av elsystemets alla delar. Detta bör göras med mer generell styrning och genom elmarknadens prissignaler till allt från användare och producenter till nät och lager. Havsbaserad vindkraft kan visserligen minska variabiliteten i elsystemet något jämfört med att bygga samma mängd landbaserad då vindförhållanden är annorlunda till havs och den geografiska spridningen blir större. Detta är dock inget motiv för att särskilt stödja havsbaserad vindkraft eftersom flera andra utmaningar, såsom tillgänglig effekt vid hög last, inte avhjälps. I dagsläget finns också många tillstånd till havsbaserad vindkraft i södra Sverige, det vill säga inom samma väderområde som merparten av de parker som har byggts i norra Europa, vilket bland annat sänker intjäningsförmågan för dessa projekt och riskerar att skapa flaskhalsar i överföringsförbindelserna. Nyttan för näringslivsutvecklingen i Sverige avgörs av marknaden Den aktör som investerar i ett havsbaserat vindkraftsprojekt kommer själv välja vilka entreprenörer som ska projektera, bygga och sköta drift av anläggningen. Det innebär en stor osäkerhet för vad ett eventuellt stöd kan innebära för svensk näringslivsutveckling. Känt är dock att de stora kostnadsposterna såsom fundament, elanslutning och komponenter köps in på en internationell marknad där svenska företag inte generellt kan anses ha en större möjlighet att anlitas jämfört med om projekt utvecklas någon annanstans i världen, förutom att en hemmamarknad för havsbaserad vindkraft i vissa fall kan ge fördelar. Sverige har ingen produktion av vindturbiner och bedöms inte heller få det framöver.

102 men kan troligen förstärkas med särskilda insatser lokalt och regionalt Genom att arbeta aktivt med nätverk, träffar och utbildningsinsatser för lokala och regionala aktörer, i kombination med demonstration, forskningsstöd och framtagande av planeringsunderlag, kan utbyggnaden få en mer positiv effekt på näringslivsutveckling i Sverige. Antalet arbetstillfällen sker till en hög kostnad Energimyndighetens analys visar att antal arbetstillfällen som uppstår lokalt, nationellt och internationellt av en utbyggnad av havsbaserad vindkraft är osäkert. Av de totala arbetstillfällena bedöms cirka procent skapas i Sverige vilket vid en utbyggnad på 15 TWh innebär ungefär årsarbeten beroende på kostnadsutveckling och storleken på turbiner. Detta motsvarar ungefär helårstjänster under 25 år. Mycket av arbetet är inom drift och underhåll. Skillnaden på antal arbetstillfällen mellan land- och havsbaserad bedöms som liten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det heller inte fråga om helt nya årsarbeten utan snarare omställning av arbetskraften från andra områden. Omställning av arbetskraft har ingen stor samhällsnytta förutom att kunna minska arbetslösheten lokalt. Innanhavsteknik handlar om specifika förutsättningar snarare än en specifik teknik Ett vindkraftsprojekt har en rad unika förutsättningar såsom vindhastighet, avstånd till elnät, havsdjup, bottenförhållanden, nedisning, salthalt och våghöjd som påverkar hur vindkraftsparken utformas och vilken teknik som används. Vissa områden i Östersjön har förutsättningar som motiverar en utveckling eller anpassning av befintliga tekniker. Generellt är produktionskostnaden för Östersjöprojekt lägre än för Nordsjöprojekt på grund av dessa förutsättningar. Däremot är de projektspecifika snarare än specifika för innanhav eftersom förutsättningarna varierar både inom Östersjön och mellan olika innanhav. Många av anpassningarna är också snarare en fråga om mindre modifieringar av existerande produkter än utveckling av helt nya tekniker. och medför därför ingen ny marknad. Det finns stora möjligheter för utveckling och anpassning av tekniker utifrån platsspecifika förutsättningar. Det är dock enligt Energimyndighetens bedömning inte troligt att det utvecklas en ny teknik för innanhavsteknik med en marknadspotential för svenskt näringsliv. Det är möjligt att en särskild turbin utvecklas som är anpassad för områden med mildare vindklimat än ute på öppna hav, vilket betyder större rotordiameter i förhållande till den installerade effekten. En sådan turbin skulle enligt bedömningen ge bättre produktion och därmed möjlighet till något lägre produktionskostnader. Huruvida en potentiell marknad för en sådan turbin finns, beror på de platsspecifika egenskaper hos de projekt som realiseras runt om i världen, samt vilka incitament som finns för att motivera en sådan utveckling. För att denna marknad ska uppstå behövs troligen en utbyggnad i Östersjön på minst 45 TWh

103 förutsatt att det är konkurrens mellan vindturbinstillverkare. Det är en betydligt högre utbyggnad än vad som antas i rapporten och skulle i så fall kräva utbyggnad i andra länder runt Östersjön. Flytande vindkraft har en hög potential men i djupa vatten Flytande vindkraftteknik i Östersjön bedöms ha en betydligt högre kostnad under flera årtionden framöver än vindkraft med fasta fundament, trots att den flytande tekniken bedöms ha den största kostnadsreduktionspotentialen. Potentialen för flytande vindkraftverk finns främst på djup från 50 meter och mer, vilket bland annat gäller områden utanför exempelvis Skottland, Frankrike och Japan. Lägre produktionskostnad i Östersjön kan vara en fördel för såväl Sverige som EU Den sjunkande produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft ökar sannolikheten för att den på sikt kommer att kunna konkurrera med den landbaserade vindkraften. Det gäller särskilt om det blir svårare att bygga på land eller om intäkterna från elmarknaderna blir högre för den havsbaserade vindkraften på grund av en skillnad i vindprofilen. I ett EU-perspektiv kan det vid införande av mer regionala stödsystem också finnas konkurrensfördelar då havbaserad vindkraft i Östersjön har lägre produktionskostnad än i Nordsjön. Det bör dock tilläggas att om ett nationsövergripande stöd är utformat för att premiera projekt med lägst stödkostnad kan de låga elpriserna i Sverige vara till nackdel. Detta eftersom ett lågt elpris kräver högre stöd för att ersättningsnivån ska bli tillräcklig. Sverige kan bidra till EU:s förnybartmål, men det är än så länge oklart hur EU:s nya förnybartmål innebär minst 27 procent förnybar andel av energianvändningen till år Ett kostnadseffektivt sätt för Sverige att kunna bygga havsbaserad vindkraft vore att använda andra länders stödsystem och att därmed också hjälpa till att uppnå EU:s mål. I det nuvarande förnybartdirektivet finns samarbetsmekanismer för denna typ av lösning. Det nya förnybartdirektivet som kommer att gälla efter år 2020, som ingår i Energiunionen, är inte beslutat ännu men det utkast som finns innehåller förslag på krav att kunna använda delar av andra länders stödsystem. Eftersom den svenska elproduktionen redan kommer att vara hög år 2030 bör dock detta analyseras närmare. Det nya förnybartdirektivet är inte beslutat ännu och innehållet är inte färdigberett. Därför har ingen sådan analys gjorts. EU:s klimatmål som berör elproduktion hanteras inom handeln med utsläppsrätter Klimatmålet ska uppnås dels genom EU-ETS (handel med utsläppsrätter) och dels genom åtgärder i den icke handlande sektorn. Eftersom elproduktion innefattas i den handlande sektorn innebär åtgärder där ingen sänkning av de totala utsläppen eftersom det är ett gemensamt utsläppstak inom EU. Det bör också påpekas att den svenska elproduktionen har mycket låga klimatutsläpp. Den stödkostnad på många miljarder som skulle krävas till havsbaserad vindkraft kan göra en betydligt större klimatnytta i andra sektorer, till exempel inom transportsektorn.

104 Maritim strategi Visionen för arbetet med regeringens maritima strategi är (maritima) näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. En satsning på havsbaserad vindkraft skulle stimulera den här delen av näringslivet men innebära vissa miljöeffekter för havsmiljön, även om vindkraft är ett produktionsslag med relativt liten miljöpåverkan och goda förutsättningar för samexistens med andra näringar.

105 Beslutsförslag (3) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens förvaltning Magnus Eriksson, Svar på motion om att införa kommunala trygghetsvärdar Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn(SD) Har motionerat om att kommunen bör införa kommunala ordningsvakter, s k trygghetsvärdar. Ordningsvakterna, som föreslås anställas i egen regi eller tas in via vaktbolag, skall enligt motionen bl.a. bidra till att avskräcka brott, bidra till ökad trygghet samt omedelbart tillhandahålla skydd för personer som upplever sig hotade. Som andra exempel där kommuner använder ordningsvakter nämner motionen Vänersborg, Österåker, Stockholms tunnelbana samt Nordstan i Göteborg. Inledningsvis hänvisas till brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport om brott, upplevd trygghet mm, dock utan att redovisa några uppgifter från rapporten. BRÅ s rapport används även som underlag av Polisen och kommunen i det gemensamma arbetet med Folkhälso- och Trygghetsrådet samt satsningen Trygg i Varberg (TiV). Nedan följer uppgifter om Varberg från BRÅs rapport: Trygghet och brottslighet Varberg ligger under snittet för hela riket och länet när det gäller totalt antal anmälda brott (BRÅ). Under 2016 inkom totalt 6356 anmälningar till polisen, av dessa är 5294 anmälningar om brott. Resterande anmälningar handlar exempelvis om förlorat gods, försvunnen person med mera. Dessa räknas inte in som brottslighet. De vanligaste anmälningarna som inkommit från allmänheten är: Tillgrepp av ej motordrivet fordon, 490 anmälningar Stöld och snatteri utan inbrott, 214 anmälningar Skadegörelse på motordrivet fordon, 203 anmälningar POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

106 (3) Dnr: KS 2017/ Stöld ur/från motordrivet fordon, 178 anmälningar Våldsbrott Våld är ett uppmärksammat och mångfacetterat brott som kan ses utifrån tre perspektiv: brottsutsatt, gärningsperson och vittne. Män är överrepresenterade bland gärningspersonerna och utgör procent beroende av brottstyp. Brotten ser olika ut beroende på vilken plats de sker på, vilken gärningsperson det är och vilken person som är brottsutsatt. Exempelvis sker misshandel ofta i unga åldrar mellan män på offentliga platser. Ju äldre gärningspersonen är, desto fler fall/brott, som sker i bostäder och/eller i nära relationer. Statistik visar en minskning avseende totalt anmälda våldsbrott såväl inomhus som utomhus. En generell minskning av våldsbrotten skapar ett tryggare samhälle och minskning av samhällskostnaderna. Då Ordningsvakterna, enligt motionen, skall Patrullera utvalda delar av kommunen kan det vara intressant att se hur statistiken för anmälda våldsbrott just i offentlig miljö ser ut, enligt BRÅ. Våld i offentlig miljö, antal anmälda brott i Varbergs kommun Vad görs i Varberg i dag? Det finns idag en särskild överenskommelse mellan kommun och polis som lyfter prioriterade fokusområden (se bilaga). Utifrån överenskommelsen har polisen sedan arbetat fram en gemensam handlingsplan tillsammans med kommunens förvaltningar. Planen bygger på den gemensamma problem-/lägesbilden som är framtagen för Varberg utifrån statistik, förvaltningars behov och den medborgardialog som polisen haft inför årets handlingsplan. Utöver denna finns de s k medborgarlöftena för 2017, en överenskommelse mellan kommunen och polisen i Varberg. Vid behov används redan idag även för säkerhet och trygghet exempelvis ökad polisnärvaro, polisens volontärer samt väktarrondering, som kommunen betalar för när det gäller kommunala objekt.

107 (3) Dnr: KS 2017/ Beslutsunderlag - Medborgarlöfte Varbergs kommun 2017 Överenskommelse mellan Varbergs kommun och Polisen, lokalpolisområde Varberg Handlingsplan 2017 Övervägande Då mängden våldsbrott minskar generellt, då Varberg ligger på en, i relation till både Halland och riket, redan låg nivå av brottslighet och då satsningar på trygghetsområdet görs inom befintlig samverkan mellan kommun och polis föreslås motionen avslås. Samråd Samråd har inför motionssvaret skett med samordnaren för Trygg i Varberg (TiV) och kommunens säkerhetssamordnare (båda på Räddningstjänsten Väst) samt kommunpolisen. Kommunstyrelsens förvaltning Jonas da Silva Utvecklingschef Protokollsutdrag Magnus Eriksson Utvecklingsstrateg

108

109

110

111

112

113 HANDLINGSPLAN 2017 Lokal överenskommelse mellan Varbergs kommun, Lokalpolisområde Varberg Trygg i Varberg Vi samverkar för trygghet och hälsa Handlingsplan till Överenskommelse om samverkan mellan polis och kommun Handlingsplanen gäller årsvis och får ses som ett levande dokument med kontinuerlig uppföljning och avstämning i Folkhälso- och trygghetsrådet. Revideringar kan göras vid behov efter godkännande av Folkhälso- och Trygghetsrådet. Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

114 Bakgrund Denna handlingsplan är en beskrivning av de insatser och aktiviteter som är kopplade till överenskommelsen som träffats mellan Varbergs kommun och lokalpolisområde Varberg. Handlingsplanen är ettårig och ska följas av regelbundna uppföljningar och avstämningar mot aktuell situation i kommunen. Arbetet med handlingsplanen rapporteras till Folkhälso- och trygghetsrådet regelbundet av ansvarig samordnare för nätverket Trygg i Varberg och ansvarig tjänsteman hos polisen. Förslag till revideringar av planen ska godkännas av Folkhälso- och trygghetsrådet. Överenskommelsens fokusområden Övergripande mål för överenskommelsen är att öka den upplevda tryggheten och minska brottsligheten vilket även har effekt/påverkan på folkhälsan. De fokusområden som är prioriterade grundar sig på en analys av en gemensamt framtagen kartläggning. I kartläggningen ingår en inventering av pågående arbete inom området, en problembild som baseras på lokal kunskap och statistik, brott, ordningsstörningar samt upplevd trygghet i Varberg är det första året där Varbergs kommun och Polismyndigheten har tagit fram och skrivit under ett medborgarlöfte riktat till invånarna i kommunen. Aktiviteterna till löftet finns även de presenterade under insatserna till fokusområdena. Löftet är baserat på den kartläggning och problembild som gjorts samt närmare 550 medborgardialoger. Prioriterade fokusområden Följande fyra områden är prioriterade i överenskommelsen mellan polis och kommun: Trygghet i det offentliga rummet Trygghet i bostad Trafiksäkerhet Förebygga och minska ungdomars användning av alkohol, narkotika och tobak Gemensam kartläggning Som grund för insatser ligger förutom den gemensamma inventeringen av pågående arbete även en nulägesbild kring förhållanden ur ett lokalt perspektiv. Demografi och socioekonomi Varbergs kommun består av både stad, tätorter och landsbygd där ungefär hälften av kommunens invånare är bosatta i centrala Varberg. I kommunen bor drygt invånare och andelen invånare ökar med cirka personer per år. Varberg är i många delar en välmående kommun där merparten av befolkningen har goda förutsättningar för ett gott liv, dock finns socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i befolkningen, exempelvis utifrån ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning och etnicitet precis som i landet i övrigt. Andelen högskoleutbildade är relativt låg och ligger under snittet för Halland och riket, medan medelinkomst och sysselsättningsgrad är högre än snittet för riket. 2 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

115 Trygghet och brottslighet Varberg ligger under snittet för hela riket och länet när det gäller totalt antal anmälda brott (BRÅ). Under 2016 inkom totalt 6356 anmälningar till polisen, av dessa är 5294 anmälningar om brott. Resterande anmälningar handlar exempelvis om förlorat gods, försvunnen person med mera. Dessa räknas inte in som brottslighet. De vanligaste anmälningarna som inkommit från allmänheten är: Tillgrepp av ej motordrivet fordon, 490 anmälningar Stöld och snatteri utan inbrott, 214 anmälningar Skadegörelse på motordrivet fordon, 203 anmälningar Stöld ur/från motordrivet fordon, 178 anmälningar Trots att det statistiskt sett sker få brott kan människor ändå uppleva otrygghet. De som är mest oroliga är minst utsatta enligt Brå. Undersökningen Folkhälsan i Halland (2015) visar exempelvis att 40 % av unga kvinnor mellan år någon gång avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla. Motsvarande siffra gällande män är 10 %. Siffrorna följer i stort sett hur det ser ut både regionalt och nationellt sett. Inbrott Statistik visar att bostadsinbrotten är mest frekventa i tätorten. Andelen stöld i bostad ligger lägre i Varberg än både länet och riket. Företag inom industri-, handel-, service- samt jordoch skogsbrukssektorn har de senaste åren dock varit drabbade av stölder genom inbrott. Trenden sista åren har varit väldigt positiv och grannsamverkan kan säkert ha bidragit till detta. Inbrott/stöld ur bostad Stöld ur bostad avser: villa, radhus, lägenhet och fritidshus samt försök till dessa. Hämtat per helår ur Status. Polisen i Varberg har under flera år arbetat med grannsamverkan. Under slutet av 2016 är cirka 2300 hushåll registrerade. Dessa är fördelade på drygt 80 områden, varav tre är flerfamiljsområde Sörse, Håsten och Brunnsberg. Arbetet med grannsamverkan har bidragit till att allmänheten är mer vaksamma och benägna att meddela och tipsa polisen om avvikelser. Inom området bostadsinbrott är det också viktigt att vi försöker påverka omständigheterna under vilka brott begås. En annan typ av brottsförebyggande åtgärd är förbättrad belysning och ökad insyn runt fastigheter. Dåligt upplysta platser inger ofta obehag och signalerar övergivenhet och blir ofta platser för ljusskygg verksamhet. 3 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

116 Våldsbrott Våld är ett uppmärksammat och mångfacetterat brott som kan ses utifrån tre perspektiv: brottsutsatt, gärningsperson och vittne. Män är överrepresenterade bland gärningspersonerna och utgör procent beroende av brottstyp. Brotten ser olika ut beroende på vilken plats de sker på, vilken gärningsperson det är och vilken person som är brottsutsatt. Exempelvis sker misshandel ofta i unga åldrar mellan män på offentliga platser. Ju äldre gärningspersonen är, desto fler fall/brott, som sker i bostäder och/eller i nära relationer. Nationella studier visar att i sex av tio fall av misshandel uppger den utsatte att gärningspersonen varit påverkad av alkohol eller narkotika. I hälften av fallen har den våldsutsatta själv varit berusad. Det är viktigt att förebygga och minska användning av narkotika och alkohol, dels ur ett folkhälsoperspektiv, dels i det brottsförebyggande arbetet. Mörkertalet bland misshandelsfall är stort, endast en liten del kommer till rättsväsendets kännedom. Statistik visar en minskning avseende totalt anmälda våldsbrott såväl inomhus som utomhus. En generell minskning av våldsbrotten skapar ett tryggare samhälle och minskning av samhällskostnaderna. Våldsbrott totalt i Varberg I våld i offentlig miljö är den stora majoriteten män både offer och gärningsperson. Våldet sker ofta under påverkan av alkohol- och narkotika. När det gäller våld i offentlig miljö visar även här statistiken en kraftig minskning från år 2012 till år Våld i offentlig miljö, Varberg Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem som kan handla om systematisk kontroll, kränkningar, hot, psykiskt-, fysiskt- och sexuellt våld. Vanligtvis sker brotten i samband med helg, fredag-söndag. Mörkertalet är stort. Statistiken nedan avser misshandel, våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och sexuellt utnyttjande. 4 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

117 Brott i nära relation, Varberg Barn kan vara direkt utsatta för hot och våld eller ha bevittnat våld. När det handlar om oro för barns utveckling och hälsa har en halländsk handbok tagits fram i nära samverkan av avdelningen för regional samverkan vid Region Halland Vid oro och vid misstanke om ett barn far illa. Rutiner gällande orosanmälan ska följas. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för/bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående skall nämnden utan dröjsmål inleda utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Narkotikabrott Narkotikabrottsligheten i Varberg skiljer sig inte mot andra kommuner. Vanligast är cannabis och det är även den drogen som många gånger är inkörsporten till ett tyngre mer omfattande missbruk. Bland äldre missbrukare är amfetaminmissbruket utbrett. Förutom det destruktiva livet för missbrukaren så drabbar det även anhöriga hårt, inte minst närmaste familjen. För att finansiera sitt missbruk så är inbrott, stölder, prostitution och langning av narkotika inte ovanligt. Då man utläser statistik gällande narkotikabrott ska man ha i åtanke att detta till största delen är brott som polisen initierar. Det handlar sällan om att någon anmäler ett brott utan det är kanske främst ett mått på hur mycket polisen jobbar med problemet. Detta arbete kan variera beroende på resursstorlek och andra tidskrävande händelser. Dock kan det vara en fingervisning om hur prioriterat problemet är i kommunen och givetvis även omfattningen. Statistiken nedan avser olika typer av brott, exempelvis innehav, eget bruk, överlåtelse och framställan. Narkotikabrott, Varberg Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

118 Trafik Trafikskador är ett av landets största folkhälsoproblem. I många av trafikolyckorna bidrar hög hastighet till att olyckor inträffar, ju högre hastighet desto allvarligare skador. Vid undersökning av hastigheten vid 48 skolor i Västsverige framkom att vid två av tre skolor kör fler än hälften av förarna fortare än tillåtna 30 km/h. Varbergs kommun är huvudman för kommunens gator och allmänna trafikområden (exempelvis allmänna parkeringsplatser, torg mm). Det viktigaste arbetet för god säkerhet på allmän plats är att underhålla befintliga gator och gång- och cykelvägar. Resurser för drift är den viktigaste förutsättningen för att skapa god säkerhet och trygghet. Kommunen arbetar för att minska olycksrisker genom att ändamålsenligt utforma nya gaturum och gatunät och förnya befintliga trafikområden. Statistiken nedan av skadade vid trafikolyckor i Varberg är hämtad ur Strada 1. Strada är ett informationssystem med data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Olyckor och skadade i trafiken rapporteras både av polis och av sjukvården. Åren är inrapporterade skadade vid trafikolyckor färre än tidigare vilket troligen kan förklaras med att rapporteringssystemet förändrades. Man kan därför anta att det finns trafikskador som inte rapporteras. Skadade i trafikolyckor, Varberg (2 dödsolyckor) (0 dödsolycka) (2 dödsolyckor) (3 dödsolyckor) (4 dödsolyckor) Statistiken nedan avser enbart oskyddade trafikanter (gående, cyklister och mopedister). Cirka hälften av olyckorna som drabbar oskyddade trafikanter är singelolyckor med cykel. Oskyddade trafikanter, skadade i Varberg (1 dödsolycka) (0 dödsolycka) (1 dödsolycka) (1 dödsolycka) (0 dödsolycka) Vanligtvis sker olyckorna i närheten av eller vid korsningar. Därför är det är viktigt att den fysiska utformningen är tydlig och uppmanar till trafiksäkert beteende. I många fall uppstår olyckor även på grund av bristande samspel mellan trafikanter. 1 STRADA brotts- och olycksstatistik, register 6 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

119 För att uppnå trafiksäkerhet är arbetet mot alkohol och narkotikapåverkade förare alltid ett uppdrag för poliser i främst yttre tjänst. Vid alla fordonsstopp kontrolleras föraren rutinmässigt avseende påverkan av alkohol samt eventuellt påverkan av narkotika. Hastighetsövervakning sker på alla vägar och kontroller av oskyddade trafikanter ingår i den normala trafikövervakningen. Alkohol och droger Statistiskt finns ett tydligt samband mellan konsumtion av alkohol och bruk av narkotika med våldsbrott. I Sverige förs en restriktiv narkotikapolitik med målet om ett narkotikafritt samhälle. Alkohol- och drogförebyggande arbete är viktigt ur ett folkhälso- och brottförebyggande perspektiv. Både i Varberg och nationellt ses en nedgång i alkoholkonsumtion bland unga medan användningen av narkotika ökar. Uppgifterna nedan är hämtade ur enkätundersökningen Varbergs skolelevers drogvanor och gäller elever i åk 2 på gymnasieskolan. En ny enkätundersökning är genomförd under år 2016 och resultaten kommer att presenteras i början av Alkohol Drogvaneundersökningen visar en över tid nedåtgående trend vad gäller andelen gymnasieelever som dricker alkohol, vilket följer trenden nationellt. Ungefär hälften av eleverna i åk 2 på gymnasiet dricker minst en gång per månad. Andelen elever som någon gång druckit sig berusad uppgår till 73 procent vilket är en minskning från år 2000 och framåt. Eleverna får tag på alkohol från kompisar och äldre syskon eller av föräldrar. På frågan Är det ok för dina föräldrar att du dricker alkohol? svarar 83 procent "ja i någon mån". Forskningen visar att tonåringar som bjuds på eller förses med alkohol av sina föräldrar dricker mer än andra ungdomar. Tobak Tobak fungerar i många fall som en inkörsport till alkohol och illegala droger, till exempel cannabis. Många forskare ser ett direkt orsakssamband mellan tobaksbruk och cannabisanvändning och menar att rökning kan leda till att man blir mer intresserad av att använda cannabis. Ju tidigare unga börjar med tobak desto större risk att även börja med cannabis (Folkhälsomyndigheten). Varbergs drogvaneundersökning visar att över hälften av dagligrökarna tillsammans med nästan dagligrökarna någon gång använt narkotika. Varbergs skolelevers drogvanor 2014 Genomförd med eleverna i gymnasiernas åk 2 och högstadiets åk 9 under november-december 2014 av Mats Pettersson. 2 7 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

120 I Varberg ökar rökning bland elever i åk 2 på gymnasiet: 35 procent av eleverna röker, varav 26 procent av dessa röker dagligen. Totalt sett röker fler flickor än pojkar medan bland dagligrökarna är andelen i stort sett lika. Narkotika Drygt 16 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet i Varberg har någon gång använt narkotika, till största del cannabis och spice. I Varberg är fördelningen jämn mellan pojkar och flickor medan det nationellt är fler pojkar än flickor som någon gång använt narkotika. Som svar på frågan: "Har du någon gång använt narkotika?" syns en stor ökning jämfört med tidigare år, 2012 cirka 9 procent och 2014 drygt 16 procent, vilket följer den nationella utvecklingen. Konkreta insatser Nedan följer konkreta insatser som ska genomföras inom respektive fokusområde. Närmare beskrivning finns i bilaga 1. Trygg i Varberg kommer kontinuerligt följa utvecklingen inom nedanstående områden. Trygghet i det offentliga rummet Trygghetsarbete är långsiktigt där det är av vikt att systematiskt fånga upp och arbeta med invånarnas upplevelse av sin närmiljö och offentliga miljöer. Målsättningen är att boende, besökare och verksamma ska uppleva trygghet i Varberg. Offentliga arrangemang sker ofta på allmän plats såsom torg, gator eller park. Upplåtelsen ges tillstånd efter att olika villkor har givits exempelvis avseende trygghet och säkerhet. Tillståndsgivningen sker genom hamn- och gatuförvaltningen. Insatser i handlingsplan Utbildning, samverkan och kontroll med fokus på krogmiljö Ökad polisiär närvaro och trygghetsvandringar på offentlig plats Medborgardialog Tillståndsgivning för upplåtelse av allmän plats Öka den upplevda tryggheten i centrum och i Påskbersskogen Trygghet i bostad Att känna sig trygg i och kring sitt hem är av grundläggande vikt för människors välmående. Våld i relationer, bostadsinbrott och otrygga utemiljöer är viktiga områden att systematiskt arbeta med. Grannsamverkan är en metod som skapar större trygghet och förhindrar stöldbrott i bostäder. Metoden används i Varberg och har gett goda resultat vilket gör metoden prioriterad för att öka andelen anslutna bostadsområden/ombud. Ovan visad statistik visar att det sker relativt få inbrott i kommunen och vi har dessutom en positiv utveckling, alltså en 8 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

121 minskning av antal inbrott. Brå har även visat i undersökningar att Grannsamverkan är en metod som fungerar. För arbetet med våld i nära relation finns en handbok framtagen för Halland Våld i nära relationer en regional handbok. Den är framtagen i samarbete mellan Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland, de halländska kommunerna, Kvinnojouren i Falkenberg, polisen, kriminalvården samt åklagarmyndigheten Halland. Parterna ingår i en samverkansgrupp som träffas kontinuerligt utifrån problematiken på lokal nivå. Insatser i handlingsplan Grannsamverkan och trygghetsvandringar i flerfamiljsområden Öka kunskapen kring våld i nära relationer Informationsinsatser till seniorer Samordnade besök på migrationsboenden Öka kunskapen kring psykisk första hjälpen Trafiksäkerhet Kommunens myndighetsutövning för allmän plats utövas genom hamn- och gatuförvaltningen. Ärenden som berörs är parkeringsövervakning, tillståndsgivning för parkering och handikapparkering, transporttillstånd, lokala trafikföreskrifter exempelvis hastighetsbegränsningar, parkeringsförbud, upplåtelse för olika användningar och arrangemang med mera. I dessa frågor sker kontinuerlig samverkan med polismyndigheten vilken består av samråd och information. Förbättrad hastighetsövervakning önskas ofta av invånare i Varbergs kommun. Hamn- och gatuförvaltningen har en aktuell handlingsplan för sänkt hastighet och planen genomförs successivt i dialog med polismyndigheten. Det finns platser som på kvällstid och i mörker saknar belysning. Belysningen på allmän plats behöver förbättras. Detta ska ske genom ett projekt med inriktning på bättre belysning, särskilt för cykelvägar. I projekt med nyanlagd allmän plats ska uppmärksamhet riktas på behovet av god belysning. För att cyklister och gående ska uppleva trygghet behövs väl fungerande och attraktiva gång- och cykelvägar. Under ett par år har belysningen utmed cykelvägar successivt förbättrats. Arbetet med kompletterande belysningsarbete ska fortsätta under 2017 och flera år framöver. Det finns viktiga stråk som ur trafiksäkerhetssynpunkt behöver förbättras för oskyddade trafikanter. Detta gäller framför allt trafikkorsningar, men även cykelbanor vars utformning behöver förbättras. Trygga och säkra cykelvägar är särskilt viktigt för skolbarn. Prioritet ska ges till åtgärder för tryggare och säkrare cykelvägar till skola och fritidsaktiviteter. För att få säkra cykelvägar behöver skötseln av dessa vara god. Till drift och underhåll hör att halkbekämpa, sopa, beskära träd och buskar, rensa dagvattenbrunnar, justera belysning, tvätta skyltar osv. Driften av cykelvägarna ska liksom tidigare bevakas och prioriteras. 9 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

122 Insatser i handlingsplan Tillståndsgivning för parkering, transporttillstånd, lokala trafikföreskrifter mm Hastighetsbevakning Förbättrad belysning på gång- och cykelvägar Åtgärder för förbättringar av trafikmiljön för oskyddade trafikanter, särskilt med fokus på säkra skolvägar Information och aktiviteter riktat till skolungdomar Förebygga och minska ungas användning av alkohol, narkotika och tobak Förutom riskerna och det destruktiva livet ett missbruk medför för den unge så drabbar det även anhöriga hårt, inte minst närmaste familjen. Att tidigt upptäcka och förebygga ungdomars användning av alkohol, narkotika och tobak är mycket viktigt, men inte enbart för individen utan även för samhället i stort. Ju tidigare en negativ utveckling kan brytas desto bättre. Insatser görs på flera nivåer och kan handla om stöd till utsatta, tillgänglighetsbegränsande åtgärder, främjande och förbyggande insatser. För att förebygga och minska bruk av alkohol, narkotika och tobak har följande insatser prioriterats i handlingsplanen: Insatser i handlingsplan Kontaktpolis riktad till gymnasieskolan Öka kunskap om alkohol och droger Antilangningskampanjer Tillsyn enligt alkohollagen Narkotikasök med polishund Samverkan under sommarsäsongen kring drogförebyggande insatser och drogfria alternativ 10 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

123 Bilaga 2. Trygghet i det offentliga rummet Insats Genomförande Utbildning, samverkan och kontroll med fokus på krogmiljö Medborgarlöfte: Under 2017 kommer socialförvaltningen anordna utbildningen ansvarsfull alkoholservering för krögare i kommunen och deras personal. Syfte Ansvar Mål och uppföljning Samverkan mellan polis Socialförvaltningen. ordningsvakter, krögare och kommunens tillståndshandläggare för att öka tryggheten i krogmiljön. Genomförd utbildning. Antal utbildade personer. Krögarträffar två gånger/år. Dialog och informationsutbyte mellan krögare, ordningsvakter, kommun och polis kring gemensamma problem. Belysa gemensamma problem som underlag för vidare åtgärder för en tryggare miljö. Socialförvaltningen. Genomförda krögarträffar två ggr/år. Avstämning en gång/månad mellan kommun och polis utifrån ordningsvaktrapporter och våldsstatistik. Vid behov/problem kontaktas krögare och ordningsvakter. Uppföljning av situation och lägesbild. Åtgärder vid behov. Socialförvaltningen. Genomförda månatliga avstämningsmöten. Samordnade krogkontroller genomförs av polis, räddningstjänst och kommunen. Säkerställa att krav uppfylls. Socialförvaltningen. Dokumentation av genomförda kontroller. Nolltolerans mot narkotika samt motverka överservering. 11 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

124 Insats Genomförande Syfte Ökad polisiär närvaro och trygghetsvandringar på offentlig plats Ökad polisär närvaro vid och på platser där brott brukar förekomma. Trygghetsvandringar genomförs av polisens volontärer. Medborgarlöfte: Under helgkvällar kommer polisen alltid använda sig av reflexväst. Syftet med detta är att öka tryggheten och tillgängligheten. Medborgarlöfte: Under 2017 kommer polisen genomföra tre narkotikainsatser i centrum. Öka tryggheten under kvällar och nätter, främst helger i centrala delar i Varberg. Minska antal våldsbrott samt minska ant. ordningsstörningar. Polisen. För att medborgarna lättare ska kunna se att polis finns på platsen. Polisen. Genomföra tre insatser i krogmiljö med målet att anträffa personer som är påverkade av eller som hanterar narkotika. Minska antalet personer som brukar eller bär med sig narkotika. Öka den upplevda tryggheten. Statistiskt sker det väldigt få brott i detta område, trots det kan platsen upplevas otrygg. Polisen. Tre insatser. Polisen. Fem tillfällen. Hamn- och gatuförvaltningen. Fungerande hållbar belysning. Medborgarlöfte: Öka den upplevda tryggheten i centrum Medborgarlöfte: Öka den upplevda tryggheten i Påskbergsskogen Medborgarlöfte: Öka polisens synlighet i skogen vid mörker för att öka tryggheten. Använda oss av polisenvolontärer vid 5 tillfällen under Ökad användning och ökad Medborgarlöfte: driftssäkerhet av Vidta åtgärder som skapar en motionsspåren, markförmer driftsäker belysning samt läggning av kabel samt förbättrar motionsspåret. ledbelysning. Ansvar Mål och uppföljning Uppföljning av antal anmälda brott via VUP polisens verksamhetsuppföljning, genomförs fyra gånger/år. 12 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

125 Insats Genomförande Syfte Ansvar Mål och uppföljning Tillståndsgivning för tillfälliga markupplåtelser Samråd mellan kommun och polismyndighet vid exempelvis konserter. Hög säkerhet vid offentliga arrangemang på kommunens mark. Trygga arrangemang. Medborgardialog Polisen tar fram en plan i samarbete med kommunen. Medborgardialoger kan ske via kontakter med lokala aktörer och kommunen och genomföras genom personliga möten, offentliga samlingar, trygghetsundersökningar osv. Den lokala problem-bilden ska belysas och engagemanget för ett tryggt lokalsamhälle ska öka. Detta arbete ska leda till att relevanta mål identifieras. Hamn- och gatuförvaltningen. Vanligtvis via Företagslotsen. Polisen Genomförd medborgardialog under Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

126 Trygghet i bostad Insats Grannsamverkan och trygghetsvandringar i flerfamiljsområden Genomförande Planera och genomföra informationsmöten om grannsamverkan. Syfte Förebygga inbrott ur bostäder. Utveckla informationsbreven Delge information, öka till befintliga kunskap samt bekräfta det grannsamverkansgrupper. arbete som sker i grannsamverkansgrupperna. Öka kunskapen om våld i nära relationer (VIR) Samordnade besök på migrationsboenden Ansvar Mål och uppföljning Polisen ansvarar, samverkan sker med Räddningstjänsten Väst. Sex nya områden per år. Polisen. Mellan fyra till sex utskick per år. Gemensamma trygghetsvandringar med grannsamverkansgruppen i respektive område. Öka samverkan med Polisen. grannsamverkansgruppen samt förebygga brott och öka tryggheten Antal genomförda trygghetsvandringar. Samverkansträffar med lokala myndigheter i Varberg för målgruppen VIR, inklusive hedersrelaterat. Kunskapshöjande och samordnade kring området våld i nära relation (VIR) för att förebygga och förbättra processen för våldsutsatta. Två träffar per termin eller vid behov. Sprida information om den nya webb-baserade introduktionskursen i VIR från Socialstyrelsen och NCK. Planera och genomföra gemensamma informationsmöten/besök. Socialförvaltningen är sammanhållande. Antal förvaltningar/ organisationer som implementerar kursen i sina verksamheter. Kontakt/relationsskapande möten mellan boende och myndigheter. Olycksförebyggande och samhällsinformerande. Polisen och Räddningstjänsten Väst. Samtliga anläggningar, ett besök per år. 14 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

127 Insats Informationsinsatser till seniorer Genomförande Syfte Genomföra mässan Peppar Peppar under hösten. Seniorer är överrepresenterade i olycksstatistiken och därför riktar vi en gemensam dag för att ge verktyg för en tryggare och säkrare vardag. Förebyggande hälsofokus. Öka kunskapen. Ingår i kartläggningen av utbildningsmöjligheter för fler grupper, utveckla ett gemensamt arbetssätt. Psykiska första hjälpen Utreda möjligheten för en utbildning riktad till POSOM och Trygg i Varberg. Ansvar Mål och uppföljning Räddningstjänsten Väst tillsammans med förvaltningarna, polisen och Region Halland via Trygg i Varberg. Uppföljning av genomförd mässa. Region Halland via Trygg i Varberg. Genomförd utbildning. 15 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

128 Trafiksakerhet Insats Tillståndsgivning för parkering, transporttillstånd, lokala trafikföreskrifter mm Trafikövervakning Förbättrad belysning på utvalda gång- och cykelvägar Genomförande Syfte Ansvar Samråd mellan kommun och Ökad tillgänglighet till polismyndighet. innerstadens service samt ökad trygghet. Hamn- och Gatuförvaltningen. Samverkansmöten mellan polisen och kommunens parkeringsvakter samt trafikingenjör vid hamn och gatuförvaltningen. Utveckla och förbättra parkeringsmöjligheter samt öka trafiksäkerheten för boende, besökare och verksamma i Varberg. Samråd mellan kommun och Säkrare trafikmiljö, polismyndighet. färre trafikolyckor med fokus på de oskyddade trafikanterna. Medborgarlöfte: Minska antalet olyckor Under 2017 kommer polisen där oskyddade genomföra fyra riktade trafikanter är cykelkontroller. inblandade. Polisen. Samråd mellan kommun och Ökad trygghet vid polismyndighet. förflyttningar och transporter inom Genomföra åtgärder för att tätbebyggt område, öka, förbättra och särskilt för oskyddade komplettera allmän trafikanter. belysning utmed cykelvägar. Hamn- och gatuförvaltningen. Mål och uppföljning Polisen. Polisen. Fyra kontroller. 16 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

129 Insats Åtgärder för förbättringar av trafikmiljön för oskyddade trafikanter, särskilt ungdomar Genomförande Medborgarlöfte: Samråd mellan kommun och polismyndighet. Fortsätta med åtgärder som handlar om att öka belysning, utveckla cykelvägar samt öka säkerheten för oskyddade trafikanter runt skolor. Syfte Ökad säkerhet för barn och ungdomar för vardaglig användning. Säkra skolvägar och vägar till fritidsaktiviteter (nya cykelvägar byggs och befintliga underhålls). Ansvar Mål och uppföljning Hamn- och gatuförvaltningen. En ny cykelbana på Malmgatan ska förbinda Ringvägen med Östra Vallgatan. Korsningen Fredsgatan/ Ringvägen ska byggas om. Gång och cykelbana ska som komplettering anläggas på del av Västra Vallgatan söder om Bäckgatan. Gatorna kring Vidhögeskolan ska förses med nya cykelvägar. m 17 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

130 Insats Genomförande Syfte Ansvar Mål och uppföljning Utbildning/information Medborgarlöfte: Erbjuda samtliga skolor i kommunen som har årskurs 7,8 och 9 en utbildning riktad till elever där frågor runt trafiksäkerhet diskuteras. Fokus kommer ligga på oskyddade trafikanter. Syftet med detta är att minska olyckor i trafiken där gångare och cyklister är inblandade. Polisen Samtliga skolor som har årskurs 7,8 och 9 ska erbjudas. Projektet "På egna ben". Elever i åk 4-6 i kommunen ska erbjudas att delta i projektet. Utmaningen handlar om att ta sig till skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt. Projektet syftar till att minska bilskjutsandet och skapa en säkrare och trivsammare närmiljö kring skolan. Förhoppningen är att barn och föräldrar kan skapa sig vana att gå, cykla eller åka kollektivt till skola. Genomföras av kommunen i samarbete mellan hamn- och gatuförvaltningen och skolor. En femtedel av Sveriges mellanstadiebarn skjutsas dagligen med bil till skolan. Denna siffra ska minskas. 18 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

131 Forebygga och minska ungas anvandning av alkohol, narkotika och tobak Insats Genomförande Kontaktpolis riktad till gymnasieskolan Framtagande av gemensam plan för samverkan, polis och gymnasieskola, Peder Skrivares skola. Öka kunskap om alkohol och droger och dess negativa konsekvenser Utreda och föreslå lämpligt alternativ till Drogvaneundersökningen" för fortsatt kunskap om alkohol- och drogsituationen på lokal nivå. Utbilda personal på gymnasiet i drogtecken och symtom. Syfte Ansvar Mål och uppföljning Skapa enklare och bättre kontaktvägar mellan skolpersonal och polis. Skapa snabbare vägar för insatser genom att tidigt upptäcka och bryta negativa processer. Öka förtroendet mellan polis och elever. Skapa nulägesbild och underlag för ev. insatser. Polisen. Fyra möten per år mellan polis och skolans rektorer. Fler spontana besök på Peder Skrivares skola. Trygg i Varberg. Presentation av förslag. Öka kunskapen i syfte att tidigt upptäcka och förebygga alkohol- och droganvändning. Polisen tillsammans med personal på gymnasiet. Två tillfällen per år 19 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

132 Insats Genomförande Syfte Medborgarlöfte: Erbjuda samtliga skolor i kommunen som har årskurs 7,8 och 9 en utbildning rörande alkohol och narkotika. Utbildningen riktas till elever, lärare och föräldrar. Öka kunskapen, belysa risker, uppmärksamma tecken och beteenden som tyder på ett missbruk. Ungdomsrådgivningen deltar för att informera och erbjuda råd och stöd. Medborgarlöfte: Ungdomsrådgivningen, som erbjuder råd och stöd till ungdomar och deras anhöriga i frågor gällande alkohol, droger och spel, kommer under 2017 utöka samverkan med polis och skola. Antilangning: Tänk-om-kampanjer. Tillsyn enligt alkohollagen Samordnad tillsyn enligt alkohollagen. Ansvar Polisen har huvudansvaret. Samarbete med socialtjänst och skola. Mål och uppföljning Samtliga skolor i kommunen som har årskurs 7,8 och 9 ska erbjudas. Socialförvaltningen. Sprida kunskap till Via Trygg i Varberg. föräldrar och unga vuxna om tonåringar och alkohol. Visa på bred samverkan kring synen på drogers negativa skadeverkningar. Två till tre kampanjer årligen. Upptäcka och förebygga brister hos verksamheter med serveringstillstånd. Fyra tillfällen per år. Socialförvaltningen tillsammans med polisen och räddningstjänsten. 20 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

133 Insats Narkotikasök med polishund Samverkan under sommarsäsongen Genomförande Syfte Ansvar Sök med polisens narkotikahund på grund- och gymnasieskola. Framtagande av plan för sommaren 2017 främst riktade till årskurserna 7-9 och gymnasiet. I syfte att verka för en narkotikafri skolmiljö. Polisen. I syfte att verka för alkohol- och drogfria alternativ. Motverka utanförskap och stimulera till delaktighet och inflytande i vardagen. Kultur- och fritidsförvaltningen planerar och ansvarar i samverkan med andra aktörer. Information ska även ske till/inom TiV. Socialsekreterare, elevhälsopersonal, ungdomsledare och polisens volontärer arbetar tillsammans där ungdomarna befinner sig. Öka tryggheten i centrum eller där ungdomarna befinner sig. Polisen och Kultur- och fritidsförvaltningen samordnar. Samverkan inför gymnasiets skolstart. I syfte att verka för alkohol- och drogfria alternativ. Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med andra aktörer. Dialog kring droger. Öka medvetenheten kring droger. Visa på bred samverkan. Via Trygg i Varberg. Mål och uppföljning Presentation av plan och redovisning av genomförandet inklusive budget för de gemensamma medel som avsatts via SOC, BUF, KOF och Region Halland med max 50 tkr/år per respektive samarbetspart. Prioritering: skolavslutningen och vid Hallifornia. 21 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

134 Insats Insatser för ungdomar med alkohol- och narkotikarelaterad problematik Genomförande Syfte Medborgarlöfte: Under året ha två riktade Målet med insatsen är att insatser mot ungdomar med söka ungdomar som narkotikaproblematik. använder sig av narkotika och lagföra dem för brott Socialförvaltningen samt lämna över anmälan kommer delta på plats för till socialförvaltningen för att i direkt anslutning bedömning. kunna göra en första bedömning och erbjuda Bryta drogmissbruk. insatser till den unga och dennes anhöriga. Ansvar Polisen i samverkan med socialförvaltningen. Mål och uppföljning Upptäcka ungdomar som missbrukar narkotika, lagföra och erbjuda insatser snabbt. 22 Godkänd av Folkhälso- och trygghetsrådet

135

136 Beslutsförslag (1) Dnr: KS 2017/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Stadsbyggnadskontoret Kerstin Karlsson, Nytt vägnamn vid Trönninge skola Förslag till beslut Arbetsutskottetet föreslår kommunstyrelsen besluta 1. till nytt vägnamn vid Trönninge skola fastställa Kockatorpsvägen. Beskrivning av ärendet Med anledning av ny fastställd detaljplan över Skola och idrottshall i Trönninge krävs ett nytt vägnamn. Vi avvaktar med namnsättning av den så kallade huvudgatan i detaljplan, vinkelrät från Lindbergsvägen, eftersom det ännu är oklart om denna kommer att ingå i Österledens eventuella förlängning. Stadsbyggnadskontoret föreslår att vägen in till skolan kallas Kockatorpsvägen för att anknyta till närliggande Kockatorpet. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden 42, 26 april Samråd Samråd har skett med Lindberga hembygdsförening. Stadsbyggnadskontoret Janos Böhm Avdelningschef Kerstin Karlsson Kartingenjör Protokollsutdrag Stadsbyggnadskontoret POSTADRESS BESÖKSADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS ks@varberg.se WEBBPLATS

137 1 (2) Kommunstyrelsen Lantmäteri& GeografiskInformation Kerstin Karlsson, Nytt vägnamn vid Trönninge skola Förslag till beslut Stadsbyggnadskontoret föreslårkommunstyrelsenbeslutaatt - att till nytt vägnamni TrönningefastställaKockatorpsvägen Ärendet Med anledningav ny fastställddetaljplanöver Skola och idrottshall i Trönninge krävs ett nytt vägnamn.vi avvaktar med namnsättningav den sk huvudgatani detaljplan(vinkelrät från Lindbergsvägen)eftersomdet ännu är oklart om denna kommeratt ingå i Österledenseventuellaförlängning. Stadsbyggnadskontoret föreslåratt vägenin till skolankallaskockatorpsvägenför att anknytatill närliggandekockatorpet. Samrådhar skettmed Lindbergahembygdsförening. Kultur- och fritidsnämndenhar behandlatärendet och ti llstyrkt namnförslaget (bilaga). STADSBYGGNADSKONTORET JanosBöhm Kerstin Karlsson D:\Docserver\ \Working\9d0e7ede -b488-4f3d-b5d5-8c7538d18e6a \355694_1_0.DOCX POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergskommun ÖstraLånggatan27 ÖstraVallgatan12 (hiss) Varberg bn@varberg.se Varberg TELEFAX WEBBPLATS

138 2 (2) Kockatorpet